8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?

Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.

Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.

Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.

Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.

Sammanfattning:

Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar.  I tveksamma fall, fråga styrelsen!

 

För en utförligare genomgång om vad man får ändra på i en bostadsrättslägenhet, se lektion 38.

 

© Borättupplysning Skåne

754 Responses to “8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?”

  1. Robin skriver:

    Hej!
    När vi drog ut en säng som stått placerad emot en yttervägg upptäckte vi en stor mögelskada längs med hela väggen där sängen varit placerad. Även sängen är kraftigt angripen av mögel.
    Vi anmälde skadan till vårt försäkringsbolag samt till styrelsen, vilka har haft Anticimex här för skadebesiktning. Enligt Anticimex beror skadan på kallras som uppstått vid väggen och då fällt ut fukt ifrån inomhusluften. Eftersom skadan enbart sitter i väggens ytskikt hävdar föreningen att de inte har något ansvar för skadan. Vårt försäkringsbolag hävdar dock det motsatta, att det är ytterväggen och delvis bristfällig ventilation som är orsaken och kommer därför inte att ersätta oss. Vi tycker själva att skadan inte har uppkommit på grund av något vi ansvarar för. Det ligger helt utanför vårt ansvar att åtgärda orsaken till problemet, vi kan bara åtgärda ytskiktet, så sannolikt kan skadan uppstå igen om det bildas kallras på nytt.
    Min fråga är således om föreningen resonerar rätt, är det enbart vårt ansvar eftersom skadan sitter i ytskiktet, trots att grundorsaken kommer ifrån delar där föreningen har ansvar?

    • Det går troligen inte att avgöra ansvarsfrågan definitivt, utan att göra en syn på platsen och ha mer information om vägg, ventilation och möblering.
      Allmänt sett kan alla dessa tre faktorer bidra. Väggen kan vara dåligt isolerad, och alltså vara extra kall. Ventilationen kan vara otillräcklig, med förhöjd fuktighet i rummet som följd. Men jag vill framför allt lyfta frågan om möbleringens roll. En olämplig möblering kan ställa till det, helt på egen hand. Det är t ex allmänt känt att man inte kan ha t ex en soffa stående tätt emot ett element, då det helt kan förhindra värmecirkulationen i rummet, med kyla och fuktproblem som följd. På samma sätt kan en stor säng eller sänggavel tätt mot en yttervägg ge problem, om luftcirkulationen hindras.
      Eftersom problemet endast sitter i ytskikten, är jag nog mest benägen att hålla med styrelsen i just detta fall.

  2. Christina skriver:

    Hej! Jag har en fråga som uppkommit i samband med en fuktskada i en bostadsrättsförening. Gäller gränsdragningen för vad som är bostadsrättshavarens ansvar fram till tätskiktet även lägenheter som omfattar två plan? Är det föreningens ansvar att åtgärda fuktskada i golv under tätskikt som är innanför lägenhetens fyra väggar? Fuktskadan har uppkommit på grund av bostadsrättshavarens felaktiga (inte i enlighet gällande branschregler) wc-installation. Föreningen har standardstadgar. Tack på förhand!

    • Huvudprincipen är att föreningen ansvarar för husets bärande konstruktioner och utsida, medan medlemmen ansvarar för lägenhetens inre. Husets bärande konstruktioner innefattar rimligen alla bärande väggar samt golvbjälklag, även de som är mellan våningar i en tvåplanslägenhet. I föreningens stadgar kan det dock vara tydligare preciserat.

  3. Mattias skriver:

    Hej Lennart,
    jag bor i en källarlägenhet som tidigare varit ett pannrum. Huset är från 1930-talet men lägenheten jag bor i byggdes 2007.
    Jag har nu fått en fuktskada på mitt golv som en följd av att markfukt trängt igenom (enligt protokoll från fuktmätning) vilket innebär att föreningen har brustit i sitt underhållsansvar. För att åtgärda detta behöver mitt golv tas upp och tätas undertill.
    Vem skall ansvara för arbete för fukttätning samt för återställning av golv?

    mvh
    Mattias

    • Fuktsanering och fukttätning ska naturligtvis föreningen stå för, därom råder inget tvivel. Återställning av ditt eget golv är däremot tveksamt, vad jag vet råder det delade meningar om det är föreningens eller ditt ansvar. Om det finns försäkringar torde det vara ganska egalt. Självrisken bör dock föreningen ta, medan du tar ev åldersavdrag.

  4. Mattias skriver:

    hej igen, tack för svar.
    Jag har varit i kontakt med mitt försäkringsbolag som sa att min hemförsäkring med bostadsrättstillägg inte täcker detta då skadan är en följd av att föreningen brustit i sitt ansvar att hålla tätt från markfukt. De hänvisade till att jag kunde göra en skadeståndsanmälan till föreningen på kostnaden för golvet då det är föreningen som vållat skadat genom att de brustit i sitt ansvar.
    Stämmer detta?

    • Det är det här som jag tycker blir mycket problematiskt. Det är tydligen så att försäkringar (vanligtvis) inte verkar täcka skador som uppkommer av utifrån inträngande vatten. Vare sig det kommer från tak, väggar eller golv. Tanken är tydligen att det då är föreningen som ska återställa allt, även inre skador på lägenheten. Men föreningen tar inte alltid det ansvaret, eftersom det inte är föreningens ansvarsområde, och att de anser att de inte varit (medvetet) vållande.
      Så det är ett stort problem enligt min mening, att det inte går att försäkra sig mot denna typ av händelser. Som jag ser det måste du följa rådet från försäkringsbolaget, och kräva föreningen på arbetet, eller ersättning. Hur du lyckas är en annan sak, det här är ett svårt läge.

  5. Lennart Gottfridsson skriver:

    Hej!
    Jag är ägare till en taklägenhet med takterrass. I underhållsplanen finns upptaget renovering av 55 balkonger vart 25:e år, men de 5 takterrasserna finns inte med.
    Styrelsen har hela tiden hävdat att det är vi bostadsrättshavare som är ansvariga för underhåll och utbyte av trätrall på takterrasserna, och säger att det står i våra stadgar.
    I stadgarna står:

    Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten tillhörande utrymmen i gott skick. Detta gäller även mark, balkong, terrass och uteplats på gårdsbjälklag om sådan ingår i upplåtelsen.

    Två stycken längre ner står:

    Bostadsrättshavaren svarar inte heller för målning av utifrån synliga delar av ytterfönster och ytterdörrar, ej heller underhåll av balkongens utsida.

    Takterrasserna finns över huvud taget inte nämnda i stadgarna.

    På senaste årsstämman tog styrelsen upp frågan om föreningen eller bostadsrättshavaren är ansvarig för underhåll och utbyte av trätrall på takterrasserna. Stämman röstade naturligtvis att det var bostadsrättshavaren.

    Kan stämman fatta ett sådant beslut?

    Vilka möjligheter finns att få styrelsen att ändra sig?

    Hälsningar

    Lennart
    Bostadsrättshavaren

    • Med reservation för att jag inte vet hur terrassen är utformad, eller vad som anses ingå i denna. Men gäller det bara trätrallarna som ligger på terrassgolvet, så anser även jag att detta ingår i borättshavarens ansvarsområde. Det kan liknas vid balkonginnehavarnas målning av sina egna balkonggolv. Övrigt underhåll av takterrassen bör dock föreningen stå för (men även om detta kan det råda delade meningar).

  6. Malin skriver:

    Hej Lennart. Vi bor i en bostadsrätt där fönster/balkongdörr är lika gammal som huset, byggt på 50-talet.
    Nu har balkongdörren gett upp och går inte att stänga. Själva låset går inte ut och allt är trasigt. Nu undrar jag vad som gäller i detta ärende?
    Våran bostadsrättsförening anser att detta är mitt eget bekymmer men jag anser ju att detta är ju för att det är för gamla dörrar och att det är självklart att dom ger upp när dom är såhär gamla.
    Kan du hjälpa mig med ett svar?

    • Jag håller med er. Balkongdörrar som är så gamla och fallit för åldersstrecket ska föreningen byta. Styrelsen ska ha en plan för ett sådant byte, t ex att alla byts. Det tillhör det yttre underhållet, som föreningen ansvarar för.
      Nu kan det vara så att det i föreningen stadgar står något om att innehavaren ansvarar för balkongdörren (eller dess delar), och det tolkar vissa styrelser som att föreningen inte alls har något ansvar. Men min bestämda mening är att om det är åldersrelaterade problem med balkongdörrer (eller fönster), så ska föreningen åtgärda genom generellt eller individuellt byte.

  7. Hao Li skriver:

    Hej.Jag bor i en bostadsrätt sedan snart ett år i ett hus som byggdes 2011. Sedan ca 2 månader tillbaka så hör jag ljud ifrån ytterväggen.Det är ett ”bankande” ljud som om det kan vara lösa rör eller reglar inne i väggen? Det kommer bara ibland, men flera gånger per dag (normalt sett).

    Dessutom har väggen spruckit mot taket och runt fönstren. Dom här sprickorna fanns inte när jag köpte lägenheten för ca ett år sedan, så det är något som har kommit efter det. Jag vet inte om det har samband med ljuden eller inte? Jag skrev till föreningen att någon expert måste komma och titta på detta. (I den största av sprickorna så drar det in så mycket luft att håller jag en tändare framför fladdrar lågan.)

    Föreningen svarade så här: Eftersom garantitiden är slut får du göra en felanmälan till Peab som byggde huset och/eller kontakta ditt försäkringsbolag. Tyvärr är det inte föreningens ansvar att rätta till sprickor utan lägenhetsinnehavarens.

    Stämmer detta att det inte är förningens ansvar?

    • Genomgående sprickor som innebär drag utifrån ska föreningen åtgärda. Mindre sprickor i innerväggar eller ytskiktet får innehavaren själv åtgärda. I detta fall verkar det uppenbart att föreningen måste undersöka väggen, och de ljud som du påstår dig höra. Det kan vara något problem med väggen, med själva konstruktionen. Detta är något som föreningen måste ta med byggherren Peab. Styrelsen har alltså fel i detta fallet.

  8. Josefin skriver:

    Hej! Jag bor i en bostadsrätt där våran balkong nyligen blivit påkörd. Det har resulterat i att ena hörnet på balkongen har fått en ganska kraftig buckla i plåten. Jag har varit i kontakt med styrelsen som säger att dom inte kan göra något så länge vi inte vet vem som kört på den. Men är det verkligen så? Styrelsen är väl ansvarig för allt yttre, och borde väl vara något som ligger på deras bord att fixa oavsett om en vet vem som kört in i den eller inte?

    Tack för att ni tar er tid att svara.

    Mvh
    Josefin Johansson

  9. Hao Li skriver:

    Hej Lennart. Det var det jag misstänkte. Stort tack för ditt svar!

  10. Sara skriver:

    Hej.
    Jag undrar vem som står för bjälklaget i en BRF.
    Är det jag som bostadsrättsinnehavare eller föreningen?
    Vilken hjälp kan jag förvänta mig från förvaltare/fastighetsskötaren, Riksbyggen i det här fallet.

    • Enligt min uppfattning är det föreningens ansvar, oavsett hur fastigheten är konstruerad. Vilken hjälp du kan förväntas få är dock mer osäkert, beror helt på vad för typ av problem du har.

  11. Lennart Gottfridsson skriver:

    Hej Lennart!

    Den 24 maj 2019 svarar du på min fråga om underhåll av en takterrass. Du anser att trätrallen ingår i borättshavarens ansvar. Gäller det även byte av trätrallen en gång i tiden när den börjar bli dålig?
    Den 27 april 2013 svarade du på en fråga om balkonginglasning under 8. Vem svarar för vad i bostadsrätten.

    I svaret hänvisar du till att fall från 2012 i Högsta domstolen som avser underhåll av takterrass. Länken fungerar inte, så kan du hjälpa mig att hitta fallet?

    Hälsningar

    Lennart Gottfridsson

    • Takterrasser är ett mycket oklart och omtvistat område, vad avser underhållet. Viss vägledning kan finnas i stadgarna, men står det inget där är ansvarsfödelningen synnerligen oklar.
      Jag har uppdaterat länken i svaret från 2013, och lämnar den också här. Texten är skriven av Fredrik Aldmo, förbundsjurist på Mäklarsamfundet och en av de främsta experterna på området. Som framgår av texten är det juridiska läget knappast mindre oklart, trots nämnda dom(ar).

      Men handlar det enbart om trätrallar, så anser jag fortfarande att dessa bör ligga på innehavaren att underhålla och vid behov byta.

  12. Jenny skriver:

    Hej! Vem ansvar för vattenavlopp?
    illa lukt kommer från badrum vatten avlopp den här sista vecka. Vi har bott i lägenheten för 5 år men det är första gång det luktar. Vi rensar det regelbundet och torka vatten från väggar ock golv. Vi har frågat grannar och några har samma problemet. So, problemet ser ut som styrelsen ansvar.
    Vi har kontaktat BRF, men dem säger dem kan inte göra ingenting. Vad kan jag göra eller vem kontaktar jag ?

    • Det är alltid svårt att avgöra var dålig lukt kommer ifrån. Man måste försöka identifiera exakt varifrån det kommer. Kan vara någon form av otäthet i badrummet, iså fall är det innehavarens (ditt) problem. Kan också komma utifrån, från ventilation, eller trasig stamledning, och då är det föreningens problem. Ni bör tillsammans försöka identifiera problemet.

    • Jenny skriver:

      Tack för ditt snabba svar!!! BFR frågade oss vad de kan göra, men jag vet inte. Vi är inte den enda med samma problem, borde inte BRF kontakta någon gör att kontrollera var den dåliga lukten kommer från för alla dessa lägenheter med samma problem?

    • Om det är flera som har liknande problem kan det tyda på att problemet ligger inom föreningens ansvarsområde. Så ja, föreningen bör undersöka problemet närmare.

  13. Joakim skriver:

    Hej,

    Jag bor i ett radhus (sutteränghus med fyra plan) men det är en bostadsrätt. Min far köpte huset för ca: 2,5 år sen. Killen som bodde där innan hade då gjort i ordning tvättstugan i källaren & lagt in klinkergolv med el-golvärme.
    När det gått ett halvår så ändrar sig min far & hans sambo & vill flytta till staden två mil bort så de tänkte sälja huset genom mäklare. Men då jag & min sambo tyckte om deras hus så köpte vi det.
    Efter ca: 6-12 månader så märker vi att det kommer upp fukt i fogarna. Föreningen tog dit VVS Teknik som kollade de rör som gick att kolla & inget läckte. Dock var det en gammal gjutjärnsbrunn som de rekommenderade att byta, men de trodde inte heller att den skulle vara orsaken.

    Jag tog själv dit Ocab & bekostade deras kontoll & de mätte fukten & kom fram till att det är fuktigt men att det inte var onormalt för en källare. Men det både VVS Teknik & Ocab sa var att man måste ta bort klinkergolvet för att kunna undersöka vidare.
    Nu har vi tagit in hantverkare som bilat upp golvet.
    Så jag bad föreningen att ta dit VVS Teknik & Ocab igen. Men de ville bara ta dit VVS Teknik (en firma som kan kolla rör med kameror.
    VVS Teknik funderar på om dagvattnet som kommer ställer till problemen & vill kolla upp dräneringen som föreningen påstår ska vara gjord för 15 år sen. Men när de skulle kolla brunnarna så hittar de inte dem. Så de försökte få tag i ordförande för att fråga vart de var. Fortsättning lär följa där.

    Men sen när jag smsar ordförande att jag vill att de tar dit Ocab för att kontrollera markfukten så får jag till svar:
    ”Husen är byggda 1960. De har betongplatta direkt på mark. Du kan inte begära att ett hus/källare som är 59år ska vara i nyskick. Du får helt enkelt leva med det hus du köpt.”

    Hur är det egentligen? Ska jag som bostadsrättsinnehavare behöva betala allt för att åtgärda detta eller ligger det hos föreningen? Eller ska jag betala en del & föreningen en del?

    • Det enda jag vågar uttala mig om är dräneringen. Den har föreningen ansvar för. Så om det är problem med dräneringen så måste föreningen åtgärda det. Och undersöka. Svårigheten är att bevisa att det är dräneringen som är huvudproblemet. Här krävs det samarbete och lite god vilja från alla parter. Övriga problem och följdproblem vågar jag faktiskt inte uttala mig om, rättsläget är oklart.

  14. Per skriver:

    Hej!

    Tack för en mycket informativ sida.
    Vi köpte en bostadsrätt i slutet av 2018 som vi flyttade in i i mars månad i år. Vid försäljningen framkom att säljaren byggt om nedervåningen och ändrat på bärande väggar. Detta med styrelsens tillstånd och godkänd slutbesiktning från tredje part. En ansvarsförbindelse upprättades där säljaren skriver att ”[…]förbinder mig att svara för alla tekniska och ekonomiska konsekvenser […] i händelse att sådana skulle uppstå pga vidtagna ombyggnadsåtgärder (förändringar i byggnadens bärande konstruktion, golvvärme, flytt golvbrunn).

    Jag noterade en spricka i fasaden utomhus häromdagen. Ordföranden skriver att vi ska undersöka om det är en sättning och sen kontakta säljaren som får ta vid. Men förbindelsen är väl mellan föreningen och säljaren? Jag tolkar det som att föreningen först får undersöka om det är en sättning som kan bero på ombyggnationen och i så fall ta det vidare med säljaren – vi som köpare borde väl inte behöva bli involverade i det?

    Med vänlig hälsning
    Per

    • Det är riktigt att ev yttre sprickor är föreningens problem. Och att avtalet mellan föreningen och föregående innehavare rimligen fortfarande gäller. Ni borde inte ha något ansvar i detta, ombyggnationen är ju godkänd av föreningen, och besiktigad.
      Men jag kan se ett problem med denna ansvarsförbindelse, när den ansvariga flyttar från föreningen. Den kanske inte blir så mycket värd då. Men det är något som föreningen får hantera.
      Ett bättre alternativ hade varit att föreningen tvingat säljaren att skriva över ansvarsförbindelsen på köparen, dvs er. Det skulle naturligtvis ha påverkat priset nedåt. Men det hade varit rättvisare för alla, och bättre för föreningen.

  15. Anders Lundgren skriver:

    Hej,
    Jag är vicevärd i vår förening. Vi har en medlem som klagar på vitt damm i lägenheten. Som syns väldigt mycket när solen lyser in. För ett år sedan fick vi ett meddelande från miljökontoret att det är fastighetsägarens (bostadsföreningens) ansvar att tillse att det är god miljö i lägenheten etc.
    Vi tog prov av dammet som visade sig vara någon form av gipsdamm.
    Jag vet att det skrapades på väggar och därav svaret på analys.
    Något annat syntes inte på analysen och vi svarade kommun. Sedan blev det tyst men ärendet lades inte ner. Jag har varit i kontakt med arbetsmiljömedecin på Akademiska. De tror att dammet kan komma från tvättmedlet tensider när man har torktumlare.
    Vi har inte gjort någon vidare undersökning av lägenheten. Liknande damm förekommer i andra lägenheter där innehavaren upplever det som normalt damm. Frågan är hur mycket lägenhetsinnehavaren kan kräva att bostadsrättföreningen skallgöra.
    Vem betalar en fullständig undersökning av dammet och efterkommande åtgärder.

    MVH

    Anders

    • Ni har en ganska långtgående skyldighet att utreda och ev åtgärda denna typ av problem. Särskilt om ni blir ålagda detta av miljökontoret. Ett liknande fall avgjordes i domstol nyligen, det gällde då något som kallades ”häxsot” (sök på nätet). Föreningen måste göra ett allvarligt försök att utreda, även om det kan kosta en del. Vem som ska åtgärda beror sedan på vad som orsakat problemet. Men ibland kan man inte komma fram till något entydigt svar eller lösning på problemet.

  16. Ewa Carlsson skriver:

    Hej
    Köpt en bostadsrätt och gått igenom vår undersökningsplikt, frågeformulär mm. EFTER skrivet kontrakt informerar säljaren att Styrelsen/föreningen ska åtgärda fukt-läckage mm ute vid altan. Detta har styrelsen e.u. haft kännedom sedan sommaren 2019-inget har åtgärdats (nu febr 2020)
    Skadorna tycks vara väldigt omfattande, kan tänkas att vägg inne i lägenhet kan behöva rivas mm

    FRÅGOR:

    1) Borde säljaren inom sin upplysningsplikt informerat om detta-mäklare-oss köpare ?

    2) Kan man kräva nedsättning av avgift pga omfattande arbete i bostaden ?

    3) Kan man kräva skadestånd ?

    4) Kan man kräva boende annan ställe som Föreningen betalar ?

    • Alltid svårt att säga något bestämt efter en så kortfattad beskrivning. Men vi kan börja med fråga 2 och 4: I normala fall har man som bostadsrättshavare inte rätt till nedsatt avgift eller ersättning när föreningen måste göra nödvändigt underhållsarbete. Istället är det i första hand en försäkringsfråga, via hem- eller bostadsrättsförsäkringen.
      Angående fråga 1 och 3 (antar att dessa hänger ihop): Det låter som att säljaren borde ha upplyst om detta, eftersom säljaren måste ha haft kunskap om detta. Om det kan antas att föreningens uh-arbete kan komma att väsentligt inverka på boendet borde säljaren ha upplyst om detta. Kan även bli aktuellt att innehavaren får stå för en del av återställandet i lägenheten. Men här finns en möjlighet att anmäla skadan till säljarens föräkringsbolag (den gäller nämligen retroaktivt viss tid efter överlåtelsen).
      För att sammanfatta: du bör kunna begära viss ersättning, eller nedsättning av priset, om uh-arbetet blir omfattande och kommer inverka på ditt boende. Fråga styrelsen vad de tror om skadan. Tala med mäklaren. Påtala saken för säljaren. Anmäl till ditt eget försäkringsbolag, och även till säljarens försäkringsbolag. Du kan behöva anlita advokat om inget händer. Det är inte helt lätt det här.

  17. Kalle skriver:

    Hej!
    I en liten BRF har en lägenhet upptäckts att råttor tagit sig in under ett innergolv (källarlägenhet). Föreningen har börjat bryta upp golvet för att undersöka, då upptäcks det mängder med avföring vilket tyder på att råttorna varit där en längre tid (i värsta fall i flera år). Hur råttorna tagit sig in är oklart, men detta faller sannolikt på föreningen enligt stadgar (ansvarar för bekämpning av ohyra). Eftersom spridningen varit större än vad som antogs när golvet öppnades är nu stora delar av golvet i lägenheten upptaget, ungefär hälften av golvet, men med tillgång till kök och toalett. Innehavaren vill att föreningen löser ersättningsboende men föreningen har hänvisat till att detta ej beror på bristande underhåll (aldrig haft råttproblem tills man började bygga massa bostäder i området med tillhörande sprängande) och därför gått på samma linje som vid t.ex. en stamrenovering, inget föreningen står för, måste kunna utföra underhåll av fastigheten. Att detta underhållsbehov upptäckts akut anser föreningen inte spelar någon roll. Däremot står föreningen, åtminstone preliminärt till man kunnat utreda att det inte är innehavarens underhållsplikt, för kostnader relaterade till sanering och återställande av lägenheten, ytskikten ännu inte beslutat men inte orimligt föreningen även det.

    Så frågan är, har bostadsrättshavaren rätt till ersättningsboende?

    • Intressant men komplicerat, som vanligt. I detta fall måsta man dock luta sig mot BrL 7:5, där det bl a står ”… styrelsen skyldig att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra… Är bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han drabbts av genom åtgärder för att utrota ohyran.
      Alltså: om innehavaren under tiden saneringen pågår inte alls kan bo i lägenheten, tror jag att hen har rätt till ersättning och/eller ersättningsboende.

  18. Inga kristensson skriver:

    Hej!
    Stopp i avloppsledning/tillfälligt stopp enligt Ocab under gammalt inbyggt badkar och det blev en vattenskada i badrummet. Enligt stadgar har bostadsrättsägaren underhållsansvar. Inga stammar är bytade/relinade sedan huset byggdes 1936. Vertikal stam kollad 2016 och i bra skick enligt styrelsen. De avvaktar 10 år (om inget oförutsett inträffar) innan nytt beslut tas om rören. Vid telefonkontakt med rörläggare så skall rören bytas innan nytt badrum byggs upp. Är det vi som skall bekosta detta (rören)? Vad är styrelsens underhållsansvar för huset? Hur kan man kolla rör som ligger under golvet? Skall styrelsen se till att rören spolas eller det är bostadsrättsägarna?

    • Inte enkelt att besvara, då det hänger på exakt hur underhållsansvaret är formulerat i era stadgar. Men en vanlig förmulering är att föreningen endast ansvarar för gemensamma stammar, och då ingår inte ”sticken” i golvet till golvbrunn och badkar. Det talar för att dessa är ert ansvar. Många föreningar tar dock ansvar även för dessa ledningar, och underhåller dem vid behov. Så frågan måste diskuteras med styrelsen, det kan sluta med att ni själva får bekosta nya rör, alternativt att föreningen står för kostnaden.

  19. Anders Lundgren skriver:

    Hej Lennart.
    Nu är vår bostadsrättsförening på gång att installera laddare för elbilar.
    Vi nyttjar ca: 50% av el kapaciteten i huset.
    Det går att dra en matarkabel 63A (eventuellt större) från central till en ny elcentralen i garage och fördela till laddplattser.
    I någon sorts iver att spara pengar vill de nu dra flera kablar från flera olika elskåp som är till lägenheterna. Idag har varje lägenhet 25A säkring. Nu vill styrelsen säkra ner varje lägenhet för att frigöra kapacitet till billaddare.
    Till saken hör att varje lägenhet är utrustade med eget fläktsystem, tvättmaskin, torktumlare,diskmaskin, kyl, frys, spis och ugn. En del är också utrustad med 2-3 infravärmare. Det blir problem redan vid 16A säkring om man kör allt samtidigt. Nu föreslår styrelsen 13A och då blir det mer problem att huvudsäkring löser ut. Till saken hör att från elcentralen går det separata ledningar till varje lägenhet och är till bara för en lägenhet.
    Kan styrelsen besluta om denna försämring för medlemmar.
    Det finns en lösning som är dyrare med nytt elskåp och kan dimissionernas för att klara alla 23 bilplatser i framtiden.
    Jag har för mig att lägenhetsinnehavaren ansvarar all el dragning ner till mätarskåp.

    Med Vänlig Hälsning

    Anders Lundgren.

    • Jag har svårt att bedöma de rent tekniska förutsättningarna för att göra på det ena eller det andra sättet, eller i vilken mån det skulle bli en försämring för lägenheterna. Men rent generellt är det alltid vettigast att dra en separat kabel till garaget, och inte konstra till det, även om det skulle bli dyrare(?)
      Min bedömning är att frågan kan avgöras av styrelsen. Däremot är det ju fritt fram att lyfta frågan på nästa årsstämma, eller kalla till extrastämma, om det skulle behövas en akut prövning av frågan.

  20. Joanna skriver:

    Hej,

    Det har uppstått en vattenläcka från vårt badrum. Skadan skedde innan vi köpte lägenheten. Utifrån protokoll är det en skada på röret som kan ordnas genom relining av röret. Föreningen har bostadsrättstillägg för alla boenden. Är det vi som äger bostaden som ska göra anmälan och stå för självrisken eller är det föreningen?

Leave a Reply