{"id":954,"date":"2010-08-12T11:08:59","date_gmt":"2010-08-12T09:08:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/?page_id=954"},"modified":"2019-07-24T09:13:16","modified_gmt":"2019-07-24T07:13:16","slug":"skuldsattning","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/skuldsattning\/","title":{"rendered":"22. Ber\u00e4kningstips 3 – f\u00f6reningens skulds\u00e4ttning"},"content":{"rendered":"

Skulds\u00e4ttning (bel\u00e5ning)\u00a0i en bostadsr\u00e4ttsf\u00f6rening<\/span><\/strong><\/p>\n

Det\u00a0handlar om att m\u00e4ta bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningens <\/strong>l\u00e5n<\/strong> eller skulds\u00e4ttning<\/strong>. Detta \u00e4r en variant av ber\u00e4kningstips 1 d\u00e4r vi ber\u00e4knade f\u00f6reningens r\u00e4ntekostnader. Men ist\u00e4llet r\u00e4knar vi p\u00e5 f\u00f6reningens skulder och f\u00e5r ett mer exakt resultat, oberoende av r\u00e4ntel\u00e4ge och l\u00e5nevillkor. Men vad ska man j\u00e4mf\u00f6ra med?<\/p>\n

Ett s\u00e4tt \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra skulden med taxeringsv\u00e4rdet<\/strong>. D\u00e5 f\u00e5r man ett v\u00e4rde mellan 0 och 150%. Men eftersom taxeringsv\u00e4rdet\u00a0kan skilja mycket\u00a0mellan stora och sm\u00e5 st\u00e4der, mellan gammalt och nybyggt, och dessutom kan vara inaktuellt, \u00e4r inte detta n\u00e5gon bra j\u00e4mf\u00f6relsemetod.<\/p>\n

Mest korrekt och r\u00e4ttvisande \u00e4r att r\u00e4kna\u00a0skuld per kvadratmeter yta <\/strong>(totalyta). Brukar kallas\u00a0bel\u00e5ning<\/strong>,<\/strong> och \u00e4r ett mycket vanligt och tillf\u00f6rlitligt m\u00e5tt.\u00a0D\u00e5 f\u00e5r man ett v\u00e4rde som brukar ligga n\u00e5gonstans mellan 0 och 15 000 kr\/kvm. Problemet \u00e4r att f\u00f6reningens totalyta\u00a0 inte alltid finns angiven i \u00e5rsredovisningen. Hittar man uppgiften och kan g\u00f6ra ber\u00e4kningen g\u00e4ller f\u00f6ljande tumregel: \u00a0Under 5 000 kr\/kvm = bra,\u00a0 \u00f6ver 10 000 kr\/kvm = inte bra<\/strong>.<\/p>\n

Enklare och p\u00e5 s\u00e4tt och vis b\u00e4st \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6reningens skulder <\/strong>med den totala oms\u00e4ttningen<\/strong> (int\u00e4kterna). Det ger ett m\u00e5tt p\u00e5 hur skuldtyngd<\/strong> f\u00f6reningen \u00e4r, dvs f\u00f6reningens m\u00f6jlighet att hantera sina skulder\u00a0(ungef\u00e4r som en privatpersons skulder i f\u00f6rh\u00e5llande till dennes inkomst).\u00a0Kallas ibland f\u00f6r skuldkvot<\/strong>. Ta l\u00e5ngfristiga skulder i balansr\u00e4kningen (brukar ocks\u00e5 heta Fastighetsl\u00e5n eller Skulder till kreditinstitut) och dividera med oms\u00e4ttningen (Summa int\u00e4kter) \u00f6verst i resultatr\u00e4kningen. V\u00e4rdet brukar bli mellan 1 och 15.<\/p>\n

Tumregeln blir i all sin enkelhet: \u00a0Under 5 = bra, \u00a0\u00f6ver 10 = inte bra, \u00a020 = mycket illa!<\/strong><\/p>\n

Se exempel<\/a><\/p>\n

Det senaste m\u00e5ttet blir\u00a0ocks\u00e5 bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningens r\u00e4ntek\u00e4nslighet.<\/strong> F\u00f6r varje procentenhet l\u00e5ner\u00e4ntan \u00f6kar m\u00e5ste n\u00e4mligen f\u00f6reningens int\u00e4kter \u00f6ka med denna faktor. T ex: om r\u00e4ntek\u00e4nsligheten \u00e4r 12 i en viss f\u00f6rening, s\u00e5 inneb\u00e4r det att om r\u00e4ntan g\u00e5r upp med 1%-enhet s\u00e5 m\u00e5ste f\u00f6reningens avgifter\/int\u00e4kter\u00a0h\u00f6jas med 12%\u00a0f\u00f6r att ekonomin ska g\u00e5 ihop. Stigande r\u00e4ntor och\u00a0h\u00f6g r\u00e4ntek\u00e4nslighet \u00e4r allts\u00e5 ingen bra kombination.<\/p>\n

Se ocks\u00e5 v\u00e5ra listor med betyg<\/a>\u00a0 \u00f6ver f\u00f6reningarnas skuldes\u00e4ttning.<\/p>\n

 <\/p>\n

I m\u00e5nga \u00e5rsredovisningar anger man\u00a0n\u00e5got man kallar bel\u00e5ningsgrad<\/strong>. Det definieras p\u00e5 \u00e5tminstone tv\u00e5 olika s\u00e4tt: ibland betyder det ’l\u00e5n\u00a0\/ bokf\u00f6rt fastighetsv\u00e4rde’, ibland betyder det ’l\u00e5n\u00a0\/ balansomslutning’. B\u00e4gge varianterna \u00e4r besl\u00e4ktade med begreppet soliditet<\/a>, och \u00e4r oanv\u00e4ndbara n\u00e4r det g\u00e4ller bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar.<\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

\u00a9 Bor\u00e4ttupplysning Sk\u00e5ne<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skulds\u00e4ttning (bel\u00e5ning)\u00a0i en bostadsr\u00e4ttsf\u00f6rening Det\u00a0handlar om att m\u00e4ta bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningens l\u00e5n eller skulds\u00e4ttning. Detta \u00e4r en variant av ber\u00e4kningstips 1 d\u00e4r vi ber\u00e4knade f\u00f6reningens r\u00e4ntekostnader. Men ist\u00e4llet r\u00e4knar vi p\u00e5 f\u00f6reningens skulder och f\u00e5r ett mer exakt resultat, oberoende av r\u00e4ntel\u00e4ge och l\u00e5nevillkor. Men vad ska man j\u00e4mf\u00f6ra med? Ett s\u00e4tt \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra skulden med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":22,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/954"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=954"}],"version-history":[{"count":46,"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/954\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1280,"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/954\/revisions\/1280"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.borattupplysning.se\/wp_brskola\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=954"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}