8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?

Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.

Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.

Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.

Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.

Sammanfattning:

Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar.  I tveksamma fall, fråga styrelsen!

 

För en utförligare genomgång om vad man får ändra på i en bostadsrättslägenhet, se lektion 38.

 

© Borättupplysning Skåne

758 Responses to “8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?”

  1. Jesper skriver:

    Dessvärre kom godkännandet via telefon efter att vi skickat in ett brev där renoveringen och vad som skulle göras/tas bort (även än större vägg revs) beskrevs. Brevet bör ha arkiverats hos styrelsen så ska se om det går att finna. Sitter själv i styrelsen nu så befinner mig i lite utav en jävsituation. Den gamla styrelseordföranden som godkände renoveringen finns dessvärre inte kvar i föreningen.

  2. I sådana här kniviga fall, där det saknas ordentliga bevis och dokumentation, är den bästa lösningen att man gör ”en deal”, dvs man delar på kostnaderna. Allt för att undvika långbänkar och slitsamma rättsprocesser.

  3. Hasse skriver:

    Hej,
    Riksbyggen har ändrat sina stadgar under 2014, angående säkerhetsdörrar. Jag har nyligen köpt och installerat en säkerhetsdörr i min bostadsrätt. Endast ett fåtal personer har tagit vara på denna möjligheten som presenterades på stämman i våras, de flesta medlemmar har kvar sina gamla dörrar. Nu har jag hört att styrelsen vill förhandla bort att föreningen ska stå för denna kostnaden. Kan de göra så?

    • I Riksbyggens nya stadgar tar föreningen över ansvaret för ytterdörren. Sen säger du att du själv blev erbjuden att köpa ny dörr, men att föreningen skulle betala??? Jag förstår faktiskt inte frågan.

  4. Gustav skriver:

    Hej.
    Kan en BRF tvinga sina medlemmar att skjuta till pengar för en yttre reparation av fastigheterna (t.ex. takomläggning)?
    Anledningen till att styrelsen vill få in pengar från medlemmarna är att föreningen inte kan låna mer pengar av banken och den yttre reparationsfonden inte räcker.
    I det här fallet gäller det en radhus-liknande förening där ett av taken läcker men inte de andra. Styrelsen har tagit beslut att byta alla tak ”för säkerhets skull”.

    • Om jag förstår frågan rätt handlar det om en ökning av samtliga insatser, i dagligt tal ”kapitaltillskott”. Ett sådant beslut måste fattas av en föreningsstämma, och om inte samtliga medlemmar godkänner detta måste beslut fattas med 2/3-dels majoritet, och därefter prövas av hyresnämnden. Men om det godkänns på detta sättet måste alla ställa upp.

      Men om beslutet att byta alla tak verkar felaktigt kanske det är bättre att försöka byta styrelse.

  5. Ewa skriver:

    Hej!
    Jag har ända sedan jag flyttade 2004 haft svårt att stänga dörren ut till uteplatsen. Jag trodde ett tag att det kunde åtgärdas med att man slipade bort lite trä nedtill under dörren, men kom aldrig så långt att jag gjorde något. Har inte varit så mycket ute på min uteplats pga att jag haft en katt jag inte velat släppa ut.
    Nu när den katten inte finns längre så är jag ute mer och måste ha en speciell teknik, dra igen och lyfta upp dörren och trycka ner handtaget samtidigt. Jag har väl mer tänkt att det varit så när det varit fuktigt, och då är det mer problem i och för sig….
    Nu verkar det snarare som att problemet beror på att dörren till uteplatsen ”satt sig något”/varit sned, redan från början. För att komma till rätta med problemet behöver dörren ses över och ev hängas om. Vems ansvar är detta? Mitt? Föreningens?

    • Jag tycker det är föreningens ansvar. Men kanske är era stadgar så utformade att ansvaret på altandörren är lagd på den enskilde medlemmen. Jag kan alltså inte ge något entydigt svar, men tycker allmänt sett att detta borde ligga på föreningen.

  6. Lina skriver:

    Hej.
    Jag och min sambo bor i en bostadsrätt som fick vissa fönster o balkonger utbyta för ett par år sen.
    Min sambo har bott här i över 10 år utan några problem men nu har vi upptäckt mögel i sovrummet där både fönster o balkongdörren blev bytta. Problemet har alls kommit efter bytet. Tycker även att där är sämre luft samt kondens på rutorna både i sovrum och i kök (även där är fönstret bytt)
    Frågan är vem som är ansvarig för att få bukt med detta?
    Vi har torkat bort med mögel dödande medel men det dyker upp igen.
    Och hur blir det om man säljer? Och det helt plötsligt dyker upp mögel efter ett tag?
    Mvh

    • Ni måste absolut anmäla problemet till er styrelse. Orsaken till möglet kan vara flera, vattenläckage, eller dålig ventilation, eller en kombination av detta. Jag kan omöjligt ge något svar, saken måste undersökas. Och ansvar och åtgärd, det beror alltså helt på orsaken och omständigheterna.

  7. Christofer skriver:

    Hej.
    Vi lät fackmän renovera badrummet i vår gamla lägenhet år 2010. Lägenheten som vi sedan sålde har sålts en gång till och nu har vi blivit kontaktade av de nya ägarna angående ventilationen vi lät sätta in i badrummet. Den fick underkänt vid OVK i somras och nu vill de nya ägarna att vi åtgärdar detta. Vi satte in en vanlig paxfläkt som enligt OVK stör grunddraget. Är det vårt ansvar?
    Med vänlig hälsning,
    Christofer

    • Ventilationsproblem är föreningens ansvar, och jag tycker att styrelsen brustit i sin tillsyn när ni sålde lägenheten för 5 år sedan. Då hade ni kunnat åläggas att åtgärda problemet, nu anser jag det ar föreningens ansvar. För övrigt är det väl en mycket enkel åtgärd att bara ta bort fläkten.

  8. Sivert Johansson skriver:

    Hej
    Jag ser en konstig formulering i besiktningsprotokollet.
    Finns det någon rättslig grund för dessa? (ABT 06).

    Lägenheter som bytt ägare men som ändå gjorts genomgång.
    Lägenhet 7, 8, 9, 17/18, 19
    Till dessa lägenheter finns inget avtal mellan byggbolaget BROVO Förvaltning AB och den nya ägaren till respektive lägenhet. Således finns inget juridiskt förhållande mellan parterna som reglerar garantibesiktningen. Besiktning har ändå genomförts i dessa lägenheter för att kontrollera byggnadens struktur och stomme samt övriga delar av huset som regleras genom avtal mellan föreningen och entreprenören.

    Mvh.
    Sivert Johansson

    • Instämmer i att detta verkar konstigt. Om det är föreningen som stått för entreprenaden ska naturligtvis besiktningen gäller alla bostadsrätter, oavsett vem som är nuvarande innehavare.
      Men tydligen har detta handlats upp på någon form av individuell basis, besiktningsformuleringen antyder det. Jag kan tyvärr inte uttala mig mer om detta utan kännedom om bakgrunden.

  9. Johan skriver:

    Hej!

    Sitter i styrelsen i en BRF med en badrumsfråga vi inte riktigt vet hur vi ska hantera.
    I ett av medlemmarnas badrum har det upptäckts en vattenskada. När rivning och inspektion påbörjats så visar det sig att det är byggfel i badrummet och därmed gäller inte försäkringen. Föreningen har tecknat bostadsrättstillägget så samma bolag för både förening och medlem.
    Bostadsrättsinnehavaren kräver att föreningen löser detta och tar kostnaderna, samt kompenserar för att denne inte kan bo i sin lägenhet under renoveringen.

    Föreningen har sett till att rivning påbörjats för så att inte vattenskadan sprider sig. Vid rivningen kan dock konstateras att inget är utfört fackmannamässigt. Tätskikt är inte anslutet osv. Förmodligen (ej fastställt) har förre ägaren gjort om en tidigare toalett utan ordentliga tätskikt till ett badrum inför försäljning. Denna lgh är en del i en uppdelning av tidigare 1 lgh. Nuvarande ägare har bott där minst 5 år.
    Vem borde dra bevisbördan för utförandet och vem är betalningsansvar?
    Borde avgiftslättnader utgå då medlemmen inte kan bo i sin lgh?

    Tacksam för hjälp!
    Vänliga hälsningar
    Johan

    • Innehavaren är ansvarig för det undermåliga ”badrummet”, men inte för de skador som kan ha uppkommit. Det är i kort sammanfattning rådande rättsläge. Skulle det hamna i en rättslig tvist kan det dock föranleda långa och kostsamma utredningar och många veck i advokaternas pannor.
      Men det är alltså följande som gäller: Föreningen åtgärdar vattenskadan och uttorkning, och återställande vad gäller fastighetens stomme. Medlemmen får sedan återställa eller bygga sig ett nytt badrum. Skulle medlemmen under den första fasen inte alls kunna bo i lägenheten bör denne få reduktion av månadsavgiften, helt eller delvis, men rättsläget är inte tvingande.

  10. camilla skriver:

    Hejsan,

    För någon månad sedan gjordes en OVK i vår bostadsrättsförening. Eftersom jag inte var hemma så har jag nu debiterats för kostnaden för att sotaren kom dit en till gång. Är det jag som ska betala eller är det bostadsrättsföreningen som ska stå för kostnaden?

    • Det beror på omständigheterna. Om det behöver göras tillsyn i lägenheten, måste den boende förvarnas i mycket god tid (flera veckor). Föreningen kan inte ta betalt, såvida man inte medvetet vägrat eller struntat i att ordna tillträde till lägenheten, trots aviseringar i god tid.

  11. OP Andersson skriver:

    Hej!

    Vår förening har ca 60 lägenheter i markplan. Ett antal av dessa har vid ett och samma tillfälle, några år efter nybyggnationen av Bostadsrättsföreningen försetts med elektrisk golvvärme i badrummen, då de ligger i sutteräng och bara har ett litet vattenburet element till en stor yta, och inget element mot den vägg som ligger ”under jord”.

    I föreningens stadgar står det att Bostadsrättshavaren ska ansvara för reparation av den elektriska golvvärmen. Nu drabbade det mig, och det blev en dyr historia, då det blev byte av både kretskort och transformator. Anläggningen klarade inte längre att upprätthålla det motstånd som krävdes från den inkommande strömmen, varför systemet slog ifrån.

    Nu vill jag hävda det motsatta. Den elektriska golvvärmen är installerad på initiativ av BRF. Man påstår att det är fråga om komfortvärme. Men Bostadsrättslagen gör ingen skillnad på komfortvärme eller radiatorvärme, inget av begreppen finns nämnd i lag. Värme är värme och det får anses vara så att BRF har haft en anledning till installationen och det är naturligtvis att upprätthålla värmen och hålla fukt och lukt borta. Att inte alla bostadsrättsinnehavare har golvvärmen påkopplad är ointressant menar jag, även jag kan stänga av radiatorerna. Bostadsrättslagen säger ju kap 7 att BRH inte ansvarar för sådant som installerats av föreningen. Dessutom var det ju så att anläggningen för golvvärmen var över 20 år, och då kan man ju räkna ut att fler medlemmar än jag kan vänta sig problem med detta.

    Slutsats: golvvärmeanläggning installerad av föreningen, som bygger på el från en gemensam anläggning, som är i behov av reparation kan inte föreningen friköpa sig ansvaret för.

    Nyfiken på dina synpunkter (och att jag kan ha totalt fel i mina bryska slutsatser).

    Bästa hälsningar
    OP Andersson

    • Det här är återigen ett fall där lagen inte ger någon klar vägledning. Lagparagrafen (7:12) nämner också kravet att ledningarna ska tjäna fler än en lägenhet. Om detta skulle hamna i en domstol är det min gissning att man skulle gå på vad som står i stadgarna, och alltså lägga ansvaret för golvvärmen på den enskilde lägenhetsinnehavaren. Det finns några rättsfall (dock ej golvvärme) där man gjort en sådan bedömning. Jag kan själv tycka att det ibland känns fel, och att man i många föreningar lägger alltför mycket av uh-ansvaret på de enskilda medlemmarna. Det skapar en stor osäkerhet, då det kan skilja mycket mellan olika bostadsrättsföreningar.

  12. Jan skriver:

    Hej,
    I vårt badrum finns det dels en öppen dusch och dels en vägghängd toalett, allt renoverat för ca 4 år sedan. Vattentanken till den vägghängda toaletten gick sönder och började läcka. Vi upptäckte det men det kan ha läckt en längre tid då man inte kan se det direkt. Enligt besiktningsman ser det ut till att det är fuktskador dels innanför inbyggnaden till toaletten och dels vissa områden runt omkring toaletten både på väggar och golv. Besiktningmannen säger att det saknas tätskikt inne i själva toalettinbyggnaden. Arbetet är utförd av hantverkare med som vi förstår garanti men de har nu lämnat denna (GVK) garantigrupp och jag tror de även är i konkurs – inget kvitto hittat. Jag vet inte heller om det är ett krav att har tätskikt inne i en vägghängd toalett, säkert mycket bra men om det är ett krav det vet inte jag. Toaletten är ca 1.5 m från duschutrymme, alltså utanför våtzon. För att åtgärda krävs även fläktar för att torka upp innanför/mellan väggar enligt besiktningsman.
    1. Vad står försäkringsbolag för – utbyte av toalett/installera en ny, åtgärda vattenskada/åtgärd/uttorkning?
    2. Vad står föreningen för – övriga ting som inte täcks av försäkringen?
    3. Vad står innehavaren för?
    Mvh
    Jan

    • Som jag förstår det är detta en helt vanlig vattenskada, och ska behandlas enligt standardreglerna. Dvs föreningen ska riva ut det som behövs och torka upp skadan, ev med hjälp av sin fastighetsförsäkring. Du får stå för att återställa badrummet, med hjälp av din försäkrings bostadsrättstillägg (eller om föreningen har detta tillägg). Du kommer i praktiken få betala din självrisk, plus ev åldersavdrag på badrummet (men det blir det nog inget om det bara är 4 år gammalt).

  13. Jan skriver:

    Hej,
    En uppföljning på denna där vattentanken till den vägghängda toaletten gick sönder. Försäkringsbolaget hävdar nu följande vilket till en del är detsamma som Ni har svarat men som skiljer sig då det gäller möjlighet att utnyttja försäkringens bostadsrättstillägg.

    ”Av besiktningsrapporten från vår upphandlade byggare framgår att badrummet ej är byggt enligt gällande normer och därmed kan ej utströmningen ses som oberäknad. Detta betyder att det gemensamma bostadsrättstillägget ej kommer att kunna nyttjas för återställande av yt och tätskikt. Det tillägget däremot kan ersätta är reparation/byte av WC med självrisk 1500:- Återställande av badrummet enligt gällande regler bekostas till fullo av bostadsrättsinnehavaren.

    Fastighetsförsäkringen.
    Eftersom skadan för föreningen anses vara oförutsedd så kan fastighetsförsäkringen hjälpa till med följande:
    -Rivning
    -Torkning
    -Återställande av stommen
    Detta med självrisk 0,2+1basbelopp, 53.400kronor.”

    Är det korrekt att försäkringsbolaget kan avstå från nyttjande av detta bostadsrättstillägg för återställande av badrummet, yt och tätskikt?
    Mvh
    Jan

    • Jag har nu satt mig in i reglerna för vägghängd toalett, och kan bara hålla med försäkringsbolaget i deras bedömning: Tätskikt ska finnas bakom vattencisternen, (och det ska dessutom finnas ett dräneringshål nertill, så att man upptäcker om det skulle uppstå ett läckage). Därför vill försäkringsbolaget inte ersätta själva vattenskadan, bara den trasiga toaletten.

      Det framgår inte av berättelsen om du själv ägde lägenheten vid renoveringen för 4 år sedan, eller om du köpt den nyligen. Om du köpt den nyligen skulle det kunna klassas som ett dolt fel, men denna rätt gäller bara i två år. Och finns det inga garantier, och firman kanske i konkurs, ja, då finns det inget där heller att hämta.

      Slutsatsen blir alltså troligen att återställandet av badrummet landar på dig själv. Tyvärr.

  14. Leo skriver:

    En av bostadsrättsinnehavarna (och dåvarande ordf) i vår lilla BRF renoverade och byggde ut sitt badrum 2011-12. Det har nu framkommit att den avloppsavluftning med vacuumklocka som fanns inbyggd i badrummet tagits bort. Lägenheten under har problem med dålig lukt i badrummet, vilket var orsaken till att detta uppdagades (vi i styrelsen tänkte börja med att byta vacuumklockan, vilket inte var gjort på länge). I samband med detta har det kommit fram att ombyggnaden inte godkändes av styrelsen, utan fd ordf/BRH anser att han själv hade rätt att godkänna detta. Inget är protokollfört. BRH vet inte vad som är gjort avseende avloppen, rördragning eller avluftning och någon dokumentation finns inte. BRH var inte närvarande under ombyggnationen och ingen annan i BRF hade fått i uppdrag att följa arbetet. Firman som anlitades gick strax därefter i konkurs. BRH vägrade betala sluträkningen pga dålig ytfinish. I samband med ombyggnationen drogs också installation för vatten och avlopp också ut i en hall utanför badrummet och där har en tvättmaskin installerats.

    I styrelsen har vi nu beslutat att i förstone försöka få en besiktning utförd av en erfaren VVS-konsult. Som jag ser det har BRH olovandes ändrat det som ankommer på föreningen enligt våra (normal-)stadgar, dvs avluftningen. Bör inte flyttning av avlopp också godkännas av styrelsen? Dessutom anser jag att tvättmaskinsinstallationen i hallen är för riskabel och bör återställas. Möjligen kan vi försöka hitta ett annat sätt att lösa avluftningen så det aktuella badrummet inte behöver rivas upp. Men hur hanterar vi det faktum att väggen i badrummet på våningen under där avluftningen är inbyggd behöver rivas? Vi vet ju inte ens om avluftningsröret är pluggat..!
    Mycket tacksam för kloka synpunkter!
    Mvh
    Leo

    • Detta fall är tyvärr lite för komplicerat för att avgöras på distans. Möjligen kan det landa i föreningen får stå för att rätta till ev. felaktig installation. Och möjligen kan föreningen rikta krav på fd medlemman/ordföranden. Tyvärr vågar jag inte uttala mig mer än så i denna fråga.

  15. Carl skriver:

    Hej!

    Vi bor i en etagelägenhet där vindsvåningarna exploaterades för drygt 10 år sedan. Enligt en styrelsemedlem skrevs det, i samband med exploateringen av vinden, ett avtal mellan föreningen och bostadsrättsinnehavarna som köpte vindarna att de senare skulle ta allt ansvar för ev. fel som rörde de nya vindsvåningarna.

    Nu har fönstren i vindskuporna ruttnat på utsidan. Styrelsen hänvisar till avtalet som upprättades för drygt 10 år sedan där föreningen avskriver sig allt ansvar för allt som rör vindsrenoveringen.

    Mina två frågor är:
    – Kan man som lägenhetsinnehavare ärva avtal som man själv inte ingått? De som renoverade vindarna har ju flyttat för länge sedan och flera har hunnit bo i lägenheterna sedan dess.
    – Strider det mot bostadsrättslagen att den enskilde medlemmen, enligt stadgarna, får ansvara för utsidan av fönstren?

    • Jag håller med er, enligt min uppfattning kan man inte ”ärva” ett sådant uh-ansvar, om inte detta uh-ansvar förts över och blivit accepterat i skriftlig form av er. Eller att detta ansvar finns definierat i stadgarna. Om inte, så faller uh-ansvaret på föreningen, i samma ögonblick som ursprungliga innehavaren flyttar.
      Det är över huvud taget tveksamt att lägga ansvaret för utsidan av fönstret på innehavaren, men det görs ändå ibland i samband med ombyggnader.

  16. Therese skriver:

    Hej!

    Jag har för 5 dagar sedan fått tillträde till en bostadsrätt jag köpt och skrev kontrakt på för 5 veckor sedan.

    I fredags hade jag en tekniker ute för fuktmätning (jag har tagit kontakt med förvaltaren på grund av dålig lukt i lgh, och han skickade ut denna tekniker).
    När han gick igenom lägenheten uppmärksammar han mig på att fläkten i köket som är installerad av förra ägaren för ett år sedan är olaglig. Det är alltså ingen kolfilterfläkt och slutet system rätt ut i centralventilationen.
    Detta måste alltså åtgärdas, frågan är vem som ska stå för detta rent ekonomiskt? Är det jag eller förra ägaren?

    Förra ägaren har muntligt sagt till mig att inget är fel på vitvaror o dyl då vi skrev kontrakt. Förmodligen visste hon inte själv om att man inte får ha ett sådant fläktsystem.

    • En felaktig installation, som man inte själv kunnat upptäcka, eller förvänta sig, är ett sk dolt fel. Upptäcker man det i tid (inom 2 år) kan man rikta ett krav på säljaren på åtgärd eller ersättning.

  17. Matte skriver:

    Hej!
    Om det uppstått läkage utifrån i en takkupa och gett synliga fuktskador på innertak och vägg i kupan. Vem ska stå för att återställa ytskikten? Föreningen eller bostadsrättsinnehavaren? Om det är föreningen som ska återställa ytskikten, hur mycket ska de stå för? Ska de åtgärda skadorna eller måste hela rummet renoveras, alltså även de delar som inte drabbats av skador?

    • Det här kommer det nog råda delade meningar om. Styrelsen kommer kanske anse att det är du själv som får återställa ytskikten, eftersom det står så i stadgarna. Jag för min del anser att det är föreningen som ska stå för denna kostnad, eftersom det är utifrån kommande vatten, och sådana skador är inte försäkringsbara. Det SKA helt enkelt inte tränga in vatten utifrån, och gör det ändå det har föreningen brustit i sitt underhållsansvar, och är därmed ersättningsskyldig.
      Du ska alltså kräva att få hela skadan åtgärdad. Men inte en helrenovering av rummet.

  18. Stefan skriver:

    Hej,

    Jag har en fundering på att montera in två stycken takfönster i min lägenhet. Alla kostnader i och med denna installation kommer belasta mig som brf-innehavare.

    Mina frågor är nu om föreningen kan/har rätt att höja min hyra pga av detta och om så är fallet, hur mycket är rimligt?

    De har även krävt att detta arbete skall slutbesiktigas vilket kommer innebära en relativt hög (extra)kostnad för mig, ca: 7-9 000:-. Jag antar att de har all rätt att kräva det men samtidigt är detta är inget jätteavancerat ingrepp då installationen sker i ett betongpannetak, ej i ett betydligt mer känsligt plåttak.

    Vidare finns en garanti på 10 år som täcker alla delar i detta projekt (arbete + delar) samt att jag har godkänt deras krav att de kostnader som eventuellt kan uppkomma i framtiden t ex. pga läckage läggs på mig som brf-innehavare (detta i sig kanske är dumt att gå med på eller ej ens görligt då föreningen borde vara den som står som ägare av problem i fönsterkarm mm?).

    Är det då fortfarande rimligt att kräva att jag gör en slutbesiktning som i sig inte ger några ytterligare garantier för att föreningen inte skall belastas av eventuella framtida bekymmer?

    Tacksam för alla svar och input jag kan få. :))

    • Sådana här ingrepp är juridiskt komplicerade, och jag varken kan eller vill ge några definitiva svar på hur detta ska hanteras. Men det är rimligt att arbetet besiktigas, då det är ett stort ingrepp med potentiell stora problem i framtiden. En 10-årig garanti är bara giltig så länge firman finns kvar, vilket den inte alltid är. Och vad händer om du flyttar? Vem har då ansvaret om det börjar läcka? Tänk också på att det inte går att försäkra sig mot läckande tak eller takfönster, alla ev. vattenskador måste alltså betalas av någon i huset.

      För att hantera framtida problem måste man alltså klara ut ansvarsfördelningen, för all framtid: Antingen tar föreningen över ansvaret, mot att du får en betydligt högra månadsavgift. Eller så behåller du ansvaret, och då måste detta vara skriftligt och föras över till kommande innehavare vid försäljning, i alla framtid. Detta måste framgå tydligt i avtalet med föreningen.

  19. Jan skriver:

    Hej,
    Föreningen håller på och går igenom ventilationen i samtliga lägenheter och tydligen i min lägenhet så finns det en eller möjligen två fläktar på högsta våningen i lägenheten som är inbyggda i någon form av låda/garderob med typ gipsplattor runt om och jag fick följande mail från styrelsen där det står att jag skall betala rivningsarbete av denna låda. Kan man sätta denna typ av kostnader på bostadsrättsinnehavaren? Om så är fallet, måste man inte avtala och komma överens om detta innan? Måste jag ha dessa fläktar i min lägenhet? Jag tror att de även är förbundna till andra lägenheter eller någon butik:

    För din information.
    I början av nästa vecka kommer två nya ventilationsfläktar att installeras på din vind.
    Jag återkommer om dag och tidpunkt.
    Kostnaden för rivningsarbetet av lådan runt fläktarna kommer att faktureras av Anderssons till dig med ROT om så önskas.”

    Mvh
    Jan

    • Föreningen har tydligen ett ansvar för att dessa fläktar ska bytas, och då har man också ansvar för de kring-arbeten som erfordras för detta byte. Det ska du inte behöva stå för, och du ska dessutom kräva att väggen återställs efteråt. Möjligen kan man resonera något annorlunda om det är du själv som har byggt in dessa fläktar, eller om det finns någon specialformulering om detta i era stadgar.

  20. Jan skriver:

    Hej,
    Tack för en trevlig, bra och viktig hemsida/blogg.
    Vid fuktskada i badrum så skall föreningen stå för kostnaderna som har med rivning, torkning och återställning av stommen, försäkringsbolaget för byte av vägghängd toalett och bostadsrättsinnehavaren för återställande av själva badrummet.
    Vilka krav gäller det på anlitad hantverkare och vem beslutar om vem det skall vara? Alltså, hantverkaren skall/bör vara badrumscertifierad samt ha försäkring? Om flera tänkbara hantverkare uppfyller detta/dessa krav, vem beslutar om vem som skall anlitas, är det bostadsrättsinnehavaren då arbetet sker inne i hans/hennes lägenhet och att man då har samma hantverkare på det hela eller är det styrelsen som beslutar eller försäkringsbolag? Grundfrågan är vem beslutar om vem som skall utföra arbetet och vilka krav man skall ställa på denna hantverkare.
    Mvh
    Jan

    • Det vanliga är att bostadsrättinnehavaren själv bestämmer om återställandet av badrummet, och vem som ska utföra det. Om det ska krävas certifiering eller försäkring beror på vilka regler som finns inom föreningen, det kan vara väldigt olika. Men enligt vår uppfattning ligger ansvaret på bostadsrättshavaren, som alltså själv ska avgöra vilka krav som ska ställas.

Leave a Reply