38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?

Bostadsrätt - bygga om och renovera

Ja, vad får du göra i en bostadsrätt, hur mycket får du ändra om? Svaret finns i föreningens stadgar. Grundprincipen är att du får ändra på allt som är ditt ansvar (se lektion 8).

 

Det här brukar du få göra:

Väggar och golv: Att måla om, tapetsera och lägga nya golv är väl en självklarhet. Viktigt att nya golv läggs rätt, med ljuddämning under.

Lägenhetsinredning: Garderober, hyllor och liknande får flyttas, tas bort eller monteras in, helt fritt.

Dörrar: innerdörrar och dörrkarmar kan tas bort eller bytas ut, liksom glaspartier och liknande. Ytterdörren får också bytas, men standard och utseendet måste stämma med föreningens. (I vissa föreningar är dock ytterdörren föreningens ansvar.)

Badrum: Du får renovera badrummet, och göra om det helt och hållet om du vill, bara det görs korrekt och fackmannamässigt. Men vattenanslutningar och avlopp får inte ändras hur som helst. Golvbrunn-byte brukar bekostas av föreningen, och den brukar inte kunna flyttas, i alla fall inte utan styrelsens godkännande. Även byte av radiator till handdukstork brukar kräva ett godkännande.

Köket: det är fritt fram att byta all köksinredning. Men samma restriktioner gäller som i badrummet: Ändrade vatten- och avlopps-anslutningar kräver samråd med styrelsen. Köksfläkt får i regel inte anslutas till centralventilationen, enbart kolfilterfläkt. Undantaget är där fläkten ingår i ventilationssystemet, där får du inte byta den ytan föreningens godkännande.

Väggar: Icke bärande väggar brukar få rivas eller flyttas, men kontrollera alltid med styrelsen först. Bärande väggar får dock aldrig röras! Här krävs noggrann utredning av byggnadsingenjör, bygglov, och styrelsens skriftliga godkännande, och beviljas sällan.

Balkong / terass: Större arrangemang som balkonginglasning, vindskydd och markis brukar alltid kräva tillstånd av föreningen. Du får heller inte måla om, inte på ett utåt sett avvikande sätt. Uppsättning av parabol hanteras väldigt olika, men brukar få sättas upp om det görs inne på balkongen.

Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.

Element / radiatorer: Om det är vattenburen värme är det föreningens ansvar, radiatorer får alltså inte monteras bort eller flyttas, inte utan styrelsen medgivande.

Elinstallationer: All el, kontakter och lamparmaturer är ditt ansvar, även elcentralen, och du får dra nytt och lägga till, bara det görs av behörig elektriker.

Ventilationsanordningar: Ventilationen kan fungera lite olika i olika typer av fastigheter. Du får i regel inte sätta igen eller ta bort befintliga ventiler, dom finns ju där för din hälsas skull. Rådgör alltid med styrelsen om du behöver ändra på något.

 

Obs 1 De flesta föreningar har regler och restriktioner för när du får utföra s.k. störande arbeten, det brukar t ex inte vara tillåtet på kvällstid och vissa tider på helgerna, för grannsämjans skull.

Obs 2 Det finns en del kulturminnesskyddade byggnader, och där kan det finnas speciella regler för vad som inte får ändras.

Läs också: Vad kostar det att underhålla en bostadsrätt?  Lektion 28

 

© Borättupplysning Skåne

337 svar till “38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?“

  1. Nina skriver:

    hej!
    Vad händer om jag renoverat mitt badrum utan att ansöka om tillstånd till föreningen? Kan jag bli skyldig att återställa badrummet?

  2. Att renovera badrummet är inget man i normala fall behöver tillstånd för, däremot bör man rådgöra med styrelsen när det gäller golvbrunnen och vattenledningarna. Och allt arbete måste göras fackmannamässigt, för att inte fastigheten och grannar ska få fuktskador i framtiden. Att återställa blir alltså aldrig aktuellt, såvida du inte gjort någon förändring som orsakar problem för föreningen.

  3. Malin Sundberg skriver:

    Hej!
    Jag undrar om jag får måla om ytterdörren, fast bara på insidan. Den är mörk och träfärgad. Men jag vill ha en vit dörr på insidan. Passar bättre till min inredning och det blir mycket ljusare med en vit dörr. Får jag göra det utan tillstånd?

    • Ja, det är inga problem, det är din dörr. Det är bara utsidan man inte får ändra.
      Det finns dock vissa föreningar vars stadgar säger att det är föreningens dörr, men det ändrar inget vad gäller insidan, den får man alltid måla om om man vill.

  4. Sebastian skriver:

    Hej!
    Jag funderar på att sätta upp en ca 4 meter lång mellanvägg i sovrummet i min 2:a. Förutom att mellanväggen orsakar spik- och skruvhål i taket och golvet så orsakar ju mellanväggen ingen skada för lägenheten. Jag har dessutom tänkt att bygga mellanväggen rätt så enkel så att man utan alltför stor möda ska kunna ta ner den i framtiden om man vill det.

    Behöver jag fråga styrelsen för detta? I lektion 8 står att man får göra vad som helst i lägenheten som är mitt ansvar och där nämns bland annat icke bärande mellanväggar. Men å andra sidan står i denna lektion att rivning eller flyttning av mellanväggar kräver tillstånd. I detta fallet så handlar det ju dock inte om rivning eller flyttning utan snarare om nybyggnation av en mindre mellanvägg, som redan från början förbereds för att hyfsat enkelt kunna monteras ner. Vad gäller? Tacksam för svar!

    • I normala fall ska du inte behöva ha tillstånd för att sätta upp en vägg så som du beskriver det. Men för att vara helt säker bör du kontakta styrelsen och höra om de har synpunkter. Föreningens stadgar kan i undantagsfall ha regler om detta. Tänk också på att rummens värmeförsörjning och ventilation måste fungera efter att väggen kommit upp. Men som sagt, i normala fall kan styrelsen inte neka dig detta.

  5. Jens Andersson skriver:

    Hej,
    angående takterass som nämns ovan så har jag en fråga. Föreningen är ok med att en vind inreds och takterass byggs, men säger också att avgiften kommer höjas pga terassen (underhållskostnader i framtiden). Hur mycket kan en sådan kostnad vara på ett ungefär tror ni?

  6. Stefan skriver:

    Tack för en bra sida!

    Jag och grannen ovanför vill riva en gammal skorstensstock som är proppad under tak på vinden, samt är ingipsad i ett hörn i lägenheten. Säkerligen inte använd de senaste 50 åren. Vi bor under vinden och ingen annan drabbas, men kan föreningen säga nej till detta?

  7. Det går inte riktigt att svara på utan att ha sett hur det ser ut. Men eftersom det inte kan uteslutas att stocken på något sätt ingår i husets konstruktionen eller funktion måste du rådgöra med styrelsen. Om den helt och hållet saknar funktion bör du få tillstånd att ta bort den.

  8. Stefan skriver:

    Tack Lennart!
    Kan man vända sig någonstans om man vill överklaga om styrelsen nekar detta?

  9. (svaret ändrat april 2013 och juni 2014)
    Stefan, tyvärr är det nog så att styrelsen i praktiken har tolkningsföreträde här, eftersom det handlar om ingrepp i fastighetens konstruktion. Det du skulle kunna göra är att låta en byggnadsingenjör göra en utredning som kanske ger stöd för din sak, och som du själv måste bekosta. Skulle det då visa sig att murstocken går att ta bort, och den aldrig kommer att behövas, då bör du få ditt tillstånd. Om du har ett bra utrednings- och bevismaterial kan du vända dig till hyresnämnden, som kanske kan medla.

  10. Emma skriver:

    Undrar om ens bostadsrättförening har rätt att gå in i ens lägenhet och plocka ned skåp samt nuvarande köksfläkt för att installera ett stort FTX-system ovanför spisen som kommer att förstöra hela utseendet på köket? Detta innebär inte bara att de förstör det nuvarande köket utan de minimerar även möjligheterna avsevärt för att kunna renovera köket i framtiden då FTX systemet inte fås ta ned eller flyttas vilket bland annat innebär att man inte kan sätta in vilken fläkt man vill, inte kunna flytta position på spisen m.m. som ihop med utseendet troligtvis kommer att dra ned värdet på lägenheten. FTX systemet är till för att sänka radonhalterna i bostaden vilket vi medlemmar måste finansiera antingen via kapitaltillskott eller genom en ökad avgift på ca 8 %.

  11. Det här är en knepig fråga.
    I princip är det så att föreningen/styrelsen ansvarar för husets och lägenheternas ventilation, och har därmed rätt och skyldighet att göra de installationer som kan behövas. Men ett större ingrepp så som du beskriver det brukar kräva att det har beslutats om på en föreningsstämma, vilket det tydligen har gjorts. Och i så fall måste alla finna sig i det. Någon 100%-ig kontroll över lägenheten har man inte när man bor i bostadsrätt, man är underkastad de gemensamma beslut som fattas.
    Bostadsrättslagen:9kap.16§p.2: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.htm#R55

  12. Emelie skriver:

    Hej.
    Får jag i min bostadsrätt sätta fejkspröjs på insidan av fönstren?
    Det är bara plastlister och skadar ej fönstren, men det ser ju annorlunda ut från utsidan! Med vänlig hälsning, Emelie

    • Jag skulle tro att du får göra detta, eftersom det är på insidan. Men beroende på hur huset ser ut i övrigt kan kanske grannar eller styrelsen ha synpunkter. Men jag kan inte se annat än att detta kan jämställas med olika inre fönsterarrangemang eller gardinuppsättningar som ju också syns från utsidan.

  13. Anna skriver:

    Hej!
    Jag har köpt en nybyggt lägenhet om 2 rum och kök. På planritningen finns en ritning där den visar hur det skulle vara möjligt att bygga ut lägenheten till en 3:a. Det är förberett med värmedelning och ventilation. Nu har jag bestämt att bygga ut rummet. Vilka tillstånd måste jag ha för att utföra arbetet? Måste en besiktningsman godkänna arbetet?

  14. Abbe skriver:

    Hej!
    Jag har ett badrum idag som inte har renoverats sens 1947 då fastigheten byggdes, och kaklen har börjat släppa nu, kan jag begära att brf renoverar badrummet?

    • Nej, du har det fulla ansvaret för ditt eget badrum (förutsatt att det är du som är bostadsrättshavaren). Bostadsrättsföreningen har bara skyldighet att hjälpa dig med golvbrunn och avlopp, resten måste du bekosta själv.

  15. Lisa skriver:

    Hej!
    Vi bor i en vindsvåning och har en pelare mellan kök och badrum som inte är särskilt stor, vi har haft en snickare som säger att det går att sätta dit en balk istället i taket där ifall det är så att det behövs … Vi vet inte om den är bärande överhuvudtaget och förstår oss inte på konstruktionen … vart ska vi vända oss? Snickaren säger att det är OK, men googlar man står det att bärande väggar ska godkännas, men om vi inte ens kan få fram information om huruvida den är bärande? Är det vårt ansvar, eller snickarens?

    • Ni ska ställa denna fråga till styrelsen. Antingen får ni tillåtelse direkt att ersätta pelaren med en balk, eller så måste ni låta en byggnadsingenjör utreda frågan. I vilket fall så måste ni se till att få styrelsens skriftliga tillstånd innan ni gör något.

  16. Johan skriver:

    Hej. Jag är ordförande i våran förening. I våras drog vi in fiber/stadsnät i alla lägenheter. Detta bland annat för att det analoga tv nätet stängs ner. Nu är det två personer som i sin lägenhet har klippt och rivit deras fiber från väggen, med motiveringen att de ändå aldrig ser på tv. Men min fråga är då, ska föreningen behöva dra nytt igen då till de lägenheterna som har rivit fastighetens fibernät. Eller är den boende återställningsskyldig för detta? Enligt min uppfattning så hör fibernätet till fastigheten.

  17. Även om det är föreningen som dragit in fibernät i lägenheterna, blir det varje innehavare som i fortsättningen ansvarar för de egna fysiska ledningarna. Det blir alltså lägenhetsinnehavaren, eller den som i framtiden köper bostadsrätten, som på egen bekostnad får återställa ledningarna.
    Jag förutsätter att inga andra lägenheter har påverkats eller störts av dessa ”klipp”, för skulle så vara fallet blir den som ”klippt” ersättningsskyldig.

  18. Anna skriver:

    Hej,
    Jag är relativt nyinflyttad i en lägenhet där jag nu har upptäckt att mycket av det totalrenoverade köket och badrummet inte är fackmässigt utfört. När detta nu kommit föreningen tillkänna har de ställt krav på mig att återställa allt till fackmässigt skick. Detta kommer att kosta 150-200 000 kr. Personen som tidigare har bott i lägenheten har tydligen gjort många av renoveringarna själv (detta tillstår han dock inte själv, utan menar att det är fackmän som utfört renoveringarna) och förutom fuskrenovering i badrummet har han även ändrat på bl.a. ventilation och vattenledningar i kök. Jag har frågat föreningen om den förre ägaren vid tillfället för renovering frågat föreningen om lov för detta. Föreningen menar att de inte kan hålla reda på alla frågor som kommer/har kommit in under åren, och att det ju inte ens är säkert att det kommit in någon förfrågan. Jag undrar vilka krav man kan ställa på sin förening. Jag undrar även vilka krav som kan ställas mot den tidigare ägaren av lägenheten som faktiskt brutit mot ett flertal av brf-stadgar samt även bostadsrättslagen?

    Vänliga hälsningar, Anna

    • Det här kan vara en komplicerad fråga beroende på omständigheter och föreningens stadgar, men grunddragen är dock egentligen ganska enkla: Du har det fulla ansvaret för lägenheten, oavsett i vilket skick kök och badrum är i, och får stå för ev. kostnader för ombyggnad. Men styrelsen kan inte ställa några krav på återställning eller ombyggnad, utan det avgör du själv. Förutsatt att den sk ”fuskrenoveringen” inte allvarligt skadat eller varit till nackdel för föreningen eller någon granne. Du kan inte ställa några krav på förre ägaren, eftersom grundprincipen är att du köpt bostadsrätten i befintligt skick, och haft möjlighet att undersöka den före köpet. Om förre ägaren brutit mot någon lag eller stadgar, kan inte du hållas ansvarig för det ev. ”lagbrottet”. Och styrelsen kan naturligtvis inte veta exakt vad var och en hittat på i sin resp. lägenhet.
      Men fallat kan alltså bli lite mer komplicerat, om det föreligger speciella omständigheter. Diskutera gärna denna typ av frågor på forumet Allt om bostadsrätt http://hotpot.se/php/vb/index.php. Vi medverkar på detta forum under namnet Borättexperten.

  19. Maria skriver:

    Hejsan.
    Har köpt en bostadsrätt där det idag inte finns någon ventilation av köksfläkt. Är de något jag måste bekosta själv eller har föreningen något ansvar i att det skall finnas köksfläkt? Kan man om jag nu får beskosta allt själv, flytta köket till en annan del av lägenheten?
    mvh Maria

    • Det normala är att du själv måste bekosta köksfläkt. Och om inte huset är anpassat för köksfläktar är det bara en s.k. kolfilterfläkt du får sätta in. Säkrast är att du frågar styrelsen.
      Att flytta hela köket är ett större ingrepp och brukar kräva styrelsens godkännande, eftersom det innebär ändrade rördragningar för vatten och avlopp, och ändringar i ventilationen.

  20. Jens skriver:

    Hejsan!
    Jag undrar om man måste återställa en mellanvägg som inte varit bärande vid försäljning?
    Dvs, jag har rivit en vägg mellan två sovrum så att 3 rums bostadsrätten jag köpt säljs som en två rums bostadsrätt. Hur fungerar det annars om det behövs registrera om bostaden från 3 rums till 2 rums ?
    Mvh Jens

    • Nej, du behöver inte återställa, utan kan sälja bostadsrätten i befintligt skick, utan mellanvägg. Inte heller behöver lägenheten registreras om. Däremot är det viktigt att man vid försäljning tydligt klargör att denna två-rummare från början varit en 3:a, och är registrerad som en 3-rums bostadsrätt i lägenhetsregistret.

  21. Helena skriver:

    Hej!
    Jag har en bostadsrätt (i ett riktigt gammalt hus) som ligger ”vägg i vägg” med innergården, men jag har ingen dörr direkt ut på gården. Om jag skulle vilja öppna upp, och få direkt tillgång till gården, hur går jag då tillväga? Lägenheterna ovanför mig har balkonger, som tillkommit på senare år.
    Vänligen, Helena

    • Detta är en typisk fråga som du måste diskutera med styrelsen om. Är det tekniskt möjligt? Kan föreningen eller andra medlemmar ha nackdel av det? Ska det bara vara en trappa ut, eller också en uteplats? Styrelsen har en skyldighet att göra en seriös bedömning av frågan, de får inte avfärda den utan argument. Men det blir du som får stå för alla eventuella kostnader, även för alla undersökningskostnader, även om det inte leder till något. (svaret något nerkortat april 2013)

  22. S.A skriver:

    Hej!
    Jag har precis börjat ta kontakt med olika hantverkare för att göra en total renovering av mitt badrum. Jag har haft en kille som frågade om inte styrelsen skulle byta ut brunnen? … Jag pratade med ordföranden i föreningen som sa att de inte står för kostnaden och att det inte borde vara så mycket jobb, lite bila och sen byta brunn…. Undrar nu om hur jag ska få veta helt hundra om det är jag eller föreningen som ska stå för detta.
    Vänliga hälsningar!

  23. Det här styrs helt av vad som står i föreningens stadgar. Det normala är dock att föreningen ansvarar för golvbrunnen, och det rekommenderas också av alla bostadsrättsorganisationer, särskilt när det gäller betongbjälklag. Det är helt enkelt mycket olämpligt att överlåta ansvaret för bilande i betonggolv till enskilda lägenhetsinnahavare. Ta upp frågan igen med din styrelse, och hänvisa till den praxis som finns.

  24. Jennifer skriver:

    Hej!
    Vi funderar på att köpa en lägenhet högst upp i ett hus. Om det är möjligt i husets konstruktion skulle vi vilja öppna upp innertaket och göra det till en delvis tvåvåningslägenhet och delvis väldigt högt i tak. Lägenheten är en trerumslägenhet, varav två rum ligger bredvid varandra. Det är där vi vill öppna i ena rummet och kunna ”gå upp” ovanpå det andra.
    Tror du det är möjligt att få igenom hos en brfs styrelse? Hur kan en process med styrelsen se ut för att göra en sån grej?
    Hälsningar, Jennifer

    • Denna fråga är tyvärr alltför omfattande för att kunna besvaras på detta forum. Du måste ta upp frågan direkt med styrelsen i bostadsrättsföreningen. Var beredd på många och långa förhandlingar om detta, om det nu överhuvudtaget är möjligt och tillåtet att göra som ni har tänkt er.

  25. Ulrika skriver:

    Hej,
    Jag funderar på att lägga ett bud på en lägenhet. Problemet är att köket är för trångt. Något som skulle kunna lösas av att ta ner en vägg mot nästa rum (vardagsrummet). Väggen är redan delvis borttagen, så man kan säga att köket är halvt öppet mot vardagsrummet. Väggen är inte bärande. Mäklaren säger att föreningen är restriktiva med den här typen av förändringar och i stadgarna står det: ”Bostadsrättsinnehavaren får företa förändringar i lägenheten. Väsentlig förändring får dock företas endast efter tillstånd av styrelsen och under förutsättning att förändringen inte medför men för föreningen eller annan medlem. Exempel på väsentliga förändringar är borttagande av vägg och ombyggnation av badrum och kök.” Är det här något man kan överklaga till hyresnämnden eller hänger allt på styrelsens beslut?
    /Ulrika

  26. Om väggen inte är bärande, och inte innehåller ventilationskanaler eller rörledningar, då kan du ändra eller ta bort den om du vill. Du behöver inte ens ha tillstånd för detta, men det är alltid bra att ha en dialog med styrelsen, det kan finnas omständigheter som du inte känner till. Men finns det inga hinder eller problem med fastigheten, då har styrelsen ingen rätt att neka dig. Vid en ev. tvist kommer Hyresnämnden ge dig rätt.

  27. Jasminne Abujett skriver:

    (inlägget är nerkortat och redigerat)
    Hej Lennart,
    Jag bor i en tvåvånings radhus och jag ringde till styrelsen om tillstånd att riva några väggar. Jag tala med fastighetsförvaltaren. Hon bad mig skicka ritningar och samtigt var hos mig occh titta. Hon sa ”riv dessa väggar utan problem”. Men min byggkille sade att en vägg är nog bärande och kan aldrig tas bort. Jag skickade på nytt nya bildar på väggen till styrelsens byggansvarig och till förvaltaren. Förvaltaren sa det är ingen fara, ta bort väggen och alla reglar. Jag skrev till styrelsen byggansvariga och informerade att förvaltaren var här och gett oss tillstånd att riva väggen. Vi tog bort en regel men såg då att taket flyttade på sig och satt det dit en regel igen. Jag ringde till förvaltaren igen och hon påstår att hon aldrig gett tillstånd, utan du måste söka hos styrelsen först. Vi har inte någon vittne utom jag och min fru, och byggaren. Men hon säger jag var hos er men gav ingen tillstånd. Det var tur att inte hände något. Men det kostade oss några tusen pga muntlig tillstånd. Jag undra kan en förvaltare ge tillstånd hur som helst? Ska inte mina mail till styrelsen anses som ansöka om tillstånd? Tack

    • Det här visar hur svårt det kan vara. Antingen har ni missuppfattat varandra, eller så har förvaltaren gjort en grov felbedömning och sen inte vill stå för det. För att undvika sådana här situationer ska man alltid begära ett skriftligt godkännande, om man är det minsta tveksam. Bäst är att få det undertecknat av styrelsen, men annars ska det räcka att godkännandet skrivs av förvaltaren, om förvaltaren brukar handlägga denna typ av frågor. Men det måste vara skriftligt!

  28. Tomas skriver:

    Hej Lennart
    Jag har en fundering på elen i en bostadsrätt.
    Om en icke godkänd elektriker byter ut hela el-anläggningen, vad händer då vid en eventuell försäljning, vem har ansvaret då om det skulle hända nåt i framtiden, säljaren eller köparen?

    • Inte lätt att svara på. Det finns dock rättsfall som tyder på att nuvarande innehavare inte kan stå till svars för felaktiga installationer som tidigare innahavare gjort. Om det inte varit uppenbart och synligt i samband med överlåtelsen, och sånt kan man nog inte se när det gäller el. Men att förre ägaren gjort fel går kanske inte heller att bevisa. Så vi vågar alltså inte ge något bestämt svar på frågan.

  29. Mattias skriver:

    Hej!

    Vi skall renovera vårt badrum och undrar i vilken utsträckning föreningen SKALL stå för kostnaden att flytta golvbrunnen. Eftersom föreningen ansvarar för rördragning fram till brunnen tänker jag att dom även skall stå för eventuella kostnader för att flytta brunnen. Föreningen har gett oss rätt att flytta brunnen men vill inte betala då flytten sker på ”vårt eget initiativ”. Till saken kanske hör att golvbrunnen som den ser ut nu enligt rörmockare inte är typgodkänd och därför borde göras om i vilket fall som helst.

  30. Ingemar skriver:

    Hej Lennart,

    Jag har nyligen köpt en lägenhet i en BRF. Lägenheten är i dåligt skick och behöver totalrenoveras. Vi har anlitat en hantverkare som vi litar på med egen firma som ansvarig. Ordföranden i BRF hävdar att föreningen skall godkänna vårt val av hantverkare och har rätt att kräva in behörighetsdokument av honom för att vi skall få renovera. Har BRFen verkligen möjlighet att göra detta? Och på så sätt styra över vem som jag väljer som hantverkare? Eller räcker det att det utförs fackmannamässigt och kvitton finns på allt. Arbetet gäller allt från målning till kök och badrumsarbeten.

    • Detta är en mycket intressant och viktig fråga. Svaret är NEJ, styrelsen har ingen rätt att lägga sig i valet av hantverkare, eller hur arbetet görs. Det väsentliga är att det görs ”fackmannamässigt”, men styrelsen har alltså ingen rätt att kontrollera eller styra detta. Det är du som ansvarar för din bostadsrätt, och allt lägenhetsunderhåll som hör till din bostadsrätt. Du kan t o m göra allt arbete själv om du vill (undantaget arbeten i el-centralen).

      Men det finns många styrelser som på olika sätt försöker styra och kontrollera vad som görs inne i lägenheterna, och hur det görs och av vem. Det görs också försök att införa sådana regler i vissa föreningars stadgar. Men det är mycket tveksamt om detta är lagligt, och det förs en rätt livlig debatt om dessa frågor på nätet. Men vårt svar och vår åsikt är klar: styrelsen har ingen rätt att styra ditt val av hantverkare.

  31. Fredrik skriver:

    Hej!
    Jag har sett att denna fråga har ställts ett antal gånger, men jag frågar igen.
    Jag bor i radhus där jag vill öppna upp en en del av en vägg så att det blir ett stort valv, och har då rådfrågat styresen om detta, men dom säger att jag inte får göra detta ingrepp, då dom tycker att det blir för stor skillnad mellan min och dom andras bostäder.
    Jag tycker inte att det är en giltigt anledning, då väggen inte är bärande eller innehåller rördragnigar eller liknande!
    Jag har också läst igenom föreningen stadgar, och där står det ingenting om att bostäderna måste likna varandra invändigt.
    Mvh Fredrik

  32. Styrelsens motivering är helt otillräcklig. Detta är ingen ”väsentlig förändring”, och det är inte ”till allvarligt men” för föreningen. Så du har all rätt att öppna upp denna väggen. Ett solklart fall. Du behöver inte ens ansöka om lov.

  33. Jimmy skriver:

    Hej!
    Har en etta med stort kök. Vill ”flytta” väggen mellan kök och vardagsrum för att på så vis istället får en tvåa med öppen planlösning.

    Behöver jag diskutera detta ingrepp med styrelsen?

    • Man bör alltid rådgöra med styrelsen vid större ingrepp, det kan ju finnas något problem som man själv inte är medveten om. Men finns det inga allvarliga hinder, ska du få göra ändringen.

  34. Ingemar skriver:

    Hej Lennart, tack för tidigare svar.
    Vi har nu kommit igång med renoveringen och kontakten med ordföranden fungerar bra. Men idag ringde en granne, som bor på samma våningsplan. Han klagar på att det kommer in damm in i hans lägenhet på grund av vår renovering och vill ha ersättning för detta. Den summa han tyckte var rimlig var ”ett par tusenlappar”. Vilket är mitt ansvar i denna fråga? Är det verkligen rimligt att jag ska betala ”ett par tusenlappar” för att han får dammsuga oftare. Om det skall vara ersättning, vad tycker du då är rimligt?

    • Det här verkar knepigt. Frågan är hur det kan komma sig att det kommer in damm i din grannes lägenhet? Detta ska normalt inte kunna ske. Du har ett ansvar i att damm inte kommer UT från din lägenhet mer än nödvändigt, men där slutar ditt ansvar. Du kan inte hållas ansvarig för att dammet kommer IN i din grannes lägenhet.
      Man ska hålla sig vän med sina grannar, och t ex förvarna om renoveringsarbeten, och gärna ”be om ursäkt” för att det kan bli störigt och stökigt. Men att ersätta sina grannar ekonomiskt, nej, det har man ingen skyldighet till.

  35. Petter skriver:

    Hej,
    Stort tack för den tid ni lägger på att besvara alla frågor!

    I min lägenhet har köket flyttats, från ett separat rum till hallen. Denna flytt godkändes av föreningen, dock godkände den inte att kranen i gamla köket togs bort. Därför är det idag en kran som står gömd bakom några böcker i det som numera är ett sovrum. Föreningen hänvisar till risken med legionellabakterier om kran tas bort och röret helt enkelt stängs där kranen sitter. Alla vi pratat med säger att det inte är några konstigheter att ta bort kranen, och rent praktiskt blir det ju ingen skillnad (eftersom den inte används eller kommer användas någonsin). Är det er uppfattning att det är så riskfyllt att ta bort en kran och därmed hindra att det görs? Vi funderar på att ta ärendet vidare med en jurist, vad tror ni om det?

    • Om det är en varmvattenledning finns det en risk för legionella om det finns ett oanvänt ”stick” med stillastående vatten. Men du har rätt i att nuvarande lösning varken gör till eller från. Styrelsen har rätt att bestämma om vattenledningen (kranen), men försök diskutera fram en bättre lösning.

  36. Ingemar skriver:

    Hej Lennart,
    Denna fråga kanske inte ligger under rätt rubrik men jag hoppas du kan svara på den ändå. Först vill jag tacka för tidigare svar, dom har verkligen varit värdefulla.

    I tisdags fick köparna tillträde till vår gamla lägenhet. Allt frid och fröjd. Men i fredags ringde mäklaren och berättade att köparna har funnit ett fel i elen. På de flesta håll i lägenheten har det suttit jordade elkontakter men enligt köparen så är det ojordade ledningar bakom. Någon tidigare ägare har tagit en genväg och satt på jordade kåpor.

    Eftersom vi inte har dragit om elen under de fem åren vi bott där så är detta något jag inte kände till och således inte informerat köparen om. När installationen har gjorts är jag osäker på men vi fick ingen information om detta när vi tillträde 2007.

    Nu vill köparen att vi skall stå för omdragning av elen så alla kablar är jordade och överensstämmer med uttagen.

    Jag försöker nu förstå om köparens krav verkligen är rimligt. Köparen har enligt lagen en stor undersökningsplikt och de har inte genomfört en besiktning. Jag menar på att detta skulle de funnit om en besiktning skulle genomförts.

    Jag vill göra rätt i detta läge men har ingen lust att öppna plånboken bara för köparen vill det. Vad tror du om situationen?

  37. Det här är ingen lätt fråga.
    För det första: köparen har en stor undersökningsplikt, men jag tror inte man kan begära att man ska skruva loss eller mäta all el, utan sitter det ett jordat uttag förutsätts det att det också är jordat. Jag tror alltså att detta måste klassas som ett dolt fel.
    För det andra: säljarens upplysningsplikt. Som säljare måste du upplysa om alla kända fel. I detta fallet är det något du påstår att du inte känt till, och inte heller självklart borde ha kunnat känna till. Så du går fri ur den aspekten.
    Men felet finns där, och då har du ändå ett ansvar för detta. Det är vad jag tror. Googla gärna på ”bostadsrätt dolda fel”, det finns en hel del fall att läsa om.
    Mitt råd är att inte hamna i en seg rättsprocess om detta, utan försök göra upp i godo med köparen i form av viss ekonomisk kompensation, dock inte för frikostigt. Försök t ex hävda att felet borde ha upptäckts vid en besiktning, även om jag alltså inte tror det skulle hålla juridiskt.

  38. Joel skriver:

    Hej
    Kan man göra om klädkammaren till en torrbastu. Det är en betongkonstruktion och vi kommer våtrumsisolera golvet och taket kommer tilläggsisoleras.
    Hur kan man få ett godkännande av föreningen?

    • Ovanligt ärende! Om du bara kan visa att denna ombyggnad inte skadar fastigheten eller är till nackdel eller påverkar dina grannar, så bör det godkännas. Men jag tror att du verkligen måste bevisa det, t ex genom att en byggnadsingenjör tittar på det.

  39. Johan skriver:

    Hej,
    Hur är det med att riva en bärande vägg?, om man har fått OK från konstruktör/ingenjör och stadskontoret. Vill riva 3m av bärande vägg, HEA-balk sätts på plats istället, allt dimensionerad av konstruktör. Bygglovshandlingar inskickade och godkända. Hela arbetet utförs fackmannamässigt och med alla tillstånd så klart. Enligt stadgarna får föreningen inte neka renovering som inte innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreingen. Som jag ser det gör det knappast det här. Men kan föreningen ändå säga nej, och ha juridiskt stöd för sitt nej? och om jag trots ett ev nej gör det, kan föreningen kräva mig på något?

  40. Det här är riktigt svårt.
    Du måste skaffa ett skriftligt tillstånd från styrelsen. Och styrelsen är skyldig att ge dig tillstånd om det kan bevisas att ingreppet inte är till påtaglig skada för fastigheten.
    Om styrelsen ändå säger nej?
    Rättsläget här är inte helt klart, trots många rättsfall. Läs t ex detta om en stor ombyggnad som en styrelse försökte stoppa.
    http://www.bofakta.se/styrelsehandboken-2012-f%C3%B6rening-drar-ombyggnad-till-hd
    Detta fall inkluderade dock ingen bärande vägg, vad jag kan förstå. Att ge sig på en bärande vägg utan tillstånd är inte att rekommendera, du kommer bli skadeståndsskyldig om det uppstår problem, och kan kanske bli det även om det inte uppstår problem. Jag rekommenderar att du själv söker mer information om olika rättsfall. Tvister av denna typ hanteras av tingsrätten (ej hyresnämnden).

  41. Mikael skriver:

    Hej, jag hoppas att ni trots allt har möjlighet att hjälpa mig med detta.
    Jag ansökte hos föreningen att få ta ner några väggar som inte var bärande. De sa att de ville ha papper från en byggingenjör som intygade att dessa inte var bärande. Jag ordnade ett sådant papper från en firma som gått igenom ritningarna på huset, och jag fick OK från föreningen. Väggarna har nu tagits ner och nya har byggts upp på andra ställen. Grannen som bor ovanför mig har nu klagat att mina ombyggnader har orsakat att hennes golv sjunkit. Ordföranden i föreningen har pratat med grannen och intygat att inga bärande väggar tagits bort men hon ger sig inte. Hon har krävt en besiktning och konsulten i fråga tyckte ”att det var något” efter att ha tittat i hennes lägenhet.
    Vad är mitt ansvar i detta? Finns det risk att jag blir skadeståndsskyldig? Borde jag göra något?
    Tacksam för all respons.

    • Om det finns dokumenterat att flyttningen av väggarna var OK, och det finns ett godkännande (skriftligt) från styrelsen, då borde du gå helt fri. Det kan kanske visa sig, att väggarna trots allt var bärande, eller att de hade någon annan form av indirekt stödjande funktion, och att problem uppstår i lägenheten ovanför. Men då är det helt och hållet ett problem för styrelsen att hantera, enligt min mening. I värsta fall kanske det kan behöva stagas upp i din lägenhet, men det ska isåfall styrelsen bekosta. Byggnadsingenjören som godkände ingreppet kan också ställas till svars, om denne gjort någon form av felbedömning.

  42. C Carlsson skriver:

    Hej!
    Jag har en ganska stor bostadsrätt som jag vill dela upp till två mindre lägenheter. Med varsin ytterdörr till trapphuset. Den ena lägenheten vill jag bo kvar i och den andra vill jag sälja. Måste jag be om lov hos föreningen att göra det? Det är ju trots allt jag som äger lägenheten.
    Calle

    • Att dela en bostadsrätt i två kan man inte göra utan styrelsens godkännande. Delningen innebär ju att det skapas en ny bostadsrätt i föreningen, och det måste regleras formellt på alla sätt och vis. Lägg fram ditt förslag till styrelsen, och vilka ombyggnader som kommer att behövas, och se var ni hamnar. Du har ingen självklar rättighet att få göra detta, för lägenheten tillhör egentligen föreningen. Du har bara rätt att bo i den!

  43. Goran Bosevski skriver:

    Hej!

    Med stöd av en föreningsanalys/värdering från er köpte vi för några månader sen en bostadsrätt i Lund. Lägenheten har tidigare varit en liten ICA-affär men när affären flyttade ut bestämde sig bostadsrättsföreningen att bygga om den till en lägenhet som stod klar 2008 (fastigheten är från 1928). Därefter såldes lägenheten (2008) till den förste bostadsrättsinnehavaren, och köptes sedan av oss sommaren 2013.

    Ett tag efter att vi hade flyttat in visade det sig att det på grund av problem med den kvalitetsansvarige och byggaren, inte fanns ett slutgiltigt bygglov för lägenheten. En brand- och ventilationsinspektion har därefter gjorts som har visat på vissa brister. Bostadsrättsföreningen har sagt att man ska stå för de kostnader som uppkommer i samband med de åtgärder som krävs för slutgiltigt bygglov och har också anlitat entreprenörer för detta ändamål. Det visade sig bland annat att vår ytterdörr inte höll måttet vad gäller brandsäkerhet och därför måste åtgärdas.

    Det ska tilläggas att då fastigheten är byggd 1928 och belägen i de så kallade ”kungakvarteren” i Lund, har lägenheten vissa karakteristika som var avgörande för vårt beslut att köpa bostadsrätten. Ett av dessa karakteristika är vår ytterdörr (alltså dörren ut mot trapphuset) som är typisk för tidsperioden. Nu visar det sig att föreningen har beslutat sig för att komma undan så billigt som möjligt (trots god ekonomi) och planerar att bomma igen dörren från utsidan med någon typ av skiva, för att på så sätt klara brandkraven. Har jag rätt att kräva en dörr som harmonierar med lägenheten och de övriga dörrarna i trapphuset? Jag tycker själv att det är helt uteslutet för oss att acceptera bostadrättsföreningens okänsliga lösning på ett problem, som har uppstått på grund av att de inte har tagit sitt ansvar i ett tidigare skede. Vore mycket tacksam för svar.

    • Om jag förstått det rätt har alltså lägenheten två ingångar (ytterdörrar) och styrelsen vill sätta igen den ena?

      Styrelsen har förbundit sig att åtgärda de brister som nu uppdagats efter ombyggnaden 2008, det är också deras skyldighet. Då får de naturligtvis inte på något väsentligt sätt förändra (försämra) bostadsrätten. Jag håller helt och hållet med er, ni ska inte acceptera att dörren sätts igen, utan befintlig dörr ska åtgärdas, eller ny liknande dörr sättas dit.

  44. Mazi skriver:

    Hej!
    Vi har en lång hall som sträcker sig från ytterdörren, förbi köket och toalettdörren, till vardagsrummet. Vi vill sätta upp en dörr, med vägg ovanför, mellan vardagsrummet och hallen. Bredden på hallen där dörren skall stå är precis så att en dörr får plats. Behövs det godkännande från styrelsen för detta?

  45. Alexandra skriver:

    (frågan och svaret kommer att flyttas till lektion 8)
    Hej,
    Min förenings stadgar anger att fönster och element ansvarar bostadsrättsinnehavaren för, trots att det är vattenburen värme och att de ursprungligen installerat den. Kan de avtala bort brl för denna typen av kostnader? Jag behöver lufta av mina element och troligtvis täta fönstren, och förvaltaren vill ha 350:-/ timme ex moms och extra för biltillägg.
    Ska jag betala?
    Tack på förhand. Alexandra

    • Bostadsrättslagen är väldigt vag och oprecis när det gäller ansvarsfördelningen. Därför är dessa frågor alltid preciserade i olika utsträckning i föreningarnas stadgar. Ofta på ett bra sätt, men ibland på ett mindre bra eller olämpligt sätt. Att t ex lägga ansvaret för den vattenburna värmen på de enskilda innehavarna är mycket olämpligt, men inte olagligt. Det enda Brl anger som föreningens ansvar, är de gemensamma stamledningarna.
      Att lufta sina element kan man dock göra själv, det behöver man inte anlita någon för. Och även fönstertätning bör man kunna klara själv. Men mitt förslag är att du försöker påtala dessa olämpliga stadgar för din styrelse.

  46. Sara skriver:

    Hej,
    Mina nyinflyttade grannar har tagit ner en vägg i sin lägenhet och gjort deras kök dubbelt så stort men det innebär att de nu har gjort en fyra till en trea. Alla vi andra i hela bostadsrättsföreningen har fyror, och om man läser om våran bostadsförening står det att vi har olika lägenhetstyper, men alla fyror.
    Är detta okej?
    I så fall vill jag ändra planlösningen och slå ihop mina två badrum till ett, men eftersom det står att alla lägenheter här har två badrum så trodde jag inte att man fick det.
    Får man göra lite som man vill?

    • Enligt Bostadsrättslagen har man rätt att göra förändringar inne i lägenheten, t ex ta bort en icke-bärande mellanvägg så att två rum blir ett. För detta behövs inget tillstånd, men man bör alltid diskutera frågan med styrelsen först. En sådan lägenhet står kvar som ”4-rummare” i lägenhetsförteckningen och fastighetsbeskrivningen, men när den ska beskrivas i t ex en annons bör den kallas ”3-rummare (ombyggd 4-rum)” eller något liknande.

      Du har nog goda möjligheter att slå ihop dina två badrum till ett, bara du inte gör för stora ingrepp i va-systemen. Du har rätt att göra det, men diskutera ev problem med styrelsen först!

  47. Nickolina skriver:

    Hej!
    Vi har köpt ett tvåfamiljshus (bostadsrätt). Nu undrar vi om man får bygga en utbyggnad på huset för att lägga till ett rum. Ville isf göra detta på förrådet så det blir en tillbyggnad på övervåningen.

  48. lars skriver:

    Min styvson köpte en bostadrätts radhus. 2007 lät föreningen kontrollera vindarna.
    I sonens fall skrev dom: Inredd vind. Igensatt ventilation i takfot,
    Igensatt eller obefintlig luftspalt i paralletak, Lokala fuktfläckar efter
    läckage. Misstänkt mikrobiell påväxt på stora delar av takboarden.
    Han köpte huset 2013, fick inte del av dess protokoll. Det var förrförra
    ägaren som byggde om, föreningen är ovetande om ändringen.
    Nu möglar det i stor omfattning i ”övre vinden”och i den ombyggda delen.
    Hur skall man resonera om vem som skall åtgärda dess problem ?
    MVH Lars.

    • Detta är ett alldeles för komplicerat fall, det finns inget enkelt svar. Mycket beror på omständigheterna, vem som kände till vad, och när. Tror att ni tillsammans med styrelsen måste lösa detta i någon form av kompromiss, om ni inte vill tvista om det i domstol.

  49. Niklas skriver:

    En bostadsrätt på marknivå som varit butikslokal. Gigantiska skyltfönster som ger god insyn från gatan. Vad är chansen att man får ändra storleken på fönstren och därmed också ändra på fasaden?

    • Det brukar gå om det inte är k-märkt på något sätt. Ta upp frågan med styrelsen, och kontakta även byggnadsnämnden. Antagligen måste du själv bekosta ombyggnaden, eller åtminste bidra.

  50. Maria skriver:

    Hej!

    Jag har kondensproblem i min lgh vilket eventuellt har orsakat fukt i en vägg. Dvs att ventilationen i min 1:a inte är ok. Jag och mina grannar på samma våning (vi bor i husets vindslägenheter) vill installera en utsugsfläkt ist för kolfilterfläkt för att åtgärda detta. Blir detta ett privat- eller föreningsärende?

    Mvh Ellinor

    • Det är ett föreningsärende. Du får inte själv ansluta en fläkt till utsuget, utan att få det godkänt av styrelsen. Men dålig eller otillräcklig ventilation är ett föreningsärende. Är det gjort ventilationskontroll (OVK) i lägenheten? Kolla detta, och påtala problemet för styrelsen.

  51. Sandra Johansson skriver:

    Hej!
    Vår balkongdörr öppnas idag utåt. Vi skulle vilja byta dörr och då hänga den så att man öppnar den inåt istället. Min fråga är om det finns lagar/regler på hur en balkongdörr ska öppnas?

    Mvh Sandra Johansson

  52. Daniel Andersson skriver:

    Hej,

    Vad gäller om man ska göra om en 3:a till 2 st 1:or? I vårt fall så behöver vi då sätta in ett nytt kök samt att installera en dusch där vi idag endast har en toalett. Stammar finns att koppla in sig på. Har tänkt att stå för samtliga kostnader dvs nydragning av elstam, installation av elmätare. Men om vi bortser från allt det praktiska. Hur går det till med själva affären. Lght idag har 2 nr (11+12). Har då hört ngt om att först ”döda” den befintliga lght för att sen återskapa 2 nya lägenheter?. Vad gäller?

    Mvh Daniel

    • För det första måste en sådan förändring ske i samråd med styrelsen, och beslutas på en föreningsstämma. I normala fall måste det göras så som du säger, lägenheten måste upphöra som bostadsrätt, och två ny skapas. Men du skriver att lägenheten har två nummer. Det kan tolkas som att det redan är två (sammanslagna) lägenheter??
      En lång aktuell utredning om sammanslagnings- och delningsproblem finns här (Brf Måttbandet).

  53. David skriver:

    Hej, jag skulle vilja bygga en takterrass på en plant tak utanför min lägenhet. Det ska inte göras någon åverkan på taket, utan enbart en lös trall med staket fäst i trallen. Detta är på 5 våningen och kommer ej synas från gatan/marken. SBK har tittat på skissen och sagt att det inte är några problem att få bygglov. Det ligger relativt långt från enda grannen som kan se den, utan insyn i densammes lägenhet. Styrelsen ger mig tvärnobben med hänvisning till ”policyn” ( ej stadgar ) att inga fasadförändringar får ske.

    Huset är ett typiskt sent 80-talsbygge, dvs inget speciellt. Det jag skulle behöva göra är att byta ett fönster till en dörr av samma bredd och övre höjd. För mig låter det som om de bara inte vill att någon annan ska få en trevlig uteplats.

    Min fråga är om styrelsen har rätt att ge mig ett nej rakt av utan vidare diskussion och hänvisa till en ”policy”? Undrar också vad jag kan göra härnäst?

    David

    • Du har stor frihet att ändra inne i din bostadsrätt, utan att styrelsen kan hindra dig. Däremot får du inte utvidga den på utsidan, eller lägga beslag på ytor utanför. Det krävs stämmobeslut för det, och kan påverka din månadsavgift om det skulle godkännas. Du måste alltså ställa förslaget till styrelsen OCH till föreningsstämman. Stor risk dock att du får avslag.
      Det finns också ett ansvarsproblem: vad händer om något händer med taket? Ganska oklart ansvarsförhållande!

  54. Anna von Vegesack skriver:

    Hej,

    Vi har bett om styrelsens godkännande för att bygga en ny dörröppning i en icke bärande vägg. Utlåtande av byggnadskonstruktör krävdes och med det godkändes dörröppningen.

    Vi vill också bygga en enklare mellanvägg för att skapa ytterligare ett rum och nu vill styrelsen ha en arbetsbeskrivning för väggen från samme byggnadskonstruktör. Är detta verkligen nödvändigt?

    MVH
    Anna

    • Nej, det ska inte behövas. Hur denna vägg byggs är inget styrelsen (föreningen) ska lägga sig i. Däremot måste ni se till att värme och ventilation fungerar i de bägge nya rummen, och det kan styrelsen ha synpunkter på.

  55. Roland skriver:

    Hej
    Vi har en bostadsrättsinnehavare som vill flytta sitt kök och därmed ändra både avlopp och kall o varmvatten ledningarna. Han vill dra ledningarna genom sitt köksgolv och i taket på ett underliggande gemensamt torkrum och ansluta där. Vad säger du om det här? Vad har han för rättigheter här?

    Roland

    • Här finns många saker att ta hänsyn till. För det första kan det krävas bygglov, något som innehavaren själv kan söka och bör bekosta. För det andra är det inte bara avlopp och vattenledningar som ändras, även ventilationen måste hänga med. För det tredje ska det godkännas av styrelsen. Styrelsen kan neka en ombyggnad om den är till väsentlig nackdel för föreningen, eller för andra medlemmar. Och det är väl där styrelsen måste tänka till ordentligt, och försöka göra en neutral bedömning. Är de planerade ingreppen i fastigheten av sådan art att de bör nekas? En ombyggnad får inte heller orsaka problem i framtiden, t ex i samband med föreningens underhåll. Viktigt också att klargöra (skriftligt) vem som ansvarar för de nya ledningarna.
      Ett nekat beslut kan överklagas till hyresnämnden.

  56. Bent Kaad skriver:

    hej.
    vi är boende i en förening som JM byggde 2006.
    på balkonggolven har JM lagt standard trätrall 600*600. Dessa åldras av slitage, väder och vind. om bostadsrättsinnehavare vill byta slitna enstaka trall, vem skall betala, innehavaren eller föreningen?

  57. Gunila Svensson skriver:

    Hej,
    Jag bor i en bostadsrätt med en balkong belägen ca 60 cm över marken och som vätter mot en fin bakgård.
    Balkongen har 2 sidor av plåt. Får jag montera ner den ena sidan utan att fråga/informera bostadsrättsföreningens styrelse?
    Mvh,
    Gunila

    • Nej, i princip måste du fråga styrelsen om detta, eftersom du inte får göra förändringar på utsidan av din lägenhet utan tillstånd. Men samtidigt tycker jag du borde få göra detta, eftersom det inte borde störa någon eller utgör någon fara.

  58. Ann Stålnacke skriver:

    Hej!
    Vi har haft fel på våran spishäll och det visar sig att det är fel på elkontakten, för vi har haft en servicekille som hjälpt oss med hällen. Vi hade en elektriker som bytt kontakt när vi flyttade in för ca fem år sedan. Nu vill vi ha hjälp att byta den och se till att den blir lagad och vad som kan vara fel. Men HSBs elektriker vägrar hjälpa oss för att vi haft en annan elektriker där för fem år sedan. Undrar om det är en regel för HSB.

    • Jag förstår faktiskt inte problemet. Om du bor i bostadsrätt ansvarar du själv för spishäll och kontakter, och måste betala för att få det åtgärdat. Det ska åtgärdas av behörig elektriker, men det behöver inte nödvändigtvis vara elektriker från Hsb.

  59. Olle skriver:

    Hej Lennart,
    Jag bor i en bostadsrätts-trea där jag trivs utmärkt. Den är dock lite stor för mig då jag är nyskild. Jag har funderingar på att bygga om lägenheten till två ettor där jag i så fall skulle bo i den större av dessa. Lägenheten går relativt enkelt att dela av med två ingångar från trapphuset. Jag är osäker på om trapphusväggen är bärande. Det finns även två toaletter varav man i den ena skulle kunna ställa in en duschkabin och då få samma standard på toaletterna. Köket ligger så till att jag tror att det borde gå att dra kall/varmvatten samt avlopp till ett nytt kök i den andra av de tänkta ettorna. Vad tror du om denna idé? Är den tokig? Vad bör man tänka på och undersöka innan man drar igång ett sånt här projekt, om du nu anser det vara möjligt?

    Mvh
    Olle

    • Det du funderar på är ett stort projekt, som bl a innefattar byggtekniks utredning, bygglov och styrelsens godkännande. Några hinder på den vägen är frågan om ingrepp i bärande väggar, uppvärmning, vatten, avlopp, ventilation, ny elmätare, samt sist men inte minst fullgod brandcellindelning. Den formella gången är sedan att din 3:a måste ”säljas” till föreningen och raderas från lägenhetsregistret, och därefter skapas två nya bostadsrätter, med nya andelstal. Några effekter av detta är att 3:an kommer reavinstbeskattas, samt att månadsavgiften för de nya lägenheterna tillsammans antagligen blir högre.

      Som du kanske förstår, vill jag bestämt avråda från att ge sig in i ett sådant projekt, om man inte verkligen tycker om sådana projekt. Bättre att sälja, och hitta en mindre lägenhet på vanligt sätt.

  60. Josefine skriver:

    Hej,
    Jag har en fråga gällande vår inglasade balkong. På ena sidan är det ett litet fönsterparti plus dörren in till lägenheten. På andra sidan är det en cementvägg och en liten del som låter som vanlig plywood(?) när man ”knackkollar”, grannens balkong är på andra sidan. Väggen är i mitt tycke ganska slarvigt spacklad och med en massa hål efter hylluppsättningar av tidigare ägare. Får jag sätta upp träpanel på den väggen om den är vit som övriga väggpartier på balkongen?

    • Detta tycker jag du ska få göra, särskilt om din balkong är inglasad. I och med att den är inglasad, brukar man nämligen få inreda den ganska fritt, eftersom det inte syns lika mycket utåt. Inglasningen har ju blivit den nya fasaden, den nya ”gränsen” på din bostadsrätt.

  61. Stefan skriver:

    Hej!

    Vi har en bostadsrätt i en stugby på Gotland. Det är blandat med gamla stugor och nybyggda stugor. Dom nybyggda stugorna har sovloft. Jag skrev häromdagen till styrelsen och anmälde att jag tänkte bygga ett sovloft i våran stuga som är en av dom äldre. Fick avslag samma dag. Så min fråga är, inne i ”min” stuga borde jag väl få göra ett sovloft om det är ordentligt utfört?

    Med vänlig hälsning, Stefan

    • Jo, jag tycker det. Men det beror kanske på vad du menar med sovloft. För att avslå en begäran måste styrelsen kunna lämna en bra förklaring. Alla förändringar inne i bostadsrätten som inte är till påtaglig nackdel för föreningen ska godkännas.

  62. Kjell skriver:

    Hej

    Jag har nyligen flyttat in i min lägenhet. I badrummet finns en vattenburen handdukstork som alltid är brännhet och inte går att ”stänga av”, vilket gör att det är väldigt varm i badrummet. Olidligt varmt! Måste jag stå ut med detta? Om inte, vem står för kostnaden för reparation eller nedmontering?

    Med vänlig hälsning Kjell

    • Det beror nog på vem som installerat handdukstorken. Om det är föreningen så blir det föreningen som ska åtgärda problemet. Men om det är en tidigare lägenhetsinnehavare, så bör det bli du själv som får stå för kostnaden. Men både du och föreningen har ju ett gemensamt intresse av att felet blir åtgärdat.

  63. Daniel Nordstrand skriver:

    Får jag byta handfatet samt sätta upp ett nytt spegelskåp i min bostadsrätt? Det kan ju innebära att man måste borra i väggen…

  64. Pelle skriver:

    Hej!

    Vi renoverade vår lgh precis innan vi skulle sälja den. När vi skrev på säljkontraktet och nya innehavaren godkänts, så ville föreningen efter tillträdet är gjort inspektera lägenheten. Efter inspektionen har den en massa synpunkter som de vill ha åtgärdat, annars vill de dra tillbaka godkännandet av de nya. Vi kom på fel fot med styrelsen från första början och sedan dess har en i föreningen alltid haft ett ont öga gälland oss. Felen de vill ha avhjälpta är små saker som någon elluttag, mindre små saker.

    Min fråga är:
    de kan väl inte dra tillbaka godkännandet av de nya medlemmarna när de är redan godkända?
    Kan de tvinga oss åtgärda dessa mindre fel som inte på något ser påverkar utnyttjannde av lägenheten? Samt har de något ansvar i det hela?

    Tacksam för svar

    • Jag är inte helt säker på att jag uppfattat händelseförloppet rätt. Men några principer kan jag dock peka på.
      1. Ett medlemskap som är beviljat och protokollfört går inte att upphäva, inte pga sådana skäl som nämns i ditt fall.
      2. Anmärkningar och förhållanden i din lägenhet får inte påverka bedömningen av medlemskap. Överhuvud taget ska sådana ”mindre saker” som du redogör för, det ska styrelsen inte bry sig om, eftersom ansvaret ligger hos dig resp. de nya innehavarna.
      3. Om en inspektion görs, ska den göras innan överlåtelsen godkänns, inte efteråt, och bara innefatta sådana saker som styrelse/föreningen har ansvar för.

  65. J F Olausson skriver:

    Hej,

    Mycket intressant läsning i detta forum!

    Jag har en fråga omkring avlopp och vem som betalar vad. Vi bor sedan ett par år i en tvåplans-bostadsrätt från slutet av 80-talet med kök, badrum & vardagsrum på markplan och sovdel på ovanvåning. Har under det senaste året märkt av en tilltagande unken lukt från inunder diskbänken i köket. Det började lite svagt men har sedan tilltagit. Köket är renoverat av tidigare ägare men är inte säker på om avloppet också byttes ut i samband med detta. Har testat att göra rent vattenlås osv men det har inte hjälpt. Måste nu förmodligen spola och filma avloppet. Min fråga är om jag kan räkna med något ekonomiskt bidrag från min BRF för en sådat här ingrepp?

    • Det låter som att det kanske inte är avloppet det är fel på, utan tätningarna runt avloppet, och då är det helt och hållet ert ansvar att åtgärda. Men skulle det vara problem längre ner i rören, då tycker jag att föreningen ska bekosta en sådan undersökning. Men det beror lite på hur era stadgar är formulerade vad gäller detta uh-ansvar.

  66. Elin skriver:

    Hej!
    Om man har satt upp ett till eluttag i lägenheten (dvs fast installation) men inte gjort det av en behörig elektriker. Kan man i efterhand be en elektriker kolla och godkänna detta, eller måste man ta bort dessa?

  67. Elin skriver:

    Vårt tidigare armerade glas i sovrummet, som har utsikt över grannens balkong, är nu bytt. Man har satt in ett fönster med frostat glas som tar allt vårt dagsljus. Har vi rätt att välja typ av glas i fönster själva eller är det helt upp till föreningen?

    • Grundprincipen är att föreningen inte får ändra något till det sämre i er lägenhet. Upplever ni att ni fått en tydlig försämring, då ska ni framföra det, och kräva en ändring, för det har ni rätt till. Kontrollera också föreningens stadgar, skulle det där stå att medlemmen ansvarar för fönsterglaset, då bör ni själva kunna byta ut glaset. Men skulle ni mot förmodan inte nå en godtagbar lösning eller överenskommelse med styrelsen, finns nog ingen annan väg än att påbörja en rättslig process.

  68. Björn skriver:

    Hej,

    jag har en fråga angående vindskydd på balkong.
    Mina föräldrar, 75+, har ett vindskydd på sin balkong sedan 2007.
    De har haft dessa i 7 år utan anmärkning.
    Nu helt plötsligt vill styrelsen att de ska tas bort.

    De fick ett muntligt godkännande 2007 att sätta upp dem, av dåvarande ordföranden som inte längre bor kvar.

    Bara för att någon person i föreningen retar sig på ett 7 år gammalt vindskydd så måste deras livskvalité sänkas.

    Kan de bara få lov att göra så mot mina föräldrar?

    • Det här är ett knepigt fall. Rent rättsligt har styrelsen rätt att bestämma om ev vindskydd och liknande får finnas, och se ut. Men om vindskyddet funnit där i 7 år och accepterats under alla dessa år, då verkar argumenten för varför de måste bort nu vara väldigt svaga. Det handlar egentligen om hur ordningsreglerna för föreningen ser ut, och om det där står något om balkonger och vindskydd. Och ordningsregler är något som kan tas upp på föreningsstämman, så det är väl den vägen man måste gå, om man inte kan resonera sig fram till en lösning.

  69. Karl skriver:

    Hej,
    Har en liten fråga angående ändring av kök.
    Ingen allvarlig ändring utan har bytt ut en hel frys och hel kyl till en kombi kylfrys, 60%kyl och 40% frys. Installerade även ett högskåp i köket med plats för mikro. Nu när jag ska sälja bostadsrätten ville ordförandet komma och kolla på lägenheten för att kontrollera så det ej fanns några allvarliga fel/brister.
    Nu kräver dom att jag ska slänga ut helskåpet och installera in en till kombi kyl/frys.
    Enligt styrelsen så sänker det standarden på lägenheten och dom vill att det ska vara likvärdig utrustning i alla lägenheter.
    Hittar inget i stadgarna som jag bad och få av dom.
    Tacksam för svar.

    • Det här har styrelsen och er ordförande fått helt om bakfoten. Styrelsen har ingen rätt att lägga sig i hur lägenheten är utrustad, detta är helt och hållet innehavarens ansvarsområde. Och det är helt och hållet upp till köparen att avgöra om köket är utrustat på ett bra sätt eller inte.
      Jag föreslår att du helt enkelt struntar i vad styrelsen tycker om detta, de verkar vara skrämmande okunniga i denna fråga. Be gärna styrelsen precisera vilken lag eller stadgar de stödjer sig på, det finns nämligen inga.

  70. Rita skriver:

    Hej!
    Jag undrar om man måste få styrelsens godkännande om man vill byta trappan vi har inne i bostadsrätten? Vi har ett radhus i ett område där alla har likadan trappa inne i bostadsrätten, men den är stor och otymplig och vi tror att en spiraltrappa hade frigjort yta för annat. Måste man få tillstånd att byta den ?

  71. Elin skriver:

    Har man rätt att byta från ogenomskinligt glas till klart glas på fönster via glasmästare utan att konsultera grannar styrelse?

  72. Josephine skriver:

    Hej!

    Vi ska buda på en bostadsrätt men kommer vilja göra lite förändringar om vi får den. Det första vi såg var tex. att kyl/frys är delade i ett och samma skåp, det är för litet för oss och jag undrar nu om man får lov att sälja sådana vitvaror för att köpa nytt? Likadant med spisen och tvättmaskinen som verkar vara från stenåldern. Tillhör den BRF:en eller kan vi sälja/skrota för att köpa helt nya? För att sätta i en helfrys och en helkyl måste vi ta bort kombikylfrysen och troligtvis ta bort ett förvaringsskåp (städskrubb). Behöver man ha ett OK från BRF:en om man vill byta ut utrustningen?

    MVH/ Josephine

    • Precis som vi skriver i lektionen så tillhör all köksutrustning bostadsrättshavaren, och kan bytas precis som man själv vill, och utan att behöva fråga styrelsen. Gäller även all övrig köksinredning. Ett undantag dock: köksfläkt kan kräva tillstånd, om den är ansluten till ventilationen.

  73. Mattias skriver:

    Hej Lennart,

    Har en fråga som jag hoppas du kan hjälpa oss med! Jag och min fru har nyligen köpt en bostadsrätt där vi har för avsikt att avskilja en del i lägenheten som ”uthyrningsdel”. Entredörren kommer att vara gemesnsam, och i hallen kommer det därefter finns 2 dörrar – en till oss, och en till uthyrningsdelen (som består av ett rum + badrum). Det jag undrar är – vi har för avsikt att installera ett litet trinettkök i uthyrningsdelen, som kommer sitta på samma plats som dagens nuvarande kök (då nuvarande kök kommer flyttas till vardagsrummet. Denna flytt har godkänts av styrelsen). Med andra ord kommer det inte dras några nya vattenrör till trinettköket etc, då detta bara ersätter dagens kök. Det kommer även finns ventilation för trinettköket, då vi alltså använder oss av befintlig ventilation eftersom nuvarande kök sitter här.

    Min fråga här – förutsatt att ventilationen i huset fortrarande är ok för vårt vanliga kök (som flyttas till vardagsrummet) plus trinettköket – Finns det någon saklig grund till att styrelsen kan invända mot detta??

    Stort tack på förhand!

    • Det är egentligen två frågor här: Får man skapa och bygga in en särskild uthyrningsdel inne i sin bostadsrätt? Ja, varför inte? Det blir väl som att ha en inneboende, och det är tillåtet, så länge alla sköter sig.
      Andra frågan: Om styrelsen godkänt flytt av kök till ny plats, borde det gå att installera trinetten på det gamla kökets plats, om förutsättningar för vatten/avlopp och ventilation finns där. Mitt förslag är dock att stämma av detta igen med styrelsen.

  74. Mikael Möller skriver:

    Hej!
    Jag har en fråga om byte av fönster.
    Jag tänkte byta fönster och ram runt. Kan man göra detta själv eller ska det gå via styrelsen så att detta bekostas av föreningen?
    Målning och byte av persienner gör vi själva, men större ingrepp ska väl godkännas?

    • Det beror nog på hur du bor, och vad som står i stadgarna. Det allra vanligaste, och det som gäller i flerbostadshus, är att föreningen byter fönster när dessa blivit så dåliga att de måste bytas. För radhus och friliggande villor kan det ibland hanteras annorlunda.

  75. Luna skriver:

    Hej! Vi har nyligen köpt en bostadsrätt där det helt saknas värmeelement i badrum. Det blir mycket kallt, ca 16 grader när det är +10 grader ute. Har föreningen något ansvar för att bekosta installationen av en ny element med vattenburen värme? Badrummet har byggts om av tidigare ägare (det var en lokal innan), och jag vet ej om det har någonsin funnits element där.

    • Det här var en komplicerad fråga. I normala fall är det föreningen som ansvarar för att det finns värme i alla rum, även badrummet. Men i detta fall säger du att tidigare ägare gjort ombyggnaden, och då rimligen borde ha sett till att det fanns värme även i badrummet. Och ni köpte bostadsrätten ”i befintligt skick”. Det finns många aspekter på denna situation, t ex vilken möjlighet ni hade att förstå att det inte fanns värme i badrummet, eller styrelsens ansvar för att ha godkänt ombyggnaden, eller tidigare ägares skyldighet att informera. Men i huvudsak landar det nog i att det blir ni själva som får bekosta indragning av värme. Dock kan det vid en noggrannare granskning av omständigheterna kanske bli någon annan som borde betala, om frågan skulle bli föremål för en juridisk tvist.

  76. Cecilia skriver:

    Hej!
    Jag ska påbörja en köksrenovering och vill förkorta både frånlufts- och tilluftsventilation för att skapa mer utrymme. Enligt vår köksdesigner är detta en vanlig förändring vid köksrenovering i 50-talshus. Är nu oroligt att det kan finnas asbest i ventilationsrören. Har haft kontakt med behöriga hantverkare och de säger att det inte är några konstigheter, om de upptäcker asbest så tillkallas en asbestsanerare. Kan styrelsen ha några åsikter om detta och kan de vägra mig att göra denna förändring?

  77. Cissi skriver:

    Hej!
    Undrar om e-mail från en person i styrelsen från styrelsens gemensamma e-mailadress gäller som skriftligt beviljande?
    Eller måste man ha ”bläck på papper” och flera personer från styrelsen som skriver på? Eller måste det vara ordföranden som godkänner?
    Jag har bett att min fråga om renovering tas upp för godkännande på styrelsemöte, men fått till svar att de ändringar som jag ska göra inte kräver styrelsegodkännande.

    • Det här hänger nog på hur stor din renovering är. Är det en mindre ändring som inte brukar kräva styrelsens godkännande, då är ju saken klar, då räcker det med det besked du fått. Men är det en större förändring, där du själv misstänker att det kan bli ifrågasatt längre fram, då bör du begära ett skriftligt intyg med protokollsutdrag.

  78. Joacim skriver:

    Jag har en fråga angående rätt i renovering av lägenhet.

    Situationen som sådan är jag har tänkt att riva en vägg (2.5m) i min lägenhet där styrelsen är tveksam för ”husets strukturella integritet” som de uttrycker sig.

    Jag har tagit ut ritningar från stadskontoret, även tagit hjälp av en konstruktör som intygar att väggen inte är bärande. Huset är från 1920 och har självbärande bjälklag (stålbalkar).

    Vilken rätt har styrelsen i en bostadsrättförening när det gäller att förbjuda dig att ta ned denna vägg?

    Samt vilken rätt har jag?

    • Som du säkert har förstått så får man inte utföra ingrepp i bärande konstruktion utan styrelsens (skriftliga) tillstånd. Du har tydligen förvissat dig om att väggen inte är bärande, och fått intyg på det. Men styrelsen är tydligen tveksam, och ifrågasätter detta. Om styrelsen inte vill godta din utredning och ditt intyg, bör styrelsen göra en egen utredning, och förtydliga vad de menar med ”strukturell integritet”, och t ex anlita en annan byggnadskunnig. Det händer ju ibland att man kommer fram till olika slutsatser, även bland experter. Men om det kan bevisas att väggen inte är bärande har du rätt att ta ner den. Men ni bör först försöka komma överens vad som är fakta. Du kan försöka vända dig till hyresnämnden om ni inte kan komma överens.
      (korrigerat feb-2015)

  79. Malin skriver:

    Hej,
    Vi är spekulanter på en bostadsrätt som ska tvångssäljas av föreningen pga misskötsel. Nu vill föreningen tvinga den blivande köparen att bryta upp golv och byta isolering mm min fråga är om de har rätt att ställa sådana krav. Bör tilläggas att en besiktning av lägenheten inte har utförts och att föreningen själva har intresse av att köpa tillbaka lägenheten för att fixa i ordning och sälja med vinst.

    • Jo, styrelsen kan ställa sådana krav. Om lägenheten har försummats kan innehavaren åläggas att vidta åtgärder. Tydligen har tidigare innehavare försummat detta, och då kan kravet ”ärvas” av kommande innehavare. Och naturligtvis påverkar det priset. Alternativet är att föreningen själv tar över bostadsrätten och åtgärdar problemen, och sedan säljer vidare. BrL 7 kap. 12§.

  80. Fernando Félix skriver:

    Hej!

    Grannen som äger lägenheten ovanför min vill bygga ett toalett till och koppla på avloppsrör in i min lägenhet.
    Styrelse har inga invändningar.
    Jag ger inte mitt medgivande.
    Vad säger lagen? Måste inte styrelse inhämta mitt godkännande?
    Måste jag gå med på det även om det påverkar på ett påtagligt sätt min lägenhet?
    tacksam om jag kunde erhålla ett svar eller vart jag ska vända mig till.

    Fernando Félix

    • Utgångspunkten är att det inte får göras något i din lägenhet utan ditt medgivande, om det inte ur föreningens synpunkt är mycket angeläget. Det finns två lagparagrafer som styr detta. I Lagen om ek.föreningar finns två paragrafer (6:13 och 7:16) som säger att inga beslut får fattas som är till otillbörlig fördel eller nackdel för en enskild medlem. Och det låter ju som att detta kan bli en betydande nackdel för dig (nu vet jag ju inte exakt hur det ser ut och hur det är tänkt med avloppsröret).

      Andra lagen är Bostadsrättslagen (9:16) där frågan är hur man beslutar om en sådant här ingrepp i en lägenhet, och då krävs det ett stämmobeslut med 2/3-majoritet, och dessutom godkännande i hyresnämnden. Och här tror jag att hyresnämnden inte skulle godkänna ett sådant intrång i din lägenhet, eftersom det inte verkar särskilt angeläget ur föreningens synvinkel.

      Ett helt annat alternativ kan förstås vara att du går med på denna ombyggnad, men mot ersättning, dvs ordentlig ekonomisk ersättning från din granne ovanför.

  81. Anna skriver:

    Hej,
    En bekant har renoverat sin bostadsrätt. Målat, slipat golv och gjort nytt badrum och kök. De nedsänkta innertaken i två rum har tagits bort och originaltaken har tagits fram. Allt jobb har gjorts av ett byggföretag. Även alla eljobb har gjorts av en elektriker.

    Ända sedan början av renoveringen har grannen ovanför klagat på att det kommer in byggdamm. Styrelsen blev inblandad och krävde besiktning under pågående arbeten. Besiktningen var godkänd men med tilläggskommentar att eventuella skador skulle bekostas av br-innehavaren. Inga ovk- kontroller gjordes innan besiktningen och min vän har hela tiden ifrågasatt om det inte kan vara något med byggnaden.

    Grannen har fotograferat dammet, filmat och kräver hen på städning (ca 30 timmar), kemtvätt och kostnad för luftrenare som dom installerat. Styrelsen har backat och går på grannens linje trots att min vän nu fått reda på att det i gamla protokoll från ventilationskontroller står att ventilationen måste åtgärdas. Dessa kontroller har hon efterfrågat från dag ett i samband med att grannen började klaga.

    För grannsämjans skull valde min vän till en början att betala 24 timmar städning och hen gick med på att sätta in en luftrenare även i sin egen lgh. Nu vill grannen att hon ska betala även deras luftrenare, ytterligare städning och kemtvätt. Min vän har sagt nej och har nu blivit stämd av grannen.

    Jag kan som åskådare till allt det här säga att min vän verkligen gjort allt hen kunnat. Styrelsen har inte heller agerat opartiskt utan krävt certifikat, extra möten och kontroller av renoveringen och gått grannens ärenden vid flera tillfällen. Det hela har utvecklat sig till en väldigt infekterad historia med avlyssningar, dagboksanteckningar och kontroller av byggsopor mm. Jag står förundrad bredvid. Vad är det som gäller?
    / Anna

    • Det här är som alla nog inser en besvärlig fråga. Problemet har varit uppe tidigare på detta forum.

      Vid renovering har man en skyldighet att se till att grannar inte störs mer än nödvändigt, och att t ex byggdamm inte kommer UT från lägenheten mer än vad som kan anses normalt. Däremot kan man inte ta ansvar för vad som kommer IN i grannarnas lägenheter, utan där ligger ansvaret på föreningen, och i viss mån på grannarna själva.

      En intressant fråga är då om ventilationen har bidragit till att sprida dammet in i grannens lägenhet. Det kan bara avgöras vid en noggrann ventilationskontroll, och skulle så vara fallet är det ett problem för föreningen och styrelsen.

      Slutsats: Om din bekant gjort vad som rimligen kan göras för att begränsa dammutsläppet, så kan inga skadeståndsanspråk riktas mot ”henne”. Grannen får rikta sina klagomål till styrelsen, eller använda sin egen hemförsäkring för att få ersättning för eventuell tvätt och städning.

  82. Peter Persson skriver:

    Hej
    Vi har ett rum med två dörrar och där vi vill bomma igen den ena dörren så att det bara finns en ingång till rummet. Kan föreningen/styrelsen har något att säga till om angående detta eller det får vi göra som vi vill med?

  83. Sophie skriver:

    Hej, vi bor i en bostadsrättslägenhet med två likadana element bredvid varandra i ett av rummen. Föreningen har anlitat en entreprenör som skulle gå in i alla lägenheter och fördela värmen. I vår lägenhet förstörde de ena elementet, vilket nu måste bytas. Elementen är gamla och har börjat gulna, vilket gör att vi inte kan få ett nytt element som ser likadant ut som det andra. Kan vi kräva att de byter båda elementen för att det ska bli enhetligt? Två olika element bredvid varandra ser ju inte klokt ut, och vi tror att det kommer sänka värdet på vår lägenhet.

    • Nej, föreningen har ingen skyldighet att byta även det andra elementet, enbart pga av utseendemässiga skäl. Däremot kan ni själva bekosta ett nytt sådant, men obs, bytet måste ske i samråd med föreningen.

  84. Johan skriver:

    Hej!
    Vi vill kunna sätta in två stycken pentry (med rinnande varm och kall vatten) Tänkte att det skulle gå att koppla den ena på toalettens ledningar samt den andra på köket. Båda ligger vägg i vägg.

    https://www.dropbox.com/s/5lgrxdpa6wcily4/planritning.png?dl=0

    Nu handlar det inte om ändring eller flytt av ledningar utan enbart om påkoppling, kan man tolka det så?!

    Tips mottages varmt!
    Med vänliga hälsningar,
    Johan

    • Enligt min mening är dessa ingrepp så små att det inte ska gå att neka dig göra dessa ombyggnader. Bostadsrättslagen: ”Styrelsen får inte vägra att medge tillstånd… om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen”.
      Den fråga jag däremot som styrelseledamot skulle ställa är vad syftet med två extra pentry är. Hotellverksamhet, eller vad…?

  85. Lisa skriver:

    Hej,
    Jag önskar bygga ut en toalett med ett duschutrymme i en bostadsrätt. Intill toaletten finns ett klädförråd. Väggen mellan dem är inte bärande. De hantverkare, som har tittat på det, har sagt att det är enkelt att göra ett duschutrymme av klädförrådet och använda handfatets avlopp till golvbrunn. Däremot behöver man höja golvet lite för golvbrunnen och för att skapa rätt lutning. Det krävs däremot inget bilande i befintligt golv. Ingrepp på befintliga vattenledningar är relativt små. Det krävs enbart förlängning av dem fram till duschen. Denna förändring skulle inte påverka någon av mina grannar på ett väsentlig sätt annat än en tillfällig vattenavstängning när rören förlängs. Detta är också ett ”våtutrymme” i fastigheten, eftersom grannlägenheten har ett stort badrum intill min toalett.

    Styrelsen avslog min ansökan med motiveringen att de vill att lägenheterna ska behålla sin ursprungliga planlösning och att de inte vill att toalett- och badutrymmen förändras i lägenheterna.

    Jag har försökt att läsa svar på tidigare frågor, men jag blir inte riktigt klar på vad som egentligen gäller? Och krävs det eventuellt en bygganmälan för en sådan förändring?

    Vänliga hälsningar,
    Lisa

    • Om det krävs bygganmälan eller inte vill jag inte svara på, den frågan måste du ställa till kommunen.
      Men angående styrelsens avslag: Det går inte bara att hänvisa till ”ursprunglig planlösning” eller allmänna åsikter om att lägenheterna ska bevaras (såvida det inte föreligger någon form av kulturminnesskydd). Medlemmarnas rättighet att göra förändringar är stor, och stöds av lagen: ”Styrelsen får inte vägra att medge tillstånd… om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen”.
      Du bör alltså överklaga beslutet till styrelsen, och om nödvändigt vända dig till hyresnämnden.

  86. Linda skriver:

    Hej,

    Jag vill flytta på min toalettstol och föreningen säger att det inte går. Däremot är det ok att flytta handfatet till den plats där jag vill ha toaletten. Är detta rimligt? Det är ju nödvändigt att bila oavsett vad man flyttar eller är det svårare med flytt av toalettstol?
    Vänlig hälsningar

    Linda

    • Jo, visst kan det vara svårare med ett toalettavlopp, eftersom det är så mycket grövre. Men vad som är möjligt eller inte möjligt i just din lägenhet kan naturligtvis inte jag avgöra. Om du ska lyckas ändra styrelsens bedömning måste du själv anlita sakkunnig ingenjör som kan stödja din sak.

  87. Staffan skriver:

    Hej!

    Vid obligatorisk OVK i vår förening så framkom det att tidigare bostadsrättsinnehavare hade sänkt taket i badrummet och installerat en slang från ny ventilationsdon till det ursprungliga ventilationsgallret. Enligt besiktningsfirman ska denna slang bytas ut mot ett ”korrekt” rör. Taket måste således öppnas upp och slangen måste bytas ut mot ett rör för att få godkänt på OVKn.

    Vem är finansiellt ansvarig för att justera detta? Föreningen menar att de inte blivit informerade av tidigare lägenhetinnehavare om förändringen i taket. Bör inte min BRF stå för denna kostnad ändå?

    Tack på förhand!

    • Eftersom det gjorts ett ingrepp, en förändring, av ventilationen av föregående innehavare, blir det nog nuvarande innehavare, dvs du, som får stå för kostnaden att rätta till detta. Det kan inte vara meningen att föreningen, dvs övriga medlemmar, ska betala om en medlem gör en felaktig eller otillåten installation.

  88. Nathalie skriver:

    Hej,
    Jag och min sambo har köpt en bostadsrätt, vi har precis fått tillträde och ska nu börja renovera. Vi har en idé om att göra en trä fondvägg i vardagsrummet med plankor eller panel. Är detta någonting som styrelsen måste godkänna?
    Tack på förhand!

  89. Lars skriver:

    Hej! När yttertempen går ner under minus 5 så får vi väldigt kallt i kök och badrum. Detta enligt styrelsen för att det går ventilationskanaler i väggen på dessa ställen. En termometer ger ca 16-17 grader på dessa ställen, ännu lägre på golvet. Vad gäller egentligen, finns det tempgränser, och har föreningen ett ansvar?

  90. Hans skriver:

    Hej, jag har köpt en bostadsrätt i två plan och förra ägaren ansökte om bygglov och fick det godkänt att få anlägga ett pentry på nedre våningen. Det har kommit fram i efterhand att förra ägaren inte informerade styrelsen om detta och jag fick inte veta något om pentryt när jag köpte lägenheten. Nu vill styrelsen att jag ska återställa lägenheten och ta bort pentryt. Kan styrelsen kräva det av mig? De borde väl kontakta den förra ägaren av bostadsrätten att han ska bekosta att återställa lägenheten till dess ursprung. Jag köpte ju lägenheten i befintligt skick.

    • Frågan man måste ställa är: Varför vill styrelsen att pentryt ska tas bort?
      Visserligen krävs styrelsens tillstånd vid vissa ombyggnader , men om en ombyggnad inte innebär skada för föreningen eller annan medlem, och det dessutom finns bygglov, då har styrelsen i praktiken små möjligheter att neka.
      I den nu uppkomna situationen måste alltså styrelsen presentera mycket goda skäl till varför lägenheten måste återställas, annars måste de alltså acceptara och godkänna ombyggnaden.
      Skulle det vara så att det finns starka skäl till att ombyggnaden aldrig borde ha godkänts, då blir det en ansvarsfråga mellan dig och förre ägaren att reda ut.

  91. Julissa skriver:

    Hej, efter fredags och lördags stormen, bestämde jag för att inglasa min balkong på 3 våningen.

    Jag fick veta att vi behöver inte söka bygglov för balkonginglasning. Stämmer detta?
    Jag bor i Brf Malmöhus 22, Riksbyggen

  92. Martins skriver:

    Hejsan! Jag bor i en bostadsrätt med balkong på baksidan av huset med väldigt lite insyn pga. en enorm buske. Jag bodde tidigare med uteplats och har nu fått ett rolig men lite tokig idé.

    Min lägenhet, och därför också balkong, ligger väldigt nära marken. Som närmast är det bara 40-50cm, som längst är det kanske 80-90cm. Min idé är att öppna balkongen på en av de tre sidorna (bara plocka bort räcket som sitter med bultar) så jag kan gå ner på baksidan och kanske ha en stol där. Kanske sätta dit ett steg i trä eller så. Vad tror ni om det? Behövs några slags bygglov? Försäkringsförändring?

    Tack på förhand!

  93. Fredrik skriver:

    Hej!

    Jag bor i en lägenhet i ett flerfamiljshus. Jag har precis påbörjat en renovering av mitt badrum med hjälp av kvalificerade fackmän i enlighet med gällande normer och regler. Styrelsen kan få kopia på dokumentation, våtrumscertifikat, försäkringar etc. från min entreprenör. Renoveringen innebär att badrummet byggs ut så att en intilliggande garderob blir del av badrummet. Allt är godkänt av styrelsen i förväg. Renovering är helt och hållet mitt eget önskemål. Det är alltså inte så att det nuvarande badrummet är undermåligt eller felaktigt och därför MÅSTE renoveras.

    Enligt föreningens stadgar ansvarar föreningen för reparation av stamledningar. Enligt stadgarna ansvarar däremot jag för fuktisolerande skikt, väggar, golv, tak, golvbrunn, utrustning och inredning i badrum inklusive ledningar och övriga installationer för vatten, avlopp, värme, ventilation och el såvida dessa befinner sig i lägenheten och inte är stamledningar.

    I samband med renoveringen kräver styrelsen att brandskydd ska läggas under golvet i den nuvarande garderoben (som alltså ska bli del av badrummet). Styrelsen kräver också att få besiktiga hela renoveringen i flera omgångar under bygget, inklusive de saker som enligt stadgarna är mitt ansvarsområde.

    Styrelsen vill anlita en extern konsult för besiktningarna och kräver att jag bekostar detta. Denna konsult kommer att kosta uppemot 22 000 kr, vilket i min mening är en milt sagt oskäligt hög kostnad i sammanhanget. Badrummet blir ca 6 kvm stort efter renoveringen, så det är inget stort badrum. Kostnaden för renovering beräknas i övrigt bli ca 100 000 kr.

    Mina frågor:

    1. Kan styrelsen kräva att få besiktiga även de delar som de inte ansvarar för och dessutom kräva att jag bekostar detta? Att styrelsen låter mig bekosta besiktningen av de delar som de ansvarar för, d.v.s. stammar och bjälklag har jag mindre att invända emot, eftersom initiativet till renoveringen är mitt, även om inte heller det är helt självklart i min mening.

    2. Kan styrelsen kräva att jag bekostar brandisoleringen över huvud taget? Det fanns alltså ingen brandisolering under garderoben tidigare såvitt jag vet.

    3. När kan kostnaden för besiktning av ett litet, normalt badrum anses oskälig? I min förra bostad vill jag minnas att brf tog ut en kostnad om 500 kr för besiktning som jämförelse. Söker jag på nätet finns gott om besiktningsmän som inspekterar för 5 000 kr eller mindre.

    • Det finns styrelser som blir övernitiska och som ibland fattar beslut som inte har fullt täckning i lagen. Jag vet inte om det finns specialformuleringar i era stadgar, men i mina ögon verkar din styrelse ställa orimliga krav.
      Besiktning kan bara krävas av de delar som föreningen ansvarar för, t ex vatten-avlopp. Denna besiktning kan möjligen du få bekosta, om du gjort några förändringar där, men rimligen ska det inte kosta mer än någon tusenlapp eller två. Ingen annan besiktning från styrelsens sida ska behövas, och framför allt inte behöva betalas av dig.
      Frågan om brandskydd förstår jag inte, har inte hört talas om liknande fall.

  94. Fredrik skriver:

    Stort tack Lennart!

    Ditt svar bekräftar precis vad jag trott. Mitt förslag till styrelsen kommer vara precis detta: jag bekostar inspektionen av de delar som föreningen ansvarar för som berörs av renoveringen, till ett skäligt pris. Styrelsen får gärna inspektera det jag ansvar för, men får då bekosta detta själva.

    Vad gäller brandisoleringen så kräver alltså styrelsen att denna läggs under garderobsgolvet. Är själv inte kunnig i reglerna kring brandskydd, så jag kan inte avgöra om det är ett rimligt krav. Men min tanke är att om jag därmed förbättrar brandskyddet i bjälklaget, som ju är föreningens ansvarsområde, så är det inte orimligt att föreningen i princip bär kostnaden för denna förbättring.

  95. Britta Jansson skriver:

    Hej!
    Om en styrelse har beslutat att en medlem skall få bygga en altan med staket runt om sin uteplats (som ingår i lägenhetskontraktet), så att det ser ut som en utbyggnad, men majoriteten av övriga medlemmar anser att det blivit för stort/oproportionerligt till huset och gårdens utseende, kan man då genom att skriva en motion till årsmötet, tvinga styrelsen att ompröva beslutet så att frågan hänskjuts till medlemmarna att rösta om? I våra stadgar står endast det omvända fallet nämnt, nämligen att föreningen inte får bygga eller göra någon större förändring utan stämmans godkännande. Hoppas det går bra att svara på detta.

    • Ja, det går att fatta beslut på stämman om riktlinjer för hur utbyggnader ska få se ut och hur stora de får vara. Men det måste vara generella riktlinjer, som gäller lika för alla.
      Hur ni ska göra med den befintliga altanen är svårare. Ett stämmobeslut kan ändra på styrelsens godkännande, men då måste lägenhetsinnehavaren kompenseras ekonomiskt.
      Fråga: är altanen inte bygglovspliktigt, och finns det bygglov?

  96. Britta Jansson skriver:

    Hej igen! Nej, det finns inget bygglov. Verkar som att de, efter att ha sänkt staketet som till största delen består av grova fyrkantiga ”ribbor” (som det går att se emellan) från 1,8 m höjd till 1,6, befinner sig inom ramen för vad som får byggas på höjden – det är i alla fall vad vi tror. Altanen är 4,3 m bred och cirka 7,7 m lång.

  97. Tanja skriver:

    Hej!
    Jag har en liknande fråga som ställts tidigare: Jag och min sambo vill gärna göra en ombyggnation av vår gästtoalett, som ligger vägg i vägg med befintligt badrum. Ombyggnationen skulle innebära våtrumsanpassning och installering av dusch i gästtoaletten. Vi har kontrollerat möjligheterna för detta med de hantverkare som vanligtvis anlitas av bostadsrättsföreningen, och de ser inga problem med ombyggnationen – befintligt avlopp kan exempelvis användas. Styrelsen vill däremot avslå vår förfrågan. Motiveringen är att det skulle innebära merkostnader för föreningen vid framtida stambyte och/eller byte av trycksatta rör. Stambyte ligger 15-20 år fram i tiden. Byte av trycksatta rör kan eventuellt komma ifråga tidigare. Vi förstår problematiken som styrelsen hänvisar till men undrar om det inte finns rimliga lösningar på detta, exempelvis genom höjd avgift för vår del. Vi undrar också om detta verkligen är att betrakta som en ”påtaglig skada eller olägenhet för föreningen”.

    • Som jag bedömer det är styrelsens avslag inte motiverat. Medlems rätt att förändra inne i lägenheten är stor, och den ombyggnad ni förslår är i mina ögon inte till påtaglig skada eller nackdel för föreningen. Förändringar av stam och rör som föreningen ansvarar för blir ju ytterst marginellt eller obefintligt, de förändringar som behövs görs ju inne i er lägenhet och som ni ansvarar för.

  98. Joseph Elias skriver:

    Hej,
    En medlem har hört av sig till styrelsen och vill förändra lite i lägenheten. Vissa punkter är OK, men har några frågor. Det är en lägenhet med en sk ”uthyrningsdel”. Det är två dörrar till lägenheten. Den ena dörr går till en hall,liten toalett samt sovrum. Hon vill först och främst sätta upp en vägg mellan dessa två så att hon bildar två stycken separata lägenheter. Det är OK så länge hon bor där, men den dag hon tänker sälja så får hon återställa lägenheten så att det blir en enda. Kan vi kräva detta? Får man först och främst dela en lägenhet så det blir två stycken?
    Sedan vill hon bygga om toaletten. Det är en garderob bakom. Hon vill riva den, bygga om toaletten så att en dusch kan installeras. Kan vi neka detta?
    Sedan vill hon installera in kokvrå i sovrummet med kolfilterfläkt. Vi har ju självdragen ventilation. Skulle inte denna förändring med ny vägg störa ”luftflödet” i lägenheten?
    Sista frågan: i badrummet vill hon bygga om så att dusch får plats, detta innebär att hon vill täcka över badrumsfönstret från insidan. Vad händer när vi renovera/måla om våra fönster. Jag antar att hantverkarna måste öppna ett fönster för att kunna måla den.

    • Svåra frågor, och jag kan inte svara bestämt på dessa. Men för en sådan ombyggnad krävs antagligen bygglov, detta bör i alla fall prövas.
      En permanent uppdelning i två lägenheter är inte lämpligt enligt min mening, då det förändrar lägenheten på ett avgörande sätt. Bl a pga ventilationsfrågan, som du riktigt påpekar. Lägenhetsägaren har ju inte heller längre full kontroll över hela lägenheten. Att sätta igen en dörr provisoriskt kan man kanske, men den ska gå att öppna upp igen.
      Att bygga om en toalett och installera dusch tycker jag är helt ok, om det bara görs på rätt sätt. Kokvrå i ett sovrum, tja, kanske det, det finns ju inget direkt förbud mot att laga mat i ett sovrum. Att täcka för badrumsfönstret från insidan får bara göras provisoriskt, det ska gå att öppna upp vid behov. Du har helt rätt att ni (föreningen) måste kunna komma åt fönstret.

  99. Torsten skriver:

    Hej

    Min närmsta granne har en liten lägenhet och för att utnyttja ytan bättre har han byggt en säng ”högt upp” med stege så han kan sitta under sängen. Sängen är förankrad i väggen mellan våra lägenheter. Mitt problem är att det hörs tydligt in till min lägenhet då han går upp och går ner för stegen och i vissa fall diverse andra aktiviteter. Det knarrar och knakar och det är förstås mycket irriterande.

    Min fråga är om han har rätt att förankra sin säng (eller andra saker) så att det blir störande för grannar? Kan jag eller föreningen (brf styrelsen) kräva att han tar bort sängen så jag slipper höra honom?

    • Du ska klaga till styrelsen och be att de hjälper dig att få detta problem löst. Min bedömning är att din granne gjort en förändring i sin lägenhet som är till nackdel för dig, och stör dig. Lösningen bör vara att grannens säng inte får förankras i väggen, utan måste stagas på något annat sätt.

  100. Robert skriver:

    Hej!

    Vi har en 1:a på 24 kvm som vi vill renovera lite. Vi hade tänkt att bygga ett sovloft med plats för en 140 säng så att det blir som en liten övervåning, och befriar yta på golvet. Samt bygga en liten arbetsyta under loftet med ett kylskåp och liten ugn.

    Måste man ha tillstånd ifrån föreningen för att göra detta ? Ingenting bärande kommer att plockas bort och inga nya avlopp eller så skall dras.
    En godkänd snickare kommer självklart att anlitas.

    Tack på förhand!

    Mvh
    Robert

  101. Leif Fred skriver:

    Enligt bostadsrättslagen 7§ får styrelsen i en BRF inte vägra medge tillstånd till en åtgärd enl punkterna 1, 2 0ch 3 om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Att sätta in ett nytt fönster i en tegelfasad (som utförs fackmannamässigt) för att göra om en klädkammare till ett mindre rum (barnrum) innebär detta påtaglig skada eller olägenhet för föreningen? Befintligt ventilationssystem påverkas inte. Ventiler i den nya innerväggen mellan de båda rummen sätts in. Berörd granne mittemot har inget att erinra.
    Enligt förarbetena i bostadsrättslagen var avsikten med formuleringen i lagen att styrelsen begränsas i sin tillståndsverksamhet genom att de inte godtyckligt kan underkänna åtgärden om den inte kan leda till påtaglig skada. Det krävs därför tunga skäl för styrelsens ställningstagande.
    Skälet att neka är: ”fasaden är en mycket viktig del av föreningens ansvar”.
    Är detta påtaglig skada eller olägenhet för föreningen?
    Vänliga hälsningar
    Leif Fred

    • Jag tycker du gör ett tankefel här. §7 (7 kap) handlar om möjligheten att ändra INNE I sin bostadsrätt. Att ta upp ett nytt fönster innebär ett ingrepp i fasaden, i det yttre skalet, som ligger helt under föreningens och styrelsens ansvar. Sådana ingrepp behandlas inte alls i Bostadsrättslagen, eftersom det torde vara självklart att enskilda medlemmar inte får ”bygga om på utsidan” av fastigheten. Frågan om ”påtaglig skada eller olägenhet” är alltså inte relevant när det gäller ingrepp i fastighetens utsida, utan där råder i princip ett absolut förbud.

  102. Maria skriver:

    Hej
    Vi vill riva en del av vägg i vår lägenhet och flytta avloppet för att få ett större kök. En konstruktör har skriftligt konstaterat att väggen ej är bärande. Dock nekar styrelsen med hänvisning till att ” icke bärande väggar med tiden kan bli bärande” samt att flytt av avlopp skulle innebära att vi behöver borra i bjälklaget och att det då kan uppstå sprickor i underliggande lägenhet. Ett tredje argument från styrelsen är att väggen innehåller ett avluftningsrör.
    Att tillägga är att huset är från 1926 och ytliga sprickor uppstår hela tiden, samt att avluftningsröret enbart ska flyttas 0,5 m utan att dess funktion påverkas och hela arbetet utförs fackmannamässigt efter ritningar av konstruktör.
    Fråga 1: Räknas ev risk för ytliga sprickor i underliggande lägenheter som ” väsentlig skada eller olägenhet”?
    Fråga 2: Är argumentet om avluftningsröret relevant?
    Fråga 3: Kan de neka oss att riva en icke bärande vägg med argumentet att icke bärande väggar med tiden kan bli bärande?

    • Lägenhetsinnehavaren rätt att förändra inne i lägenheten är stor, och det krävs mycket goda skäl för en styrelse att neka en ombyggnad. Jag håller med om att inga av de skäl styrelsen anför verkar tillräckligt hållbara. Argumentet att ”icke bärande väggar kan bli bärande” tror jag ingen byggnadstekniker skriver under på. Och att flytta ett rör är ingen stor sak. Att det ka uppstå sprickor är kanske allvarligare, men kan inte vara ett hinder för en ombyggnad.
      Jag föreslår att ni först tar en ny diskussion med styrelsen, och därefter genomför ombyggnaden, eftersom något tillstånd från styrelsen i strikt mening inte ska behövas i detta fall.

      Jämför dock med en liknande fråga och svar i denna spalt från den 16 oktober (2014).

  103. Beatrice skriver:

    Hej!

    Min BRF har bygglov för inglasning av balkonger enligt ritningar från styrelsen. Jag har glasat in mer än vad bygglovet avser, men kan eventuellt efter ansökan få kompletterande bygglov. Det är ändå inte säkert att styrelsen kommer att godkänna detta då de menar att beslutet fattats av årsstämman. Om jag nu tar upp beslutet på årsstämman, vilken typ av åtgärd innebär inglasning av balkong? Vilken typ av majoritet behövs då vid röstning? Jag vet att för själva uppförandet av balkong i sig gäller beslut på föreningsstämma med två tredjedelars majoritet samt godkännande av hyresnämnden. Gäller samma sak för inglasning av befintlig balkong?

    • Om bygglovet blir godkänt finns det ingen anledning eller motiv för styrelsen att sätta sig emot. Skulle det ändå hamna på föreningsstämman är det vanligt enkelt majoritetsbeslut som gäller.

  104. Pela skriver:

    Jag har en fristående carport som hör till min bostadsrätt. Jag skulle vilja göra ingången ca 50 cm högre så att mitt handikappfordon kan komma in under tak. Detta inverkar inte på den bärande balken. Kan styrelsen neka förändringar i yttre fasad?

    • Det är alltid svårt att ge bestämda svar ”på distans”, men jag föreställer mig att detta inte borde vara något problem, det borde inte finnas något hinder för en sådan liten förändring.

  105. Maria Lagergren skriver:

    Hej!

    Jag har en relativt stor lägenhet och skulle vilja bygga om en gammal serveringsgång till ett bad/tvättrum m dusch. Fastigheten är byggd 1894 och man drog in centralvärme och vatten/avlopp först på 30 talet. Det enda badrummet vi har är litet och man får inte in plats med en tvättpelare.

    Styrelsen ville tidigare tvinga fram en underskrift från oss alla i huset attt vi skulle garantera att inte flytta på vatten/avloppsledningar samt golvbrunn när vi fick en allvarlig vattenskada pga en slarvigt genomförd renovering.

    Mig veterligen så behöver jag endast göra en bygganmälan för annan användning. Kan styrelsen hindra mig att göra detta, (innan jag lägger ner allt för mycket tid och pengar på konsulter).

    • Jag kan inte svara generellt på denna typ av ombyggnadsfrågor. Utbyggnad av badrum och flytta av kök kan vara okomplicerat, och ska då godkännas, men kan innebära komplikationer i vissa fall, t ex avlopp, och bör då inte godkännas. I vart fall måste man ha ett bra ritningsunderlag till förändringen, av godkänd byggnadsingenjör. Blir ni inte överens kan ni försöka ta ärendet till hyresnämnden

  106. Hans skriver:

    Hej.
    Vi har ett badrum som vi tycker är tok för litet 160 # 190 cm. Det vi tänker göra är att bygga utanför toaletten ett litet rum som är som anslutet till badrummet. Dörren som finns tänker vi ta bort och bredda öppningen så att det känns som ett större badrum.
    Vi kommer att anlita fackmanna mässigt folk som lägger våtrums och kakel i det nya utrymmet. Det nya utrymmet ska det alltså stå en tvättmaskin och kommer bli ca 1.5 kvadratmeter. Med andra ord det blir ett större badrum utan några större planlösnings förändringar förrutom 20 cm större dörröppning vid den gamla dörren.

  107. Hanna skriver:

    Hejsan, vi har precis flyttat in i en bostadsrätt och skulle vilja flytta köket till matsalen dvs rummet bredvid. Denna flytta skulle innebära att vi behöver dra stammen ca 2,5. Vi har haft byggkunniga på plats som säger att det inte innebär några problem men föreningen har satt sig emot vår förfrågan och vill ej bevilja en flytt. Hur kan jag gå vidare med detta. I svaret skriver det kort att det inte anser flytten lämplig men inte något mer än detta.
    Känner att jag kört fast och vet ej hur jag ska kunna driva detta vidare.

    Tacksam för råd.

    Mvh Hanna

  108. JJ skriver:

    Hej.
    Hoppas jag vänder mig till rätt/de rätta personerna samt att min fråga är riktad åt rätt håll..

    Saken är så att min granne som bor rakt över mig (1rok 37kvm) renoverade ordentligt mycket när lägenheten köptes för ca 3 år sen.
    När allt var färdigt fick jag komma upp och se resultatet, av den bärande vägg som går genom mitten av lägenheten finns nu cirka 40% kvar (ingång i hallen är oberörd, ca 2.3 m, en pelare i mitten, sen en båge med ca 70cm kvar mot yttre väggen).
    När jag påpekade att det såg väldigt tunt ut, kom det fram att inspektören var vän till familjen och sa nåt i stil med ”dryga böter och underkänt hade de blivit i vanliga fall men nu är det lite sent att göra något åt saken, sen är din far den sista jag vill bli ovän med”.

    Själv brydde jag mig icke så mkt då jag reser, jobbar och bara har ettan som övernattningslägenhet.
    Men nu har mina skåpluckor flyttat på sig, det har blivit mellanrum på en del av dom i underkant, ser ut som en begynnande vattenskada dykt upp på höger ovansida av min franska balkong dörr, vissa utav köks skåpen har spruckit i ovankant i vad som ser ut att vara belastningsskada, köket knäpper smågrinar och ger ifrån massa andra lustiga ljud jag ej har hört förut, bodde här 4 år innan han flyttade in, även väggen ovansida av vardagsrummets vägg börjar bågna samt lite mer smått o gott..
    Foton finns på skadorna som har uppstått men nu undrar jag hur/till vem/vart jag ska vända mig..?
    Vill ej börja med att ta upp de hela med grannen och starta grannkamp innan jag vet varför min lya har börjat leva sitt egna liv.

    Hoppas det finns något (i min novell) Ni kan och orkar svara på.!
    Mvh Jonas, frustrerad och orolig!

  109. Matilda skriver:

    Hej!
    Jag och min sambo ska flytta in i en ny bostadsrätt. I den kommer vi att renovera badrum, riva ett par väggar och sätta nytt kök. Föreningen har fått intyg och ritningar på sakkunniga från byggingenjör och ventilationsingenjör att allt är ok. Styrelsen har i princip godkänt vår renovering men nu kräver de att vi skickar in uppgifter på samtliga entreprenörer vi tänker använda samt ansvarsförsäkring från resp entreprenör. Kan de verkligen kräva detta?
    Vissa delar kommer vi göra själva, andra delar får vi hjälp med, men allt ska utföras fackmannamässigt. Kan du snälla klargöra för mig för gränsen för styrelsens kontrollerande, processen har redan varit väldigt lång.
    Tack!

    • En styrelse får i princip inte ställa krav på vilka hantverkare man anlitar. Arbetet sker ju under bostadsinnehavarens ansvar, och det är innehavaren som blir ansvarig om något skulle gå snett. Styrelsen kan inte kräva ansvarsförsäkringar, eftersom det inte är styrelsen som är beställare. Däremot bör du som lägenhetsinnehavare och beställare av arbetet kräva att dina entreprenörer har någon form av ansvarsförsäkring.

  110. Anneli L skriver:

    Hej,
    har precis köpt och avser att renovera en lägenhet. Bakom det gamla städskåpet löper två gamla rör, avloppsrör enligt föreningens styrelse som varit och inspekterat. Rören har dolts, förmodligen sedan huset byggdes 1967, bakom städskåpet och med en masonitskiva på sidan. På andra sidan skärmar en vägg av. Eftersom jag avser att riva denna vägg och slänga städskåpet för att förlänga rummet innanför och bygga en ny vägg med skjutdörr var dessa avloppsrör en obehaglig överraskning. Föreningen säger att jag inte får ta bort rören men styrelsen vill inte heller ta något ansvar för att rören ”kapslas in” på något sätt. Rören har inget som helst med min lägenhet att göra förutom att de löper rätt igenom den, något som inte framgår av den ritning som jag fick av mäklaren och som denne själv fått av föreningen.
    Min fråga är nu: vems ansvar är dessa rör och på vem faller det att bygga in dem?
    Mycket tacksam för svar. Med vänlig hälsning,
    Anneli

    • Om dy bygger om din lägenhet får du inte riva rör eller andra ledningar som tillhör fastigheten. De rör du nu hittat måste alltså vara kvar. Det blir också ditt problem att hantera detta, då det är du som bygger om. Föreningen ska ju inte drabbas av kostnader bara för att du vill bygga om din lägenhet. Innebär alltså att det är du själv som måste ”kapsla in dem” på något sätt.
      Att rören inte var med på ritningen är naturligtvis olyckligt, men inga ritningar kan garanteras vara 100% korrekta, det måste man vara medveten om.

  111. Bahman skriver:

    Hej

    Jag gjort en bygganmälan och fått detta godkänt från byggnadsnämnden, det gäller öppning i en bärande betongvägg. jag väntar på svar från styrelsen och undrar om de kan neka mig detta om byggnadsnämnden godkänt detta.

    Jag vill också lägga fram att det har gjort liknande öppningar i bärande väggar i huset innan.

    • Ja, de kan neka, eftersom det innebär ingrepp i bärande konstruktion. Men då måste de kunna motivera sitt beslut. För övrigt är jag osäker på om det räcker med bygganmälan för din del. Detta är ett omtvistat område, och jag kan inte avgöra vem som har rätt eller fel i sådana fall.

  112. Anna skriver:

    hej,
    vi har en liten extra toalett i vår trea som vi vill göra om till tvättstuga, dvs ta bort toastolen,
    handfatet och lägga in en tvättmaskin+tumlare, med hjälp av en rörmokare+elektriker förståss. Behöver vi fråga/informera bostadsrättsföreningen?

    • Om det inte innebär ingrepp i fastigheten, dvs i vattenledningar och avlopp, så bör det vara fritt fram tycker jag. Informera kan ni naturligtvis göra, men föreningen har ingen möjlighet att förhindra en omändring.

  113. Jonas skriver:

    Hej.
    Sitter i styrelsen i en Brf förening.
    En undran, vi har en boende i föreningen som vill göra förändringar i bostaden, bla annat vill man riva/ändra en vägg. Vi är osäkra på om detta är en bärande vägg.
    Kan vi som förening lägga ansvaret på brh att själv kontakta en byggingenjör för att ta reda på om den är bärande eller ej och att ev. kostnader ligger på brh?
    En sådan kontroll tycker vi att föreningen och övriga boende inte ska bekosta. Vill bara veta hur jag går till väga och vad jag ska återkomma med för information.
    Tack för hjälpen.
    /Jonas

  114. Susanne Wadstedt skriver:

    Hej!

    Jag har önskemål om att sätta upp film som är lätt frostad på delar av ett glasräcke som jag har på min terrass. Styrelsen säger att dom inte kan godkänna det för det är ett avsteg från detaljplanen. Nästan alla hus i andra föreningar i området har olika skydd som godkänts.
    Jag skulle också vilja sätta upp en liten markis, har ännu inte frågat om lov. Det är bara jag som har en liten terrass i huset. Den är högst upp på husets gavel och det skulle inte förstöra utseendet eller skada betongväggen på huset på något sätt.
    Vi som har balkonger högst upp i huset har inte tak över och jag tycker man skulle ha någon form av skydd ovanför dörr och fönster. Balkongdörren har blivit lite trög att öppna. Blåst och regn kanske påverkar, trots att balkongen inte varit öppen. Hur ser du på dessa ” önskemål”?
    Tack för hjälpen.
    Med vänlig hälsning,
    Susanne

    • Angående film på glasräcket tycker jag det borde vara ok, och inget man ska behöva tillstånd för.
      Angående markis är det däremot svårare att svara på, men borde tillåtas om den sitter inne på terrassen.

  115. Susanne skriver:

    Hej,

    Låset i ytterdörren till min dotters lägenhet har gått sönder. Det kommer att kosta ca 4 000 kr att byta. Är det hon eller föreningen som ska betala?

    Med vänlig hälsning,

    Susanne

  116. Caroline skriver:

    Hej! Vi har precis köpt en bostadsrätt. Ska göra om det platsbyggda köket (60-tal), bevara det mesta men få in diskmaskin, häll och inbyggnadsugn. Min sambo är möbelsnickare, så vi ska göra det mesta själva. Köket är relativt litet och vi får inte plats med ugn där den gamla spisen står. Så vi tänkte placera ugnen i ett högskåp så det blir mer ergonomiskt. Detta högskåpet står i ett hörn med ett fönster på väggen bredvid. Om man öppnar luckan till ugnen så har man alltså fönstret precis till vänster om sig. Finns det någon risk med att placera ugnen jämte fönstret med varmluft osv? Bör vi fråga styrelsen innan vi monterar in den? Vi ska också anlita någon att placera en diskmaskin ca 3,6 m från kranen. Är detta något som vi också bör få godkännande på? När man bygger egna lösningar såhär utifrån ett gammalt platsbyggt kök – kan det få konsekvenser vid försäljning?

    • De förändringar ni planerar är inget som ni behöver fråga styrelsen om. Det enda ni måste tänka på är naturligtvis de monteringsanvisningar som kan finnas, t ex vad gäller montering av ugn och dithörande skåpsventilation.

  117. sandra skriver:

    Hej, jag undrar vad som gäller för en förening att kunna neka ombyggnad. Det gäller byte av plats på badrum och kök där en rörfirma uttalat sig att det inte ändrar föreningens ledningar/stammar på något annat sätt än att bila för en ny golvbrunn (vilket ändå behövs då den är gammal). Vad gäller för att neka detta? Måste föreningen anlita någon för att visa att detta kan leda till olägenheter för att kunna neka ombyggnaden? Om föreningen nekar, kan den boende överklaga någonstans? Finns det något som kan göra att föreningen måste ändra sitt nekande beslut, eller har föreningen alltid ”sista ordet”?

    • Det här är svåra frågor, och det finns inget givet svar. Och ingen rättslig instans som kan avgöra frågan i förväg. Men man kan kontakta hyresnämnden och fråga om de vill medla.
      Styrelsen SKA ge tillstånd, om det inte är till väsentlig nackdel för föreningen eller annan medlem. Tycker man själv att det är ett uppenbart fall där tillstånd borde ges, kan man påbörja ombyggnaden, trots styrelsens nekande. Men då riskerar man att det bli rättsfall av det hela, att bli stämd, så det är ett vågspel. Men många av de fall som hamnat i rätten har gett lägenhetsinnehavaren rätt.
      Det bäste är alltid att försöka bli överens.

  118. Sune skriver:

    Hej! Jag och min fru har en lägenhet med inglasad balkong på 3e våningen, utan fastigheter andra sidan gatan. Ingen har egentlig insyn mot vår balkong då huset ligger i en långsträckt ytterkurva och träd mitt över gatan som täcker det mesta i insynsväg underifrån. Vore det acceptabelt om man målade de röda tegelpartierna inne på balkongen ljusa? Som sagt är insynen ytterst begränsad för den som inte anstränger sig, och balkongen är inglasad, så det utgör ju den faktiska fasaden.

    • Min uppfattning är att i och med att en balkong blir inglasad, så får man ganska stor rätt att inreda denna balkong, och även t ex måla om väggarna. Detta kommer ju inte synas längre, på samma sätt som tidigare. Fasaden har ju flyttats ut, och balkongen kan betraktas som en del av lägenheten. Så det är nog bara att måla på.

  119. Peter skriver:

    Hej!
    Jag vill ta bort parkettgolv i kök och hall och låta slipa betongplattan s.k. HTC Superfloor. En lack läggs sedan på. Är detta något jag måste be om lov hos föreningen för?

    • Det vågar jag inte svara på, frågan är ny för mig. Men några synpunkter:
      1. Om man tar bort golvets ytskikt (parkett/golvmatta) försämrar golvets ljudisolering, och stegljud och annat kommer antagligen höras mer till era grannar inunder.
      2. Att ge sig på slipning av betongbjälklaget är ett slag ingrepp i den del av fastigheten som innehavaren inte råder över.
      Mitt förslag är därför att ni rådgör med styrelsen om dessa tänkbara problem.

  120. Tobias skriver:

    hej
    vi tänkte göra om vårat badrum och i samband med det flytta golvbrunnen då den inte uppfyller dagens branchregler (200 mm ifrån vägg). det går 2 rörstammar under vårat badrum. en för nuvarande golvbrunn och en för avloppet till köket. vi vill nu proppa igen nuvarande golvbrunn och koppla på oss på avloppet till köket för den nya brunnen. det här har vi fått ett nej ifrån föreningen att göra. har haft vvs-montör hemma och han ser inga hinder i att göra det här. får föreningen neka detta när nuvarande inte uppfyller kraven?

    • Som vi skriver på annat ställe är det mycket svårt för oss att avgöra denna typ av tvister. Min spontana kommentar är dock att styrelsen borde godkänna detta, om man inte har en mycket bra motivering till varför det skulle innebära problem för föreningen.

  121. Daniel Edström skriver:

    Hej! Jag bor på första plan i min bostadsrätt och jag skulle vilja bygga en trappa ner till gården från min balkong. Behöver jag ett bygglov för det? Kan föreningen säga nej till det med motiveringen att det är orättvist mot dom som inte bor på botten plan?

    • Jag kan inte ge något svar på denna fråga om bygglov, det beror på hur det ser ut. Men att neka enbart pga ”orättvisa” är knappast gångbart, så länge denna trappa inte inkräktar på någon annans utrymme. Men det beror som sagt på hur det ser ut.

  122. Lena Jakobsson skriver:

    Hej!

    Tänker köpa en lägenhet som är ihopaslagen till en femma. Det har varit en fyra och en etta från början. Får jag göra om lägenheten igen till ursprunget, alltså en etta och en fyra. Kan jag sedan dela hyran uträknat per kvm2 och sälja den som två lägenheter?

    • Antingen är det en 5:a du tänker köpa, eller är det två lägenheter, en 4:a + en 1:a. Det ska framgå av lägenhetshandlingarna. Är det två lägenheter kan du skilja dem åt och sälja den ena. Är det däremot endast 1 lägenhet, och den står som 1 lägenhet i föreningsregistret, då kan du inte på egen hand dela den. Möjligen om du lämnar en begäran till styrelsen och det godkänns på en föreningsstämma. Allt hänger alltså på hur den är definierad i föreningens lägenhetsregister.

  123. Johan skriver:

    Hej!
    Vi har köpt en bostadsrätt i ett höghus på 4:e och högsta våningen i ett hus från mitten av 50 talet.
    Vi började renoveringen med att riva en vägg mellan kök och vard.rum.
    För detta var vi tvungna att anlita en byggnadsingenjör som kikade på ritningen och gav oss ett utlåtande. Väggen var inte bärande, innehöll varken ledningar eller något annat.
    Dock krävde föreningen att vi skulle ha ett skriftligt utlåtande samt brf godkännande innan ingrepp pga ”icke bärande väggar KAN bli bärande med tiden i gamla hus.”
    Stämmer detta och stämmer det att de kunde kräva oss på detta utlåtande?

    Nästa fråga.
    Nu märker vi att köksgolvet är 2cm högre än övriga golv.
    Vi önskar därför bila bort dessa cm så att vi kan lägga in nytt golv som hamnar i samma nivå som vard.rummet och hallen.
    Behöver man fråga brf om godkännande för detta ingrepp?

    och sista frågan…
    Vi kommer beställa nytt kök. Vattenledningen och avlopp kommer sitta kvar där de är. Däremot kommer vi bygga en köks-ö där väggen stod och på köksön kommer en induktionshäll samt en kolfilter fläkt vara placerad. Har styrelsen något att säga till om att hällen INTE placeras bredvid kökskranen och kan de ha åsikter om att vi ”endast” installerar kolfilterfläkt?

    • Vi kan bara ge några korta kommentarer:
      Egentligen ska det inte behövas något utlåtande eller godkännande om väggen är icke-bärande. Men om detta är oklart måste ju saken undersökas av byggnadsingenjör. Gäller särskilt i äldre hus.

      Köksgolvet: i mina öron låter det vansinnigt att bila bort en del av golvet/bjälklaget. Kommer med all säkerhet inte godkännas.

      Det nya köket kan man placera var som helst så länge inte vatten/avloppsanslutningarna förändras, det kan styrelsen inte ha några synpunkter på.

  124. Stefan skriver:

    Hej

    Tack för en bra sida. Jag noterar ovan men ställer ända en fråga, jag vill flytta kök. På vilka grunder skulle en Brf neka tillstånd? I mitt fall behöver jag bara tvärställa diskho och diskmaskin (hamnar på andra sidan av en på tvären icke bärande vägg), dvs det behövs i princip ingen omdragning av vatten. Det gör att jag tänker mig att den delen inte ställer till några problem. Däremot planerar jag att flytta spisen och det är möjligen ventilationsfrågor som kan ställa till det. Vad gäller egentligen? Är en kolfilterfläkt godtagbar? Nuvarande kök har en kolfilterfläkt. Men jag tänker mig att det ända kan finnas ventilationsfrågor som ställer till det. Vad behover man tänka på? El-aspekter? Jag vill gärna ha lite mer kött pa benen innan jag går till styrelsen.

    Det är väl vatten och spis-frågor en Brf kan ha synpunkter på. För var jag väljer att placera köksskåp och kylskåp kan väl en Brf aldrig ha någon åsikt om?

    Mvh
    Stefan

  125. Matthias skriver:

    Hej Lennart!

    Tack för en intressant hemsida!

    Vid senaste föreningsstämman föreslog styrelsen att föreningen skulle rösta i frågan om att tillåta medlemmarna att glasa in sina befintliga balkonger enligt nedan:
    1) Inglasningen skulle vara frivillig och betalas av bostadsrättsinnehavaren, dvs. varje enskild medlem skulle kunna välja själv om hen ville glasa in balkongen
    2) Styrelsen hade utsett en leverantör som skulle användas vid inglasningen
    3) Styrelsen skulle ansöka om ett gemensamt bygglov. Kostnader i samband med bygglovet skulle fördelas på de bostadsrättsinnehavarna som skulle glasa in sina befintliga balkonger
    4) Föreningen och bostadsrättsinnehavaren skulle skriva ett avtal där underhållsansvaret av inglasningen definierades mellan föreningen och bostadsrättsinnehavaren

    Under stämman hävdade styrelsen att inglasning av balkonger skulle innebära en förändring på fastigheten, som kan påverka den enskilda medlemmen, och att ett giltigt stämmobeslut skulle kräva en 2/3 majoritet samt att hyresnämnden skulle behöva godkänna beslutet.
    Under stämman röstade 17 medlemmar för att tillåta medlemmarna att glasa in sina befintliga balkonger, 16 medlemmar röstade emot att tillåta medlemmarna att glasa in sina befintliga balkonger.

    Styrelsen ansåg därför att stämman hade beslutat enligt regeln om 2/3 majoritet att avslå förslaget att medlemmarna ska kunna glasa in sina befintliga balkonger.

    Min uppfattning är att ett giltigt stämmobeslut hade krävt en enkel majoritet enligt bostadsrättslagen 15 § då inglasning av befintlig balkong avser en förändring av föreningens hus. Däremot skulle inglasningen ha varit frivilligt, dvs. att man bör kunna förutsätta att bostadsrättshavaren som väljer frivilligt att glasa in sin befintliga balkong gick med på beslutet att lägenheten som upplåtits med bostadsrätt som förändras, dvs. att bostadsrättslagen 16 § ej är tillämplig.

    Har styrelsen rätt i att stämmobeslutet om att tillåta frivillig inglasning av befintliga balkonger krävde en 2/3 majoritet? Om nej, har stämman beslutat att tillåta medlemmarna att glasa in sina befintliga balkonger med 17 ja-röster mot 16 nej-röster? Hur gör man för att ändra ett stämmobeslutet i protokollet?

    Vänliga hälsningar,
    Matthias

    • Enligt min uppfattning är detta ett beslut som endast kräver ett vanlig majoritetsbeslut. Styrelsens bedömning är fel. Men om styrelsen inte själv inser det blir det svårt. Då måste någon vända sig till tingsrätten och klandra beslutet, en process som tar tid och kan kosta pengar (för den som förlorar). Så mitt förslag är att försöka övertyga styrelsen att de har fel, och ändra beslutet. Om röstningen är fastställd till 17-16, borde saken vara klar.

  126. Daniela skriver:

    Hej!

    För två år sedan fick vi muntligt löfte av dåvarande styrelseordföranden att få bygga en kattrastgård i anslutning till altanen. (Altanen fanns redan på plats sedan tidigare.) Jag utgår ifrån att beslutet/löftet finns skriftligt, i något av styrelsens protokoll.
    Ingen annan i föreningen verkar ha en rastgård av detta slag. Nu ska vi flytta. Måste nästa bostadsrättshavare också ansöka om tillstånd för rastgården, om hen vill ha kvar den, eller behövs det inte?
    Hälsningar Daniela

  127. Emma skriver:

    Hej!

    Jag har precis köpt en lägenhet som är i behov av renovering, då jag har en pappa som är hemmasnickare så tänkte vi göra det mesta av arbetet själva. Badrummet och köket kommer vi byta ut men inte flytta på några vattenledningar eller liknande.

    Föreningen har tidigare haft problem med fuskrenoveringar och jag fick följande meddelande från styrelsen när jag nämnde att vi skulle renovera ”Be också entreprenören skicka ett branschintyg för resp. disciplin (viktigast är säker vatten för vvs-företaget.) Vi vill ha kopia på dessa intyg.” Kan styrelsen ställa krav på att vi skall anlita en firma istället för att göra arbetet själva? I badrummet tänkte vi inte flytta något utan bara kakla om och lägga in ny toastol/handfat, vi kommer göra det fackmannamässigt och dokumentera arbetet så att tätskick etc är bra. Jag trodde att det bara var en fråga mellan mig och mitt försäkringsbolag ifall något händer, kan styrelsen verkligen kräva att vi anlitar hjälpen istället för att göra det själva och att certifikat och annat skall skickas in?

    • Enligt vår uppfattning kan en styrelse inte ställa sådana krav. Man ska kunna utföra arbetet själv, om man har tillräckliga kunskaper, och dokumenterar arbetet. Ansvaret för hur det utförs ligger ju på innehavaren själv. Försäkringsbolaget för hemförsäkringen kan dock ha vissa krav för att bostadsrättsförsäkringen ska gälla.

  128. Susanne skriver:

    Hej, idag på eftermiddagen satt jag o barnen på altanen o hörde till vår fasa att ett av fönstren på andra våningen trillade ut. Glaset höll som tur var o vi fick hjälp att sätta tillbaka det temporärt. Jag hade det öppet med minsta vädringsspärr o dörren stängd för att undvika korsdrag. Nu hävdar föreningen att jag ska ta kostnaden pga oaktsamhet eftersom jag hade fönstret öppet fast det blåste. Jag anser att jag skall kunna ha ett fönster öppet en liten smal springa för att få in frisk luft en varm dag utan att behöva vara rädd för att fönstret ska trilla ut och betraktas som oaktsam. Vad säger du/ni? Tack på förhand f svar!!

    • Omöjligt att ge något bestämt svar. Kan bero på omständigheterna, som jag inte förstår fullt ut, alltså vad som hände, var det fel på fönstret? Beror också på vad som står i era stadgar. Det är omöjligt för mig att besvara denna typ av frågor. Och att ge ett generellt svar, med alla olika varianter, det skulle bli en hel uppsats.

  129. Simon skriver:

    Hej!

    Jag ska installera Markis på min terrass vilket inte är några problem med styrelsen. Dock sa Markisfirman att det skulle behövas dra fram el på utsidan. Min fråga är om jag behöver kolla och få detta godkänt av styrelsen eller om det bara är att kontakta en elektriker och be dom komma förbi och dra fram elen?

    MVH Simon

    • Om det inte var några problem med markisen, borde det inte heller vara problem med en liten elkabel på utsidan, om den förläggs diskret. Jag tycker dock du bör informera styrelsen, så att ni är helt överens.

  130. Charlotte skriver:

    Hej, jag just köpt en bostadsrätt som tidigare varit en hyresrätt. När den var hyresrätt sänkte värden taket i hela lägenheten. Jag vill gärna återställa takhöjden så jag ställde frågan till styrelsen varför man gjort detta och fick svaret att det var för att minska uppvärmningskostnaden och göra det mindre lyhört. Det är tydligen fler i föreningen som tagit bort taksänkningen. Nu ber styrelsen mig avvakta tills de diskuterat en ev policy ang återställandet av ursprunglig takhöjd. Min fråga är: kan de lägga sig i detta? och ev skapa en policy som säger att man inte får? Återställandet, ta bort det sänkta taket påverkar ju inte konstruktionen. Dessutom har flera redan åtgärdat detta. Vad händer om jag inte väntar på att de behandlat detta i styrelsen (förutom att jag kanske inte blir så populär)?
    Tacksam för snabbt svar.

    • Vad jag förstår borde du kunna ta bort taksänkningen utan lov. Precis som du säger, är detta en del av din lägenhet som du rår över, och innebär inget ingrepp i fastighetens konstruktion.

  131. Lena skriver:

    Hej,

    Vi bor en bostadsrätt, en 4:a, som från början var en 1:a och en 3:a som slåtts ihop, vi har alltså 2 ytterdörrar ut till trapphuset. Den ena räknas som huvuddörr, vi har valt att använda den andra dörren som ytterdörr och enligt föreningen är det helt okej att bygga för huvuddörren från insidan så länge vi bor där. Men vid en försäljning måste vi enligt föreningen öppna upp så får nya köparen öppna upp igen om den vill ha det så. De hänvisar till någon lag att det måste vara så vid försäljning. Jag är nyfiken på vad exakt det är som gäller?
    Lägenheten är renoverad så att man kommer vilja ha den dörren igensatt, så det känns onödigt att öppna upp om man är överens med nya köparen.

    • Jag håller med er, vid en framtida försäljning kan man överlåta detta på köparen att avgöra. Det blir helt och hållet en sak mellan er och köparen. Er styrelse/förening verkar inte ha detta riktigt klart för sig.

  132. Jessica skriver:

    Hej! Jag har precis köpt en bostadsrättslägenhet och vill slå ut en tredjedel av en vägg mellen köket och vardagsrummet. just nu sitter det en dörr i väggen mellan de båda rummen, men jag vill alltså ha en större öppning. Väggen är inte bärande. Vi har lämnat in en ansökan till föreningen men har inte fått något svar ännu för att de har gått på semester och kommer inte vara tillgängliga fören om en månad. Men vi vill sätta igång med väggen nu då vi känner att vi står stilla med renoveringen om vi inte får ner väggen först. Jag kan inte tänka mig att vi får avslag, men vad skulle hända om vi tar ner väggen nu och sedan inte får våran ansökan beviljad?
    Tack på förhand!

    • Om ni är säkra på att väggen inte är bärande, och inte innehåller ventilationskanaler eller liknande, kan ni göra som ni har tänkt. Ni bör kunna påbörja arbetet, även om ansökan inte beviljats ännu, eftersom styrelsen inte får lämna avslag.

  133. micke skriver:

    hej har en fråga har en trea som ja vill ta bort två väggar i ett rum o göra det som ett öppet rum med räcke istället för vägg är det okej
    har kollat i våra stadgar står inget om det

  134. Martin skriver:

    Har en liten tre-rummare på 64 kvm. Vi känner att det lilla sovrummet är mer i vägen än gör nytta, o tar mycket plats av köket istället. Väggen mellan rummet o köket vill vi plocka ner. Lite mer än halva väggen (ca 2000 mm) är gipsad o resterande halva (ca 1700 mm) är av betong. Det finns de med samma planlösning som har en dörröppning mellan rummen. Vi vill helst få bort hela väggen eller åtminstone delen som är gipsad. Tänker ju inte göra något utan att kolla upp ALLT ordentligt. Men min tanke är i såna fall att ställa en stolpe 90*90 i varsin ände o lägga en limträbalk mellan. Verkar det helt idiotiskt eller kan man få genom en sån grej tro ni? Tack på förhand

  135. Emelie skriver:

    Jag och min man köpte nyligen ett bostadrättsradhus. Varje lägenhet har sin eget ventilationssystem, ett värmeåtervinningssystem vad vi har förstått det som. Fläkten är sen huset byggdes -83 och är otroligt dålig och vi upplever att ventilationen inte fungerar helt hundra. Vi har planer på att renovera köket så småningom och givetvis då byta ut fläkten. Pga av ventilationssystemet är det ej fullhöjds skåp i köket, vilket vi skulle önska. Vi har kollat runt lite på fläktar och att byta ut fläkt+aggregat blir väldigt mycket pengar och det finns ett väldigt begränsat antal fläktar att välja mellan. Så vår fundering nu är, finns det någon chans att man får riva ventilationen och byta ut den till självdragsventilation?
    Sätta in en ”vanlig” köksfläkt plus att vi då kan få in fullhöjdsskåp.

    • Jag tror inte man får ändra ventilationssätt i en enskild bostadsrätt, då det ligger inom föreningens ansvarsområde. Jag tror också att detta är en fråga som kommunen handlägger, så ställ gärna frågan till dem. Ni måste också kolla vad som står i era stadgar, och kolla med styrelsen vem som ska bekosta byta av fläktaggregat, det brukar i de flesta fall vara föreningen.

  136. Victor skriver:

    Hej Lennart! Vi ska renovera vårt kök och har anmält detta till vår förenings ”renoveringsansvarige” varpå vi fick lite oväntade svar.
    Bakgrund: Köket ska inte flyttas, befintliga avlopp och vattenledningar ska vara kvar på samma ställen och endast kopplas på. Ny el ska dras (självklart av behörig elektriker). Vi vill även flytta radiatorn till under fönstret istället för längre in i köket som den är nu. Golvet kommer slipas och väggar spacklas och målas. Köket kommer bytas ut i sin helhet med nya skåp och vitvaror.

    Nu till det lite udda – svaret jag fick från renoveringsansvarige:
    ”Vid så pass omfattande renoveringar, bl a omdragning av el och element som ni nämner, har vi en ordning som säger att en besiktningsman ska kolla på vad ni tänkt göra och ge sina eventuella synpunkter på utförandet och vad man måste iaktta i övrigt. Föreningen får kopia på dennes utlåtande. Besiktningsmannen ska också i efterhand göra en besiktning av slutresultatet. Föreningen förbehåller sig rätten att delta i besiktningen. Föreningen har en fast kontrakterad besiktningsman. Kostnaden för besiktningsmannens arbete (timdebitering) kommer att faktureras er i efterhand.”

    Den ”ordning” som nämns ovan är ett regelverk som föreningen tagit fram men i övrigt står det inget om ovan i stadgarna.

    Frågor:
    1. Jag har för mig att el är ok att dra om – är det korrekt?
    2. Kan föreningen verkligen kräva en besiktningsman (som de dessutom utser) innan och efter renoveringen om allt är fackmannamässigt utfört och isf att vi ska bekosta denna?

    • Jag har förståelse för att föreningen vid omfattande ombyggnader (som kräver styrelsens godkännande) vill följa arbetet och besiktiga det. Men det är ju ingen ”omfattande ombyggnad” i detta fall, och jag förstått saken rätt. Elen inne i lägenheten är ert eget ansvar, och där finns det ju lagkrav på behörig installatör. Och att byta köksinredning är inget som kräver styrelsens godkännande. Återstår bara radiatorn, som går under föreningens ansvar, och där är bästa lösningen att arbetet utförs av installatör godkänd av föreningen, men bekostas av er. Föreslå detta. Någon besiktning av övriga arbetet har styrelsen inte rätt att göra.
      Möjligen har styrelserepresentanten missförstått era planer, eller gjort en felbedömning.

  137. Julia skriver:

    Hej,

    Jag är nybliven ägare till en bostadsrätt och planerar en enklare renovering som innefattar att byta ut interiör i kök men inte att dra om vatten eller ventilation.
    Jag planerar också att riva en del av en icke-bärande vägg samt uppföra en avskiljande vägg.

    Jag har låtit en arkitekt rita upp ombyggnationen samt skaffat ett utlåtande och byggnadsplan från VDn för den entreprenad som ska utföra arbetet enl underlag från stadsbyggnadskontoret.

    Trots detta begär min styrelse att jag måste begära ytterligare ett utlåtande från en ingenjörsbyrå. Något jag alltså då måste bekosta själv. De rekommenderar även en byrå som ägs av en vän till en medlem i styrelsen.

    I stadgarna står det att lghinnehavaren är ansvarig för icke-bärande väggar samt att föreningen även bara behöver godkänna ombyggnationer av bärande väggar samt ”väsentliga förändringar i lägenheten”. Ska en öppning av en icke-bärande vägg samt uppförandet av avskiljningsväggen tolkas som väsentlig? Och vad är egentligen brf:ens rättigheter här? Ska det inte räcka med utlåtande från arkitekt och entreprenad för en så enkel förändring?

    Tack på förhand!

    VH
    Julia

  138. Daniel Nilsson skriver:

    Hej!

    Styrelsen i vår förening är på väg att besiktiga alla lägenheter för att se att tapeter och golv är i bra skick och kommer kräva att medlemmar med för dåliga tapeter/golv måste åtgärda detta för att bostadsrätten inte skall sjunka för mycket i värde vid försäljning. Kan styrelsen kräva att man tapetserar om eller lägger nya golv om dessa är slitna ?

    /mvh, Danne

    • Nej, absolut inte, styrelsen kan inte ställa några sådana krav alls. Det är upp till var och en hur man vill ha det i sin bostadsrätt. Och vad gäller försäljningspriset är detta heller inte något som styrelsen har med att göra. Det är endast om man vanvårdar lägenheten så pass mycket att det ”finns risk för omfattande skador på annans egendom”, som styrelsen kan ställa sådana krav (BrL 7:12a).

  139. Mattias skriver:

    Hej,

    I min bostadsrätt har jag tagit upp ett hål från vardagsrummet ut på balkongen för att kunna föra ut ett utblåsrör från en portabel AC. Innerväggen är vad jag förstått mitt ansvar och inga problem, men ytterväggen är föreningens ansvar. Tilläggas ska att ytterväggen är en typ av eternitskiva (balkongen är ”infälld” och sticker alltså inte ut från fasaden) och är ingen bärande del av fasaden på något sätt.

    Jag gissar att föreningen kommer att ha synpunkter på detta. Hur bör jag agera vid en eventuell flytt? På eget initiativ sätta upp en ny skiva, eller be föreningen om hjälp (även om jag naturligtvis står för kostnaderna)?

    Om jag glasar in balkongen och därmed ”flyttar ut” fasaden, påverkar det situationen?

    • Ja, du är skyldig att återställa väggen, dvs täppa till hålet och sätt dit ny skiva eller motsvarande på utsidan. Du bör berätta om ingreppet och be om råd om du är osäker, viktigt är att det görs rätt.
      Inglasning: hålet måste fortfarande sättas igen, men det yttre utförandet behöver inte göras lika noga.

  140. Anders skriver:

    Hej!
    Jag är ordförande i föreningen och nu har vi en lägenhet där man måste renovera om badrummet pga fuskbygge och nu måste man stänga av värmen i huset (15 lägenheter) för att ta bort handdukstorken.
    Ja, även den är felaktigt dit satt.
    Min fråga är nu av det småaktigare slaget, är föreningen skyldig att stänga av värmen och stå för luftningskostnaden av elementen i 15 lägenheter eller ska br-innehavaren stå för den kostnaden?
    Jag vet var min moral/samvete står men jag har andra i styrelsen som inte vill att vi betalar.

    • Föreningen måste bistå med de systemavstängningar som är aktuella. Om man sen tycker att man vill begära ersättning av br-innehavaren pga av särskilda omständigheter är ovanligt, men beror naturligtvis helt på omständigheterna.

  141. Michael skriver:

    Hi, I am about to move into my first home in Sweden, which is a top floor apartment in a Bostadratt condominium group control. the loft space above the apartment is an empty unused space and I would like to open up the ceiling and make a new vaulted ceiling exposing the old beams and maybe make some use of some mezzanine level.
    I know I do not own the roof structure and can not normally change it, but in Swedish law/Bostad rules, who normally would have ownership of the loft space immediately over the apartment ?

    • Det utrymme du tänker på är det vindsutrymme som finns ovanför din lägenhet. Detta utrymme tillhör inte din bostadsrätt, utan är en del av fastigheten som föreningen (styrelsen) ansvarar för. Men du kan fråga styrelsen, kanske vill de upplåta detta utrymme till dig, mot betalning, och kanske höjd månadsavgift. Frågan kan bara avgöras på en föreningsstämma, eftersom det handlar om att upplåta nytt utrymme. Och du måste få ett bygglov från kommunen. Men utan föreningsstämmans godkännande kan du inget göra.

  142. Victor skriver:

    Hej Lennart,

    Vi har köpt en bostadsrätt som redan är uppdelad i två lägenheter. Den har även två olika lägenhetsnummer. Vi skulle vilja dela upp detta formellt och sälja den ena delen. Styrelsen nekar oss detta. Kan de göra det?

    • Om jag fattar det rätt har ni egentligen köpt två sammakopplade bostadsrätter. Då är det enligt min mening fullt möjligt att sälja den ena separat, utan att styrelsen kan hindra detta. Förutsätter förstås att bägge lägenheterna är kompletta och fullt fungerande, och att lägenheterna lätt kan skiljas åt.

  143. Emma skriver:

    Hej! Tips på hur man går tillväga om möjligheten finns att få ett rum som finns intilliggande lägenheten. Så min tvåa blir en trea. Hur värderar man det rummet och vänder man sig till kommunen om ev. Bygglov? Finns det något man bör tänka på?
    Mvh Emma

  144. Emil skriver:

    Hej,

    Vi vill sätta upp träpanel i sovrum och kök, där det är bärande väggar. Är detta något föreningen har synpunkter om?

    Mvh

  145. Martin skriver:

    Hej Lennart!

    Jag har nyligen köpt en bostadsrätt där renovering av badrum har genomförts av tidigare ägare. I samband med renoveringen byttes fönster ut och ventilationen ändrades.

    Ägaren som genomförde renoveringen hade inte ansökt om tillstånd från styrelsen för dessa ändringar. Nu när styrelsen fick reda på att fönster och ventilation ändrats krävs vi att återställa detta (eftersom det upptäcktes efter vi flyttade in).

    Jag har svårt att hitta något på nätet kring detta. Är detta något som räknas som dolt fel och faller på säljaren eller ingår det i undersökningsplikten att kontakta styrelsen och ta reda på om tillstånd funnits för diverse renoveringar?

    Tack på förhand!
    Martin

    • Nej, detta faller inte under bristande undersökningsplikt. Om felet är allvarligt, dvs styrelsen med fog kan kräva att ventilation och fönster återställs, då bör det kunna klassas som ”dolt fel”, och det blir det förre innehavaren som för stå för arbetet, eller betala ersättning. Men frågan är också hur allvarligt felet är. Det kanske är enkelt åtgärdat, och då kan det inte klassas som dolt fel, utan då måste du och styrelsen i samförstånd lösa detta. Styrelsen har ju brustit i sin tillsyn.

  146. Pia Stefenson skriver:

    Hej!

    Är ordförande i en förenings styrelse och vi har godkänt en ombyggnadtion av en lägenhet (nya medlemmar) där bl.a. flytt av köket ingår. Nu hävdar grannen ovanför att de skulle ha informerats innan och ha lämnat sitt godkännande eftersom de (enligt dom) kommer att störas mer i framtiden av ljud om köket ligger på ett annat ställe i lägenheten. Stämmer detta? Det handlar alltså inte om störningar under själva renoveringen utan när den är klar.

    Tack på förhand

    Pia

    • Grannen ovanför har fel. Grannen behöver inte informeras, och behöver inte lämna sitt tillstånd. Det är ju inte självklart att det blir större störningar i framtiden.
      MEN, i och med att styrelsen godkänt denna flytt av kök, så har också styrelsen tagit på sig ett ansvar för att det inte blir allvarliga störningar i framtiden. Skulle det alltså uppstå störningsproblem efter denna ombyggnad, så är det föreningen (styrelsen) som måste hantera detta.

  147. Malin skriver:

    Hej!
    Jag vill sätta upp en spontvägg i sovrummet i min bostadsrätt(lägenhet).
    Behöver jag kontakta styrelsen för detta?

    Malin

  148. Chris skriver:

    Hej,
    Jag och min sambo har köpt ny lägenhet i Göteborg och ska flytta köket till ett annat rum – inga bärande väggar ska rivas samt befintlig VVS samt avlopp kommer nyttjas.
    I min tidigare BRF, när sådana här renoveringar skulle utföras sa styrelsen följande: ”Styrelsen godkänner flytt av kök så länge Styrelsen mottar underlag att allt är fackmannamässigt utfört med full dokumentering”.

    I vår nyköpta lägenhet kräver BRF styrelsen detta samt att vi ska kolla med Stadsbyggnadskontoret att flytten är ok.

    När jag var i telefonkontakt med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg så sa de att ” Flytt av kök kräver styrelsens tillstånd. Inget tillstånd behövs från Stadsbyggnadskontoret då ingen bärande vägg ska rivas samt befintlig VVS och avlopp kommer nyttjas”.
    Med andra ord, så är allt ok med köksflytten.

    När jag gav infon till Styrelsen så säger de ”Ok men be Stadsbyggnadskontoret skicka ett mail där de säger ok till denna flytt av kök”.

    Mina frågor är:

    - Vad har Stadsbyggnadskontoret att göra med en flytt av kök i en bostadslägenhet?

    - Behöver jag ens Stadsbyggnadskontorets godkännande för att flytta köket är under förutsättningen att inga bärande väggar ska rivas samt befintlig VVS och avlopp kommer nyttjas?

    - Var i lagen står det att jag måste ha Stadsbyggnadskontoret godkännande för denna flytt av kök?

    Nedan artikel ger också ok på att göra förändringar i lägenheter utan Stadsbyggnadskontoret:

    http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/sa-far-du-andra-i-bostadsratten/

    Tack för Er feedback!

    Bästa Hälsningar,
    Chris

    • Det är precis som du själv har förstått, att det som behövs är enbart styrelsens godkännande, och i ett fall som detta kan de inte ens neka dig denna ombyggnad. Men det här är inga lätta frågor, och jag förstår om man från styrelsens sida vill ha någon form av ”myndighetsintyg” att det är ok att bygga om. Men det ska alltså inte behövas i detta fall.

  149. Evelina skriver:

    Hej. Om föreningens ordningsregler (nyantagna) och stadgar på flera punkter definierar olika vad bostadsrättsinnehavaren är ansvarig för i lägenheten, vad gäller då?

    Exempel, i stadgarna står det att bostadsrättsinnehavaren är ansvarig för tätskickt, golvbrunn och rör som går inne i lägenheten i våtutrymmen men i ordningsreglerna står det att ändringar som påverkar tätskickt alltid kräver styrelsens godkännande. I ordningsreglerna står det också att ingrepp i avloppsledningar (som enligt stadgarna är innehavarens ansvar) endast får utföras av entreprenör son anvisats eller anlitats av styrelsen.

    Tacksam för svar.

    • Det är alltid stadgarna som gäller. Ordningsregler är ofta av typ förtydliganden eller kompletteringar, och bör förstås harmonisera med stadgarna. Men ibland kan det bli fel, eller tolkas fel.

      Många styrelser försöker reglera arbeten som görs i våtutrymmena, eftersom det förekommer så mycket fusk och brister i dessa arbeten, och det drabbar i slutändan föreningen. Dock har sådana regler inte stöd i lagen, men rättsläget är oklart.

  150. Marcus skriver:

    Hej,
    Jag flyttade in i en sekelskifteslägenhet för ca 1,5 år sedan. När vi flyttade in fanns det ett innertak (en gipsskiva med reglar) som hade byggts på 70-talet då det var hyresrätter. Detta innertak sänker takhöjden med 30-40 cm samtidigt som man tappar sekelskiftescharmen med högt i tak och stukaturer.

    Jag och min sambo ville därför riva det taket och frågade styrelsen om lov. Styrelsen sa att detta var ok så länge det inte störde någon. Vi frågade grannen ovanför som sa att det var ok så vi rev taket och återställde orginaltaket.

    Vi har levt så sedan dess utan problem eller klagomål. Nu vill vi dock sälja lägenheten och vår ordförande säger då till oss att det är viktigt att vi informerar alla potentiella köpare om att föreningen kan kräva att en ny ägare av lägenheten ska återställa innertaket ifall man stör någon av de andra lägenheterna i föreningen.

    Detta gör det väldigt svårt för oss att sälja lägenheten eftersom ingen köpare kommer vilja ta risken att köpa lägenheten och sedan tvingas återställa innertaket, sänka värdet och charmen ordentligt och dessutom betala för att göra det.

    Har verkligen styrelsen rätt att göra såhär? Det är väl upp till oss att göra vad vi vill med insidan av vår lägenhet? Och enligt bostadsrättslagen får inte styrelsen vägra att medge en åtgärd så länge åtgärden inte är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Och eftersom vi har levt utan det sänkta innertaket i över ett år kan ju detta inte anses vara påtaglig skada eller olägenhet.

    Stort tacksam för svar!

    • Fallet är lite komplicerat och rymmer flera aspekter. Men i stora drag håller jag med er, ni har gjort en förändring som godkänts av styrelen, och som inte varit till påtaglig skada för föreningen eller någon granne. Den tidigare sänkningen kan knappast ha byggts som ljudisolering uppåt, och skulle det finnas ljudproblem, så sker det mest neråt, alltså att ni skulle ha störts av grannen ovanför. Jag kan inte se att styrelsen skulle kunna tvinga er, eller någon annan, att ljudisolera uppåt. Finns det ljudproblem, får föreningen lösa det på något annat sätt.

      Men saken kompliceras av att styrelsen ”hotat” med ett återställande, och denna information har ni på sätt och vis en skyldighet att vidareförmedla. Skulle nämligen styrelsen kräva att köparen återställer innertaket kan köparen åberopa detta, och kräva er på skadestånd. Men det förutsätter förstås att styrelsen verkligen kan kräva ett återställande, vilket jag anser att styrelsen INTE kan!

      Summan av det hela: strunta helt i styrelsens hot, och informera köparen enligt detta resonemang. Med all säkerhet kommer inget alls att hända. Och skulle det mot all förmodan bli en tvist, kommer styrelsen garanterat att förlora.

  151. Martin skriver:

    Hej!

    Jag har en bostadsrätt som köptes för 6 år sedan. Det är extremt lyhört till grannen under, vilket inneburit återkommande störningar. Enligt grannen under har en tidigare ägare av min lägenhet bytt ut golven och bl.a. tagit ut det ljudisolerande sandlagret.
    Nu funderar jag på att försöka få detta åtgärdat. Vad jag förstår hade jag varit tvungen att påtala detta som ett ”dolt fel” inom två för att tidigare ägare skulle tvingats åtgärda. Men samtidigt är det bara ytskikten jag ansvarar för enligt stadgar/bostadsrättslagen, så kan det på något sätt vara föreningens ansvar att åtgärda?
    Misstänker att jag är tvungen att betala/åtgärda det själv. Men i så fall är det nog bättre att flytta eftersom det förmodoigen kostar hundratusentals kronor.
    Tänker jag rätt?

    • Om det från början funnit ett parkettgolv som legat på en sandbädd (vilket är mycket vanligt), och sanden tagit bort, och det blir ljudproblem. Ja, då anser jag att detta måste åtgärdas av innehavaren. Och i detta fall blir det tyvärr du, eftersom det gått mer än två år. Man brukar räkna in sandbädden som en del av parkettgolvet, som det ”underliggande skiktet”.

  152. Martin skriver:

    Tackar för svaret. Då kommer förstås uppföljande frågan.. om jag nu säljer lägenheten och köparen sedan uppmärksammar problemet(inom 2 år) och kräver att jag skall åtgärda det, kan jag då bli skyldig att göra det? Trots att jag inte orsakade det hela?

  153. Faktiskt svårt att svara på, det beror på hur pass synligt detta problem är. Om det inte syns att sanden är borttagen, kan köparen hävda dold fel. Men om det är synligt och uppenbart, får köparen skylla sig själv.

  154. Anders skriver:

    Tjena!

    Ska flytta köket från ena sidan av väggen till andra.
    Arbetet kommer se ut att jag borrar genom vägg och förlänger vattenledningar och avlopps rör. ( ej bila nytt avlopp ). Samt förlänger ström ledning för ugnen.
    50% av lägenheterna i detta hus har gjort samma jobb.

    Är fullt medveten av ett godkännande av styret.

    Dom kräver att en man med behörighet drar nya ledningar för vatten och ström.

    *Måste detta göras av en Firma eller kan tex en vän till mig som jobbar med detta fixa det på kvällstid?

    *Vad för slags bevis vill styret ha av behörig man? ett schema? faktura?

    *Kan jag hamna i trubbel om jag sätter igång arbetet utan deras godkännande?

    Med vänlig hälsning, Anders

  155. Detta ska du få godkänt. Vad gäller elen ska installation ske av behörig installatör, och det har inget med föreningen att göra, utan är ett allmänt lagkrav. Rördragning ska ske fackmannamässigt, av någon som kan det.

  156. Rosi skriver:

    Hej.
    Vi bor i en bostadsrätt där inte mycket fungerar. Vi har ett ventilationsystem för flerbostadshus och bor i ett Parhus. Vår ventilation fungerar inte vilket styrelsen är medvetna om. Vår fläkt som sattes in när huset byggdes styr ventilationen i huset. Nu när vi renoverade vårt kök och bytte kåpan så upptäckte vi att spjället satt felvänd och att dräneringsslangen saknades. Något vi inte visste om. Fläkten har inte bytts sedan föreningen sattes för 30 år sedan. Detta har Heller inte upptäckts när styrelsen besiktade fläkten när vi flyttade in, Vem ansvarar för aggregatet och spjället?

  157. Emma skriver:

    Hej Lennart,

    Är det möjligt att ta bort linoleummattor i en lägenhet där trägolv döljer sig under? Är detta en åtgärd som kräver föreningens tillstånd enligt bostadsrättslagen 7 kap. 7 § punkt 3 eller någon annan bestämmelse?

    Tack på förhand!

    • Det är vanligt att man tar bort gamla linoleummattor, och inget som kräver något tillstånd. Detta kan dock försämra ljudisoleringen mellan våningsplanen, och i undantagsfall kan det innebära att man måste ersätta linoleummattan med något annat likvärdigt. Beror på husets ålder och konstruktion.

  158. Christer skriver:

    Jag läste här att man får sätta upp träpanel utan tillstånd, men när jag läser på en sida som är en monteringsanvisning till innerpanel står detta:

    6. Var får panel sättas upp? I småhus får träpanel sättas upp på väggar och i tak utan restriktioner i alla utrymmen med undantag av pannrum. I lägenheter i bostadshus med högst två våningar tillåts träpanel på väggar, men inte i tak. I lägenheter i tre eller flera våningar tillåts träpanel i begränsad omfattning, till exempel som bröstpanel i enstaka rum. I lägenheter med sprinkler kan träpanel användas i princip i obegränsad omfattning.

    Jag bor i bostadshus med tre våningar, så får jag sätta upp spånskivor (träpaneler) runt i hela sovrummet?

    • Vad gäller bostadsrättslagen finns inga begränsningar, och inga tillstånd krävs. Jag känner själv inte till var dessa regler kommer ifrån som du hänvisar till, kanske från Boverket eller Räddningsverket, eller från EU?, jag har inte kunnat hitta dem.

  159. Christoffer skriver:

    Hej!

    Vi renoverade vårt kök i vår bostadsrätt här i somras. Innan vi började hörde vi av oss till vår styrelse om det var något speciellt att tänka på, varpå de svarade att inget annat än att ha behöriga hantverkare för EL och VVS.

    Nu 6 månader senare renoverar förening all ventilation, och nu påstår dom att vårt frånluftsdon i köket inte är godkänt och vill att vi står för att åtgärda detta. Borde inte styrelsen ha informerat oss om detta när vi frågade, att det fanns speciella regler för frånluftsdon? Borde förening stå för detta eller är det bara att vara till lags?

    • Vad som är rätt och fel i just detta fallet kan jag inte avgöra. Naturligtvis borde du fått ett tydligare besked, men du kanske också borde ha ställt frågan lite tydligare. Jag vet ju inte exakt hur ventilationen fungerar, eller hur donen ser ut, eller hur mycket ni bytte ut. Eller vad föreningens renovering av ventilationen innebär.
      Försök hitta en kompromiss med styrelsen, kanske är kostnaden överkomlig.

  160. Susanne skriver:

    Hej
    Jag sitter i styrelsen i en Brf. Det har kommit till vår kännedom att en Brf-innehavare har flyttat köket till vardagsrummet och gjort ett sovrum av det tidigare köket. Ingen förfrågan har inkommit till styrelsen avseende detta. Vilka krav kan vi ställa på innehavaren avseende tex ritningar, behörig elektriker, VVS-dragning, avlopp, vatten, nya och gamla ledningar mm som han ska redovisa avseende ändringen?
    Kan tilläggas att vi den senaste tiden har vi fått ett antal klagomål från andra innehavare avseende matos i vissa rum i deras lägenheter. Dock blir det svårt för oss att bedöma om lukterna orsakas av denna ombyggnad. Hur går vi vidare i detta fall?

    • Det är i praktiken svårt att hindra medlemmar från att göra sådana förändringar och ombyggnationer så länge det enbart rör den egna lägenheten. Dock borde innehavaren ha inhämtat styrelsens tillstånd, men tillstånd skulle i normala fall ändå ha medgivits. Det föreningen kan ställa krav på är att inga skadliga ingrepp gjorts i föreningens system för vatten, avlopp, värme och ventilation, och att el installerats av behörig elektriker.
      Det ni ska göra är att begära en inspektion av lägenheten efter ombyggnaden, och kontrollera dessa saker noggrannt (på innehavarens bekostnad). Särskilt ventilationen kan ha blivit ett problem, då kök ska ha frånluft, och sovrum tilluft. Skulle ni finna fel i ombyggnaden, ska ni begära att detta rättas till, och inte ge er förrän allt blir helt rätt.

  161. Alex skriver:

    Hej!

    Kort efter inflytt i vår lägenhet får vi ett brev med ett tillhörande tilläggsavtal från vår BRF där de meddelar att markisen på vår uteplats har uppförts* utan godkännande från BRF (*av tidigare bostadsrättsinnehavare för ca. 5 år sedan).

    Tilläggsavtalet stipulerar att BRF ger oss, i egenskap av nuvarande innehavare, retroaktiv rätt att ha markis installerad, men med förbehållet att denna markis skall ombefattas av samma skyldigheter kring ombesörjning och ansvar som vi har inne i lägenheten. Avtalet stipulerar vidare att BRF har rätt att beordra oss att ta ned markisen när som helst; alternativt ta ned markisen åt oss men då på vår bekostnad. Därtill är vi ersättningsskyldiga för eventuella reparationer på fastighetens fasad som uppkommit/kan uppkomma i samband med installation/avinstallation av denna. [Skulle man 'bli ombedd' av BRF att ta ned markisen så KOMMER det oundvikligen att infinna sig åverkan på fasaden eftersom markisen sitter häktad/inskruvad i denna.]

    En kontroll av BRF stadgar avslöjar att vi som nuvarande innehavare de facto ”ansvarar gentemot BRF för sådana åtgärder i lägenheten som har vidtagits av tidigare innhavare, inkluderat installationer.” [Notera, "i" lägenheten].

    Vi har ju köpt objektet som marknadsförts på premissen att det finns en markis installerad och klar. Markisen är ju dessutom inte någon installation man finner ”i” lägenheten, som stadgarna vidrör, utan som bekant på fastighetens fasad, utanför lägenheten som sådan.

    - Vem bär upplysningsplikt kring dessa förehavanden? Mäklaren har inte informerat oss vid köp. Ej heller säljaren av lägenheten (som dock ej heller var den innehavare som lät uppföra markisen, utan en tidigare).
    - Tilläggsavtalet föreskriver även att markisen skall ingå under samma ansvarsomfattning som allting ”i” lägenheten, vilket känns väldigt märkligt i sammanhanget.
    - Är vi tvingade att skriva på tilläggsavtalet? Det känns som att tilläggsavtalet gör oss till livegna, eftersom det rakt ut föreskriver att BRF teoretiskt kan bestämma att vi måste ta ned markisen precis när som helst. Dessutom skulle vi i så fall bli ersättningsskyldiga för en installation som vi inte ens har genomfört själva, i och med att ansvaret för markisen som sagt skulle ingå under samma ansvarsparaply som står föreskrivet i stadgarna.
    - Om vi underlåter att skriva på tilläggsavtalet; Har BRF då någon rätt att tvinga oss till att avinstallera markisen eftersom vi principiellt saknar tillstånd för att upplåta denna från första början? Låt vara att den suttit uppe 5 år innan vi flyttade in. Det är ju tekniskt tämligen svårt för en vanlig dödlig spekulant att ta reda på huruvida det finns installationer i/utanpå ett objekt som är uppförda utan tillstånd några år tidigare, som dessutom marknadsförs av mäklaren i prospektet.

    Tusen tack för dina tankar och kommentarer. Trevlig helg!
    Med vänliga hälsningar,
    Alex

    • Det var många och detaljerade frågor, men jag kommer bara ge ett allmänt svar.

      Det du beskriver är mycket vanligt i bostadsrättsvärlden. Bostadsrättshavare har i normala fall ingen självklar rätt att t ex sätta upp en markis, eller glasa in sin balkong. Men många föreningar godkänner ändå detta, om man skriver på ett avtal. I avtalet tar innehavaren på sig ansvaret för objektet (t ex markisen), och ev skador eller problem som kan uppstå. I samma avtal brukar det också finnas en paragraf att detta avtal måste överlåtas på kommande köpare, annars måste objektet plockas ner vid avflyttning.

      I ditt fall kompliceras det hela av att markisen uppförts ”svart”, dvs utan avtal. Hur det kunnat komma sig är naturligtvis märkligt. Men rent generellt, och rent praktiskt, behöver du inte oroa dig för detta avtal. Det är ett standardavtal, det väsentliga är att det är ”din” markis, och du har underhållsansvaret för den.

      Skulle du tycka att detta är helt fel, och trott att detta är föreningens markis, då måste du gå på förre innehavaren, som i så fall har ”lurat” dig. Men det kan bli svårt att reda ut, om den monterades för så länge sedan. Alternativet är att plocka bort markisen.

      Mitt råd är att behålla markisen och skriva på avtalet.

  162. Massoud skriver:

    Hej!

    Jag har idag i en bostadsrätt där det för något år sedan uppdagades att det läcker in vatten när det regnar (huset är byggt under 1940-talet och har aldrig gjort något byte av fönster). Jag har flertalet gånger tagit upp detta med bostadsrättsföreningen och även skickat in bild samt videobevis på detta men får alltid höra att det är mitt ansvar att ombesörja de fönster jag har problem med.

    Har pratat med mitt försäkringsbolag om detta och de tycker att det är föreningens ansvar att se till att detta åtgärdas.

    Jag har gång på gång påtalat detta men får alltid svaret att fönstrena är mitt ansvar samt att föreningen skrivit detta i deras stadgar.

    Läser här ovan och citerar ”Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.”

    Jag tolkar detta som att jag inte kan renovera mina fönster, dvs, lämna in dessa till en auktoriserad verkstad som kan fixa fönstrena utan det är föreningen som måste göra det. Det enda jag kan och får göra själv är att måla insidan av fönstrena. Tolkar jag det fel?

    Då jag skall sälja lägenheten inom en snar framtid så önskar jag nu gå till botten med detta för att få en lösning.

    Vad är nästa steg för mig? Vad kan jag göra för att få föreningen att förstå att fönstrena är deras ansvar och inte mitt vad gäller problem med att regn tränger in i lägenheten?

    Tacksam för en vägledning i mitt problem som inte tycks kunna avhjälpas med enbart samtal med föreningen.

    • Här finns inget enkelt svar som gäller generellt. Utan det beror på tre saker: Vad för typ av fönster det är, exakt var läcker det in, och vad står i era stadgar.

      Typ av fönster: tydligen gammeldags fönster.
      Läckaget: läcker det in vid fönsterrutorna, eller läcker det in mellan karm och båge, eller läcker det in utanför fönsterkarmen? Om det läcker utanför karmen, dvs i montaget, då är det alltid föreningens ansvar.
      Stadgarna: i stadgarna kan specificeras var ansvarsgränsen går, t ex kan det i vissa stadgar stå att medlemmen ansvarar för hela fönstret (vilket då kan tolkas på olika sätt), eller ansvarar för bara glas och båge (något enklare att tolka), eller någon annan typ av formulering, eller står det inget alls (också svårtolkat naturligtvis).

      Det vi ger uttryck för på Borättköparskolan är den normala standardtolkningen, men den gäller inte i alla bostadsrättsföreningar.

      Tyvärr kan jag inte ge något mer bestämt svar, då svaret kan bli olika beroende på ovanstående omständigheter.

      Men om det är så att styrelsen hävdar att detta läckage är ditt problem att lösa, då bör du kunna göra det, dvs se till att fönstret blir lagat. Men om detta är den rätta tolkningen av era stadgar, det kan jag inte svara på.

  163. Lars erik Wiklund skriver:

    Hej. Jag bor i en fritidsbrf och vi har en del medlemmar som vill byta fönster i sina lägenheter, då dessa är sedan 1975, men i god kondition, Föreningen anser inte att ekonomi finns för föreningen att byta i hela huset, just nu .
    Medlemmarna som vill byta vill betala bytena själva.
    Man kan ju byta ut fönster med samma färg på utsidan och samma design som de gamla enl. stadsbyggnadskontoret . Vad sägs om detta ??
    Kan föreningen ge dessa som byter, en friställelse, att inte behöva byta, när föreningen bestämt om ca 10 år kanske att byta i resten av huset??
    Är det godkänt att ta en sådan lösning på detta ?

    • Som jag ser det måste det vara fullt möjligt att göra som ni har tänkt. Medlemmarna får byta sina fönster, på egen bekostnad, och helt frivilligt, och i enlighet med era anvisningar. Ni har dock farande kvar underhållsansvaret, och i framtiden, när ni kanske anser att även övriga fönster måste bytas, får ni ta ställning till hur att göra med redan bytta fönster. Det blir ett ställningstagande då, och inte nu.

  164. Åsa skriver:

    Hej
    Om ägaren av en bostadsrättslägenhet drar om sin el är det då ägaren som ska se till att det besiktas eller är brf:en.
    Samma fråga har jag när det gäller omdragning av vatten.

    • Vad gäller elen är det innehavarens eget ansvar, och ingen besiktning behöver göras av föreningen. Det förutsätts att en behörig elektriker gjort jobbet, enligt svensk lag.
      Vad gäller omdragning av vattenledningar ska detta ha skett med styrelsens tillåtelse. Någon besiktning behöver styrelsen dock inte göra, eftersom innehavaren ska ansvara för att det är gjort enligt branschens regler.

  165. Sara skriver:

    Hej!
    Sitter i styrelsen i en brf där en lägenhetsinnehavare nu har byggt ett nytt badrum utan styrelsens tillåtelse. Nybyggnationen har inneburit att nya rör dragits och ventilationen ändrats. Styrelsen diskuterar nu om arbetet skall besiktigas och vem som ska bekosta detta. Vi undrar även om det behövs göras nya ritningar och vem som ska bekosta detta? Tacksam för svar!

    • Detta är tyvärr en ganska vanlig situation, att styrelsen ställs inför fullbordat faktum. Detta gäller: Ni måste göra en ”syn” av ombyggnaden för att fastställa om det gjorts förändringar som är till skada för föreningen eller någon granne, och att alla installationer som gjorts på vatten, avlopp, värme och ventilation är korrekt utförda. Alla kostnader för denna besiktning ska läggas på innehavaren.
      Om ni hittar något att anmärka på, måste detta åtgärdas av innehavaren. Men när detta är gjort måste ombyggnaden godkännas. Men skulle det upptäckas mycket allvarliga fel, eller stor risk för föreningens egendom, kan innehavaren åläggas att återställa (ta bort) ombyggnaden.
      Nya ritningar anser jag bara behövs om det gjorts väsentliga förändringar i de gemensamma systemen. Även detta ska i så fall bekostas av innehavaren.

  166. Micke skriver:

    Hej!
    Jag flyttade in i en BRF häromåret och en av sakerna jag tänkte göra var att montera av elementen för att komma åt med målning bakom, samt att fixa till elementen som var i fruktansvärt skick – dom var rostiga och buckliga som bara den. Vaktmästaren kunde dock efter flera försök inte stänga av cirkulationen, inte heller VVS firman kunde hitta rätt ventil nere i källaren. Jag beslutade då att helt plocka bort dom och sätta dit en plugg. Jag förstår att elementen är BRF’ens egendom och att man inte kan ta bort dom utan att fråga styrelsen, men borde inte föreningen ha koll på sina ledningar så att man kan ta av och på elementet för att renovera? Jag vill ju nu sätta dit nya element eftersom dom gamla var i så dåligt skick, men det kan jag ju inte för dom hittar inte rätt ventil.

    • Jag håller med om att det verkar finnas ett uh-problem i föreningen. Här måste styrelsen se till att det går att stänga av stamledningarna, och om radiatorerna är i så dåligt skick som du anser, borde de bytas ut. Just för din del, om du inte kan vänta, kan du be att på egen bekostnad få sätt dit nya radiatorer. Men ventilerna, det måste styrelsen fixa! Ta upp problemet på nästa föreningsstämma.

  167. Jenny G skriver:

    Hej!
    Jag har påbörjat en renovering av min nya lgh i en brf förvaltad av Riksbyggen. Styrelsen stoppade mig och sa att jag måste be om lov först, så jag lämnade in ritningar. Vardagsrummet är väldigt stort och ligger vägg i vägg med köket så planen är att göra ett sovrum av köket och kök i vardagsrum. Väggen flyttas 1 meter in i köket så att befintligt avlopp och vattenledningar kan nyttjas. Ventilationen går i ett schakt på sidan samt kommer ut från ett hål i taket. Det är trästomme i huset så det finns ett utrymme ovanför innertaket där ventilationen och andra ledningar går. Problemet är att ventilationsrören måste flyttas lite, det i schaktet 25 cm och det i taket förlängas 1m. Jag har fått ett rungande nej från styrelsen att det absolut inte får flyttas, eller förlängas. Frågan är, om jag kan utföra flytten och förlängningen utan att föreningen eller grannar påverkas negativt samt göra injusteringen i centralutsuget (om det behövs) med hjälp av behörig fackman, kan de säga nej?
    Bygget är avstannat och vi kommer vilja flytta in snart då vår andra lgh är såld. Väldigt tacksam för svar!
    Med vänlig hälsning,
    Jenny

    • Det är mycket svårt för mig att avgöra denna typ av frågor, då det hänger på hur huset ser ut och hur ventilation och rör är förlagda, etc. Men på din beskrivning (trästomme med fritt utrymme) låter det som att dessa förändringar borde gå att göra, utan några större konsekvenser för övriga lägenheter eller för systemens funktion. Detta är min preliminära bedömning, mer kan jag tyvärr inte säga.

  168. Ted skriver:

    Hej!

    Jag har nyligen köpt en bostadsrätt på 40 kvm som jag vill ändra om planlösningen på och ta bort ett par innerväggar. Jag har fått fram ritningar på fastigheten och gjort skisser som jag ska skicka till föreningen och låta styrelsen ta ställning till. Jag förväntar mig dock att dem kommer kräva någon form av intyg för att dessa innerväggar ej är bärande. Vem kan jag isåfall vända mig till för att få fram den informationen? Räcker det att kolla på ritningen eller behöver man gå in i lägenheten och undersöka väggarna på plats?

    Tack på förhand!

  169. Simon skriver:

    Hej

    Jag bor i bostadsrätt och har en fråga angående spisfläkten. Det är så att för tillfället använder huset såkallad centralventilation. Detta upplever dock jag som mindre effektivt då det ibland blir stekos i köket vid matlagning. Jag skulle vilja byta till en kolfilterfläkt och istället bara ha en ventil i taket där själva röret går ut idag. Styrelsen är dock ganska hårda med att det enbart är köksfläktar med centralventilation som ska användas. Vill bara kolla om det är ett rimligt krav från deras sida att ställa då jag själv inte kan se någon större skillnad.

    Tack på förhand.

    • Jag tycker frågan är lite konstig, då min erfarenhet är att spisfläkt ansluten till centralventilation alltid är mycket effektivare än en frikopplad kolfilterfläkt. Jag föreslår att du istället ”klagar” till styrelsen att din ventilation inte fungerar, den kanske helt enkelt inte är injusterad rätt. Hur som helst måsta du ha styrelsens tillstånd för att göra en förändring.

  170. Tony Garcia skriver:

    Hej

    Det står ”Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.”

    Min dotter som bor i samma förening som jag fick sitt köksfönster undersökt av en fönster specialist som konstaterade att låsning anordning på fönstret var sönder och gick inte att öppna och var tvungen att bytta hela fönstret med karmen.
    Men ordförande i föreningen säger att det är ägarens ansvar och inte föreningen.

    Vad gäller det?

    Tack för svar

    • Nu vet jag inte hur detta är formulerat i era stadgar. Men en rimlig tolkning av denna typ av problem är att det är föreningens ansvar om fönstret är så obrukbart som du beskriver. I vilket fall så är det föreningens ansvar om fönstret är av en sådan typ att hela karmen måste bytas. Jag anser alltså att er ordförande har fel i denna fråga.

  171. Eva skriver:

    Jag har för avsikt att ”hänga om” en innerdörr så att man öppnar den spegelvänt samt göra om en innerdörr till skjutdörr. Jag spar befintliga dörrar i mitt vindsförråd. Anses detta som ett större ingrepp och behövs i så fall styrelsens godkännande först?

  172. Hanna skriver:

    Hej! Jag har en tvåa med ett väldigt litet kök från 50-talet som är i stort behov av renovering. Kylen/frysen fungerar dåligt, arbetsbänkar är för höga, etc. Har pratat med styrelsen och bett om lov att renovera. Två personer var här och tittade och jag har följt deras anvisningar till punkt och pricka. Vill dock lägga in ett golv med klinkers och golvvärme. Självklart kommer en hantverkare med erfarenhet att göra detta och även med extra isolering så att grannarna under inte störs. Ordföranden i föreningen påpekade vid besöket att styrelsen inte ”tyckte om” klinkers. Nu har jag fått mejl om att jag måste göra en ljudmätning efter golvet lagts och återigen att de inte tycker om klinkers. Det är ett väldigt litet kök, högst 3 kvm, och har styrelsen verkligen rätt att säga nej om jag ser till att grannarna inte kommer störas?

    • Jag anser att du kan göra som du tänkt, lägga klinker och golvvärme. Jag kan visserligen förstå om styrelsen är lite orolig för ökade stegljud, men om det görs på rätt sätt ska det inte bli några problem med det. Någon ljudmätning tycker jag inte ska behövas. Men samtidigt måste du vara införstådd med att OM det mot förmodan skulle uppstå ljudproblem, då blir det du som måste åtgärda.

  173. Fredrik skriver:

    Hej min sambo fick renoverat år2000 (innan min tid) samtidigt med Stambyte.
    Jag har märkt att golvet är felgjutet i badrummet så vattnet landar vi toaletten i stället för golvbrunnen. Hur lång tid har man att reklamera ett sådant problem. Det borde ju va i föreningens intresse ochså att vatten inte ger potentiella skador på andra lägenheter.

    • Det låter som att det gått alldeles för lång tid. Felet borde ha påtalats i samband med besiktning eller garantibesiktningen. Jag tror att detta problem är något ni själva får hantera, dvs antingen låta det vara som det är, eller göra om på egen bekostnad.

  174. Nicklas skriver:

    Hej!

    Min Brf-styrlese godkänner inte min badrumsrenovering då de säger att min byggare inte följt bestämda processer. De processer de nämner är något som styrelsen och min byggare kom överens om då det uppstod en skada hos grannen i samband med min renovering. Styrelsen uppförde inte något protokoll under uppstartsmötet med min byggare och det faller nu på mig då grannens skada uppkom under min renovering. Min byggare har följt de protokoll som skriftligen finns. Min fråga: Kan Brf-föreningen ha rätt att icke godkänna en renovering utan bevis på felaktigheter?

    • Jag kan tyvärr inte ge något svar, det är omöjligt utifrån denna korta beskrivning. I sådana här fall måste man ha ingående kunskap om alla turer, överenskommelser och detaljer för att kunna ge något svar.

  175. Sandra o John skriver:

    Hej.

    Vi har köpt ett radhus med 2 våningar. Trappan i huset känns så ”billig”, ful, skrymmande och knarrar o knakar när man går i den. Vi vill byta ut den mot en massiv ek trappa som även tar mindre utrymme. Behöver vi fråga föreningen om tillstånd först eller är det fritt fram för oss att byta med hjälp av hantverkare?

    Varje lägenhet har även en privat ca 20-25 kvm stor uteplats/trädgård. Där vill vi ställa upp en jaccuzi/bubbelbad för utomhusbruk. Dessa fylls på med vattenslang och töms via vattenslang (i vårt fall tänkte vi vattnet rinna ut i rabatten eller stupröret för regnvatten). En behörig elektriker kommer behöva dra ut el inifrån vårt proppskåp till badet men vi står själva för elförbrukning. Ingår inte i avgiften.

    Är detta något föreningen kan neka oss till eller får vi ”möblera” vår egna uteplats hur vi vill?

    Tack för alla nyttiga svar vi läst ovan!

    • Trappan ska ingå i det inre underhållet, och den kan ni alltså byta ut hur ni vill.
      Att ställa upp ett bubbelbad på den egna marken ska väl också gå bra, förutsatt att marken är upplåten med bostadsrätt.

  176. Kjersti skriver:

    Äger en bostadsrätt och ville sätta upp en Pergola/tak över altanen. Detta blev godkänd av dåvarande styrelse . Vi satte upp den i juni 2015. Nu visar det sig att nya styreslen säger att det borde vara ett beslut gjord av föreningen/årstämma. Vilket också stämmer, så fel agerat av tidigare styrelse. Nu har vi fått dagordning för året stämma 2016.
    Där skall de nu ta upp om vi får ha kvar Taket, sedan är också en punkt där det står att förslag om att det skall tas bort/rivas vid försäljning .
    Det har aldrig varit på tal att det skall tas ned vid försäljning(hade då inte satt upp det)
    Kan en styrelse agera på detta sättet är min fråga? Det är ju de som gjort fel i handlingen och inte vi. Vad gäller?

    • Ja, det här är en typisk konflikt, som kunde ha undvikits om det funnits klara regler från början. Det första styrelsegodkännandet, finns det skriftligt på det? Det borde finnas. Skrevs det något avtal? Det borde ha gjorts.
      Angående att ta ner taket: Eftersom det är på utsidan av bostadsrätten, blir frågan vem som har underhållsansvaret. Med ett avtal är detta lätt reglerat. Men vad händer efter en försäljning? Nye innehavaren kan då med rätta hävda att tillbyggnaden är föreningens ansvar. Därför behövs ett avtal, som säger att innehavaren har det fulla ansvaret, och om inte nye innehavaren vill överta ansvaret, måste tillbyggnaden tas bort.
      Alltså: se till att denna typ av tillbyggnader regleras i ett avtal, eller, i stadgarna.

  177. Jessica skriver:

    Hej,
    Jag har nu uppfört ett skärmtak 2*3 meter på baksidan av mitt radhus ovanför uteplatsen, samt tagit bort en icke bärande vägg mellan köket och vardagsrummet. Allt detta utan föreningens tillstånd. När styrelsen fick reda på detta krävde de att skärmtaket skulle tas bort och att jag skulle återställa lägenheten genom att sätta tillbaka väggen, annars skulle ”rättsliga åtgärder” vidtas. Vem har rätt i detta fall??

    • Angående innerväggen behöver du inget tillstånd, om det var en enkel icke-bärande vägg. Angående skärmtaket däremot, så måste man ha tillständ för att uppföra sådana, eftersom de är på utsidan av huset, och ibland kan bygglov krävas. Ofta brukar man träffa skriftliga avtal om sådana tillbyggnader, där man reglerar t ex vem som står för underhållet, och vad som ska hända den dag man flyttar. Du bör alltså få lov att ha ditt skärmtak, men behöver ett skriftligt avtal med föreningen.

  178. OBS! OBS! OBS!
    På förekommen anledning vill vi på Borättupplysning säga att vi tyvärr varken kan eller vill svara på frågor som rör bygglov, bygganmälan, eller andra frågor som kommunen handlägger. Inte heller vill vi svara på frågor kring vindsprojekt eller andra fastighetsombyggnader, och inte heller på frågor om badrumsombyggnader eller flytt av kök. Sådana frågor går inte att avgöra på distans.

    Har du en ombyggnadsfråga, börja alltid med att fråga styrelsen i din bostadsrättsförening!

  179. Johan skriver:

    Hej, jag har problem med min förening. Jag köpte lägenheten bredvid min med plan att öppna en dörr mellan lägenheterna.

    Ansökte hos styrelsen och fick svaret:

    Hej

    Styrelsen har haft ytterligare ett möte där vi diskuterade denna fråga igen.
    Vi kom fram till att inget av de två juridiska möjligheterna som juristen tog upp är acceptabla för föreningen, dvs varken att slå ihop lägenheterna till en juridisk enhet eller att låta de vara två separata enheter med en dörr emellan. Att ta upp en dörr mellan lägenheterna skulle innebära en alltför stor förändring av hur byggnaden är tänkt att användas och fungera.

    Styrelsen går inte med på att ni tar upp en dörr mellan lägenheterna. Anledningen är framför allt att det finns för många osäkerhetsfaktorer:
    Eftersom väggen är bärande skulle ett ingrepp riskera att påverka de 6 angränsande lägenheterna i framtiden.
    Ventilationen i lägenheterna är inte anpassad för att man tar upp en dörr mellan två lägenheter, och det är osäkert om en dörr skulle klara av myndigheternas krav.
    En dörr mellan lägenheterna skulle påverka brandsäkerheten. Även om ni skulle installera en brandsäker dörr så skulle ni behöva ha den stängd, och då skulle det vara enklare att använda de befintliga lägenhetsdörrarna för att ta sig mellan lägenheterna.

    Styrelsen går inte heller med på att ni tar ner skiljeväggen mellan balkongerna. Eftersom fasaden är konstruerad så att det ligger en tilläggsisolering ovanpå en äldre fasad med puts på isoleringen, skulle hålen från skruvarna som använts för att sätta fast skiljeväggen riskera att fukt tränger in i den äldre fasaden. Hålen skulle även kunna påverka brandsäkerheten.
    Att ta bort skiljeväggen skulle också påverka balkongernas utseende på ett sätt som skulle påverka det befintliga bygglovet.

    Med vänliga hälsningar

    Styrelsen

    Vad kan jag göra åt det här, finns det något sätt att bestrida det här?

    Mvh

    Johan

    • Det verkar faktiskt som om styrelsen har gjort ett allvarligt försök att bedöma ditt förslag, och kommit fram till att det finns ett antal problem som inte kan negligeras. Den bärande väggen och brandcellsindelningen måste man ta på allvar. Angående balkongen och fasadkonstruktionen kan jag inte uttala mig.
      Din enda möjlighet att komma vidare är om du själv med hjälp av relevant expertis kan motbevisa styrelsens påståenden. Bevisbördan ligger alltså på dig. Kan du överbevisa styrelsen borde saken vara klar, annars får du begära medling hos hyresnämnden.

  180. Tobias skriver:

    Hej,
    Jag har en fråga angående inglasning av vår balkong. Fasaden på huset är orange liggande brädor. Om vi glasar in vår balkong, blir detta då den nya utsidan av vår lägenhet och får vi då måla om väggarna tex vita innanför inglasningen? Om nu detta är fallet, var kan man hitta denna info ifall man skulle vilja visa detta för styrelsen?

    • Detta finns inte reglerat i lagen, eller i normala föreningsstadgar. Den praxis som dock finnas, är att man innanför en inglasning kan inreda ganska fritt, och bl a själv måla eller klä väggarna, och föreningen slipper därmed kostnader för detta. Balkongväggarna är dock fortfarande rent juridiskt ett föreningsansvar, så man bör vara överens med sin styrelse.

  181. Peter skriver:

    Hej. Jag upptäckte att det var ett hål i min badrumsmatta, rakt nedanför badkarskranen. det har droppat vatten ner i hålet i ca åtta år och det var fullt av svartmögel. jag tog själv bort mattan och upptäckte då att ”fallet” i duschen var felgjort och brunnen var felplacerad. Jag tog hjälp av min bror som är gammal gjutare och hans kompis som är plattsättare för att rätta till felet. en styrelseledamot sa åt mig att jag måste byta till plastbrunn och gick och hämtade nycklarna till krypgrunden och släppte ner oss. Nu när allting är färdigt så godkänner inte styrelsen mitt badrum, Dom vill att jag ska skriva på ett livslångt kontrakt på att jag tar på mig allt ansvar för badrummet för all framtid, om jag inte skriver på så kommer Styrelsen inte godkänna köparen om/när jag tänker sälja!

    Jag har talat om för dem att jag inte tänker skriva under något livslångt kontrakt.
    Nu efter ett par veckor kom följande mail till mig;

    Du har uppgett att du inte kommer att fullfölja tidigare rättelseanmaning vad berör badrummet.
    Styrelsen uppmanar dig därför att antingen skriva under överenskommelsen om ansvarsfördelning eller återställa badrummet och inkomma med fackmannamässiga dokument innan den 7 December.
    Om detta inte inte sker kommer styrelsen i bostadsrättsföreningen Björkriket att anlita en firma för att göra arbetet åt dig och du kommer att faktureras för arbetet.
    Du ska innan den 13 Oktober 2017 ha svarat på denna e-post till styrelsen@bjorkriket.se att du tagit del av informationen.

    Får dom göra så här? Vad kan jag göra?

    • Jag förstår inte varför ditt badrum inte godkänns. Det är bara du själv som ansvarar för badrummet, och att det är fackmannamässigt utfört. Ansvarsfördelningen finns i era stadgar, och jag har aldrig hört talas om att man måste skriva på särskilda ”kontrakt” vad gäller badrum.
      Men vad är det styrelsen är missnöjd med? Det verkar ju vara väldigt allvarligt, eftersom styrelsen går ut med ett sådant hot, att ”återställa badrummet”. Har något blivit helt fel?

  182. Peter skriver:

    Hej Lennart och tack för svar. Inget hart blivit fel i badrummet allt fungerar som det ska. Styrelsen säger att jag inte haft tillstånd att bila bort brunnen och flytta på den, men det var ju en styrelseledamot som sa åt mig att jag måste byta brunn och släppte ner oss i krypgrunden, Det måste väl ändå tolkas som att jag hade tillstånd? jag har ju inte brutit mig in. Jag gjorde som dom sa. Efter badrumsrenoveringen var klar tog det inte länge förrens första hotet om avhysning kom, dom skulle se papper på att badrummet var fuktrumstätt, Jag tog hit Aquademica som kostade 3000 kr som mätte och konstaterade att badrumsarbetet var korrekt utfört och att det var våtrumstätt. min kompis som är behörig våtrumskille intygade också att han har övervakat hela arbetet och intygar att det är fackmannamässigt utfört. Dom godkänner inte iallafall, Dom kräver fackmannamässiga dokument, det vet jag inte ens vad det är.? Är det lagligt att dom skickar en firma mot min vilja och river hela mitt badrum och gör om och skickar mig fakturan? Vad skulle du gjort i mitt ställe? mvh Peter

  183. Marti skriver:

    Hej,

    Vilka regler som gäller när man byter golv? Har man isoleringskrav?
    Mina grannar (ovanför) bytt golv några år sedan och vi klagade när vi köpte vår lägenhet att det låter för mycket när de rör sig. De förnekar tillgång till deras lägenhet och styrelsen hjälper inte. Vad kan man göra?

    Tack för hjälpen!

    • När man byter golv får man inte väsentligt försämra ljudisoleringen. Vad som gäller i ert hus och i just den lägenheten kan jag naturligtvis inte svara på. Men om ni upplever problem så ska ni klaga till styrelsen, och styrelsen har en skyldighet att undersöka frågan. Bl a genom att göra besök och inspektion av lägenheten ovanför. Och innehavaren där får inte neka till en sådan inspektion. Svårigheten är ändå att avgöra hur golvet är lagt, och i vilken mån ljudisoleringen för stegljud har förändrats. En möjlighet är att begära en ljudmätning.

Lämna ett svar