8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?
Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.
Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.
Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.
Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.
Sammanfattning:
Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar. I tveksamma fall, fråga styrelsen!
För en utförligare genomgång om vad man får ändra på i en bostadsrättslägenhet, se lektion 38.
© Borättupplysning Skåne
Hej!
Bostadsrättsföreningens årsmöte har beslutat i ett visst ärende. Nu har styrelsen på eget bevåg fattat ett nytt beslut i detta ärende. Kan styrelsen göra detta eller är det så att årsmötet äger ärendet intill dess att årsmötet fattat nytt beslut?
MVH
Nils
Ett beslut på ett föreningsstämma gäller, åtminstone en viss tid, eller fram till att en stämma fattar ett annorlunda beslut. Sen kan ju omständigheterna förändras, och i vissa lägen kanske en ansvarsfull styrelse måste fatta ett annat beslut. Men styrelsen står ju till svars inför stämman, och kan inte styrelsebeslutet motiveras, riskerar de att inte få ansvarsfrihet.
Vi ska ta ner en vägg i vår lägenhet, och efter inspektion av byggnadskonstruktör har konstaterats att det är en icke bärande vägg och skrivits intyg på att den kan rivas. Konstruktören har lämnat en standardformulering att rivningen bör ske varsamt eftersom ”även om väggarna inte är bärande kan, efter lång tid, viss deformation uppstå i bjälklagen vilket kan medföra att ovanliggande bjälklag ligger an mot underliggande väggar”, plus rekommendationer till hantverkare om hur ta ner väggen.
Vi har fått godkänt av föreningen av rivning. Men med reservation om att väggen ska besiktas innan och efter rivning av oberoende besiktningsman vald av föreningen, på grund av ovan utlåtande från byggnadskonstruktör om att varsamhet ska tas. Besiktningsmannen ska bekostas av oss.
Kan verkligen föreningen kräva att vi ska bekosta en besiktning av en icke-bärande vägg där vi har intyg från konstruktör? Bör det inte vara styrelsen som tar den kostnaden, då detta inte är en bygganmälanspliktig åtgärd? Och borde det ens krävas en besiktningsman för detta?
En bostadsrättägare som vill bygga om sin bostadsrätt måste vara beredd att ta alla kostnader som kan uppstå, både vad gäller undersökning, besiktning, och ev följdskador som kan uppstå. Inga kostnader ska kunna lastas över på föreningen. Om det finns risk för sättningar i byggnadskonstruktionen, eller följdskador på andra lägenheter, är det rimligt att styrelsen kräver en oberoende besiktning, en kostnad som alltså måste bekostas av ombyggaren.
Hej Lennart!
Vi är en förening där alla våra 20 lägenheter har ytterdörrar som är helt enhetliga, samma färg, mönster, etc. Nu har en av våra medlemmar helt plötsligt, utan att informera styrelse, bytt lås på sin dörr till lägenheten. Exteriören på dörren har nu blivit väldigt förändrad – nu sitter ett ca 30 cm lodrätt åbäke till kodlås på dörren, vilket minst sagt förstör enhetligheten… Det ser inte bra ut helt enkelt, och övriga medlemmar är inte glada. Det finns andra som gjort förändringar på dörren, ex installerat säkerhetslås, men då ”inne” i själva dörren så det inte haft effekt på exteriöra utseendet.
Vad för rätt har vi i föreningen/styrelsen skulle du säga att ”tvinga” medlemmen att återgå till originalutseende? Stadgarna är tyvärr luddiga när det kommer till en sådan här situation, så här tänker jag om man kan hänvisa till ”vedertagna regler” i föreningar att man som medlem inte får göra vad som helst som ger förändring på utsidan på dörren?
Tacksam för råd.
Jag måste nog säga att detta är en sådan sak som måste regleras i stadgarna, om man vill att det ska regleras. I normala stadgar brukar det heta att ytterdörrens utsida ansvarar föreningen för, men lås och diverse beslag ansvarar innehavaren för. Hur låset ska se ut har nog ingen förening någon tydlig regel om, eftersom det hitintills inte kunnat se ut på så många sätt. Detta med stora kodlås är något nytt. Mitt förslag är alltså att om ni vill ha detta reglerat, måste det införas i stadgarna. Det är helt och hållet en medlemsfråga.
Hej!
Jag sitter i en brf-styrelse. Hur tar vi reda på om ventilen som sitter på våra vattenburna radiatorer är innehavarens eller föreningens ansvsar? Vi tycker inte det står klart i våra stadgar, som till sist hänvisar de till bostadsrättslagen.
Det står det bl a:
1. Bostadsrättshavaren svarar sålunda för underhåll och reparationer av bland annat:
• ledningar för avlopp, värme, gas, el, vatten samt anordningar för
informationsöverföring— till de delar vilka befinner sig synliga inne i lägenheten och betjänar endast den aktuella lägenheten.
• el-radiatorer. I fråga om vattenfyllda radiatorer svarar bostadsrättshavaren endast för målning.
Det låter motsägelsefullt, gällande vattenfyllda radiatorer, med ventil.
Under samma sektion står det:
Bostadsrättshavaren svarar inte för underhåll och reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, vatten och anordningar för informationsöverföring om föreningen har försett lägenheten med dessa och dessa tjänar fler än en lägenhet…
Längre ner i står det:
2. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast i begränsad omfattning i enlighet med bestämmelserna i bostadsrättslagen.
Tidigare styrelse har sagt att föreningen står för värme fram till elementet och själva elementet, men inte ventilen. Men den nuvarande styrelse har svårt att veta om det stämmer.
Det här borde inte vara ett problem. Det står ju klart och tydligt: ”I fråga om vattenfyllda radiatorer svarar bostadsrättshavaren endast för målning.” Dvs föreningen ansvarar för hela värmesystemet, inklusive alla rör, radiatorer och ventiler. Och det är ganska naturligt, för skulle alla börja pilla på sin del, så skulle hela systemet komma i olag.
Hej,
Jag är påväg att slutföra ett lägenhetsköp och upptäckte nu innan tillträde att balkongdörren har en kattlucka i dörren. Enligt stadgar ligger fönster, vilket borde inkludera balkongdörrar, på föreningens ansvar, men jag fick svar att allt som rör uteplats/balkong ansvarar innehavaren för: Detta står dock inte relgerat någonstans i stadgarna. De menar därför att det är på säljarens ansvar och i med detta så behöver inte säljaren återställa dörren till ursprungskick. Min fråga är, borde detta stå reglerat i stadgarn för att det ska gälla? Annars är det väl på föreningens ansvar?
/Ulrika
Tidigare innehavare har alltså tagit upp en kattlucka i balkongdörren, och ansvaret för luckan ligger då på innehavaren. När du köper lägenheten övertar du ansvaret för luckan. Såg du inte luckan innan du skrev på köpeavtalet? Det borde du ha gjort, så du kan inte kräva säljaren på någon ersättning. Kattluckan blir helt och hållet ditt ansvar, även om den sitter i dörren, som är föreningens ansvar.
Hej,
Jag håller på att renovera mitt badrum som är 28 år gammalt. Styrelsen har bestämt att den obligatoriska åtgärden att byta ingjuten golvbrunn ligger på bostadsrättshavaren om han/hon väljer att renovera, med motivering att den inte de facto är trasig.
Vi bytte golvbrunnen fackmannamässigt och det blev mycket olyckligt ett hål i grannens tak. Man upptäckte då att konstruktionen i bjälklaget är sådan att det är mindre än 1 cm mellan min golvbrunn och grannens tak. Vi påpekade då (igen) det mycket olämpliga i att vi ansvarar för att slutföra arbetet i betongbjälklaget, i det som föreningen ansvarar för, särskilt nu när vi vet att risken för grannens tak är mycket stor pga konstruktionen.
Vid besiktningen av skadan framkom också att det är konstruktionsfel i form av bakfalll mot bägge golvbrunnar samt pga ålder slitna packningar i icke synliga rör (men ingen skada har ännu skett).
Styrelsen framhåller att golvbrunn och icke synliga rör enligt stadgarna förvisso är föreningens underhållsansvar. Men då ingenting är trasigt, och jag hade ett fullt fungerande badrum (om än gammalt) och själv valde att renovera, är det mitt ansvar att utföra och betala för det arbete som krävs för att säkra ett fackmannamässigt badrum, oavsett om det omfattar det som föreningen är underhållsskyldig för.
Har de rätt i det?
Mikaela
Hur man hanterar byte av golvbrunn är tyvärr ett vanligt problem. Det vanligaste och för alla parter bästa är att föreningen ansvarar för denna, och så är det tydligen i din förening. Men det innebär också att man måste kunna komma överens hur man gör vid en badrumsrenovering. Ditt badrum är gammalt, och du kan av tekniska skäl inte renovera utan att golvbrunnen blir bytt. De allra flesta (kloka) styrelser ser då till att föreningens hantverkare gör bytet (bäst), eller åtminstone står för kostnaden. Särskilt i den typ av hus där du bor, där bjälklaget är tunt, bör föreningen, som har erfarenheten, göra bytet.
Det finns dock ett undantag, och det är om badrummet är relativt nytt och föreningen redan har bekostat en ny golvbrunn. Då är det inte rimligt att föreningen ska stå för ytterligare ett byte. Lämpligen kan man dra en gräns vid 15-20 år.
Stort tack för svar!
Hej! Har nyligen köpt en bostadsrätt med byggår -87. Har börjat fräscha upp tvättstugan och upptäckte att den lägenhetsavskiljande väggen var oisolerad och uppbyggd med ströläkt 3*7cm alltså bara 5,6 cm tjock och helt utan isolering. Vilka brandskyddskrav gällde -87. Samt hur går jag vidare, ansvarar jag eller föreningen för att rätta till detta fuskbygge?
/uppgiven
Vilka krav man kan ställa på en sådan vägg vågar jag inte uttala mig säkert om, men det låter ju onekligen tunt. Men kommunen borde ha den kunskapen, eller en byggnadsingenjör. Om det är en lägenhetsavskiljande vägg ligger väggen under föreningens ansvar, och om den på något sätt är otillräcklig måste föreningen åtgärda. Jag föreslår alltså att du i första hand kontaktar styrelsen, och vid behov även kommunen och/eller någon byggnadsingenjör.
Hej!
Jag har just flyttat in i en bostadsrätt byggd -74.
Den tidigare ägaren har bott i lägenheten sedan den byggdes.
Jag har nu upptäckt att den innervägg som skiljer badrum och kök inte går hela vägen in mot den bärande ytterväggen. Det är alltså en glipa på ca 4cm mellan innerväggens kortsida och insidan av ytterväggen.
Badrummets väggar är beklädda med våtrumstapet och man har då, förutsatt att mellanrummet inte på något sätt kommit till senare, täckt mellanrummet med våtrumstapeten.
Våtrumstapeten har nu, förmodligen av ålder, spruckit över en sträcka på ca 50cm närmast taket och nedåt. Detta göra att det idag är helt öppet mellan badrum och kök, 50cm från tak och ca 4cm brett.
Soliga mornar lyser solen genom köket in i badrummet via denna glipa.
Min fråga är om detta är något jag ska begära hjälp av styrelsen med då det bevisligen är byggt fel från början eller om ansvaret trots allt faller på mig då det är en innervägg som är felmonterad?
Tacksam för svar.
Mvh
Sami
Jag skulle vilja ge flera svar på detta:
Felet har antagligen funnits från början, dvs det är troligen ett byggslarv, eller byggfusk. Du ska absolut påtala detta för styrelsen, och är styrelsen snäll så kanske de hjälper dig med detta. Men de kan också säga att detta får du själv åtgärda, för även om det är ett byggfusk så har föreningen inget strikt ansvar för problem som uppdagas inne i lägenheten, nu, 40 år senare.
Ett annat alternativ är att betrakta det som ett dolt fel, som inte var förväntat och som du alltså inte kunnat upptäcka, och som förre ägaren har ett ansvar för. Du kan alltså kräva denne på ersättning eller att åtgärda felet.
Men antagligen är det kanske trots allt enklast att du själv fixar det. Att fylla igen glipan borde inte kosta någon jättesumma. För tänkt på att det bara är själva utfyllnaden av väggen som du ev. kan få hjälp med. Nytt tätskikt och väggbeklädnad i badrum (och kök) måste du ändå bekosta själv, och den kostnaden överskuggar den felande väggbiten många många gånger om.
Hej,
Jag bor på en mycket bullrig gata och har gamla fönster (20-tal) med mötande bågar, hasp osv som inte sluter tätt, hänger snett och inte klarar isolera mot ljudet i största allmänhet. Vi har gamla bullerglas men de har börjat ge upp och ger dålig effekt smt är mkt fula. Mina fönster har sämre skick än andras och därför är mitt problem mer påtagligt och de flesta andra verkar rätt nöjda med isoleringen/vant sig vid bullret. Våra stadgar formulerar sig som att medlemmen är ansvarig för glas och bågar på inner- och ytterfönster. Brf är ansvarig för yttersidorna av ytterfönster. Jag har alltså ett stort ansvar.
Jag har haft en fönsterrenoveringskille här och det är omfattande jobb för att få ordning på fönstrena och mycket kostsamt. Jag har parallellt undersökt att helt byta till moderna fönster. Det skulle vara jämförbar kostnad men med mkt större sannolikhet åtgärda bullret och göra det på en nivå som inte går med nuvarande bågar hur mkt man än renoverar dessa. Jag vill alltså byta mina fönster till en modern variant. De skulle sannolikt vara i pvc istället för dagens trä men sett utifrån se likadana ut (bor även högt upp kan påpekas). Kan föreningen vägra mig göra detta?
Kan nämnas att bullernivåerna är över det som är tillåtet enligt de regler som finns.
Mvh Peter
Om dina fönster är i så dåligt skick som du beskriver så borde det vara föreningen som står för ett byte, alternativt renovering. Även om det i stadgarna står att du ansvarar för ”glas och båge”, ansvarsförhållandet är kluvet. Ett alternativ är som du själv skriver att du själv byter fönstret, men då måste styrelsen godkänna ett sådant byte, eftersom utsida och karm påverkas. Och då borde föreningen bidra till kostnaden. Dessutom bör det vara föreningen som tar ansvar för själva arbetet, eftersom det omfattar arbete på fasaden.
Angående bullret, om det är som du säger att gränsvärdena överskrids, så har föreningen ett ansvar för att detta åtgärdas.
Summa summarum så låter det som om styrelsen borde ta ett helhetsgrepp och överväga ett totalt fönsterbyte.
Hej Peter, Det finns flera olika alternativ på lösningar för att minska buller. Men en av många lösningar kan vara att byta till ett ny glaskasset som är tillverkad för att minska ljud/brus från gatan. Självklart är nog ett fönsterbyte där man byter hela profilen och glaset att föredra då du kan få ner ljudnivån från gatan ytterligare. du får gärna höra av dig till mig om du är intresserad av att få mer hjälp eller tips.
Mvh Jonathan
Hej. I vår brf (11 lägenheter) ansvarar föreningen för alla fönster och dörrar. Det planeras ett fönsterbyte i alla lägenheter och styrelse har bestämt att byta våra gamla 3-glas fönster till nya 2-glas fönster. Vi har dålig isolering i lägenheten och direktverkande el och betalar mycket för el under okt-maj. Jag vill betala extra och installera 3-glas fönster, alltså föreningen betalar för 2-glas och lghinnehavare betalar mellanskillnaden om 7%. Men styrelsen vill inte lägga till val av 3-glas fönster på tillvalslista tillsammans med persienner antifog mm. Har jag rätt att kräva att de gör det? Har de rätt att neka till det? Det står inte i stadgarna att alla ska ha likadana fönster. De valde 2-glas för att spara pengar, men jag vill betala extra och få bättre isolering samt att lägenhetsvärde ska vara högre med 3-glas.
Föreningen har tydligen ansvaret för fönsterna, och då har enskilda medlemmar inte rätt att ställa egna krav. Du kan visserligen framföra önskemål, och kanske ännu bättre göra det till en stämmofråga. Men annars är det en ren styrelsefråga. Själv anser jag att moderna 2-glasfönster har tillräckligt gott isolervärde, 3-glas sätter man enbart för ökad bullerdämpning.
Hej,
För drygt 3 år sen köpte vi ett bostadsrättsradhus, byggår 83. Nu har vi börjat renovera tvättstuga och badrum. Det upptäcktes då att golvbrunnen i tvättstugan inte var kopplad till avloppet. Allt vatten har runnit ner under huset.
Föreningen vill inte stå för kostnaden av installationen av avloppet. Vi trodde att avloppet var föreningens ansvar enligt lag. Har vi någon rättighet här gentemot någon?
Mvh, Christian
I normala flerfamiljsfastigheter brukar golvbrunn och avlopp vara något bostadsrättsföreningen ansvarar för, det brukar vara reglerat så i stadgarna. När det gäller friliggande villor i bostadsrättsform kan det dock vara annorlunda, där kan hela avloppet vara den enskildes ansvar. Man måste konsultera stadgarna. Men eftersom det i detta fall tydligen är ett rent byggfusk tycker jag att föreningen ska ta på sig kostnaden för att åtgärda detta, oavsett stadgarna.
Tack Lennart för svaret.
Hej Lennart! Jag och min familj har precis köpt en bostadsrätt på nedre botten. Dagen efter att vi skrivit på kontraktet var vi utanför för att titta, och upptäckte att ett av fönstren brutits upp (trasig träram) och att någon gjort inbrott i lägenheten. Vi har inte tillträde till lägenheten förrän om ett par månader, så ärendet sköts av säljaren och föreningen. Vi vill gärna installera lite mer inbrottssäkra fönster, och kan absolut tänka oss att betala lite extra för det, men det känns inte så troligt att föreningen vill byta fönster igen om två månader, och då gissar jag att vi får betala allt om vi vill ha säkrare fönster? Hur ska vi göra? Har du några råd?
Vänligen, Eva
Den möjlighet som alltid finns är ju att ta en diskussion med styrelsen (och säljaren) och föreslå att ni är med och bekostar bättre fönster. Att ni alltså står för den merkostnad som kan uppstå. Det borde absolut kunna gå, om styrelsen är resonabel. Någon absolut rättighet till detta har ni dock inte.
Hej,
Jag köpte en lägenhet i förra året med kvarntoalett (6 år gammal, kopplad på köksstammen). Den har börjat fungera sämre samt styrelsen har uttryckt oro för ifall toaletten är korrekt installerad.
Jag undersöker möjligheten att installera en vanlig toalett men har vid närmare efterforskning insett att närmaste badrumsstam är under min hall och en halvmeter in under grannens lägenhet. Anledningen till att min lägenhet inte har tillgång till en badrumsstam är på grund av att lägenheten delades upp innan förra ägare köpte lägenheten, och stammen hamnade då i den andra lägenheten.
Jag har tre frågor:
1. Finns det någon skyldighet från föreningen att se till att alla lägenheter har tillgång till badrumsstam?
2. Brukar kvarntoaletter kopplade på köksstam anses vara en korrekt installation av bostadsrättsföreningar?
3. Vilka är nackdelar med kvarntoalett kopplad på köksstam?
Tacksam för hjälp,
Markus
Man måste förutsätta att ombyggnaden och installationen en gång i tiden blivit godkänd av styrelsen, eftersom en sådan lägenhetsdelning inte kan genomföras utan styrelsens godkännande. Däremot kan inte jag svara på huruvida det var lämplig att det blev denna lösning. Men nu är det som det är, och ditt ansvar är att själva toaletten, med kvarn, fungerar, och föreningen ansvarar för avloppet.
Hej,
För 9 år sedan köpte vi en helrenoverad bostadsrätt i ett äldre hus. Nu har det visat sig att den förre ägaren tagit bort radiatorer i lägenheten och antagligen pluggat ledningar i golvet. Det var inget som informerades om eller gick att se när vi besiktigade lägenheten.
Styrelsen vill att vi återställer felen men kan vi verkligen ansvara för den förre ägarens ingrepp på föreningens utrustning?
Vänligen Torsten
Hade ni upptäckt detta inom två år efter överlåtelsen hade det kunnat klassas som dolt fel, och säljaren hade fått betala.
Styrelsen borde ha gjort en tillsyn i samband med överlåtelsen, och hade då kunnat upptäcka och påtala felet.
Som situationen nu blivit, tror jag inte ni kan undgå ett ansvar att återställa värmesystemet. Samtidigt är värmesystemet föreningens ansvar, och därför förordar jag att ni på något sätt gör upp om detta. Om fallet skulle avgöras rent juridiskt är jag osäker på hur det skulle dömas, det skulle kunna gå hur som helst, jag har inget rättsfall aktuellt just nu.
hej!
vi bor i en lägenhet i ett hus bygg på runt 60 talet, vi har i 3 av våra rum sprickor som börjar vid fönsterkarmen och fortsätter vågrätt över väggen till hörnen. Dessa sprickor finns alltså i samma höjd, på båda sidorna av fönstret i alla 3 rum mot samma yttervägg. Föreningen säger att det inte beror på huset eller sättningar utan för att huset är så gammalt och att det är upp till oss om vi vill åtgärda sprickorna. Det är ytterväggar som är hårda (antar betong) men om man knackar runt sprickorna låter det ihåligt just runt och över sprickorna. Väggarna är sen innan vi flyttade in tapeserade i flera lager och det känns som om det är dom som håller in spackel? Eftersom dom buktar ut. Har föreningen rätt är det vårat problem?
Föreningens ansvar är utsidan av huset och stommen, ert ansvar är insidan av väggen. Exakt var gränsen går i väggen beror på konstruktionen. I praktiken måste man lösa sådana här problem i visst samförstånd. Utan att ha sett sprickorna kan jag inte fälla någon bestämt omdöme. Men som enkel tumregel kan man säga att om sprickorna bara syns på insidan, och inte på utsidan, så får medlemmen själv spackla och laga.
Hi Lenart
It is impressive to see your professional and kind replies to the people who sought help here. I hope it is fine for me to write my questions regarding bostadsrätt here in English. We recently changed our door to a class 4 security door but unfortunately didn’t ask for förening’s approval in advance. This is mainly because our neighbor had a break in last year then the förening suggested members to change the doors voluntarily with own cost. In the email they proposed a supplier and tell us that the principle is for the doors to have the same look, we should place our own order and check more info online as they cannot offer more.
Then we did some research online, found a supplier with the best quality door (This supplier has certificates approved by Swedish bureaus while the other supplier recommended by the förening doesn’t have Swedish certified documents). Checked the stadgar and didn’t see the phrase that förening owns the door or change of the outer door must be approved in advance. We then ordered a door that has the same look as the other door except some small variations (there is a frame around the door panel, lock and handle colors are not the same color). In the stadgar, it says ‘Bostadsrättshavaren svarar sålunda för underhåll och reparationer av bland annat till ytterdörr hörande beslag, gångjärn, glas, handtag, ringklocka och lås inklusive nycklar; Bostadsrättshavaren svarar även för all målning med undantag för målning av ytterdörrens utsida’. It feels like we can choose the door handle color by ourselves. But of course, we are willing to compromise, to make change of the handle color. But the förening didn’t want to communicate, the chief of the board sent an RÄTTELSEANMANINGEN to us the second day, asking us to change it back or use the supplier they recommended. So our questions here are:
• Can they force us to change it back to the original door (which is much worse) or use the other supplier who cannot offer doors with the same quality?
• Was it right for the chief of the board to send the first RÄTTELSEANMANINGEN without having a board meeting?
• Is it correct for the förening to interpret ‘Bostadsrättshavaren svarar sålunda för underhåll och reparationer av bland annat till ytterdörr hörande beslag, gångjärn, glas, handtag, ringklocka och lås inklusive nycklar; Bostadsrättshavaren svarar även för all målning med undantag för målning av ytterdörrens utsida’ as they own the door (have responsibility for the door)?
• The doors recommended by the förening don’t look exactly the same as the original ones. Is it fair for the förening to only picking problems with our door?
Many thanks for your help! Replies in Swedish is fine as my reading in Swedish is good but not Writing.
Best Regards, Peng
Jag har redan svarat per telefon, men sammanfattar svaret här:
Jag tolkar era stadgar som att ni ansvarar för hela dörren, utom ”målning utsida”. Därför har ni rätt att byta dörren. Och föreningen har ju uppmanat er att göra det dessutom. Däremot kan föreningen inte bestämma exakt vilket märke eller leverantör ni väljer. Så länge dörren är av tillräcklig skyddsklass vad gäller brand, och att den inte avviker väsentligt utseendemässigt.
Så ni har gjort helt rätt, och behöver inte göra något mer. Styrelsen (eller dess ordförande) har fel, och kan inte begära någon rättelse.
Hej, jag har en fråga gällande eldragningar.
Jag funderar på att köpa en bostadsrätt direkt från en förening. Den tidigare boende hyrde lägenheten som nu istället säljs.
I lägenheten upptäcker jag en del eldragningar som inte är fackmannamässigt utförd.
Det är ett vanligt eluttag med två portar som kopplats vidare med en skarvsladd till en 4-portars som i sin tur kopplats vidare till en annan 4-portars med en lång och tunn kabel. Båda vidarekopplingarna går utanpå väggen.
På ett annat ställe har de i princip skruvat fast en grendosa på väggen och pluggat in kabeln när de använt uttaget. Den senare känns inte snyggt gjord men iaf säker, den första känns direkt farlig.
Så min fråga är om det är ok att sälja en lägenhet med uppenbart dåliga/farliga brister i eldragningar? Eller är det bara rakt av mitt ansvar och jag köper den i befintligt skick?
Tack på förhand.
En bostadsrätt kan säljs i vilket eländigt skick som helst. Det är köparen som får ta tag i och åtgärda alla ev problem. Såvida det inte är något som föreningen har ansvaret för. I de flesta fall är all el innehavarens ansvar. Men det kan finnas undantag, man får kontrollera föreningens stadgar.
Vår styrelse tog beslut om och genomförde byte av lås i bostadsrätternas ytterdörrar. Dörrlås fanns vid tillfället inte reglerat i våra stadgar.
Min fråga är – får styrelsen fatta ett sådant beslut eller skulle det tagits upp som en motion från styrelsen på föreningsstämman?
I de flesta föreningars stadgar är ansvaret för ytterdörren och dess beståndsdelar noga reglerat. Om det i era stadgar inte nämns något om ytterdörr eller dörrlås, så är det alltså ett oreglerat område. Jag kan tycka att styrelsen på något sätt borde ha rådfrågat medlemmarna om saken. Men rent formellt kan styrelsen fatta beslut om byte av lås, om det inte på något sätt är reglerat i stadgarna. Men då tar man också på sig ansvaret för låsen. Hade ansvaret däremot legat på lägenhetsinnehavaren så hade det krävts ett stämmobeslut.
Hej Lennart!
Min bostadsrättsförening, där värme och vatten ingår i hyran, har tydligen haft lägenheter där det vart alldeles för varmt och vissa där det vart aldeless för kallt. Min är av det kalla slaget. För att ”åtgärda” detta beslutade styrelsen att ställa in alla lägenheter på MAX 20 grader rumstemperatur. Är detta verkligen ok? förstår att det är en smaksak men att behövs betala för fristående element för att lägenheter är rå och kall känns inte rätt. Mvh Camilla
20 grader är inte för låg temperatur enligt Boverkets regler, men i mitt och mångas tycke bör den vara högre. Vanligt i bostadsrättsföreningar är att man beslutar om minst 21 eller 22 grader. Det är alltså upp till föreningen och styrelsen att besluta hur man vill ha det. Jag föreslår att du klagar hos styrelsen, och att du tar upp frågan som en motion till nästa stämma.