Kallelse till föreningsstämma, vissa form- och tidskrav mm.
Vi ska försöka besvara ett antal frågor kring hur man kallar till föreningens årsstämma, till extrastämma, och andra omständigheter kring detta. Reglerna finns i Lag om ekonomiska föreningar, Bostadsrättslagen, och i resp. bostadsrättsförenings stadgar.
(uppdaterad feb.2018)
Ordinarie årsstämma ska hållas senast ½ år efter redovisningsårets utgång. Kallelse till årsstämma kan ske tidigast sex veckor och senast två veckor innan stämman (stadgarna kan ange annat). Gäller även extrastämma.
Kallelse ska ske skriftligt genom anslag eller utdelning. I de flesta stadgar står det ”anslås på lämplig plats”, och då bör det ske i samtliga trappuppgångar. Bättre och vanligare är dock att kallelsen delas ut till alla medlemslägenheter, det anses alltid godkänt. Men det finns undantag, om speciella ärenden ska behandlas (t ex vissa stadgeändringar), då måste alla delges via sin postadress. Och vissa föreningar kan ha speciella regler i stadgarna, t ex att kallelse även ska skickas till de som har sin bostad uthyrd.
Kallelsen ska innehålla tid och plats, och vilka ärenden som ska behandlas. I praktiken innebär det att man brukar skicka med stämmans dagordning. Utöver formalia och de vanliga årsstämmopunkterna är det viktigt att alla ärenden redovisas tydligt, var för sig. Om styrelsen t ex har någon proposition, eller om det finns medlemsmotioner, ska dessa alltså tydligt specificeras som egna punkter på dagordningen. En punkt “Övriga frågor” kan även förekomma, men inga beslut får fattas på en sådan punkt, det blir i så fall enbart en diskussions- och informationspunkt.
Hur tydligt måste ett ärende beskrivas på dagordningen? Rent formellt räcker det med att ärendet beskrivs på en rad på dagordningen, men om det t ex finns ett förslag (proposition) från styrelsen bör hela förslaget bifogas kallelsen. Likaså bör ev. motioner bifogas i sin helhet.
När ska årsredovisningen delas ut? Den ska “hållas tillgänglig för medlemmarna senast två veckor innan årsmötet”, dvs den bör delas ut i samband med kallelsen. Annars måste medlemmarna i god tid få veta var och när den hålls tillgänglig. Samma gäller revisionsberättelsen (den är i praktiken är ett bihang till årsredovisningen).
En del styrelser vill att man föranmäler sig. Kan föranmälan ställas som krav? Nej (då måste det uttryckligen står så i stadgarna). Visserligen kan det vara bra för styrelsen att veta ungefär hur många som tänker komma, med tanke på t ex förtäring, men det kan inte vara ett krav, man ska kunna komma även oanmäld.
Vad kan hända om inte ovanstående regler följs?
Om inte kallelsen gått ut enligt reglerna kan stämman inte hållas, alternativt kan stämman ogiltigförklaras om någon medlem anser så. Om ett ärende inte är angett på dagordningen får det inte tas upp, och framför allt inte fattas beslut om. Om årsredovisningen inte funnits tillgänglig i tid får den inte behandlas, om någon medlem anser så. Viktigt är också att årsredovisningen är komplett, med alla underskrifter och revisorspåteckning, annars är den i princip ogiltig och kan inte behandlas.
Om extrastämma
När kan extra föreningsstämma inkallas, och av vem? Extrastämma kan inkallas antingen av styrelsen själv, eller på begäran av en revisor. Det kan vara en speciell fråga som måste fattas beslut om och som inte kan vänta. Extrastämma kan också begäras av enskilda medlemmar, men då måste minst 1/10-del av föreningens medlemmar ställa sig bakom. Begäran ska vara skriftlig och med angivande av skäl. Så måste det också gå till om t ex en enskild styrelseledamot eller en minoritet i styrelsen vill att extrastämma inkallas. Skriv en begäran, och få den underskriven av 10% av föreningens medlemmar (inklusive ledamoten själv). Om extrastämma är begärd är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse inom två veckor, och stämma måste sedan hållas senast sex veckor efter kallelsen. Skulle styrelsen vägra kan man vända sig till Bolagsverket.
Vad händer med stämmoprotokollet?
“Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen”. Vi rekommenderar att stämmoprotokollet delas ut till alla medlemmar, och alltså senast inom tre veckor.
Detta var bara en kort sammanfattning av de viktigaste reglerna. Om det uppstår problem bör lagtexter och föreningens stadgar studeras.
Lag om ekonomiska föreningar, kap. 7
© Borättupplysning Skåne
Fråga.
Vi hade stämma igår. Dagordningen som hämtats från stadgarna har som § 17 styrelsens svar på inlämnade motioner. § 12 är frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Vi begärde att § 17 skulle flyttas fram till före § 12. Ansvarsfrihet kan enligt vår uppfattning inte avhandlas förrän motionssvaren godkänts av stämman. Svaren hade stor betydelse för redovisningen och föreningens ekonomi.
Styrelsen hävdar att dagordningen enligt stadgar är helig och den går under inga omständigheter att ändra av stämmans majoritet. Styrelsen vägrade helt att att upp frågan. Har man rätt i detta? Finns det någon lagparagraf som stöder styrelsen?
Tack på förhand för svar.
xxx
I alla normala föreningars stämmodagordning finns det en punkt som kallas ”Fastställande av dagordning” eller liknande. Där kan dagordningen ändras, dvs ordningen på punkterna kan kastas om, om så önskas, och det beslutas i så fall på vanligt sett genom omröstning. Däremot får inga nya punkter läggas till (eftersom alla punkter på förhand måste vara kända).
Sen är det ju inget som hindrar att man tar upp frågeställningar som ska behandlas i en motion redan på punkten ”Styrelsens årsredovisning”, ”Revisorernas berättelse”, eller ”Beslut om ansvarsfrihet”, om det är av betydelse för frågan om ansvarsfrihet. Oavsett hur dagordningen ser ut.
(inlägget är nerkortat)
I en motion till stämman begärde jag att få ta del av årets budget. Styrelsen vägrar att lämna ut budgeten – utan motivering. På stämman hävdade mötesordföranden att styrelsen kan vägra att ge medlemmarna tillgång till budgeten eller annan information. Han sade: Det är kristallklart – och hänvisade till stadgarna. (Men det finns inget i stadgarna om det). Jag hänvisade till lagen EFL 7 Kap 11 §: ”Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman.”
Jag har upprepat min begäran till styrelsen som vägrar att ge mig (och andra medlemmar) tillgång till budgeten med följande motivering: ”Årsredovisningen avser året som har gått och är det några frågor om årsredovisningen på föreningsstämman, så är styrelsen skyldig att svara på frågor från medlemmar. Det står inget i den åberopade texten om budget som avser innevarande år.”
Min fråga: Är det din/Borättsupplysnings uppfattning att styrelsens tolkning av lagen att vägra lämna ut budgeten är riktig? Jag ser med intresse fram emot ditt svar.
MVH Vilhelm Holm
xxx
Budgeten är ingen hemlig handling, det finns många föreningar som publicerar sin budget för medlemmarna, eller t o m på föreningens hemsida.
Att vägra lämna ut budgeten är i mina ögon en väldigt märklig inställning.
Budgeten avser naturligtvis det nya räkenskapsåret, och alltså inte det gamla, som årsstämman har att granska. Men budgeten upprättas ju normalt i slutet av det gamla året, och beslutas då, alltså under den period som årsstämman handlar om och ska granska.
Medlemmarna har därför full rätt att ställa frågor om budgeten, hur den ser ut, och varför, och hur resonemangen har gått och vilka beslut som fattades. Alltså hur budgeten ser ut!
För mig är det kristallklart – styrelsen kan inte hemlighålla budgeten, och jag kan inte heller se hur det på något sätt skulle kunna vara till ”väsentlig nackdel” för föreningen. Tvärtom.
xxx
Hej Lennart!
Tack för ett väldigt upplysande svar. Jag funderar på hur man skall gå vidare.
MVH
Vilhelm H
Det finns ingen lag som kan tvinga en bostadsrättsförenings styrelse att dela budgeten. Budgeten är ett redskap för styrelsen som ensamma är ansvariga för ekonomin. Du kan inte heller underbygga ett yrkande på att inte ge styrelsen ansvarsfrihet på att du inte fått se budgeten.
Det om ansvarsfrihet instämmer jag i, men angående budgeten ska medlemmarna kunna ställa frågor, och få relevanta svar.
Vid ex föreningsstämma ang styrelsens förtroende i en situation där betalning till fullo skett utan godkänd besiktning gjorts.
Fråga: Är det seriöst att kalla till extra stämma på fika pausen i samband
med ”höststädningen”?
Kallelse till föreningsstämma ska alltid ske så som det är bestämt i stadgarna. Skriftligt och utdelat eller skickat eller uppsatt på lämpliga platser. Muntlig kallelse räcker aldrig, inte ens i de minsta föreningarna.
Man bör naturligtvis aldrig slutbetala innan besiktning är gjord och alla anmärkningar är åtgärdade.
Hej,
1.Finns det en lag och vilken i så fall, som säger att styrelsen inte får skicka ut Årsredovisning och kallelse till årsstämman via e-post? (om medlemmen i fråga ber om detta). Har vid ett tillfälle i god tid innan stämman lämnat min sommaradress för distrubition av Årsredovisning och kallelse. Handlingarna kom inte, eftersom ordföranden inte lyckats skicka dem, menade han. Har jag rätt att begära att nämnda handlingar skickas till min sommaradress i tid?
2. Enligt SBC, som vår förening tillhör, kan SBC skicka årsredovisningen via e-post, men då kostar det. Varför kan i så fall inte styrelsen göra detta?
3. Mest praktiskt vore det om Kallelse och årsredovisning lades ut på hemsidan. Är det ett regelbrott?
Tackar på förhand
Svar
1. Kallelse ska ske enligt föreningens stadgar, det vanliga är genom anslag och/eller genom utdelning i brevlådorna. Det är inte förbjudet att även göra det på annat sätt, många styrelser försöker t ex skicka kallelsen till speciell postadress eller e-adress om man begärt det, men det är alltså inget lagkrav, om det inte står så i stadgarna.
2. Om SBC vill ta ut en avgift får de väl göra det, eftersom det i normala fall inte är deras uppgift att distribuera kallelsen och handlingarna.
3. Att som komplement lägga ut kallelse och dokument på hemsidan är en utmärkt idé.
Det finns ett specialfall: Om årstämman hålls vid en annorlunda tidpunkt än vad stadgarna föreskriver, eller ska behandla väsentlig fråga om insatser, likvidation etc, då SKA kallelsen skickas till allas kända ”postadresser” (vilket i dagens värld rimligen även inbegriper e-adresser).
xx
Tack Lennart för Ditt snabba och utförliga svar. Tack för att Borättupplysning finns. Ett andningshål och känslan av maktlöshet lättar. Fakta är viktigt.
MVH
Lena
Hej! Om det i stadgarna föreskrivs att kallelsen till stämma ska ske skriftligt, räcker det då med en kallelse via epost?
Det brukar vara angivet i stadgarna hur kallelse ska ske, t ex ”skriftligt genom anslag på lämplig plats”, och i så fall duger inte e-post. Om e-post ska räcka bör det uttryckligen stå så i stadgarna.
Fråga:
Om man som medlem i en bostadsrättsförening vill kräva en extrastämma, mot styrelsen intresse, och har tillräckliga mängd medlemmar som behövs med sig: Hur går det till rent praktiskt?
Är det OK att bara skicka ut kallelse till samtliga medlemmar och genomföra extrastämma på ”eget mandat”?
Hur det går till är rätt tydligt beskrivet i avsnittet. En skriftlig begäran, undertecknad av minst 10% av medlemmarna, lämnas till styrelsen, som då måste kalla till x-stämma. Skulle styrelsen vägra, ska man vända sig till Bolagsverket.
Man kan alltså inte själv trumma ihop en stämma, utan det måste gå via styrelsen (eller Bolagsverket).
Du skriver i svaret (2013-04-04): ”Sen är det ju inget som hindrar att man tar upp frågeställningar i en motion redan på punkten ”Styrelsens årsredovisning”, ”Revisorernas berättelse”, eller ”Beslut om ansvarsfrihet”, om det är av betydelse för frågan om ansvarsfrihet. Oavsett hur dagordningen ser ut.”
Jag förstår inte riktigt detta, mina frågor:
1) Några medlemmar utanför styrelsen överväger att kampanja för att inte ge styrelsen ansvarsfrihet. Måste vi då motionera enligt det datumkrav som finns i stadgarna? Räcker det inte att diskutera frågan på stämman?
2) Vi överväger också att få presentera vår syn på förvaltningen i ett längre inlägg på stämman. Hur lyckas vi få in det i dagordningen, eller vilken av de traditionella punkterna borde innehålla sådan presentation?
Det hela är egentligen väldigt enkelt. Dessa frågor diskuterar man direkt på mötet, det är inget man måste skriva motioner om.
Vill man diskutera styrelsens skötsel av föreningen då gör man det under punkten ”Styrelsens årsredovisning” (eller ”föredragande av verksamhetsberättelsen”). Det är den punkt då man brukar ställa frågor och framföra sina åsikter, och man kan även framföra längre (upplästa) inlägg. Vill man inte ge styrelsen ansvarsfrihet bör man absolut nämna detta, men något beslut tas inte under denna punkt. Efter alla redogörelser och diskussioner avslutas punkten med en fråga om årsredovisningen kan ”godkännas” eller ”läggas till handlingarna”, och det kan man göra, såvida den inte innehåller direkta felaktigheter. Blanda ej ihop detta med frågan om ansvarsfrihet.
Punkten ”Revisorns berättelse” är mest revisorns egen punkt, men även då kan man framföra synpunkter, om man har en annan uppfattning än revisorn, t ex i frågan om ansvarsfrihet.
Själva omröstningen om ansvarsfrihet sker sen på en egen punkt, och då kan man fortsätta att argumentera för sin sak, för eller emot, innan omröstningen sker.
Angående ”längre inlägg”. Om man har många och detaljerade synpunkter på styrelsens skötsel som man vill ha framfört, kan man ju dela ut ett blad om detta i förväg till medlemmarna, eller direkt på mötet. Det är inte förbjudet.
Du skriver ”Årsredovisningen kan godkännas”? Men Årsredovisningen är ju en historieberättelse som styrelsen gjort och ska väl varken godkännas eller avslås utan bara läggas till handlingarna?
Du har delvis rätt, och jag vet inte var jag har uttryckt mig så. Årsredovisningen ska redovisas, och därefter ”läggas till handlingarna”. Dvs stämman kan inte föreslå tillägg eller göra förändringar i årsredovisningen. Samtidigt är det ju så att det kan uppstå frågetecken kring årsredovisningen, den kan t ex uppvisa formella fel (t ex inte vara undertecknad på rätt sätt), eller innehålla uppenbara felaktigheter, eller sakna väsentliga delar. Då kan revisorn eller stämman underkänna redovisningen, och besluta att inte lägga den till handlingarna. Dvs att i praktiken inte godkänna den. Då måste styrelsen återkomma, med en ny årsredovisning, som tas upp på en ny stämma.
Hej
Jag är styrelsemedlem i min bostadsrättsförening och det drar ihop sig till årsstämman.
Jag har ett par frågor som jag skulle vilja ha svar på.
1. Får man skicka ut årsredovisningen per mejl, eller lägga upp den på föreningens hemsida? Eller måste den skickas med skriftligt med kallelsen (för kallelsen måste väl vara skriftlig om inte annat står i stadgarna)?
2. Är det valberedningen som ska ordna årsmötesordförande samt sekreterare till årsstämman?
Mvh Andreas Bengtsson
1. Lagkravet är att årsredovisningen ”ska hållas tillgänglig” minst en vecka innan stämman. Ju enklare man kan göra det för medlemmarna, desto bättre, tycker jag. Att lägga ut den på hemsidan, eller skicka den per mail är utmärkta sätt, men det måste samtidigt finnas möjlighet att få den i pappersformat, för den som vill, eller kanske inte har dator. Man måste alltså inte dela ut den till alla, men alla måste i god tid vara informerade om hur distributionen kommer gå till. Bäst är nog trots allt att dela ut den till alla.
2a. Det är egentligen ingen som har ansvaret för att ordna en årsmötesordförande, för det är ett val som görs direkt på stämman. Men det brukar ju vara så att styrelsen har ett förslag i beredskap. Vem som helst kan väljas till mötesordförande, det kan vara en medlem, eller någon utomstående person. Inget hindrar att valberedningen har ett förberett förslag, det är något man bör komma överens om, eller skriva in i stadgarna. I vilket fall så kan ändå helt nya, alternativa förslag komma, direkt på stämman.
2b. Det är mötesordföranden som ansvarar för att protokoll förs, och som alltså utser vem som ska vara sekreterare. Även detta brukar dock vara ”förberett” av styrelsen. I mycket små föreningar kan mötesordföranden själv ta på sig den uppgiften, att skriva protokollet, det är inte helt fel.
Om en styrelse har genomfört ett projekt i flermiljonsklassen (förening med dryga 100 medlemmar) som många medlemmar anser vara en väsentlig förändring, och enl Bostadsrättslagen §15 borde föregåtts av en stämma, men ingen stämmobeslut har hållits, vad gäller då?
Styrelsen hävdar förstås att det inte är en väsentlig förändring. Alltså: Vem bestämmer vad som är väsentlig förändring?
Kan en stämma hållas i efterskott? Om denna efterskottsstämma säger nej, innebär det då ”automatiskt” att styrelsen inte kan få ansvarsfrihet och blir återbetalningsskyldig?
Projektet ifråga är en central sopsugsanläggning, där samtliga medlemmar kommer att få det klart sämre med hushållets sophantering, med långa vägar att gå upp och ner i trappor till sopnedkasten, samt stora ombyggnader av befintliga soprum.
Vad som ska anses som en ”väsentlig förändring” är i slutändan upp till stämman att avgöra. (Ev kan en domstol även ha en uppfattning i frågan.) Om stämman anser att det är tal om en ”väsentlig förändring”, så har styrelsen alltså agerat fel, och riskerar då att inte få ansvarsfrihet. Ansvarsfrihetfrågan beslutas genom omröstning på ordinarie årsstämma. En stämma ”i efterskott” blir poänglöst, då det ändå handlar om att ge ansvarsfrihet eller inte på ordinarie stämma.
Återbetalningsskyldighet eller skadestånd är nog inget man ska hoppas för mycket på. Först krävs det då att ny styrelse tillsätts, som kan driva en rättsprocess mot fd styrelse. Sen skulle det förmodligen ändå inte gillas i domstol, rättsläget är helt enkelt för oklart, tyvärr.
Personligen anser jag att det beskrivna fallet med sopsugsanläggningen är en väsentlig förändring, som borde ha beslutats om på föreningsstämma.
Hej
Var nyss på föreningsstämma. De inkomna motionerna var inte omnämnda i kallelsen, utan skulle behandlas under ”överiga frågor”.
Jag påpekade att man inte kan göra, så vilket styrelsen besvarade med att man skulle ha en extra föreningsstämma vid ett senare tillfälle, där motionerna skulle behandlas.
I våra stadgar står det dock
”Medlem, som önskar visst ärende behandlat på ordinare föreningsstämma, skall skriftligen anmäla ärendet till styrelsen senast sju dagar före stämmans hållande.”
Stadgarna är mycket gamla, så att sju dagar skulle vara tillräckligt med tid kan vi bortse från, men det står ”ordinarie föreningsstämma”. Om ett ärende skulle ta upp på en senare föreningsstämma skulle det inte vara ordinare föreningsstämma längre.
Alltså borde hela stämman skjutas upp till ett senare datum, men den hölls ändå.
Jag undrar nu hur man går till väga för att ogiltigförklara stämman?
Tacksam för svar.
Med vänliga hälsningar
Thommie Karlsson
Rent formellt finns det en möjlighet att ”klandra” stämman, dvs vilja få den ogiltigförklarad. Man gör en anmälan till tingsrätten, och måste då betala en viss summa för det. Sen blir det kanske någon form av förhandling, men det kan ta mycket lång tid.
Jag skulle inte rekommendera det i ett sådant här fall, då felet som begåtts är litet, och antagligen inte har någon ekonomisk betydelse, och därför troligen kommer ogillas av tingsrätten. Mycket enklare snabbare och bättre, är att låta styrelsen kalla till extrastämma, med motionerna, och på så sätt ”rätta till” felet. Och precis så tror jag tingsrätten också skulle besluta (fast kanske med ett års fördröjning!).
Hej,
Vi ska ha årsmöte i vår bostadsrättsförening imorgon, men fick årsredovisningen igår (söndag den 18/5). Jag har inte fått någon revisionsberättelse och årsredovisningen är inte påskriven. Måste inte revisionsberättelsen vara klar samt årsredovisningen påskriven för att mötet ska kunna hållas?
Med vänlig hälsning
Peter
Ja, det är viktigt att årsredovisningen är påskriven, även av revisorn. Kanske kommer den vara det när årsmötet äger rum, och då är allt ok. Lika viktigt är att revisionsberättelsen är klar, men är den inte det ska man överhuvud taget inte behandla årsredovisningen, för då kan det finnas allvarliga problem. Kräv i så fall att årsmötet skjuts upp!
Årsredovisningshandlingarna skall vara klara och utdelade senast en vecka innan mötet, men många föreningar slarvar med detta, och delar ut dem för sent. På formella grunder kan man då hävda att stämman ska skjutas upp. Men ofta brukar detta slarv passera, om ingen protesterar, och om det inte finns andra problem i föreningen.
Men till själva mötet måste allt vara helt klart och påskrivet! Annars kan man inte hålla någon stämma!
Ny fråga om årsstämma
Hej!
Jag har med intresse läst dina svar på frågor bl.a. kring felhanterade årsstämmor.
Vår förening styrs av en väldigt självsvåldig ordförande, som trots att årsredovisningen inte var reviderad förrän dagen före stämman, och något annat underlag än själva kallelsen inte var utdelat i förväg (alltså vare sig årsredovisning, revisionsberättelse eller inkomna motioner) ändå vägrade att flytta stämman med hänvisning till att ”det spelar ingen roll, och vi som är i majoritet på stämman kan besluta att stämman ska hållas ändå”.
Jag anser att det här är fel, då det dels fanns några principiellt viktiga motioner, dels faktiskt var de som hade velat läsa bl.a. årsredovisningen innan.
Jag vill att stämman ogiltigförklaras – hur gör jag? Kan jag på något sätt överklaga till Länsstyrelsen?
Det ÄR viktigt att årsredovisning och övriga handlingar är utdelade eller funnits tillgängliga i god tid (minst 1 vecka) innan stämman. Annars har medlemmarna ingen reell chans att läsa på och ställa relevanta frågor på stämman. Eller att bilda sig en uppfattning om de motioner som ska behandlas.
Trots det kan det ibland gå till som du beskriver, att ordföranden och mötet beslutar att stämman ska hållas ändå. Men då bryter man alltså mot lagen, och riskerar att stämman blir ogiltigförklarad.
Det man kan göra som medlem, och bör göra, är att klandra stämman, dvs att begära att den ogiltigförklaras, och måste tas om (helt eller delvis). Det gör man hos Tingsrätten, med en skriftlig begäran. Det kostar en avgift. Viktigt att motivera sig, och vilka punkter/beslut man vill klandra, t ex att man inte fick möjlighet att granska årsredovisningen, eller att medlemmarna inte gavs tillfälle att förhålla sig till motionerna. Behandlingen i tingsrätten kan ta tid (månader), men slutresultatet brukar bli en uppmaning till styrelsen att ta om hela (eller delar av) stämman.
(tillägg)
Frågan är dock hur mycket man kan vinna på ett klander. Ett kanske bättre sätt är att försöka få till en extrastämma, och där ta upp de missförhållanden som man tycker förekommit. Problem i föreningen måste ändå till slut lösas inom föreningen, i regel genom att en bättre styrelse tillsätts.
I min förening förekommer väldigt många konstigheter. Våra årsstämmor är inga undantag. Vid senaste stämman hände saker som gör att jag funderar på att klandra stämman, delvis beroende på hur utförligt och sanningsenligt protokollet är. Som jag förstår saken så måste detta göras senast tre månader efter att stämman hållits.
I fjol blev protokollet färdigställt elva veckor efter årsstämman, i år har vi efter snart nio veckor fortfarande inte fått nåt protokoll. Om detta är en slump eller ett beteende med baktanke låter jag vara osagt, men faktum är att detta gör att jag riskerar missa fristen för att klandra stämman om jag avvaktar protokollet.
Kan man klandra stämman utan att ha ett protokoll att luta sig mot?
Det behöver inte finnas ett protokoll färdigt för att klandra en stämma. Men jag håller med om att det kan vara problematiskt om inget protokoll finns, när man inte vet vad som (officiellt) beslutats. En brist i lagen, enligt min mening (Föreningslagen 6:48).
Hej
Vad händer om en styrelse inte delger årsredovisning eller kallar till föreningsstämma inom ramen för den tid som är angiven i stadgarna och skyller detta på ”försening”?
Som framgår av tidigare frågor/svar så händer ingenting alls med automatik. Bara om revisor eller enskilda medlemmar klagar. Enskilda medlemmar kan ”klandra stämman” hos Tingsrätten, men det är inte en särskilt framkomlig väg (se tidigare svar). Bästa lösningen att försöka få till en ny styrelse som kan hålla tiderna.
Den interimsstyrelse vi har, har igår två veckor före stämmodatum sänt ut en ”föredragningslista” med dagordning för en extrastämma, men där punkterna är en komplett dagordning för en ordinarie stämma. I pappret står INTE ordet kallelse någonstans. Meningen med stämman är att en ny styrelse bestående av boende skall ta vid. Många byggfel återstår att åtgärda och den gamla styrelsen kommer inte att beviljas ansvarsfrihet. Se länken http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3785875.ece
Kan man stoppa den stämma de sänt ut föredragningslista för av formella skäl? Vi behöver tid att förbereda oss annars blir vi överkörda.
Det är lite svårt för mig att bedöma de dokument du beskriver, och i vilken mån de är giltiga eller om kallelsen till stämman skett på ett korrekt sätt. Det man ska göra är att på den stämma som det tydligen kallats till, ifrågasätta om kallelsen skett korrekt, om inte, måste en ny stämma utlysas. Annars kan man inte stoppa stämman.
Men, man kan genom majoritetsbeslut skjuta upp viktiga beslut, t ex fastställandet av årsredovisningen och ansvarsfrihet, till en senare stämma. Se LEF 7kap 4§. Det räcker faktiskt med att 1/10 av medlemmarna röstar för det. Denna senare stämma måste hållas mellan 1 och 2 månader senare. Denna regel är just till för att ge medlemmarna det extra rådrum (tid) som du efterfrågar.
Hej!
Jag har en fråga. Jag sitter som sekreterare i en brf. Jag fick in en extrastämma kallelse av våra medlemmar 1/10. Då skrev jag ihop en extra stämma dagordning.
Frågan är då, Finns det någon lag eller krav som säger att vid extrastämma kallelse så måste det finnas ett styrelsebeslut på papper som säger att kallelsen har kommit in och att det ska hållas ett möte? Eller är det bara att skicka ut en dagordning när man har förankrat det hos styrelsen?
Med vänlig hälsning, Rasmuss
Den formella gången är så här: om det kommer in en begäran om extrastämma från 1/10-del av medlemmarna, då är det styrelsen som ska kalla till denna extrastämma, och för det krävs det ett protokollfört styrelsebeslut.
Skall styrelsen sända protokoll till medlemmarna från/efter årsstämman?
Lagkravet är att protokollet skall finnas tillgängligt, t ex på föreningskontoret, eller anslaget på anslagstavla. Många föreningar har dock som rutin att protokollet delas ut till alla, och det är det vi själva rekommenderar.
Hej,
vi har fått en begäran om extrastämma där 1/10 av medlemmarna hävdar ”att ett beslut på ordinarie stämman togs felaktigt”. Frågan gäller rökförbud på balkonger, en motion som röstades igenom.
1. Hur skall det bedömas, endast dem som faktiskt var närvarande kan rimligen ha en åsikt i frågan? Det har inte framställt mer specifikt angående vad som var felaktigt.
2. Kan styrelsen argumentera mot detta på extrastämman, ifrågasätta, agera som ”advokat” där man letar faktiska fel och försöker punktera ärendet?
3. Om det mot förmodan skulle bli ett resultat där medlemmarna röstar för detta påstående. Vad händer då? Är det per automatik så att det resultat blir ogiltigt? Eller är det bara, jaha, det kanske var lite otydligt på stämman, men beslut är beslut?
Mvh
Patrik
Min inställning är att man ska försöka reda ut detta en gång för alla, och inte fastna i formalia eller ordvrängeri. Om det alltså kommit in en begäran om ”omprövning” av ett stämmobeslut, så ska man alltså ta upp frågan igen, även om det råkat formuleras på ett konstigt och oprecist sätt i den begäran som inkommit.
Alltså: extrastämma är begärd, och skall hållas. Fråga att behandla: rökförbud på balkonger (alltså samma fråga som på senaste stämman). Man tar alltså upp frågan till nytt beslut, och så fattar man ett nytt beslut.
Om man inte gör på detta sättet, riskerar man att hamna i en riktig soppa av paragraftolkningar, ifrågasättanden av beslut, och hårklyverier. Undvik det!
Hej,
tack för svaret. Vi kommer att agera efter ditt råd.
Mvh
Patrik
Hej,
Vi ska hålla en extra stämma inom kort och har skickat ut kallelse med plats, datum och klockslag. Nu har det ”strulat” till sig med lokalen som vi hade reserverat och vi får inte tillgång till den och vi har istället fått boka en annan lokal, datum och klockslag. Min fråga är: räcker det med att man går ut med endast denna ändring till samtliga medlemmar eller måste vi skicka ut en helt ny kallelse?
Det väsentliga är att ”ändringen” skickas ut till alla på samma sätt som den ursprungliga kallelsen. Och att tidskraven hålls även vad gäller ändringsmeddelandet. Min fråga: varför inte dela ut en helt ny kallelse?