Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?

 

En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.

 

Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan det måste vara en närstående, ex maka/maka sambo förälder syskon eller barn. Det är alltså inte tillåtet att ta med vem som helst, ex. en jurist eller någon annan utomstående.

Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som naturligtvis får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och externa styrelseledamöter, om sådana finns. En som naturligtvis måste vara där är om man väljer en extern stämmoordförande.

I stora föreningar har man kanske någon eller några icke-medlemmar (anställda) som hjälper till med de praktiska arrangemangen, alltså funktionärer. Dessa måste automatiskt anses ha rätt att närvara, men självklart utan deltaganderätt. Skulle någon medlem ha något emot deras närvaro måste man lyfta frågan, så får mötet rösta om saken.

Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Deras närvaro bör alltid underställas mötet för beslut, det är inget styrelsen själv kan bestämma om.

Samma sak med hyresgäster, dessa har i normala fall ingen närvarorätt, dock kan man fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.

 

Vilka har då rösträtt?

 

Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.

Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel gäller som för biträde: bara närstående, alltså maka/maka sambo förälder syskon eller barn kan vara ombud. Eller en annan medlem. En medlem kan dock bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).

Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman.

Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.

Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.

Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.

Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).

 

Går allt detta att kontrollera ???

 

I små föreningar där man känner de flesta och inga konflikter väntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.

 

I större föreningar bör man dock göra så här:

Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller flera röster: om man både är medlem, ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar, och dessutom ombud för en annan medlem.)

 

Men har man därmed koll på läget?

Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.

Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.

 

“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.

Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.

Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.

 

Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat.

 

Tillägg:

Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse?  Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men utan rösträtt.

 

© Borättupplysning Skåne

 

93 svar till “Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?“

  1. Hans Rondahl skriver:

    Hej.
    Jag har en annan uppfattning och det gäller när en medlem ev, med maka/make som äger fler lägenheter. När det är lika ägande i de olika lägenheterna får de bara en röst. Men om ett par tillsammans äger två lägenheter och den ene av dem äger den tredje lägenheten ensam så blir det två röster, ägaridentitet i de två första ger en röst och en röst för den tredje lägenheten.

  2. Hans Rondahl skriver:

    Rösträtt på föreningsstämma är begränsad för den som är medlem men inte bostadsrättshavare. I byggmästarbildad (kontorsbildad) förening blir startpersonerna medlemmar. Det finns då inga bostadsrätter. När sen huset är byggt och bostadsrätter upplåtna så kvarstår några av dessa personer som medlemmar, som regel även som styrelseledamöter. Styrelsen har godkänt att de är kvar som medlemmar. Dessa exklusiva medlemmar har begränsad rätt att delta i beslut på föreningsstämma. Bra om reglerna för dessa exklusiva medlemmar klargöres.

  3. Vilhelm Holm skriver:

    Hej Lennart!
    Du säger att ”funktionärer måste automatiskt anses ha rätt att närvara, men självklart utan deltaganderätt”. Innefattar det att de inte har yttranderätt – deltaganderätt i behandlingen av ärenden? Att de inte har rösträtt är självklart.
    Vi är en privat brf. Vi har Riksbyggen som förvaltare – sköter bokföringen. Förvaltaren inbjuds alltid till stämmorna. Skall förvaltaren betraktas som ”inbjuden expert” vars närvaro måste godkännas av stämmans majoritet?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, jag tycker att mötesordföranden alltid ska ställa den frågan, om det är ok att t ex en förvaltare eller vicevärd får närvara. Det tar bara 10-15 sekunder att ställa frågan, det har man tid till. Förvaltare och vicevärd bör svara på direkta frågor, men ska i övrigt inte lägga sig i debatten.

  4. Thomas skriver:

    Hej,
    Är alltid närvaron på stämman knyten till lägenheten?
    Det är nämligen så att jag i skrivande stund ska på stämma i en förening där jag ännu inte fått tillgång till lägenheten. Jag är medlem i föreningen men ännu inte gjort köpeskillingen klar, det fixas på fredag, idag är det tisdag.

    Jag har inte blivit inbjuden till stämman utan såg det av en slump. På frågan om jag fick närvara så var svaret ja. Men får jag rösträtt? Är jag eller säljaren av lägenheten den som har rösträtt?

    Spännande frågor enligt mig :)
    Kan rapportera vad de sa på stämma.
    Mvh Thomas

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Vem som har rösträtt avgörs av när medlemskapet inträffar. I de flesta föreningar påbörjas medlemskapet på tillträdesdagen, i andra föreningar gäller medlemskapet direkt, i samband med styrelsebeslutet om medlemskap. Styrelsen bör kunna svara på vem som innehar rösträtten i ditt fall.

  5. Sanny skriver:

    Hej!
    På vilken paragraf i lagen styrker du att styrelsen inte får rösta om sin egen ansvarsfrihet? Vi har just haft den frågan uppe i vår förening och jag skulle vilja ha tydliga lagbevis på detta.

  6. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Detta är en allmän regel som återfinns i alla relevanta lagtexter, t ex: Lag om ekonomiska föreningar 7 kap. 3 §: ”En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om … hans befrielse från skadeståndsansvar … ”

  7. Harrie R skriver:

    Om 2 medlemmar äger en bostadsrätt ihop – 9/10-delar mot 1/10-del och de i sin tur ligger i strid med varandra – hur avgörs det vem som får rösta på stämman om de inte kan komma överens?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En mycket ovanlig fråga! Detta finns inte reglerat någonstans. Förutsätter väl att bägge kommer på stämman.
      I just detta fallet anser jag man bör ge rösträtten till den som äger den största andelen. Om bägge innehaft 50% var, hade jag inte gett någon av dem rösträtt, eller till den som kom först. Men det är väl ett hypotetiskt fall!

  8. Harrie_R skriver:

    Tack Lennart! Ja, det är ett ovanligt fall – men vi sitter mitt i ett sådant. Därför min kompletterande fråga och det gäller när en medlem på egen hand vill få till en extrastämma. Stadgarna säger att det behövs 1/10-del av samtliga röstberättigade som undertecknar. Vad menas här? – 1/10 av alla röstberättigade – är det lika med 1/10 av alla medlemmar i föreningen ELLER är det en röst per lägenhet? Vad jag menar är: Om en BRF har 60 personer som medlemmar fördelade på 31 bostadsrätter – vad ska man räkna 1/10 på?

    Följdfråga: Om då frågan om extrastämma drivs av en medlem som är delägare i en lägenhet där fördelningstalen är enligt min tidigare fråga och de är oense om att försöka få till en extrastämma – ogiltigförklaras då inte denna röst och kan således inte räknas som en del av 1/10 som vill ha extrastämma?
    Tacksam för ett svar som du förstår. Tack.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Första frågan är enklast: 1/10-del av samtliga röstberättigade innebär i ditt fall minst 10% av 31, dvs det räcker med 4 medlemmar representerande 4 olika bostadsrätter.
      Andra frågan finns inget definitivt svar på, men hade jag måst avgöra frågan hade jag betraktat den som äger 9/10-delar av en bostadsrätt som den som är mest ”behörig” att företräda (hela) bostadsrätten.

  9. Tebogo Monnakgotla skriver:

    Hej,

    jag har just varit med om en situation där en inhyrd jurist argumenterade för att styrelseledamöterna fick rösta angående styrelsens ansvarsfrihet, då dessa inte kunde anses jäviga i frågan om styrelsekollegornas ansvarsfrihet. Vad anser du om det?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt min mening är det fel. Man måste se styrelsen inkl. suppleanter som en grupp, med gemensamt ansvar och ömsesidig lojalitet (även om det inte alltid är så). Även om ansvarsfrågan kan avgöras och röstas om individuellt, får inte någon ledamot eller suppleant delta i dessa val.

  10. Daniella skriver:

    Hej!
    Jag undrar om en person som inte äger sin bostadsrätt har rösträtt och får sitta med i styrelsen som ordinarie ledamot?

    Tack på förhand
    Daniella

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns en möjlighet enlig Bostadsrättslagen, en make/maka/sambo kan väljas till styrelsen, även om personen inte själv är delägare i bostadsrätten. Även i föreningens stadgar kan det i undantagsfall finnas andra möjligheter.

  11. Daniella skriver:

    Hej igen,
    I det här fallet äger personens mamma lägenheten pga hans ekonomiska ställning, men personens mamma har aldrig bott där utan lägenheten har skrivits över på henne. Får personen som bo i lägenheten vara ledamot i styrelsen om det inte står något i stadgarna kring det?

    Tack på förhand.
    Daniella

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I så fall är ju personen formellt sett bara inneboende, alternativt andrahandshyresgäst. Och förutsatt att personen inte står kvar som medlem, kan personen inte inneha styrelsepost. Däremot rösträtt på stämman, om det finns en fullmakt från modern.

  12. Charlotta skriver:

    Hej!

    Jag är medlem av valberedningen i min brf-förening (privat, ej HSB eller SBC).
    En boende vill gärna sitta i styrelsen, men denna person äger inte sin lägenhet och är alltså inte medlem i föreningen. Ägare och medlem är vederbörandes dotter, som inte bor i lägenheten.
    I våra stadgar står: ”Till styrelseledamot och suppleant kan förutom medlem väljas även make till medlem och närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen.”
    Nu hävdar mamman (den boende) att hon enligt bostadsrättslagen kan väljas till post i styrelsen, som ombud för sin dotter. Mamman menar alltså att det i detta fall finns lagtexter som sas gäller över föreningens stadgar. Hon har dock inte konkret dokumenterat detta och jag hittar inte rätt i lagtexten. Vad är det som gäller?

    Ytterligare en fråga i samma ärende. Finns det andra lagar än bostadsrättslagen som är applicerbara på bostadsrättsföreningar. Hur är det exv med lag om ekonomisk förening?

    Vänliga hälsningar
    Tacksam för svar! Stämman är på tisdag den 10/6.
    Charlotta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det blir faktiskt samma svar som i föregående fråga: Mamman är ju formellt sett bara inneboende, alternativt andrahandshyresgäst, och kan därmed inte inneha styrelsepost. Men, hade även dottern bott i lägenheten, då hade det gått, enligt just era stadgar! Så i praktiken är det lite av ett gränsfall, för det skulle räcka med att dottern uppger att hon faktiskt bor där, så kan mamman väljas in i styrelsen. Man skulle också kunna påstå att andemeningen i er stadgebestämmelse tycks vara att en närstående som bor i lägenheten har rätt att bli vald, så med en välvillig tolkning skulle det kunna accepteras just i detta fallet.
      Men ombud på stämman kan hon alltid vara, om hon har fullmakt.

      Lagen om ekonomiska föreningar är den viktigaste lagen för bostadsrättsföreningar, därefter kommer Bostadsrättslagen, med förtydliganden och specialregler för just Bostadsrättsföreningar. Stadgarna kan sedan modifiera och specificera lagen, om lagen tillåter det.

  13. Charlotta skriver:

    Hej igen!
    Jag ser nu att min följdfråga blev konstigt formulerad. Orden som borde ha varit med är ”i detta specifika fall”.
    Nytt försök: I min första fråga citerade jag en paragraf i min förenings stadgar. Finns det lagtext som kan ogiltigförklara den paragrafen?
    Vänliga hälsningar
    Charlotta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, den citerade stadgetexten är en utvidgning av lagen, och tillåten. Men i detta specifika fall ger varken lag eller stadgar mamman någon absolut rätt att vara styrelseledamot.

  14. Arne Stensson skriver:

    Vi är en mindre brf. med 54 b-rätter. Vi har en anställd fastighetsskötare, som vi inte är nöjda med. Nu har vi upphandlat med RB och HSB gällande fastighetsskötsel. Vid extrastämma ang. detta blev röstetalet lika för entreprenad alt. anställd. En av dom som röstade till att behålla anställd är inte medlem och har inte uppvisat fullmakt från sin fru som äger b-rätten. Enl. våra stadgar skall fullmakt uppvisas för att få rösträtt, så har inte skett. Är då dennes röst ogiltig ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är riktigt att formellt sett krävs det en fullmakt. Men som vi skriver i avsnittet ovan så tycker vi att i just dessa fall, när medlem företräds av maka/make, då ska man inte behöva fullmakt, det blir väldigt stelbent.
      Men ett beslut är ju tydligen fattat på stämman (med ordf. utslagsröst?), och det går inte att ändra på i efterhand, för stämman har ju godtagit den röstlängd som upprättades, och det beslut som fattades.
      Om man vill ifrågasätta beslutet, finns det ingen annan möjlighet än att kalla till ny stämma och ta om beslutet.

  15. Conny Karlsson skriver:

    I vår BRF på ordinarie stämma röstade 10 personer på en utökning av styrelsen från 5+1 till 7+2. Finns 16 namn i den godkända röstlängden!
    Vidare röstning förekom inte! Klar majoritet alltså!
    På efterföljande styrelsemöte hävdade ordförande att röstningen inte gått rätt till! Det fanns 2 personer från samma lägenhet med på röstlängden!
    Styrelsemajoriteten beslutade därför om extra stämma! Är ovanstående skäl nog för en extra stämma? Det verkliga skälet är att ordförande inte gillade besluten på ordinarie stämma!
    Extra stämman ändrade tillbaka till 5+1 och ändrade även i valet av personer till styrelsen!
    Är detta förenligt med demokratin i föreningen?
    Kan jag ansöka om stämning i Tingsrätt? Eller ska jag låta det bero?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Beslutet på ordinarie stämma var giltigt. Även om fel i röstlängden upptäcks, ändras inte giltigheten i beslutet om det inte klart framgår att beslutet skulle blivit annorlunda med rätt röstlängd. I detta fallet hade alltså ny stämma inte behövt sammankallas. Men när det ändå gjordes så, så blir extrastämmans beslut också giltigt, och ersätter tidigare beslut. Enda sättet att ändra på saken är att kalla till ännu en stämma, eller ta upp förslaget på nästa ordinarie stämma. Detta är absolut ingen fråga för Tingsrätten.

  16. Conny Karlsson skriver:

    Tack för svaret!
    Har sett hovrättsdomar angående röstningsförfaranden vid beslut!
    Varför är det ingen fråga för Tingsrätten? Enligt Hyresnämnden i Västerås så är det det!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Rent formellt och juridisk är det Tingsrätt/Hovrätt som behandlar dessa frågor. Men jag tycker att detta fall inte är lönt att dra till domstol, eftersom det inte finns något väsentligt att anmärka på i beslutsgången, om jag förstått saken rätt.

  17. Hersha skriver:

    Hej,tack för en bra sida,
    jag har en fråga kring föreningsstämman och ansvarsvarsfriheten som beviljas en styrelse. Kan styrelsen/enskilda ledamöter ställas till svars för felaktigheter (ren och skär stöld) som gäller tidigare år då ansvarsfrihet har beviljats för det bokslutsåret?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det finns sådana möjligheter, särskilt om det har handlat om brottslig verksamhet. Läs mer om detaljerna i LEF 13 kap. 5§, särskilt två sista styckena. Observera dock att det i praktiken måste vara styrelsen som gör en sådan framställan (mot tidigare ledamöter).

  18. Britta Jansson skriver:

    Hej! Om det efter en nybyggnation och nybildad bostadsrättsförening, vid en årsstämma kvarstår t ex fem lägenheter som inte hunnit bli sålda, utan fortfarande ägs av byggbolaget som därmed har kvar sitt medlemskap, hur många röster är byggbolaget då berättigat?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det ska framgå av stadgarna. I normala fall har byggherren bara en röst, men i vissa föreningars stadgar har byggherren försäkrat sig om att ha lika många röster som antalet ägda lägenheter. Eller, i några fall jag stött på, har byggherren sett till att de har absolut majoritet i föreningen så länge de har lägenheter kvar i sin ägo. Mycket fult.

  19. Linda skriver:

    Hej!
    Jag och min sambo äger en lägenhet och vår bostadsrättsförening är endast tre lägenheter i. Jag och min sambo är ”endast” 21 och 23 år gamla, vilket de andra i styrelsen utnyttjar och tycker vi är barn och behandlar oss som minderåriga trots att vi har lika mycket ”makt” och att säga till om. De beslutar saker bakom vår rygg, och sedan bara informerar oss veckor till månader senare om vad som hänt. Det är svårt att stå upp emot dem, så när min sambo skulle på möte ang en konflikt ville han ha med sin mammas kille för stöd och hjälp. Men de andra i styrelsen blev helt galna och började skrika och kastade ut honom. Får han vara med, eller inte?
    Med vänlig hälsning,
    Linda

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Tråkigt att ni möter sån motstånd. Ni ska ju ha precis lika mycket rätt och inflytande som övriga medlemmar. Jag förstår inte situationen helt. Om det bara är 3 lägenheter, bör ju alla ingå i styrelsen. Om det var på ett allmänt möte detta inträffade så har man rätt att ha med sig ett biträde, men var det på ett styrelsemöte har man det inte.

  20. RSN skriver:

    Hej!
    Vår förening skall snart ha årsstämma och många viktiga motioner har kommit in till stämman. Normalt avhandlas dessa sist på mötet under övriga punkter. De flesta är då trötta och vill ha kaffe eller gå hem. Kan man vända på dagordningen så att motionerna avhandlas först? Argumentet för detta är att motionerna är av avgörande betydelse för föreningen.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jo, visst kan man kasta om dagordningen! På dagordningen finns ju en punkt som heter ”Godkännande av dagordning”, och då kan man föreslå en annan ordning på punkterna. Det blir alltså stämman som då får rösta om detta.

  21. Kristian skriver:

    Hej
    Jag har en fråga angående fullmakt att rösta på stämman.
    Hur kan fullmaktsgivaren kontrollera att ombudet verkligen röstade som man kommit överens om?
    Bör man som regel vid omröstningar i stämmoprotokollet specifikt notera hur ombuden röstade?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att lämna en fullmakt till en annan person innebär ett förtroende. Att du litar på att personen. Antingen kommer du överens med personen att rösta på ett visst speciellt sätt. Eller får personen rösta som den själv finner bäst. Men har du väl lämnat fullmakten, så har du inte längre kontroll över din röst, du har ju lämnat bort den, personen kan i praktiken rösta hur den vill. Fullmakt är en fråga om förtroende.
      Man brukar aldrig notera hur var och en röstar på en stämma, inte heller ev ombudsröster.

  22. Elisabet skriver:

    Hej!

    Ovan skriver ni att externa revisor får vara med på årsstämman. Hur är det med internrevisorn?
    Ska inte en kallelse till årsstämman även gå till denne?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Självklart. Men en internrevisor är väl per definition medlem i föreningen, och får väl automatiskt kallelsen.

  23. ann-kristin skriver:

    Hej
    Kan en man som anser sig vara sambo med en kvinna ( då de bor hos varandra växelvis) som äger en bostad i vår förening men äger själv och är skriven på en annan adress och dessutom inte medlem i vår förening, ha rösträtt på vår stämma?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Han är ju inte medlem, och kan därför inte på egen hand delta eller rösta. Men om han får en fullmakt av sin sambo kan han naturligtvis delta som ombud.

  24. Anait Palm skriver:

    Hej, tacksam om du kan svara på min fråga om styrelsens ledamöter äger rösträtt i en ekonomisk förening där står på dagordningen om fortsatt förtroende för nuvarande styrelse följaktligen ha fullmakt från en annan medlem. I lagboken står bara om en medlem men inte om styrelsen själv.
    EFL 7 kap §3 En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
    1. talan mot honom
    Vi skall ha extra föreningsstämma på tisdag den 23 juni, tacksam om du kan svara innan dess.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag är osäker på vad frågan egentligen gäller, du får gärna formulera om den.

  25. Fullmakt vid stämma skriver:

    Ang fullmakt vid årsstämma, ordf. ”Kräver” bevittnad fullmakt men vi hävdar att det inte behövs, vilken paragraf kan vi hänvisa till i bostadsrättslagen

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Bestämmelsen finns i Föreningslagen (LEF) 7 kap. 2§. Där står att fullmakten ska vara ”dagtecknad”, men inget om den måste vara bevittnad. Ställ motfrågan: I vilken lag står det att fullmakten måste vara bevittnad?

  26. Minna Salminen-Karlsson skriver:

    Får styrelsemedlems make/maka rösta om ansvarsfrihet om de äger en bostadsrätt tillammans? Tillsammans har de en röst, och får sinsemellan besluta vem som får använda den. Kan de besluta att den part som inte sitter i styrelsen använder den?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt min bedömning är även make/makan jävig, och får inte rösta i ansvarsfrågan.

  27. Jonas skriver:

    Hej

    Vi har en medlem som är bra på att samla fullmakter och få sin vilja igenom. Finns det någon mall för hur en fullmakt ska se ut? Ska det stå angivet vilket lägenhetsnummer den fullmakten avser? Vem som står som fullmaktsinnehavare? Eftersom en medlem inte riktigt får ha hur många fullmakter som helst kan denne då dela ut dessa på en stämman till likasinnade?

    Hur bör styrelsen hantera en protestlista från ett större antal medlemmar som inte vill ställa sig bakom ett stämmobeslut. Bör man ta hänsyn till en protestlista på stämman fast majoriteten av de som protesterar inte dyker upp på en stämma? Bör man överhuvudtaget ta upp och informera om detta?
    Tackar för upplysningar.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      På fullmakten ska det stå vilken lägenhet och medlem som avses (alltså vem som ger bort fullmakten), och till vem (en släkting eller annan medlem). Den ska vara daterad, och underskriven. En medlem på stämman kan bara inneha 1 fullmakt från en annan medlem, enligt de allra flesta föreningsstadgar. Det ska alltså inte gå att samla på sig fullmakter, eller dela ut fullmakter till andra på mötet.

      En ”protestlista” bör man alltid ta på största allvar, men den formella hanteringen beror på hur den är utformad och vad protesten avser. Om t ex 10% av samtliga medlemmar kräver något, t ex en extrastämma eller särskild granskning, så måste detta ske. Oavsett om dessa undertecknare är fysiskt närvarande eller inte.

      Man bör alltid ta protester på allvar, och i möjligaste mån informera alla medlemmar om läget.

  28. Ny styrelsemedlem skriver:

    Hej
    I våra stadgar står det ”valbar är endast person boende i fastigheten”
    Det är ju ganska glasklart. Nu har vi dock en medlem som bor på andra sidan stan och han kan behövas i styrelsen i framtiden.
    Går det att rösta in honom och isåfall med vilka skäl

  29. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Nej, enligt era nuvarande stadgar går inte detta. Men det finns två sätt att lösa problemet: Antingen att låta personen bli adjungerad, dvs deltar i styrelsearbetet men utan formell rösträtt (och detta beslutar styrelsen själv om). Eller att ändra i stadgarna och t ex modifiera passusen till att 1 ledamot inte behöver bo i fastigheten.

  30. Ny styrelsemedlem skriver:

    Tack för svar, denna lösning passar oss perfekt

  31. Josse skriver:

    Hej,

    kan en person vara ordförande i en bostadsrättsförening som själv inte är skriven på adressen (dvs bor i föreningen)?

    Hur fungerar det om personen i fråga även jobbar i förvaltningen som bostadsrättsföreningen använder?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det hänger på om det finns något skrivet om detta i stadgarna (se föregående fråga). Men i normala fall är det inget problem, det räcker att personen är medlem i föreningen. Och det finns stadgar som tillåter även utomstående att vara valbara till styrelsen.
      Att personen arbetar på det företag som föreningen anlitar är i sig inget hinder, så länge detta är allmänt känt. Dock kan man anse att personen är jävig i de frågor som rör avtal med detta företag, och ska alltså inte delta i sådana beslut.

  32. Håkan skriver:

    Hej
    när vi väljer ny styrelse på en extrastämma ska vi då redan på stämman bestämma vem som ska vara ordförande, kassör o likn eller kan styrelsen bestämma det vid sitt första möte?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det hänger på vad som står i stadgarna. Det vanligaste är att styrelsen själv bestämmer vem som ska vara ordförande etc. Men i vissa stadgar står det att stämman ska utse ordförande.

  33. Får man rösta skriver:

    Hej
    På en extrastämma får ju alla rösta. men får även medlemmen rösta om det är ett ärende som hen är iblandad i, eller hur funkar det, är det inte en jäv situation?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Grundprincipen är att på en stämma, som ju är ett medlemsmöte, där har alla rösträtt, även om frågan berör en eller flera enskilda medlemmar. Alla har rätt att bevaka sina egna intressen, och rösta i enlighet med det. Det finns dock ett undantag, och det är när en förtroendefråga ska avgöras, t ex frågan om ansvarsfrihet, där har de ansvariga (styrelsen) inte rösträtt.

      Blanda inte ihop jäv på en stämma med jäv i en styrelse: i en styrelse är man förtroendevald, ett ombud, och förväntas agera utifrån det gemensammas bästa och inte utifrån egenintressen.

  34. Fullmakt skriver:

    Hej
    Måste man ha en fullmakt med sig om man ska företräda någon annan på stämman när alla vet vilka båda personerna är?
    Ex en liten förening där jag ska företräda min mor som också bor i föreningen.
    Det är ju uppenbart för alla att jag företräder henne. Men kräver lagen en skriftlig fullmakt ändå?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, rent formellt kan man alltid kräva en undertecknad fullmakt, oavsett vem man företräder. I praktiken anser jag dock att det inte ska behövas om man kommer i stället för sin maka/sambo. När det gäller andra släktingar man inte bor ihop med, bör man dock ha fullmakt, det är ju inte självklart att alla förstår att man är godkänd företrädare eller tycker likadant.

  35. AD skriver:

    Mycket bra info Lennart!
    Mina frågor är:
    På årsstämman eller extra stämman, får man då välja vilken medlem som helst till ordförande på stämman alltså?
    Och, Jag sitter i styrelsen! kan jag då också som egenföretagare bli anlitad utav BRF för vissa tjänster som t ex sommarunderhåll, vinter osv?.
    Anställd kan man vara så det borde inte vara någon skillnad eller hur:)?

    MVH
    AD

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Till stämmoordförande kan vem som helst väljas, behöver inte ens vara medlem i föreningen.

      Det finns inget hinder att föreningen anlitar dig för vissa tjänster. Viktigt är dock att du själv inte på något sätt deltar i styrelsen beslut om detta, eftersom du är jävig.

  36. Extrastämma skriver:

    Hej Lennart. Tack igen för bra sida.
    Ev så ska vi ha en extrastämma nu i vår för att välja in 2 nya ledamöter.
    Kan man på denna stämma även lägga ett motförslag att rösta om?
    Hur går man till väga?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det är alltid fritt fram att lägga motförslag, t ex alternativt antal ledamöter, eller föreslå alternativa kandidater. Det är inget som behöver förberedas, det är bara att föreslå det på stämman. Vill man öka sina chanser, kan det dock vara bra att informera medlemmarna i förväg.

  37. TG skriver:

    Hej Lennart!

    Min man sitter i styrelsen i vår bostadsrättsförening (som är en liten förening med bara 8 lägenheter). Han har tidigare vart Ordförande men valde att träda ifrån och sitter nu bara som styrelsemedlem. Dom senaste gångerna har han inte fått information om var och när mötet ska hållas och därmed inte kunna närvara. Vad kan vi göra och har vi några krav på detta från nuvarande ordförande eller sekreterare som ska skicka ut informationen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Om din man är vald till styrelseledamot ska han kallas till alla styrelsemöten. Blir han inte det är i princip styrelsemötena ogiltiga (LEF 6:9). Ni ska naturligtvis klaga till nuvarande ordföranden, som är huvudansvarig, och om inte det hjälper ska ni kontakta föreningens revisor. Detta är ett allvarligt fel.

  38. Thomas Schullström skriver:

    Hej,
    Ang. rösträtt så har jag svårt att hitta entydigt svar på ett aktuellt fall vi står inför vid vår extrastämma nästa vecka.
    Ett dödsbo äger en lägenhet i föreningen. 2 systrar är arvtagare och dessutom oense om vad man ska göra med lägenheten. Ingen entydig företrädare för dödsboet finns. Får dödsboet rösta på stämman? Kan en av systrarna utöva sin röst utan medgivande av den andra? (Styrelsen har fått fullmakt från en syster, inget från den andra)

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressant fråga, som vi fått anledning att fördjupa oss i!

      På första delen av frågan är svaret enkelt: Dödsboet får utöva bostadsrätten, och får alltså delta och rösta på stämman (BrL 6:1a). Men sen kommer den svårare frågan: Vem ska företräda dödsboet, om det finns fler delägare i dödsboet?

      Ett dödsbo är en juridisk person, som bara kan företrädas av dess (samtliga) delägare, eller av ett ombud (LEF 7:2). I praktiken måste därför dödsboet på en föreningsstämma företrädas av en person som har ett intyg (fullmakt) att denna företräder hela dödsboet. Ett sådant intyg måste vara undertecknat av samtliga dödsbodelägare. I ert fall innebär det alltså att den fullmakt ni i styrelsen fått inte gäller, om den inte skrivs under även av den andra systern. En av systrarna kan heller inte komma till stämman, utan en fullmakt från den andra.

      Obs, detta är vår tolkning av aktuell lagstiftning, men vi tror vi har rätt.

  39. Thomas Schullström skriver:

    En tilläggsfråga:
    Varje lägenhet har en röst. Hur gör man om 2 medlemmar i en lägenhet deltar i stämman och vill rösta olika? Räknar man halva röster?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Varje lägenhet har bara 1 röst, och den är odelbar. Man måste alltså vara överens hur man röstar, eller avstå. För att hantera detta rent praktiskt är det bra att på stämman dela ut röstkort, 1 för varje lägenhet.

  40. Ulf skriver:

    Hej Lennart,

    Förstår att 1/10 av medlemmarna på en stämma t ex kan begära att det kallas till en extra-stämma eller blockera att en styrelse får ansvarsfrihet. Menas då 1/10 av de närvarande medlemmarna på stämman eller menas 1/10 av föreningens totala antalet medlemmar (närvarande och icke närvarande) ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Med det menas minst 1/10 av föreningens alla röstberättigade medlemmar (LEF 7:5, 8:2), vilket ska tolkas som 1/10 av totala antalet medlemslägenheter (LEF 7:1, BrL 9:14). Om en förening t ex har 25 bostadsrätter räcker det att 3 medlemmar (lägenheter) röstar för att få till stånd en extra stämma.
      ”EJ ansvarsfrihet” kan också beslutas om mer än hälften på stämman är emot det (vanlig majoritet, LEF 7:4). Att begära en ”med-revisor” eller ”särskild granskning”, då räcker det faktiskt att 1/3 på stämman röstar för det (LEF 8:2, 8:17).

  41. Lars Henriksson skriver:

    I lagen står att varje ärende i stämman ska täckas av en motion, men däremot står ingenting om förslag så man skulle då kunna få uppfattningen att lagen säger att spontana förslag inte är tillåtna, men så är det ju inte heller. Kan ni ge några synpunkter? Hur definierar man ”ärende”?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det här går inte att definiera, utan man får ta ett exempel: Någon föreslår en ombyggnad av innergården, och förslaget kan vara mer eller mindre preciserat. Det är ett ärende, en motion. På stämman kan det då komma upp tilläggsförslag, eller alternativa förslag på ombyggnad. Alla sådana förslag och tillägg ska man kunna diskutera och rösta om, så länge de i huvudsak följer huvudförslaget. Men man kan t ex inte fatta beslut om att göra om gården till ett garage, om detta inte omnämndes i motionen.

  42. Olle Blomen skriver:

    Kan en föreningsstämma i en bostadsrättsförening välja en person till rösträknare som tillika är styrelseledamot?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det finns inget formellt hinder. Men man bör försöka välja någon neutral och oberoende medlem.

  43. Anders skriver:

    Hej Lennart,
    Såg frågan tidigare här men måste få ett korrekt svar
    -Får en sambo(ej skriven på adressen) och ej heller medlem i Brf på något sätt delta på föreningstämman? Alltså endast delta?
    Vi ser en risk med att låta detta ske och vill ha klara direktiv, tack på förhand

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta regleras i LEF 7:2. En sambo får delta som biträde till medlemmen. En sambo kan också agera ombud för medlemmen. Såvida inget annat sägs i era stadgar. Sambo behöver inte vara skriven på adressen och behöver (självklart) inte vara medlem.

  44. Carl skriver:

    Min fru och jag äger vår lägenhet tillsammans. Min fru kandiderar till styrelspost nästa stämma (ej i styrelsen tidigare). Kan jag rösta på henne med vår gemensamma röst?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, alla har rösträtt i personvalsfrågorna, och det är tillåtet att rösta på sig själv. Ni har en röst tillsammans, så visst kan du rösta på din fru!

  45. Iven Rambow skriver:

    Hej!
    Vet inte, om min fråga hör hemma under trådens rubrik, men hoppas kunna få svar ändå.
    Bor med min fru i en bostadsrättslägenhet, som min fru äger och därmed är endast min fru medlem i föreningen.
    Jag har hittills kunnat följa med på stämmor och möten, s.a.s som ”biträde”.
    På senaste extrastämman hävdade ordföranden, att jag inte hade ”yttrande-rätt”, eftersom jag inte är medlem. Finns det stöd för ett sådant påstående i lag eller på något annat sätt? Mitt tänkta inlägg vid tillfället var relevant och gällde ett bidrag i diskussionen efter att extrastämmans ärenden avslutats.
    Tacksam för ett svar
    Med vänlig hälsning! Iven

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ett biträde har samma rätt att prata och yttra sig som medlemmen. Poängen med biträde är ju att stödja och hjälpa medlemmen. T ex kan ju medlemmen ha tal- eller språksvårigheter, och då blir det ju självklart att biträdet ska kunna föra medlemmens talan.

  46. Gert Mårtensson skriver:

    Våran årsstämma är den 12 maj 2016 och någon årsredovisning har styrelsen ännu inte gett besked på var den är tillgänglig, den9/5. Påpekade detta för styrelsen för mer än 1 vecka sedan fick då besked att den finns till årsmötet och det var tillräckligt.
    Så läser inte jag Lagen om ekonomiska föreningar, som även måste gälla vår förening. Senast 1 vecka innan skall årsredovisningen finnas tillgänglig?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är riktigt att årsredovisningen ska finnas tillgänglig senast 1 vecka före stämman. Tyvärr slarvas det med detta i många föreningar, pga rent slarv, dålig tidsplanering eller ren okunskap. Det finns en juridisk möjlighet att klandra en stämma om den hålls trots att årsredovisningen inte varit tillgänglig i tid, men det är en omständlig process. Bättre är att med kraft påtala detta slarv på stämman, och försöka få till en skärpning i framtiden.

  47. Malin skriver:

    Hej! Vi ska ha föreningsstämma i vår bostadsrättsförening inom kort. Min man och jag äger en bostadsrätt tillsammans. Min man är utomlands på uppdrag en längre tid och jag har ingen möjlighet att närvara vid föreningsstämman utan vill skicka en fullmakt med en granne. Måste denna fullmakt vara underskriven av oss båda (jag och min man) eller räcker det med min underskrift då han befinner sig på en plats utan möjlighet att posta fullmakt till mig?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag vet faktiskt inte vad som gäller rent juridiskt, men i praktiken brukar det räcka med ena delägarens underskrift. Ena delägaren har ju full rätt att företräda bostadsrätten på en årsstämma, och det bör alltså gälla även när en fullmakt ska utfärdas.

  48. Theres skriver:

    Hej,
    Vi är kallade till föreningsstämma i den Brf där vi bor och är medlemmar.
    I kallelsen står det att fullmakt behövs ”om två eller flera personer är bostadsrättshavare gemensamt men bara en närvarar på stämman”. Behövs det verkligen?
    Om en av oss närvarar, men utan fullmakt från den andra så hävdar styrelsen att den närvarande endast har en halv röst! Men det finns väl inga halva röster?!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En närvarande medlem representerar hela lägenheten, och behöver aldrig någon fullmakt av ev övriga delägare. Halva röster existerar inte. Se föregående fråga.

  49. Lucas Carlsson skriver:

    Hej. Hur ska en fullmakt se ut? Min brf har har en extra stämma för att rösta om lägenhetsdörrarna i föreningen ska bytas till säkerhetsdörrar. Styrelsen förespråkade ett Ja och hade i sin information lämnat med en mall till fullmakt, med tre alternativ benämnda 1,2,3 (det fanns två olika ja-alternativ). Jag delade ut en information där jag argument för Nej, där jag lämnade med en kopia av styrelsens fullmaktsmall och kryssade i alternativ 3 och lade till texten ”Nej, Byt ej.”. De medlemmar som hade använt denna mall fick sina fullmakter underkända eftersom alternativ 3 hade varit förikryssat. I övrigt innehöll fullmakterna, namnet på den som fått fullmakten och namn, underskrift, datum och lägehetsnummer för den som gett fullmakten. Var det korrekt att underkänna dessa fullmakter? Personerna som fått fullmakterna var medlemmar i föreningen och företrädde ingen annan medlem. Styrelsen hävdade att om inte alternativ 3 varit förikryssat så skulle fullmakterna varit giltiga.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag har svårt att se att en förifylld fullmakt skulle vara mindre värd eller mindre giltig än en fullmakt som kryssas i manuellt. En fullmakt behöver inte ha några alternativ alls, utan det vanliga är att fullmaktsgivaren ger sin fullmakt i fortroende, och därmed överlåter till fullmaktstagaren att röst efter eget tycke. Jag anser alltså att alla fullmakter borde godkänts. Det är för övrigt inte styrelsen som ska avgöra huruvida en fullmakt är giltig eller inte, utan stämmordföranden, som i sin tur kan rådfråga stämman i tveksamma fall. Det är ju faktiskt stämman som i slutänden ska godkänna röstlängden.

  50. Fredrik skriver:

    Hej Lennart! Angående följande del i er text:

    ”Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt.”

    Utifrån vilken rättskälla drar ni denna slutsats? Bortsett från möjligheten att föreskriva en sådan inskränkning i föreningens stadgar har jag inte lyckats hitta detta i varken lagtext eller doktrin. Vore varmt tacksam om du kunde ange varifrån ni dragit denna slutsats.

    Tack på förhand!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Precis som du själv har kommit fram till, så är denna inskränkning något som finns i stadgarna, i praktiskt taget alla bostadsrättsföreningar. Och bakgrunden är att Föreningslagen ger möjlighet till en sådan inskränkning. LEF 7 kap. 3§: ”I stadgarna får det bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda.

Lämna ett svar