Valberedningen del 2 – presentation och val

Val av styrelse i bostadsrättsförening – valberedningens förslag

Valberedningens förslag ska presenteras, och val förrättas, och hur det görs är viktigt!

Först och främst, valberedningens förslag bör vara skriftligt, och bör om möjligt delas ut tillsammans  med kallelsen.

Och förslaget ska vara tydligt och fullständigt, så att alla förstår hur den nya styrelsen kan komma att se ut.

  1. Först redogör man för hur valberedningen har arbetat.
  2. Därefter tar man upp frågan om antalet ledamöter / suppleanter, dvs om det ska vara som det varit, eller om antalet bör ändras.
  3. Därefter räknar man upp de ledamöter som “sitter säkert”, dvs de som har ett år kvar på sin mandatperiod. (Detta för att alla ska få en tydlig bild över hur den nya styrelsen kommer att se ut.)
  4. Därefter redogör man för de ledamöter som flyttat, hoppat av, eller inte ställer upp för omval.
  5. Därefter räknar man upp de som man vill föreslå till omval. Här bör man också ge en motivering för var och en.
  6. Därefter presenterar man de nya kandidaterna, med utförlig motivering, och om det är 2-års-val, fyllnadsval, eller en suppleantpost.
  7. Till sist ska man nämna övriga föreslagna namn som varit uppe till diskussion, och som kanske fortfarande vill kandidera, eller åtminstone accepterat att bli omnämnda.

Den sista punkten är viktigt ur demokratisk synvinkel. Man kan inte nog betona att det inte är valberedningen som väljer styrelse, utan det är stämman som ska välja. Medlemmarna har rätt att få veta om det finns fler kandidater att välja på än de som valberedningen föreslår!

Nu kan det ju vara så att om en kandidat inte blir föreslagen av valberedningen, så vill denne kanske inte längre kandidera, och det får man ha förståelse för. Han eller hon kanske inte ens vill bli omnämnd, och det måste man då respektera. Men den som vill ställa upp, som alternativ till valberedningens förslag, den ska bli omnämd, och inte undangömd.

Stämman

På stämman gäller det sedan att stämmoordföranden sköter den här punkten professionellt och opartiskt. I små föreningar där det råder en familjär stämning, utan motsättningar eller fraktioner, kan man i regel genomföra styrelsevalet utan större formaliteter. Men det är ändå viktigt att det går rätt till.

Stämmans ordförande kan börja med att redogöra för utgångsläget, om vilka som avgått och så vidare, eller så överlämnas ordet direkt till valberedningens talesman.

Valberedningen redogör muntligt för sitt förslag, och när namn räknas upp bör personerna i fråga ställa sig upp och visa sig, och kanske säga några ord. Och detta bör gälla alla, även de som automatiskt sitter kvar, och de som föreslås till omval. Helt nya kandidater bör också presentera sig själva.

Därefter ska ordföranden alltid ställa frågan: “Vi har hört valberedningens förslag, finns det fler förslag?”. Finns det då alternativa kandidater, så ska dessa ha en chans att bli föreslagna, eller föreslå sig själva. De får då resa sig upp och presentera sig, och försöka övertyga stämman om att de är bättre kandidater än valberedningens förslag.

Valproceduren.

Fall 1. Ingen föreslår någon ytterligare, och ingen anmäler sig själv. Då finns det bara valberedningens förslag. Då kan stämman gå till beslut direkt genom vanlig acklamation, dvs ordföranden frågar stämman om man kan rösta enligt valberedningens förlag. Alla (eller de flesta) ropar ja, och saken är klar.

Fall 2. Någon föreslår sig själv, eller någon förslår någon som accepterar att kandidera vid sidan om valberedningens förslag. Då finns det alltså fler kandidater än lediga poster. Då måste stämman gå till sluten omröstning direkt. Det ska ske med lappar, där varje röstberättigad får en lapp där man får skriva högst det antal namn som ska väljas. Det är rösträknarnas uppgift att sammanställa ett resultat. Ibland måste man dela upp valet i flera omgångar om det gäller olika poster (ledamot, suppleant, etc), men enklast är om man i förväg kommer överens om en rangordning av posterna och sedan besätter dem i förhållande till antalet erhållna röster. Styrelsen (stämmoarrangören) måste alltså ha en beredskap att kunna genomföra en sådan här sluten omröstning.

Sammanfattning

  • Skriftligt förlag som delas ut med kallelsen.
  • Alla ledamöter och kandidater skall redovisas och presenteras.
  • Beredskap för sluten omröstning

 

© Borättupplysning Skåne

36 svar till “Valberedningen del 2 – presentation och val“

  1. Kajsa Jansson skriver:

    Hej,
    har en förfrågan gällande val av styrelse då vi nyligen haft årsstämma.
    Medlem som anmält sitt intresse till valberedningen blev inte omnämnd över huvudtaget på årsstämman. De som valdes till styrelsen presenterades av styrelsen, det förekom ingen som helst röstning om de olika kandidaterna och alla blev som sagt inte ens omnämnda. Har detta gått rätt till? Om inte, kan man göra något så här i efterhand?
    Tacksam för svar

  2. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Nej, det verkar inte ha gått riktigt bra till. Men hur kandidaterna presenteras, och vilka som presenteras, det finns det inga lagstadgade regler för. Så om medlemmarna på detta möte accepterade att valet gick till som det nu gick till, så finns det inget mer man kan göra.
    Finns det alternativa kandidater, så måste man se till att de blir föreslagna på stämman, och att de presenteras, eller att de presenterar sig själva. Och då måste det bli omröstning.

  3. Lena Brink skriver:

    Hej,
    Vem ska föreslå arvode till styrelsen. Valberedningen eller mötesordföranden?

    Tacksam för svar
    Lena Brink

  4. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Vem som helst kan lägga förslag om arvodets storlek. Och det kan komma flera olika förslag. Ofta är det styrelsen själv som lägger ett förslag, om ingen annan gör det. Och det är helt ok, eftersom det är stämman som fattar det slutgiltiga beslutet.

  5. Claus Richter skriver:

    Hej, vi hade nyligen årsstämma och valde ny styrelsen. Det var lika mellan gamla och nya styrelsen. En röst blev inte räknad för det var bara ett namn skriven på röstsedel. Man måste veta att den röstande medlem har problem att skriva. Jag menar man skulle väl ge rösten till partiet som har namnet med på sin sida. Valsedeln revs sönder så fort att vi inte kunde reagera. Vi protesterade mot detta. Har jag rätt med min antagande?
    hälsningar
    Claus Richter

  6. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Jag uppfattar det som att ni hade två kompletta förslag på styrelse, den ”gamla” och den ”nya”. Det är inte normalt att göra styrelsevalet på det sättet, det normala är personval, där man röstar på enskilda kandidater. Jag kan inte avgöra vad som är rätt eller fel i just detta fallet, eftersom det ni gjort är så ovanligt och jag inte känner till exakt hur valalternativen presenterades på stämman.

  7. Emma Bromark skriver:

    Hej!
    Ifall kandidat saknas till en styrelsepost, hur kan man då bära sig åt? Kan man ge styrelsen mandat att själva tillsätta en lämplig kandidat när en sådan dyker upp eller måste det då utlysas nytt stormöte för att tillsätta denna vid senare tillfälle?

  8. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    För det första: alla styrelseledamöter och suppleanter måste väljas på en stämma, om inget annat står i stadgarna. Styrelsen kan själv inte välja nya ledamöter eller komplettera sig.

    Om det saknas kandidater, kan man försöka minska antalet ledamöter, i stadgarna framgår det vilket som är minsta antalet ledamöter för just er förening. Får man ändå inte ihop till en styrelse, finns ingen annan möjlighet än att kalla till ny stämma och försöka igen, och då inpränta hos medlemmarna att om inte man får ihop till en styrelse, måste bostadsrättsföreningen gå i likvidation och upphöra.

  9. Emma Bromark skriver:

    Tack för ditt svar Lennart!
    Det är så att vi är en förening med ett antal poster med särskilda arbetsuppgifter. Skulle man isåfall kunna skriva i stadgarna att styrelsen själva får omfördela dessa uppgifter inom sig tills dess att posten är tillsatt vid nytt stormöte? Är det möjligt att ha andra regler om hur mötet ska utlösas för att få posten tillsatt så tidigt som möjligt just för ett extrautlöst möte eller måste samma tid gälla? Vi behöver göra tillägg i stadgarna för att slippa osäkerhet.

  10. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Förstår inte riktigt problemet. Det normala är att man inom styrelsen fördelar och tillsätter alla de poster som behövs. Eventuellt kan man utse föreningens ordförande på stämman, men inga andra poster. Har ni annorlunda stadgar bör de ändras.

  11. Johanna skriver:

    Kan medlemmar på stämman opponera sig om en i valberedningen väljer sig själv till styrelseordförande för kommande år, och sedan låtsas som det inte funnits fler kandidater? I detta fall blir personen i valberedningen då både där och vicevärd och ordförande. Och det tycker jag inte är okey.
    Sitter tyvärr själv i styrelsen så jag får ju inte ens lämna förslag på hur man skulle kunna lösa det isf. Eller får jag det och nämna mej själv som kandidat till nån post?

    Hur säger man upp en vicevärd?

  12. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Rent formellt kan vem som helst föreslå vem som helst på en stämma. Dvs valberedningen kan förslå sig själv som styrelseledamöter, eller styrelseledamöter kan förslå sig själva. Förslagsrätten är helt fri och utan begränsningar. Sen blir det de närvarande medlemmarna som får ta ställning, och göra sitt val. Din beskrivning tycker jag är lite konstig, då du skriver att ”en i valberedningen väljer sig själv till styrelseordförande”, då det formellt sett inte går till på det sättet. Du skriver även ”Sitter tyvärr själv i styrelsen så jag får ju inte ens lämna förslag”, vilket alltså är en felaktig föreställning.

    Det kan tyckas olämpligt att en och samma person är både vicevärd, ordförande, och i valberedningen. Men vill medlemmarna ha det så, så får det bli så. I små föreningar kanske det inte finns andra som vill ställa upp.

    Hur säger man upp en vicevärd? Ja, det beror naturligtvis på anställningsavtalet, om det finns ett sådant. Finns det inget sådant, eller bara ett muntligt avtal, eller är tjänsten tillsatt (vald) på stämman, då bör ett enkelt stämmobeslut räcka.

  13. Lotta skriver:

    Sitter i valberedningen och vi är inte överens om hur vårt förslag ska se ut än. Styrelsen är på mig om att jag ”måste” lämna in ett förslag. Kan jag vänta till stämman och meddela valberedningens förslag eller måste jag ge det skriftligt innan till styrelsen?
    Kan valberedningen föreslå en styrelse och sedan låta stämman bestämma vem som blir ledamot och vem som blir suppleanter?

  14. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Ni i valberedningen avgör själva om ert förslag ska bli offentligt före stämman eller direkt på stämman. Men vår rekommendation är att förslaget lämnas ut i samband med kallelsen. Men ibland händer det att det inte finns något färdigt förslag förrän i samband med stämman. Eller kanske inte ens då…
    Det bästa är om valberedningens förslag skiljer på ledamöter och suppleanter, det är faktiskt två olika val. Om inte valberedningen lägger ett sådant förslag, måste det ske en omröstning på stämman, en sluten omröstning, där medlemmarna får rösta fram de som ska bli ordinarie ledamöter.

  15. Eva-Lena Malmström skriver:

    I styrelsen i vår brf är en ord ledamot på valbar plats. Valberedningen kommer att föreslå en annan person till den posten men den ordinarie ledamoten vill fortsätta. Anledningen till att valberedningen föreslår ett annat namn, är att ledamoten inte kan sköta sitt uppdrag av olika anledningar, samt att en föryngring är nödvändig.
    Hur ska valberedningen lägga fram detta på årsstämman?

  16. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Det är väl mest om fråga om att visa den förre ledamoten vederbörlig respekt i samband med att ni vill ”avsätta” hen. Och att ni naturligtvis ska ha pratat igenom situationen ordentligt med personen i fråga.

  17. Matz Almbrandt skriver:

    Hur väljs medlemmar till nästa års Valberedning? Ska nuvarande Valberedning föreslå medlemmar till kommande års Valberedning eller är det styrelsens uppgift?

  18. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Förslag kan komma från valberedningen själv, eller från vem som helst. Men formellt sett ingår även detta i valberedningens uppdrag.

  19. Lars Henriksson skriver:

    Till senaste stämman anmälde jag mig som kandidat till styrelsen och skrev en kort meritförteckning. Jag har tidigare varit ordförande i en annan förening och lyckats bra och varit flitig. Jag besökte inte stämman av personliga skäl. När stämman inträffade kände ingen till min kandidatur. Ingen presentation gjordes och stämman hade bara att rösta ja i klump till valberedningens favoriter.

    En i mitt tycke förvånande händelse var att stämman bjöds på mingel och vin före förhandlingarna. En av orsakerna varför jag inte deltog i stämman. Konstigt ur min synpunkt, vinet borde ha sparats till efter stämman.

    Annan åsikt jag har är att valberedningen inte ska ha något inflytande på valet. En liten förening kan inte vänta sig att hitta en beredning som så överlägsen föreningsmedlemmarna att det är rimligt. Den har ändå en viktig uppgift i att finna kandidater och redigera meriterna.

    Egentligen borde valet ha ogiltigförklarats.

  20. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Din kandidatur borde ha redovisats av valberedningen på stämman. Men samtidigt är det svårt att få några röster, om man inte själv är närvarande och kan prata för sin sak. Man måste förstå medlemmarna på stämman, som vill veta vem man röstar på. Din åsikt om ogiltigförklarat val instämmer jag dock inte med.

  21. Lars Henriksson skriver:

    Hej! igen!

    När valberedningen mörkade mitt intresse att kandidera visste den inte att jag skulle skulle vara frånvarande. Visst kan stämman vara mer tveksam om kandidaten inte är närvarande men man är inte automatiskt utesluten för att man råkar få förhinder.

    Och en kandidat som stämman inte känner till kan den rösta på.

    Och som ni skriver, varje kandidats meritlista skall naturligtvis ha redovisats.

  22. Karin Nilsson skriver:

    Hej

    Jag sitter i valberedningen i en bostadsrättsförening. Inför årsmötet har alla styrelseledamöterna aviserat att de tänker avgå, även de som har mandattid kvar.
    Valberedningen har knackat dörr hos alla medlemmar och fått ihop kandidater till alla posterna och fler därtill. Mina frågor är nu följande:
    1. Vi har hittat en medlem som vi tycker är extra lämplig för ordförandeposten. Kan valberedning föreslå denna person på posten och stämman röstar på förslaget?
    2. Röstar stämman sedan in resten av ledamöterna genom att skriva kandidaternas namn på lappar som lämnas in till styrelsen?
    3. Vi har även här önskemål om att vissa personer kommer med i styrelsen p.g.a av att de besitter viktiga kompetenser som är till gagn för föreningen. Kan vi föreslå vem som ska röstas in på de övriga posterna
    4. Ska suppleanterna röstas in för sig

  23. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    1. Oberoende av vad som står i stadgarna kan stämman fatta beslut om att utse ordförande (LEF 6:8).
    2. Om det bara finns precis så många förslagna som ska väljas, kan det ske med acklamation. Finns det däremot fler föreslagna än platser, bör det ske genom sluten omröstning.
    3. Övriga poster kan bara styrelsen själv fördela.
    4. Suppleant-valet är ett separat val.

  24. Per Johansson skriver:

    Hej jag har en fundering.

    Jag sitter i valberedningen och vi hade arbetat fram ett riktigt bra underlag inför årsstämman. Dock hade vi inte redovisat det för sittande styrelse, men informerat de som satt på omval att vi kommer rösta på dem igen.
    Till saken hör att vi fick en möjlighet att sätta in en helt ny person som ledamot istället för att plocka upp en suppleant som suttit länge. Personen som vi ville få in har en mycket intressant och högt kvalitativ bakgrund. Då vi på stämman föreslog personen i fråga, ville ordföranden och styrelsen istället föreslå personen som var suppleant, vilket resulterar i att vi nu har en styrelse där samtliga ledamöter har suttit länge på sina poster. Dock fick vi in väldigt många nya suppleanter men ändå hade vi inte en chans då styrelsen och den enskilde medlemmen (ordföranden) hade en annan åsikt.
    Detta innebär ju att så länge styrelsen styr och ställer kan de behålla sina positioner. Finns det inget man kan göra??

  25. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Det låter som att ni ändå gjorde ett försök. Men det är ju stämman som beslutar, genom omröstning, och tydligen ville majoriteten följa styrelsens linje. Jag hoppas jag uppfattat saken rätt. Det är alltid svårt att få stämman med sig om styrelsen är emot.

  26. Lars H skriver:

    Ingen separat person har ansvaret för att lagar och stadgar följs under en årsstämma utan varje deltagare har samma ansvar. I min förening har lagar och stadgar brutits vid varje stämma. Någon gång har man fått styrelsevalet uppskjutit fast det står i stadgarna att årsstämman väljer styrelse. Styrelseordförande har alltid valts av stämman trots att det står i lagen att styrelsen ska välja ordförande. Valberedningen har i ett par fall inte meddelat alla styrelsekandidater till årsstämman. Osv. Vilken är den normala påföljden i fall som dessa?

  27. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Instämmer i att det i praktiken inte finns några påföljder om saker inte går rätt till på en stämma. I undantagsfall kan man dock klandra ett stämmobeslut till tingsrätten. Hur valberedningen ska arbeta finns inte reglerat i någon lag. Men angående ordförandevalet har du fel: Oberoende av vad som står i stadgarna kan stämman fatta beslut om att utse ordförande (LEF 6:8).

  28. Lars H skriver:

    Så här står det i lagen:

    8 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall
    välja ordförande, om inte annat föreskrivs i stadgarna eller har beslutats
    av föreningsstämman.

    Det är lite förvånande, men det måste innebära att stämman först måste rösta i frågan och vid positivt valresultat får stämman välja ordförande. Det är säreget att stämman får rösta emot stadgarna i ett enkelt val då det annars är så starka krav för att få göra en stadgeändring.

    Man får nog också tro att styrelsen arbetar bättre internt om den själv har valt ordförande.

    Som du säger så stadgar inte lagen vad en ev. valberedning har för uppgift. Då har man alternativen att arbetsuppgifterna införs i stadgarna eller att stämman helt enkelt tar ett beslut om uppgifterna.

  29. Anne Andersson skriver:

    Jag är vald som sammankallande i valberedningen i vår förening. Valberedningen består endast av 2 personer.

    Vi har arbetat fram ett förslag där 3 styrelseposter skall tillsättas.
    3 styrelseplatser har vardera 1 år kvar.

    Sittande ordf har stört oss och skickat brev med ”angeläget anvisn vem han vill ha i styrelsen trots att han själv kommer att avgå enl egen önskan.

    Därefter kallat oss till möten och uttalat sitt missnöje med våra val av kunniga ingenjörer och ekonomer. Han har trakasserat mig och ring mig flera gånger.

    Den 11 januari 2016 sände vi en tydlig redovisning av vårt förslag till ordf. Då kallar han den andra personen i valberedningen den 13 januari till samtal och psykar o påverkar henne så att hon medd mig som är sammankallande att hon vill ändra namnen!

    Hur skall jag agera? Han har nu skapat split o söndring av vårt förslag och oss trots att vi dessförinnan var helt överens och tagit beslut om vårt förslag.

    Har jag rätt som sammankallande att ändå skicka ut vårt ”riktiga förslag” till samtliga medlemmar?

  30. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Alla har rätt att komma till er och lämna förslag, även ordförande har denna rätt. Blir det sen för mycket får ni väl säga ifrån. Om ni vill ta intryck och låta er påverkas eller inte, det är upp till er själva. Alla får tycka vad dom vill, och har även rätt att ändra sig.
    Jag förstår att du tycker att ordföranden har påverkat din kollega otillbörligt, men det är inte mycket att göra åt. Det du kan göra är att som valberedningens sammankallande lägga fram dina förslag till stämman, och hoppas på att medlemmarna stödjer förslaget. Men var beredd på att det kommer fler förlag och slutar i omröstning, och hur medlemmarna väljer är alltid oförutsägbart.

  31. Dennis M skriver:

    Hej Lennart,

    Har läst nästan alla kommentarer här på sidan men har inte hittad rätt. Vi har följande situation i våran brf. 64 medlemshus, men till årsstämman kommer styrelsen och kanske 2 medlemmar…
    Vi är 2 personer i valberedningen som önskar att förynga styrelsen då den består mest av äldre som inte har samma intressen som dem flesta småbarnsfamiljer som faktiskt utgör största delen av medlemmarna.
    Det är inte möjligt för oss på en vanligt stämma att rösta in nya medlemmar i styrelsen då personerna i styrelsen är flera än vi som önskat ändra på den. Vi har pratad med flera grannar som vill att styrelsen ändras, men när årsmöten är så jobbar dem flesta eller har annat att göra.

    Min frågor är:

    1. Flera av medlemarna önskar att vi 2 som sitter i valberedningen ska sitta i styrelsen istället. Får grannarna ge oss tillstånd till att rösta på årstämman i deras namn när dem inte har tid att delta i årsstämman? Tror att i föreningen vi bodde tidigare har många äldre personer haft ett ombud eller hur man ska kalla det…
    2. Vi fick reda på att våran ordförande kommer flytta och därmed avgå. Måste inte styrelsen informera oss i valberedningen om en sådan händelse?
    3. Rent teoretiskt… Om det är 10 personer på årsmötet men vi skulle ha 20 grannar som har berättigad oss att rösta i deras namn (ifall det är ok/lagligt) kan vi då rösta genom en ny styrelse?
    4. Vad är det medlemmarna som ej kan komma till mötet måste ge oss för att vi ska representera? Räker det med en fullmakt eller måste de skriva upp namnen osv?

    Vi vill behålla minst en person som sitter just nu i styrelsen som vi kommer att nominera som ordförande. Så vi kommer inte byta ut alla.

    Tack för ett svar! ;-)

  32. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Min första fråga är varför det kommer så få på årsmötet? Låter som om årsmötet hålls ”när dom flesta jobbar”, och det låter väldigt konstigt i mina öron, årsmötet bör ju förläggas på kvällen eller en helg när de flesta är lediga.
    Övriga frågor/svar:
    1. Bostadsrättslagen och de allra flesta stadgar tillåter att varje medlem kan vara ombud för ytterligare en (1) medlem. Den medlem som inte kan gå på mötet måste då lämna en skriftlig fullmakt till den andre medlemmen.
    2. Styrelsen måste inte informera om förändringar, men bör absolut göra det.
    3. Man kan bara vara ombud för 1 annan medlem, så 10 medlemmar på mötet kan alltså tillsammans inneha 20 röster.
    4. Ja, en undertecknad fullmakt räcker: ”Jag ger N N fullmakt att representera mig på kommande årsmöte”. Dagens datum och fullmaktsgivarens namnteckning. Innebär då att den som går på mötet innehar två röster.

  33. Torbjörn S skriver:

    hej
    med i en förening som just skickat ut att valberedningens medlemmar får inte rösta på årsmötet.
    det tycker jag jag låter väldigt märkligt om de annars anses röstberättigade
    mvh

  34. Fredy Duran skriver:

    Årsstämma är den 24 maj, då väljs nya styrelsen.

    Vi behöver ersätta en styrelseledamot som flyttar ut.

    Den som flyttar in, gör det den 1 juni, dvs en vecka efter stämman, då är hen inte formellt medlem i BRF (bara en veckas skillnad):
    Får man välja den ny medlem i styrelsen på Årsstämman med tillträde i sin roll i BRF styrelsen fr o m inflyttningsdatum?
    Får man göra så?
    Annars måste vänta en hel år eller kalla på en extra förening stämma.
    Finns stöd för att välja en tilltänkt medlem.
    TACK!

  35. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Ja, detta är helt fel, valberedningen har full rösträtt precis som alla andra medlemmar.

  36. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Som jag svarat på annat ställe: Ja, jag tycker man kan göra precis så. Den blivande medlemmen väljs till ledamot, men tillträder uppdraget först när denne blir formell medlem. Det finns inget uttryckligt stöd för att göra så, men inte heller något som motsäger ett sådant förfarande.

Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att kunna posta kommentarer.