Styrelsens storlek, och suppleanternas roll

Styrelsens storlek i en bostadsrättsförening, och suppleanternas roll

I stadgarna står det hur många ledamöter och suppleanter det kan finnas, t ex ”lägst 3 och högst 8 ledamöter, med högst 3 suppleanter”. Det finns alltså en viss flexibilitet, antalet kan ändras från ett år till nästa. På stämman förrättas val till styrelsen, och om inte annat sägs så är det underförstått att antalet ledamöter/suppleanter ska vara detsamma som föregående år.

Men det kan man alltså ändra (inom ovannämnda gränser), men då måste någon föreslå det. Vem som helst kan föreslå ändrat antal, och så får man rösta om det. Naturligast och vanligast är dock att styrelsen i samråd med valberedningen lägger ett sådant förslag om ändrat antal. Valberedningen bör ju få veta hur många kandidater som behövs.

Det finns ingen koppling mellan antal ledamöter och antal suppleanter. Som i exemplet ovan kan man t ex ha 7 ordinarie och inga suppleanter.

En punkt om ändrat antal bör vara med på dagordningen, för tydlighetens skull, men det är inte strikt nödvändigt, då frågan om antalet ligger implicit (inbakat) i punkten val till styrelsen.

Vem kan väljas?

Alla medlemmar är valbara,  såvida de är myndiga och inte i konkurs.  Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år.

Vilken är suppleanternas roll ?

Val av ordinarie ledamöter och  val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).

Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt).  Men en suppleant kan inte vara ordförande, och enligt många stadgar inte heller inneha annan ansvarspost (typ kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår.  När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte), eller lottas.

Är det bra med suppleanter?

Vi anser att det i princip är bäst att alla ledamöter är ordinarie och därmed alltid har samma ansvar och inflytande. Det enda som talar för att man ändå kan ha suppleanter är att det kan upplevas som en lämplig “instegs-post“, för nya medlemmar som vill pröva på styrelsearbete.

 

© Borättupplysning Skåne

124 svar till “Styrelsens storlek, och suppleanternas roll“

  1. Ove Johansson skriver:

    Jag bor i en bostadsrättsförening i Riksbyggen. De har valt en suppleant som sekreterare. Jag har påpekat att detta är fel och bl a hänvisat till denna sida. De tror inte att de begått något fel, hur kan jag övertyga dem om detta? Vad jag förstår har de i dag en styrelse utan godkänd sekreterare och därmed en styrelse som inte är beslutsför. Stämmer det?
    M v h
    Ove Johansson

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågan är hur hårt man kan dra det. Vi menar ju att sekreterarposten är ett fortroendeuppdrag, som per definition bara kan innehas av en ordinarie ledamot. Men samtidigt är ju en suppleants uppgift att rycka in vid behov, och då även kunna föra protokoll, om det skulle behövas. Men inte som ordinarie sekreterare.

      Detta har dock inget med beslutsförhet att göra, beslutsförhet handlar enbart om att man är tillräckligt många röstberättigande närvarande.

  2. Morgan skriver:

    Tillhör en suppleant stämman och kan rösta där ? Morgan

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Alla styrelseledamöter och suppleanter är ju i normala fall även medlemmar, och har full rösträtt på stämman. Enda undantaget är frågan om ansvarfrihet, då har de p g a jäv inte rösträtt.

  3. Agneta S skriver:

    Vi har en ny ordförande som har för avsikt att som han säger, ”använda suppleanterna” till vilken typ av uppdrag i föreningen som helst. Inte då som ordförande, sekreterare eller kassör alltså. Vad kan man förvänta sig att en suppleant ska behöva ställa upp på i styrelsearbetet? Om man behöver suppleanter för att driva styrelsearbetet framåt, är man inte då en ledamot kort?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är väl upp till suppleanterna själva att avgöra på vilket sätt dom kan och vill bidra, ingen ordförande kan tvinga någon att göra något. Men din tanke är nog rätt, styrelsearbetet kan inte grundas på att suppleanterna ska delta aktivt. Bättre då att ha fler ordinarie ledamöter.

  4. K H Lindh skriver:

    Suppleant som vidtalats av ordinarie ledamot i styrelse (bostadrätt), har ju som sådan då full rösträtt vid aktuellt möte. Skall han rösta som den han ersätter gjort, eller röstar han helt efter eget huvud, även i rakt motsatt riktning mot ordinarie ledamotens uppfattning.
    KH

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressant fråga!
      Men suppleanterna är ju inte personliga suppleanter, utan ska kunna rycka in för vem som helst. En suppleant agerar därför helt självständigt, och kan inte tvingas att rösta på ett visst sätt.

      I församlingar med personliga suppleanter blir det kanske annorlunda, men då är det väl snarast partipiskan som bestämmer!

  5. Anita Luukonen skriver:

    Två av sex styrelseledamöter har avgått. Har jag rätt som suppleant att
    ersätta en av dessa. Jag är ensam suppleant.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det naturliga är att du går in som ersättare på styrelsemötena. Det är både din rättighet, och skyldighet. Men du är fortfarande suppleant, inte ”ordinarie ledamot”.

  6. Anita Luukonen skriver:

    När en suppleant ersätter en styrelseledamot har suppleanten samma ställning och ansvar som ordinarie styrelseledamöter. Så var ligger då skillnaden rent konkret enligt lagen

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      På styrelsemötet, när du ersätter en ordinarie ledamot, har du exakt samma ställning och ansvar som om du vore ordinarie ledamot. Men när mötet är avslutat, så är du återigen ”suppleant”. T ex förväntas du inte vara med och underteckna årsredovisningen.

  7. Anita Luukonen skriver:

    Har inte suppleanten samma ställning och ansvar som styrelseledamoten när hen ersätter hen, och varför har du satt citationstecken vid suppleant, hur ska det tolkas? Exemplet med årsredovisningen var ju ganska magert och det var ju inte vad jag efterfrågade. Jag frågade efter skillnaden rent konkret efter lagen.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Vi är ju överens om att suppleanten har samma ställning och ansvar när suppleanten ersätter ordinarie ledamot på styrelsemöte. Men det gäller bara på styrelsemötet. Suppleanten är fortfarande suppleant, vald på stämma som suppleant, och är inte vald som ordinarie ledamot. Att kunna ersätta ordinarie ledamot på styrelsemötena är suppleantens enda officiella uppgift, och inget annat. Däremot kan ordföranden och styrelsen fördela olika ansvarsuppgifter, även på en suppleant, om suppleanten är med på detta. Men en suppleant har inget primärt ansvar för föreningens förvaltning.
      En suppleant ansvarar endast för de beslut som denne är med och fattar, och där skiljer det sig inte från en ordinarie ledamots ansvar, som också bara ansvarar för de beslut som denne är med och fattar. Jag har inget mer att säga i denna fråga.

  8. Mats skriver:

    Hej,
    Jag är ensam suppleant i en förening.
    Jag blir aldrig kallad på styrelsemöten och har aldrig behövt gå in och ersätta ledamot. Nu har dock en ledamot flyttat och urträtt ur föreningen, styrelsen kallar dock fortfarande inte mig till möte utan avser istället hålla mötena med en ledamot för lite utan ersättare fram till nästa årsmöte för att då välja ny ledamot.

    Min fråga – har jag rätt att medverka på styrelsemöte, och har jag då även rösträtt som ersättare för ledamoten som urträtt?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, detta fall finns faktiskt beskrivet i Lagen om ekonomiska föreningar: 6 kap. 9§: ”Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det.”
      Du ska alltså kallas och få dagordning och erhålla ”tillfredställande underlag” för de frågor som är upptagna på dagordningen. Du har samma rösträtt som övriga ordinarie ledamöter.

  9. Anita Luukonen skriver:

    För tre år sedan föreslogs en åtgärd i underhållsplanen som beräknades kosta 70000 kronor ( asfaltering på gården). Nu har den tekniska förvaltaren kommit med en offert som var lite mer omfattande och kostade
    plötsligt 200000 kronor mer än den ursprungliga beräkningen. En ny offert
    togs in av samma tekniska förvaltare som hade lämnat offerten på 270000
    kronor. Nu visade det sig att den offerten var både dyrare och tydligen mindre omfattande än den som den tekniska förvaltaren lämmnat in så det
    bestämdes att godkänna den första offerten på 270000 kronor. Är det något som är konstigt i den här historien?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågan hör ju inte riktigt till ämnet, men jag skulle vara mycket tveksam om den tekniska förvaltaren både lämnar egna offerter och ”hjälper till” att ta in offerter. Upplagt för fiffel.

  10. Henrik skriver:

    Hej!
    Sitter i en styrelse där 2 av 4 ordinarie ledamöter nyligen avgått.
    Själv kommer jag att sälja och flytta under våren (innan ordinarie föreningsstämma). Dvs styrelsen kommer då en period att ha endast 1 ordinarie ledamot. Vi har 2 st suppleanter som hoppar in som ersättare på möten. Min fråga är om det är ok att ha endast en ordinarie ledamot under en kortare period eller om vi snarast bör kalla till en extrastämma där suppleanterna kan bli invalda som ordinarie t o m stämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsen kan arbeta vidare med 1 ordinarie och de två suppleanterna. Styrelsen är i normala fall beslutsför om mer än hälften av ordinarie antal, eller minst 3 personer, är närvarande. Men det förutsätter ju att alla tre alltid är närvarande.

  11. Micke Lindström skriver:

    Hej
    Kan en suppleant i en bostadsförening vara Ordförande eller Vice Ordförande?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej. Ordföranden ska utses bland de ordinarie ledamöterna (enligt LEF), och det förväntar sig nog också medlemmarna. Suppleanterna är ju trots allt bara valda som ”reserver”.

  12. Karin skriver:

    Hej!
    Vi har diskuterat det här, från texten ovan, i styrelsen:
    ”Men en suppleant får inte i egenskap av suppleant inneha ansvarspost (typ ordförande, kassör, sekreterare).”

    Har du några källor i lagtexter eller liknande till detta?
    Jag hittar det ingen annan stans och vi är dels oense om huruvida sekreterare är en ansvarspost och dels om huruvida en suppleant kan vara sekreterare.
    I valberedningens förslag till kommande stämma har den som är tilltänkt sekreterare nominerats som suppleant. Vederbörande är ordinarie ledamot och sekreterare under innevarande år.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det här finns till viss del reglerat i lag och stadgar, men kanske inte fullt ut. LEF 6 kap. 8§: ”Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande”. I HSB normalstadgar står det: ”Styrelsen utser inom sig ordförande och sekreterare”. Här är det viktigt att förstå att styrelsen utgörs av dess ordinarie ledamöter. Suppleanterna är bara reserverar, som ska hoppa in vid behov. Visserligen är det i bostadsrättsvärlden brukligt att även suppleanterna deltar regelmässigt i alla styrelsemöten, men de är dock fortfarande bara suppleanter, och har inte samma skyldighet att närvara som en ordinarie ledamot. Att utse en suppleant till sekreterare blir då inte bara ett brott mot stadgarna (i Hsb-fallet), utan förutsätter ju att suppleanten deltar fullt ut som en ordinarie ledamot. Jag tycker man ska vara tydlig med hur ansvarsposterna fördelas, att de bara ska fördelas bland de ordinarie ledamöterna.

      Kan tillägga att en sekreterare inte alltid måste utses, det beror på hur stadgarna är formulerade. I mycket små föreningar kan t ex ordföranden själv sköta protokollet.

  13. Caroline skriver:

    Hej, kan en suppleant som är vald på två år efter ett år på årsstämman röstas in som orinarie ledamot? Finns det något som säger att personen måste sitta kvar som suppleant ett år till. I vår föreningen har detta nu hänt och det finns en person som menar på att det är fel, suppleanten kan inte bli vald som ordinarie ledamot.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är inte ovanligt att man på årsstämman korrigerar och ändrar tidigare val. Särskilt vanligt är det att ”uppgradera” en suppleant till ordinarie ledamot, när det blir en ordinarie plats ledig.

  14. Britta skriver:

    Har hört att vid en omröstning har ordföranden 2 röster, stämmer det?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, det stämmer inte. Men skulle det bli en jämn omröstning, t ex 3-3, då kan ordföranden avgöra omröstningen genom sin sk utslagsröst. Dvs omröstningen är fortfarande 3-3, men beslutet blir det som ordföranden stödde. Sådana situationer bör man undvika, bättre är att bordlägga frågan och försöka få större enighet på nästa möte.

  15. Ulf Aulin skriver:

    Kan en person som är gift med en medlem men själv saknar medlemskap, väljas in i styrelse för föreningen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, och det gäller alla bostadsrättsföreningar (Bostadsrättslagen 9 kap. 12§)

  16. Mikael skriver:

    Hej
    I vår bostadsrättsförening har vi ”lägst 3 men högst 5 ledamöter” enligt stadgarna. På årsmötet valdes 4 ledamöter. En ledamot har lämnat sitt uppdrag under året och vi är nu 3 ledamöter. Har vi skyldighet att kalla suppleant som ersättare eller kan kan vi ”köra på” med 3 ledamöter.

    Frågan lyder kort och gott om det är styrelsen eller årsstämman som bestämmer antalet ledamöter inom ramen av stadgarna.

    Tack för en utmärkt sida!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Svaret på första frågan är både ja och nej. För att vara beslutsmässiga måste ni vara mer än hälften (av 4), alltså åtminstone 3 ledamöter närvarande, och ni måste då vara eniga i de beslut som fattas. Men ni kan inte bara ”köra på” med dessa tre ledamöter, för ni är skyldiga att kalla in en suppleant (om sådan finns) som ersättare för den ledamot som avgått. Finns det en suppleant så SKA denne kallas (se fråga 12 januari). I normala fall ska ni alltså vara minst 4 närvarande personer på mötena. Om sedan inte alla kommer är en annan sak, då gäller 3 som minsta antal för att kunna genomföra mötet.

      Svaret på andra frågan är att det naturligtvis är stämman som avgör frågan om exakta antalet ledamöter och suppleanter, inom ramen för vad stadgarna föreskriver.

  17. Jerry skriver:

    Hej
    Vid vår årsstämma avgick tre ledamöter under punkten Val av ledamöter. Styrelsen skall bestå av 5 ledamöter samt två suppleanter. Då man inte lyckades ersätta avhoppen med nya ledamöter, så bordlades resten av omröstningen av ledamöter och suppleanter till en extrastämma, men årsstämman avslutades med de punkter som återstod. Anledningen kan utelämnas, eftersom frågan berör suppleanterna; Då dessa är valda på ett år, samt årsstämman avslutades utan val av nya suppleanter. Vad gäller?
    Är suppleanterna som valdes på föregående årsstämma fortfarande invalda, eller upphörde deras uppdrag med årsstämmans avslutande?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågan gäller alltså: när upphör man att vara suppleant (eller ledamot) om man är vald på 1 år? Svaret är att uppdraget upphör på nästa årsstämma, oavsett när denna inträffar. Och för att vara exakt: uppdraget upphör när ordföranden avslutar årsstämman.
      I ert fall har alltså suppleanternas mandat upphört.

  18. Anette skriver:

    Hej,
    I våra stadgar star det att vi ska ha minst 1 och max 3 suppleanter. Vi har haft 2 suppleanter och i valberedningens förslag är det föreslaget 2. Materialet har gått ut till medlemmarna inför årsmötet. Mötet är denna vecka. Nu kommer styrelsen och föreslår att vi skall öka till 3 suppleanter då det finns en som är tilltänkt att ta över kassörsposten nästa år då nuvarande kassör är tänkt att sluta så att hon kan skolas in. Kan vi ändra valberedningens förslag nu när det är så kort tid kvar?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, alla förslag kan ändras direkt på stämman. Så valberedningen själv, eller styrelsen, eller vilken medlem som helst, kan på stämman föreslå att ytterligare en suppleant väljs. Med en vettig motivering kommer det säkert godkännas av medlemmarna.

  19. Maria skriver:

    Kan själva styrelseuppdraget som att vara ordförande, ledamot mm läggas ut på entreprenad, eller måste de som sitter med i styrelsen vara medlemmar i föreningen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressant fråga! Det finns faktiskt en hel del föreningar, särskilt mindre sådana, som funderar i dessa banor.
      Det kan gå bra, men måste regleras i föreningens stadgar.

      Lagen ger vissa ramar: LEF säger att styrelsen ska bestå av ”minst 3 ledamöter”. Ska i normala fall vara medlemmar och väljas på föreningsstämma. Men man kan i stadgarna ange något annat, t ex att en eller flera inte behöver vara medlemmar, och att de inte utses av stämman. (LEF kap.6, §1 och §4).
      Bostadsrättslagen föreskriver dock att minst 1 ledamot väljs på föreningsstämman. Men innebär inte att just denne måste vara en medlem i föreningen.

      För att sammanfatta: Det finns föreningar som i sina stadgar tillåter att en extern ledamot eller ordförande kan väljas. Denne fungerar då som en professionell ”VD”.
      Det finns även möjligheten att förskriva att övriga ledamöter utses av någon annan, t ex av den valda ordföranden, och därmed få en helt extern styrelse, en styrelse på ”entreprenad”. Jag känner dock inte till något sådant aktuell fall, ännu. Någon som vet?

  20. ingemar soderstrom skriver:

    kan en styrelse inom en bostadsrättsförening som nu väljer ordförande vägra låta medlemmarna föreslå ordförande och rösta fram den personen.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Hur ordföranden väljs anges i stadgarna (och BrL och LEF). Det vanliga är att styrelsen själv utser ordförande, på första styrelsemötet. Men vissa stadgar föreskriver att ordföranden väljas på föreningsstämman. Och även om det inte står exakt så i stadgarna kan man på stämman besluta att utse föreningens ordförande, direkt på stämman, som en del av styrelsevalet. Om jag tolkar lagen rätt (LEF 6 kap. 8§).

  21. Inga-Lena Siljebråt skriver:

    Ang uppdrag i styrelsen:
    Om det står i stadgarna för föreningen, att ordförande väljs av stämman, kan då styrelsen själv utse en ”vice”ordförande, utan röstning på stämman?
    Eller måste en stadgeändring ske?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är inga problem med att styrelsen utser vice ordförande, om en sådan behöver utses.

  22. Maria skriver:

    Hej! Har suppleanter rätt till att delta i alla styrelsemöten?
    Kan ordförande besluta att suppleanterna inte skall delta i styrelsemötena?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Suppleanter har ingen absolut rätt att deltaga, utan det bestäms av styrelsen (de ordinarie ledamöterna). Inte av ordföranden enbart. Men det är brukligt att låta suppleanterna delta. Dessutom: suppleant SKA kallas in, om en ordinarie förväntas vara frånvarande.

  23. margareta skriver:

    På årsstämman valdes några nya personer till styrelsen. Styrelsen har ännu inte konstituerats sig. Nu en ledamot från tidigare styrelse, som vill sitta kvar, inte vill ha en person som är vald på stämman. Finns det tidsramar för att styrelsen ska konstituerats sig?
    Vänligen
    Margareta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det du beskriver låter konstigt: ledamoten från tidigare styrelsen, om denne inte längre är vald till styrelsen har denna inget alls att säga till om längre. Den nye personen som är vald på stämman ingår däremot i styrelsen. Den nya styrelsen sammansättning gäller direkt, efter att stämman avslutades. Allt detta oberoende av om styrelsen har konstituerat sig eller inte.

      Konstituering bör göras så fort som möjligt, på första styrelsemötet, framför allt så att det blir klart vem som ska vara ordförande. Det är det viktigaste.

  24. Matia skriver:

    Hej!
    Jag undrar vad en sekreterares roll i styrelsen är exakt?
    I dagsläget förs det enbart protokoll över mötena, är det mer som sekreteraren ska ansvara för? Med vänlig hälsning, Matia

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det bestämmer man själv inom styrelsen. Och det kan bero på hur stor föreningen är, och hur mycket en externa förvaltare sköter. Men en typisk extra uppgift är att hålla ordning på ”kontoret” med alla av avtal och skrivelser och överlåtelser.

  25. Ewa-Britt skriver:

    I vår styrelse bestående av 6 personer har vi aldrig haft suppleanter. Nu valde årstämman in 2 st suppleanter så nu består styrelsen av 8 personer.
    Styrelsearvodet är oförändrat. Ska även suppleanterna ha styrelsearvode?

    Hälsningar
    Ewa-Britt

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det borde man ha sagt något om på stämman. Men är det inget sagt, så får styrelsen själv bestämma om detta. Dvs de ordinarie ledamöterna får själva avgöra om de ska dela med sig av arvodet till suppleanterna.

  26. Anna Lindahl skriver:

    Kan en medlem både vara suppleant och sitta i valberedningen ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns inget lagligt hinder, men det är klart olämpligt. I bostadsrättssammanahang brukar valberedningen alltid vara helt skild och fristående från styrelsen. Men i små föreningar kanske man inte hittar någon annan som vill vara valberedning.

  27. Jens skriver:

    Finns det en rangordning på suppleanter? Dvs. om en ordinarie medlem ej kan närvara men 2st suppleanter finns närvarande. Vem får då rösträtten?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Bäst är om detta redan är beslutat på stämman eller ett på tidigare styrelsemöte. Om inte, kan man t ex utgå från den som varit suppleant längst, eller är den som är vald på längst mandat. Ibland vill den ena, men inte den andra. Annars får man dra lott.

  28. Stefan Edlund skriver:

    Hej,
    kort fråga, kan en suppleant kräva att få delta i styrelsearbetet och därmed kräva samma information som ges övriga ledamöter?

    Mvh
    Stefan

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, en suppleant kan inte kräva detta, men det är däremot brukligt i bostadsrättssammanhang.
      Däremot, vid de tillfällen då suppleanten ska ersätta en ordinarie ledamot, då ska suppleanten få full information om alla punkter på det kommande mötet.

  29. Gulli skriver:

    Vilken är suppleanternas roll ?

    Val av ordinarie ledamöter och val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).

    Hej, vi har en diskussion om det som beskrivs ovan. En del säger att det inte gäller för att det är ingen lag.??!! Så vissa vill att styrelsen flyttar upp en suppleant till ordinarie. Har ni någon hjälp i denna fråga? Finns det någon lag, eller annan skrivelse man kan hänvisa till.
    Hälsningar Gulli

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att flytta upp en suppleant till ”ordinarie” kan man göra om någon ordinarie ledamot flyttar eller avgår. Men formellt sett är personen fortfarande suppleant, men med en ordinarie ledamots rättigheter. Det blir lätt ordklyveri av det hela. Läs denna pågående debatt i ett annat forum!

      Jag vet inte om det är explicit beskrivet någonstans i någon lagtext.

  30. Susanne skriver:

    Hej!
    Är det brukligt att en suppleant inte står med under styrelsen på hemsidan?
    Är det bara suppleanter med ansvar som ska uppges?
    Kanske ingen direkt relevant fråga men ändå.
    Hälsningar
    Sanna

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta finns det inga regler om, utan föreningen informerar som den vill. Men räknar man upp alla styrelseledamöter, då tycker jag det är självklart att nämna även suppleanterna.

  31. Sören Bergmark skriver:

    Angående det Lennart (Borättupplysning) skriver:
    mars 6, 2015 kl. 15:44

    Enligt våra nu gällande HSB stadgar sägs:

    ”Styrelsen består av lägst tre och högst elva ledamöter med lägst två och högst fyra suppleanter”
    Enligt detta ingår både ledamöter och suppleanter i styrelsen.

    ”Styrelsen utser inom sig ordförande, vice ordförande och sekreterare”
    Så enligt våra stadgar kan suppleant utses till ordförande, vice ordförande eller sekreterare. Men suppleanten har endast rösträtt när någon ordinarie ledamot är frånvarande.

    1 § En ekonomisk förening ska ha en styrelse med minst tre ledamöter.
    Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter ska i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

    Detta betyder att en suppleant som ersätter en ordinarie ledamot kan väljas till ordförande. När suppleanten tjänstgör fungerar hen som ledamot.

    Allt detta är enligt mig solklart. Bolags verket har inget att erinra om att en suppleant väljs till ordförande.

    Till dess detta har prövats i domstol och laga kraft vunnen dog säger annat så kan suppleant väljas till ordförande.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag håller inte med dig. Styrelsen består enbart av de ordinarie ledamöterna. Suppleanterna ingår inte i styrelsen, såvida de inte blir inkallade som ersättare.

      Sen kan man naturligtvis göra som man vill i den egna föreningen, tycker medlemmarna att det är ok att en suppleant blir ordförande, vilket känns väldigt märkligt, så tror jag inte Bolagsverket eller någon annan myndighet orkar bry sig.

  32. Tom Norrgård skriver:

    En av suppleanterna i vår förening ska resa bort under ett år och kan inte delta i något styrelsearbete under den tiden. Ska/bör denne ersättas omgående eller kan vi bedriva arbetet ändå tills vederbörande är tillbaka? Är detta ett styrelsebeslut vi kan ta? Vi är en liten bostadsrättsförening med endast tre ordinarie ledamöter och två suppleanter.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns ingen anledning att ersätta suppleanten, så länge ni är minst tre personer kvar. Ni kan alltså fortsätta med styrelsearbetet, precis som vanligt.

  33. Jkop skriver:

    I vår bostadsrättsförening vill styrelsens ordförande få övriga ledamöter att godkänna inköp av en projektledartjänst, men undviker klargöra identiteten på den person eller firma man köper av. Står det något i lagen om styrelsens rätt till adekvat underlag inför beslut om inköp? Utan fullständigt namn eller organisationsnummer på den man köper tjänsten av blir det ju svårt att kolla om det råder t ex jäv eller annat fuffens.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt Föreningslagen har alla styrelseledamöter rätt att få tillräckligt beslutsunderlag. Om så inte sker får beslut inte fattas. Jag håller med om att det är fullständigt oacceptabelt att fatta ett sådant beslut utan full insyn i ärendet. Om beslut fattas utan full insyn bör föreningens revisor kontaktas, och frågan lyftas på en föreningsstämma.

  34. Vivi skriver:

    Är det rätt att på ett styrelsemöte utan att i förväg underrätta ordinarie ledamöter eller suppleanter ändra arvoden. Arvoden för ordinarie ledamöter ändrades. Både sänktes och höjdes, ordförandes arvode höjdes rejält och suppleanternas höjdes.
    Ingen förklaring till varför eller förändring i ansvarsuppgifter har meddelats.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I min föreställningsvärld är arvodesfördelningen något som man beslutar om gemensamt på ett styrelsemöte. Och måste naturligtvis informeras om god tid före mötet. En förändring utan att man röstar om det är otänkbart för mig.

  35. Harry rozental skriver:

    Om jag som bostadsrättsinnehavare vill sitta med på styrelsemöte, har jag inte rätt till det? (Förutsatt att jag är tyst o lyssnar). Styrelsen är ju framröstad av oss medlemmar, o ska representera oss. Några hemligheter ska ju inte finnas från styrelsens sida, så då borde det rent demokratiskt vara ok att vara med o lyssna. Ännu viktigare att suppleant är med för att informera sig i förväg så att ett inhopp i styrelsen blir ett inhopp med förkunskap. Osa

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag håller med om att det inte borde finnas några hemligheter i styrelsen. Men rent formellt har du som vanlig medlem ingen rättighet att få närvara. Inte heller en suppleant har faktiskt någon absolut rättighet, men det brukar däremot vara så att suppleanterna alltid kallas och får närvara.
      Du kan alltid fråga om du får närvara, det förekommer ibland att styrelser tillåter detta.

  36. Oredan69 skriver:

    Hej vi är en Brf på 18 lgh. Idag har vi en ordförande som hastigt fick ta över för några år sedan (vad jag har hört), han blev omvald i våras på stämman men många tycker inte han sköter sitt uppdrag speciellt bra. Många pratar och skvallrar men ingen vågar säga vad de tycker rakt ut.
    Kan man ha en anonym omröstning? Om ingen vill vara ordförande mer än han som får alla klagomål, vad gör vi då? Sväljer och hoppas på det bästa?

    Jag har bott här i 1,5 år och sa ifrån direkt att jag ville gärna vara med i styrelsen om det fanns möjlighet. Jag blev invald som suppleant direkt ca 1 mån efter vi flyttat hit, och styrelsen utsåg mig till sekreterare vilket jag accepterade. Mitt första styrelseuppdrag, så jag vet inte så mycket om hur det går till men håller på att lära mig. Antar från föregående frågor och svar att man inte ska kunna vara ordinarie sekreterare om man bara är suppleant, jag blir kallad till alla möten och får mitt arvode men ska jag begära att jag ska bli invald som ledamot och inte som suppleant?

    Väldigt givande sida, mvh Oredan69

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Mitt enkla svar är att styrelse och ordförande väljs på föreningsstämman. Är man missnöjd med nuvarande ordförande får man förslå någon annan, och naturligtvis någon som accepterar. Något annat sätt finns inte. Kommer det upp fler förslag, ska man hålla en sluten skriftlig omröstning.
      Om du är sekreterare borde du naturligtvis vara ordinarie ledamot.

  37. Kalle skriver:

    Vi har en BRF med tre styrelseledamöter. I veckan kallade kassören till ett extra styrelsesammanträde för att göra en överlämning i ett ärende. Under mötet kunde dock inte föreningens ordförande medverka. Situationen öppnade för ett flertal frågor:
    1. Vad säger lagen om ett styrelsesammanträde utan att ordinarie ordförande medverkar?
    2. Om det inte finns några hinder för detta, ska ordinarie ordförande då fortfarande signera/justera protokollet?
    3. Kan man välja någon annan närvarande ledamot till mötesordförande i ordinarie ordförandes frånvaro?
    4. Om ja på fråga 3, ska EFL 6 kap 8§§ då tolkas så att den valde mötesordföranden tar över signatur/justerings-plikten från ordinarie ordförande?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressanta och viktiga frågor!
      1. I normala fall ska styrelsens ordförande sammakalla mötena. Alternativt vice ordföranden, om ordföranden t ex är sjuk eller bortrest. En enskild ledamot får inte på egen hand sammankalla till ett styrelsemöte, däremot kan en enskild ledamot begära, att ett möte sammankallas. Men finns varken ordförande eller vice ordförande tillgänglig, måste naturligtvis någon annan ledamot kalla till möte, om det behövs.
      2. Den som ska justera protokollet är den som satt mötesordförande på mötet, och som vet vad som beslutades.
      3. Ja, självklart. Om det inte finns en vice ordförande.
      4. Ja, exakt.

  38. Britta skriver:

    Hej!
    Tack för en bra sida!
    Har en undran. Är ordförande i en förening och på vårt senaste möte lämnade ledamöter återbud i sista sekunden. Vi hade ändå budgetmöte med vår förvaltare i anslutning till mötet och 3 av 7 ledamöter kom, varför vi valde att fortsätta med ordinarie möte efter. Vi var alltså inte beslutsföra. Vi avhandlade punkter av informativ grad och bordlade de som krävde beslut. Var detta legitimt eller kan vi inte ha möte alls om vi inte är beslutsföra?! En ledamot hävdade att vi inte ens kunde bordlägga frågor om vi inte var 4 av 7. Tacksam för klarhet i detta!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsen är beslutsför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter … är närvarande.” (LEF 6:9). Det innebär att man inte får fatta några beslut. Däremot, om man nu råkar ha ett möte, kan man naturligtvis diskutera och informera. Och så får man bordlägga de frågor där beslut krävs. Så jag tycker ni gjort helt rätt.

      Alternativet är att helt avbryta mötet, när man inser att man inte är beslutsmässiga. Det kan man också göra.

      Men det är viktigt att påpeka, att när ni har ert nästa beslutsmässiga möte, då måste alla få del av eventuell information som lämnades på första mötet.

  39. Johan skriver:

    I våra stadgar framgår det att vi måste vara minst 3 ledamoter och minst 1 suppleant. Nu har en ledamot precis avgått och vi är efter det bara 2 ledamoter och 1 suppleant. Jag förstår att suppleanten kan träda in som ledamot men då har vi inte längre någon suppleant. Innebär det att vi inte kan fatta något beslut förrän vi kallat till extra stämma och valt in nya ledamoter/suppleanter?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Precis som du säger, så ska suppleanten gå in och ersätta den ledamot som avgått. Ni som är kvar (2 ord. + 1 suppl) är fortfarande en beslutsmässig styrelse. Men det krävs att ni alla 3 är närvarande. Ni behöver inte kalla till extrastämma så länge ni är beslutsmässiga.

  40. Johan skriver:

    Stort tack för svaret Lennnart, uppskattas oerhört!

  41. Tor Svensson skriver:

    Hej,

    Kanske lite of topic men handlar om suppleanter.

    Räknas suppleanter som medlemmar i styrelsen? Och har dessa rätt att se mötesprotokoll från styrelsens möten vid förfrågan till ordföranden?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Suppleanter är inte ordinarie ledamöter, och räknas därför inte till styrelsen, så länge alla ordinarie ledamöter finns kvar och är närvarande. Av just den anledningen kan inte en suppleant kräva att få ta del av protokoll. Men, i samma ögonblick som en ordinarie är frånvarande, ska suppleant kallas in, och har därmed rätt att ta del av tidigare protokoll! Detta är den rent formella synen på det hela.
      I praktiken deltar alla suppleanter på alla styrelsens möten, och därmed finns det ingen anledning att undanhålla protokollen för suppleanterna. Så fungerar det i de allra flesta bostadsrättsföreningar.

  42. Anna-Lena skriver:

    Kan boende i en bostadsrättsförening avsätta styrelsen om det anses (om man vet) att de inte är kapabla att sitta på sina poster pga. att de inte vet hur en förening ska skötas? Bakomliggande är samarbetsproblem från några av styrelsemedlemmarna och ointresse att uppdatera sig. Sekreteraren och Ordförande avgick för en tid sedan. 2 ledamöter kan inte axla en förening med ca 200 lgh. själva.
    Är endast omval ett alternativ? Kan man avsätta genom motion till årsmötet? Kan dessa återstående styrelsemedlemmar (5 st) få husera i föreningens ekonomi och ta vilka beslut som helst som kan skada föreningen fram till årsmötet i början av nästa år?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Så länge styrelsen är formellt beslutsför sitter den kvar till årsstämman. Men om tillräckligt många medlemmar (10%) är missnöjda kan de begära en extrastämma och där försöka tillsätta ny styrelse (dvs avsätta den gamla), med omedelbar verkan.

  43. Tina skriver:

    Hej,
    Enligt stadgarna får föreningen tecknas av: ‘Föreningens firma tecknas – förutom styrelsen – två styrelseledamöter i förening.’
    Får en suppleant signera/attestera t.ex. kvittounderlag, hyresavtal etc. tillsammans med en ordinarie ledamot ifall ingen av de andra ledamöter finns på plats?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Med den formuleringen innebär det att föreningen kan tecknas av två ledamöter, vilka som helst. Och om inte två ordinarie ledamöter finns tillgängliga, kan en (eller två) suppleanter överta denna befogenhet. Såvida inget annat bestämts i samband med styrelsens konstituering. När en suppleant inträder i en ordinarie ledamots ställe, övertar denna alla ledamotens befogenheter (enlig en HD-dom).
      Vad gäller attestering av kvitton och fakturor kan man ha särskilda regler för detta, som också kan bestämmas vid konstitueringen.

  44. David skriver:

    Hej!
    Jag är ordförande i en bostadsrättsförening.

    En suppleant har varit svår och passiv, och aggressiv vid möten. Efter ett vanligt möte sa suppleanten att vederbörande tackade för sig.
    Suppleanten meddelade inte att hon inte kunde delta i senaste styrelsemöte eller var försenad eller svarade på frågor om den planerade gemensamma middagen. Inte heller på frågor om dennes intentionerna gällande styrelse-arbete. Enbart att suppleanter inte har obligatorisk närvaro vid styrelse-arbete och att meddelandet om att vederbörande tackade för sig var klart svar.

    Valde att inte kalla suppleanten till senaste mötet.
    Har jag som ordförande begått fel i att INTE kalla suppleanten till styrelsemötet?
    Mvh
    David

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns inget krav på att generellt kalla suppleanterna till styrelsens möte, även om det är mycket brukligt att göra så. Som suppleant har man som dessutom rätt att säga att man inte tänker komma på styrelsemötena (såvida länge ingen ordinarie är borta).
      Du bör försöka få en bekräftelse av suppleanten om hon vill ha kvar sitt uppdrag eller inte. Antingen är man med, eller inte med.

  45. lise-lotte reiter skriver:

    hej,
    Jag bor i en bostadsrättsförening med endast 8 medlemmar. Styrelsen består av 3 ledamöter o dessutom finns en suppleant. Två av de ordinarie ledamöterna kommer från samma lägenhet/hushåll. Jag har förstått att det inte finns något formellt hinder att båda makar från en lägenhet/medlem är med samtidigt men vill ändå ha dina kommentarer till detta. Det finns fler valbara medlemmar i föreningen.
    Vänliga hälsningar/Lise-Lotte Reiter

  46. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Jag kan tycka att det vore en fördel om man kunde sprida uppdragen på fler familjer. Men det är ändå medlemmarna själva som får avgöra hur styrelsen ska vara sammansatt. Det kanske inte finns fler intresserade, det måste ju vara minst 3 ledamöter.

  47. David J. skriver:

    Hej,

    Jag blev först nominerad som suppleant av valberedningen. Styrelseordförande ringde därefter upp mig några dagar innan stämman och sa att han vill nominera mig till kassör (vilket jag accepterade).

    För mig är det uppenbart att en kassör är styrelseledamot och inte suppleant. Men väl på stämman valdes jag som suppleant, tre nya styrelseledamöter valdes och på ett kort styrelsemöte efter stämman kom förslaget av ordförande att jag skulle vara kassör. Totalt är det 5 st styrelseledamöter, varav tre nyvalda. Den ledamot som sitter kvar sedan tidigare utöver ordförande har inga ansvarsuppgifter enligt det förslag som framkom. Detta verkar väldigt luddigt det här för mig och jag misstänker att något ligger lurt till.

    Ska inte kassören ha en ordinarie roll? Dvs. styrelseledamot.

    Vad skulle ni gjort i mitt fall?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Du har av stämman blivit vald till suppleant. Punkt. Men ordföranden tycker du är den lämpligaste att vara kassör. Men kassören ska utses bland ordinarie ledamöter, så där har du rätt. Du kan tacka nej, med hänvisning till att du bara är suppleant.

      Men om hela styrelsen trots det tycker att du ska vara kassör? Ja, då beror det lite på hur ekonomin hanteras i er förening. Möjligen kan du acceptera, om alla är överens, och du själv inte deltar i beslutet. Jag tror ingen revisor skulle bråka om detta. Det väsentliga är ju att ekonomin hanteras korrekt och på ett bra sätt av en kompetent person. Det är också alltid styrelsen ordinarie ledamöter kollektivt som ansvarar för ekonomin och alla beslut.

      Du får väl se till att bli ordinarie ledamot nästa år!

  48. Emma skriver:

    Hej Vi hade i min brf nyligen ett möte där en investering röstades igenom. Men, jag ser ett möjligt problem med detta då; 4 personer deltog på mötet varav tre ordinarie och en suppleant. tre personer är enligt mig jäviga då de direkt gynnas av investeringen. Är detta korrekt genomfört och hållbart?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag tolkar det som att det handlar om ett styrelsemöte. Beslut får inte fattas som gynnar någon eller några på andras bekostnad. Om någon på styrelsemötet uppfattar det så bör en reservation lämnas. Man kan också rapportera till föreningens revisor. Rent generellt bör denna typ av beslut, som kanske kan anses gynna några, tas upp på föreningsstämma.
      I just ditt fall kan jag inte ge något mer precist svar, eftersom jag inte alls är insatt i vad frågan gäller.

  49. Fredrik skriver:

    Hej!

    I vår styrelse valde en ordinarie ledamot att flytta och då lät vi en suppleant ta över. Problemet är att vi sedan den ordinarie flyttade har vi benämnt suppleanten som ordinarie ledamot i våra protokoll. Ingen har reagerat på detta (av okunskap överlag skulle jag gissa på) men av en slump sprang jag precis på detta faktum att suppleant bara kan väljas till ordinarie på en stämma. Vi hade uppe det faktum att denna suppleanten skulle ”ta över rollen” men vad jag vill minnas fanns det inte som en egen punkt samt att det troligtvis inte protokollfördes.

    Vilka konsekvenser kan detta få? Antar att det är någonting som revisorerna kommer att slå ner på. Jag har nu insett misstaget men det är ju lite för sent att ändra på i och med att skadan redan har skett.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta är inget allvarligt fel, och bör högst bli ett påpekande från revisorn (om nu denna överhuvudtaget uppmärksammar det!). Det formellt riktiga sättet att hantera situationen när en ordinarie ledamot är frånvarande, eller har avgått, det är att på varje styrelsemöte protokollföra (notera), vilken suppleant som ersätter den frånvarande ledamoten, på just det mötet. Detta före att det alltid ska framgå vilka personer som deltar i och har beslutanderätt på resp möte.

  50. Birgitta Nästrén skriver:

    Är ny i en BRF och undrar över revisorns roll.
    1. Vi har en revisor som själv är bosatt i föreningen. Är det ok?
    2. Det framgår inte i årsredovisningen om hon är auktoriserad revisor. Behöver hon inte redovisa det, alternativt vara det?
    Har hört av grannarna att styrelsen ”kör över” medlemmarna och tar beslut på styrelsemötena som inte är förankrade hos medlemmarna. Kan styrelsen besluta vad man vill utan att bry sig om vad medlemmarna tycker?
    Mvh
    Birgitta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Revisorn kan mycket väl själv bo i föreningen, och behöver inte vara auktoriserad, inte heller godkänd. Det kan faktiskt vara vem som helst, med nödvändiga ekonomiska grundkunskaper.
      Angående styrelsen kan de besluta i alla frågor som rör föreningens dagliga drift. Det enda som måste beslutas på föreningsstämma är större förändringar eller nyinvesteringar. För övrigt är det ju stämman som väljer styrelse, och finns det ett missnöje får man väl välja en annan styrelse.

  51. Tobias Viljoen skriver:

    Oj, det var mycket information och jag blir inte klokare för det.
    I vå Bostadsrättsförening har det länge pågått saker som alla kan ha ett stor ? bakom sig, och i synnerhet en suppleant som enligt rykten styr hela styrelsen, till den grad att utav 4 ledamöter har 1 flyttat, och utav 4 suppleanter har 1 flyttat och 2 hoppat av, i protest med att nämnd suppleant som förresten nu är ensam suppleant, styr och dominerar och bestämmer allt, och har dessutom ett företag med Seconhand, Fastighetsförvaltning och skötsel m.m., där 2 ledamöter och den förra revisorn sitter i styrelsen. Det sägs också att denne suppleant får inte vara ledamot på 10 år (tiden upphör om ett par år) p.g.a. tidigare anmärkningar på honom. Så, om en suppleant pga brist på ledamöter väljs till ledamot är det väl BARA vid varje enskild möte, och att det skall framgå tydligt att så är fallet, för Ledamöter och Suppleant får ENDAST väljas vid ordinarie Årsstämma?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Föreninges styrelse väljs på föreningsstämman, och skulle det finnas problem, får stämman försöka bli överens om att välja andra ledamöter och suppleanter. Den situation du beskriver tyder på att det bör väljas en ny styrelse.

  52. Jörgen Lundqvist skriver:

    Hej har en fråga om ordförandeskap
    Vår föreningsstämma valde en person som styrelseordförande på ett år och sen under en annan punkt så väljs samma person som styrelseledamot på 2 jag vet inte om man kan göra så men det tror jag inte eller hur är det
    Med vänlig hälsning, Jörgen

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det verkar lite konstigt, men jag kan inte se att det är formellt fel. Personen är alltså vald som ledamot på två år, men som ordförande bara på ett år. Nästa år måste alltså ordförande omväljas, eller ny utses.

  53. Gunilla Ahlberg skriver:

    Hej!
    Sitter i Valberedningen i en bostadsrättsförening och undrar om en suppleant väljs på ett eller två år?

    M v h
    Gunilla

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En suppleant kan väljas på antingen 1 eller 2 år. Det naturligaste är dock att alltid välja suppleanter på 1 år, eftersom det ändå brukar bli en del ommöbleringar efter 1 år, dvs att någon suppleant ”uppgraderas” till ledamot.

  54. Toola skriver:

    Jag undrar – hur ofta bör styrelsen förnyas i en brf? Kan samtliga sitta hur länge som helst? Eller finns det anledning och/eller laga skäl för att det byta ut efter hand.
    Jag tänker på om det kan bli en för insyltade-med-varandra-styrelse och att det då kanske är lämpligt med regelbunden förnyelse? För att man inte rent psykologiskt ska börja följa någon ”John” i gruppen.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Rent lagligt kan styrelseledamöter sitta kvar hur länge som helst (eller mer korrekt: väljas om hur många gånger som helst). Jag håller med om att det kan vara önskvärt med en viss förnyelse, men samtidigt är det värdefullt med kunniga och erfarna ledamöter. Något generellt svar har jag alltså inte.

  55. Fredy Duran skriver:

    Kan BRF godkänna medlemskapet en vecka innan tillträdesdatum för att kunna välja den ny medlem i styrelsen vid årsstämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det normala är att medlemskapet påbörjas på tillträdesdagen, eftersom man då undviker juridiska problem med övergångsansvaret för bostadsrätten. Men det har inte alltid varit så: förr kunde medlemskapet infalla på själva beslutsdagen när styrelsen fattade beslut att godkänna den nye medlemmen. Jag tror det borde gå att göra som du beskriver, godkänna en medlem innan tillträdesdagen.

      Men ett bättre alternativ är följande: välj den blivande medlemmen till styrelseledamot, men med det förbehållet att styrelsemedlemskapet börjar gälla först när medlemmen blivit medlem i föreningen. Låter kanske konstigt, men bör gå.

  56. Ellen skriver:

    I en mycket liten förening (t.ex. fem hushåll som i vår), finns det då något det bör tas hänsyn till vad gäller styrelsens storlek? Bör man t.ex. reglera i stadgarna att minst en person från varje hushåll behöver sitta i styrelsen?

    Finns det också någon fördel med att vara ojämnt antal i en styrelse? Tänker att detta tex kan minska risken att ordföranden får mycket makt med dennes utslagsröst?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, i en så liten förening kan det vara en god idé att i stadgarna reglera att alla lägenheter ska representeras i styrelsen.
      Angående jämnt eller udda antal ledamöter tycker jag det är en mindre viktig fråga, eftersom de allra flesta beslut tas enhälligt eller åtminstone under stor enighet. Skulle man vara oenig tyder det på problem, och då ska man bereda frågan ytterligare och försöka uppnå enighet, eller en kompromiss.

  57. Ellen skriver:

    Ok. Vi ska ha en intern revisor vilket betyder att stadgarna kommer reglera att varje hushåll antingen behöver vara ledamot i styrelsen eller agera revisor. Vi kommer därför med största sannolikhet ha fyra ledamöter, därav min fråga om ordförandens makt (stor möjlighet att det ofta kan bli 2-2 i omröstning). Men det kanske inte spelar någon roll ändå, om ordföranden sköter sitt uppdrag på sättet som du skriver.

  58. Bo Svensson skriver:

    Kan en ordinarie ledamot flyttas ned som suppleant?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Inte mitt i en mandatperiod, men på stämman kan naturligtvis en ledamot ”nedgraderas” till suppleant.

  59. Gert Mårtensson skriver:

    En ordinarie styrelseledamot har sålt och avflyttat och en ny (köpare) medlem flyttat in. Fortsätter denna ledamot att vara styrelseledamot tills nästa stämma, trots vederbörande inte längre är medlem i Brf?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I normala fall upphör medlemskapet när man flyttar från föreningen, och därmed upphör även styrelseuppdraget automatiskt. Styrelsen kan dock besluta att ledamoten får kvarstå som medlem, och därmed fortsätta sitt uppdrag, t ex fram till årsstämman.

  60. frågvis skriver:

    Finns det reglerat någonstans att en styrelse måste hålla föreningens hemsida uppdaterad?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, det finns inga regler om detta. Det är en ren intern fråga för styrelsen och föreningen hur man vill sköta informationen till medlemmarna och till allmänheten.

  61. Åsa skriver:

    Funderar över detta:
    Lennart (Borättupplysning) skriver: november 20, 2015 kl. 22:49
    ”Precis som du säger, så ska suppleanten gå in och ersätta den ledamot som avgått. Ni som är kvar (2 ord. + 1 suppl) är fortfarande en beslutsmässig styrelse. Men det krävs att ni alla 3 är närvarande. Ni behöver inte kalla till extrastämma så länge ni är beslutsmässiga.”

    Jag förstår att en extra stämma inte behöver sammankallas för att styrelsearbetet ska fungera, men i så fall uppfyller man ju inte lagens krav på minst tre ledamöter! Hur hanterar man det?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Suppleanten blir ju den 3:dje ledamoten på styrelsemötet.
      Styrelsen ska ha minst 3 ledamöter, alltså måste 3 ledamöter utses på stämman. Skulle en ledamot flytta, kan en suppleant (om sådan finns) hoppa in, och man uppfyller fortfarande kravet på 3 ledamöter (praktiserande ledamöter).

  62. Johan skriver:

    Vi hade föreningsstämma där fem stycken ledamöter och två suppleanter valdes in efter valberedningens förslag som röstades för.

    En av de valda ledamoten som inte kunde närvara på stämman, har nu sagt att denna inte är intresserad av att vara med i styrelsen.

    Visst bör väl denna skriftligen ”avgå” direkt när det står i stämmoprotokollet att den valts in som ledamot och egentligen är med i styrelsen?

    Tack på förhand

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Valet verkar vara dåligt förberett eftersom ena ledamoten tydligen inte villa bli ledamot. Men är personen vald av stämman, så måste alltså en avgång registreras, t ex på första styrelsemötet. Och det bör ske skriftligt från ”ledamoten”.

  63. Ullrika skriver:

    Hejsan,
    Jag undrar vad ni baserar ”en suppleant kan inte vara ordförande”?
    I vår stadga har ordföranden inga andra uppgifter än att vara kontaktperson och kalla till möten. All firmateckning kräver två ledamöter, och vid lika röstetal gäller lotten. Varpå jag undrar varför en suppleant inte skulle kunna vara sammankallande?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det styrs av föreningslagen, LEF 6:8 ”Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande.” En suppleant är ingen ledamot.

  64. Stefan skriver:

    För att styrelsen ska vara beslutsför krävs att mer än hälften av styrelsen är närvarande, räknar man då inklusive suppleanter, eller endast ordinarie ledamöter?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsen definieras av antalet valda ordinarie ledamöter. Suppleanterna är bara ersättare. Om tex styrelsen består av 5 ordinarie och 2 suppleanter, så innebär minst hälften = 3 ledamöter. Men observera att om en eller flera ordinarie ledamöter är frånvarande, träder suppleanterna in i deras ställe, som fullvärdig ledamot vid det aktuella mötet. Det innebär att minsta möjliga antal för att vara beslutsmässiga skulle kunna vara 1 ordinarie och två suppleanter. Dessa utgör ju tre ledamöter på det aktuella mötet.

Lämna ett svar