Styrelsearvodet

Styrelsens arvode i en bostadsrättsförening

En intressant fråga som brukar diskuteras, särskilt inom styrelsen, är hur stort arvodet bör vara. Hur stort brukar det vara?

Tidningen BoBättre gjorde hösten 2009 en undersökning (se länk nertill). Undersökningen bekräftar det vi också kommit fram till: variationerna är mycket stora, och det finns inga självklara svar. En orsak till variationerna är att  man organiserar arbetet väldigt olika inom föreningarna. Vissa styrelser gör allt själv, andra köper in alla tjänster. Sen beror mycket på hur aktiv styrelsen är med underhållsarbeten etc, hög aktivitet bör naturligtvis belönas med högre arvode. Men det finns också en tradition som håller tillbaka arvodet: att styrelsearbete är ideellt och bara ska ersättas symboliskt.

De vanligaste sättet att mäta arvodet är i förhållande till bostadsrättsföreningens storlek, dvs antal lägenheter/lokaler. Och då brukar arvodet variera mellan 200 – 800 kr/lägenhet/lokal. I en förening med 100 lägenheter är ett typiskt arvode 40-50.000 kr. Men variationerna är som sagt mycket stora. Arvodet anges ofta i form av basbelopp (prisbasbelopp) och då brukar det alltså ligga mellan 0,5 och 2 prisbasbelopp per 100 lägenheter/lokaler. Sociala avgifter etc tillkommer alltid men ska aldrig räknas in, det är enbart utbetald bruttolön som räknas.

Konstruktionen på arvodet varierar också. Det vanligaste är att arvodet är en klumpsumma som styrelsen fritt fördelar inom sig. Men det förekommer också varianter med fasta och rörliga arvodesdelar, där den rörliga delen t ex är ersättning för bevistade styrelsemöten.

Vår rekommendation

Arvodet ska ge skälig ersättning för detta intressanta men i många fall obekväma och ansvarsfulla arbete. Arvodet för hela styrelsen bör ligga på 1-2 basbelopp per 100 lägenheter/lokaler. En uträknad “timpeng” på 100-200 kr är fullt rimligt att begära. Arvodet bör inte påverkas av styrelsens storlek, eftersom det som ska utföras är detsamma.

Vi förutsätter att både administrativ och teknisk förvaltning köps in, eller sköts av anställd personal. Dvs styrelsens uppgift är att styra och leda arbetet i föreningen, sköta medlemsfrågor och medlemskontakter samt delta i förhandlingar, upphandlingar och besiktningar etc. Sköter styrelsen även bokföring och/eller fastighetsskötsel (förekommer ofta i små föreningar) bör den ersättas även för det.

I större föreningar finns det ofta en anställd vicevärd som hjälper styrelsen i dess arbete. Där kan man se det så här: styrelsearvode + vicevärdslön (för administrativt arbete) bör tillsammans uppgå till åtminstone 1000 kr/lägenhet/lokal.

Exempel: en förening på 200 lägenheter har en vicevärd på heltid, med månadslön 20.000kr, årslön alltså 240.000kr. Antag att vicevärden ägnar hälften av sin tid åt administrativt arbete (=120.000kr), andra hälften åt fastighetsskötsel. Innebär att styrelsearvodet alltså bör vara minst 80.000kr (200 x 1000 – 120.000 = 80.000).

Ett problem är att styrelsearbete tenderar att variera, beroende på hur aktiv och/eller initiativrik styrelsen är. En sittande styrelse kanske inte gör särskilt mycket och har ett lågt arvode, sen kommer det en ny styrelse som drar igång stora underhållsprojekt som tar mycket tid och engagemang, och styrelsearvodet uppfattas då som alldeles för lågt. Ett sätt är att begära en höjning av arvodet. Ett annat sätt är att begära extra arvode, ett tilläggsarvode “på löpande räkning”, för t ex deltagande vid förhandlingar, byggmöten och besiktningar.

Endast i de allra minsta föreningar kan man helt avstå från arvode, om alla ändå är med och deltar i arbetet.
 

© Borättupplysning Skåne

 

Läs mer om  arvodets fördelning  inom styrelsen.

Länk till BoBättres undersökning.

47 Responses to “Styrelsearvodet”

  1. Jossan skriver:

    Situation: årsmöte borde hållits senast 30/6 men hölls i mitten av oktober. Årsmötet fattade beslut att ge styrelsen arvode om 3 pbb. Vad som ingen tänkte på var att ställa frågan till årsmötet vilken styrelse arvode skall fördelas på under tiden juli, augusti och september.
    1. Befintlig, sedan ett år tillbaks, sammansättning av styrelse var de som utförde uppdrag, tog ”ansvar” för tiden juli tom september men det låg också på deras ansvar att årsmötet enligt stadgar skulle ha hållits senast 30/6 (de har lämnat adekvat förklaring till varför det inte skedde). Skall denna sammansättning av styrelse få del av det arvode som belutades på årsmötet för den tid de ansvarade på ”övertid?
    2. Skall arvodet fördelas på den nyvalda styrelsen för tiden juli t o m september? Vid den tiden hade årsmötet ännu ej hållits dvs den nyvalda styrelsen (vissa i den befintliga styrelsen ville ej bli omvalda), var med andra ord inte påtänkta vid denna tid.
    3. Skall ingen, trots att det är godkänt av årsmötet, få del av arvodet under juli tom sept.?

    Väldig svårt att hitta underlag för guidning av beslut, vilken väg är rätt att gå? Finns det lagrum för åtgärder utifall någon av parterna inte blir tillfreds? Uppskattar väldigt mycket om det finns ett klart svar eller annan guidning hur vi kan gå vidare för att fatta ett så korrekt beslut som möjligt. Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågan om styrelsens arvode finns inte reglerat i lag. Det är upp till föreningen/stämman/styrelsen att avgöra dessa frågor. Om inget särskilt står i stadgarna, eller sägs på stämman, så avser styrelsearvodet tiden för den kommande mandatperioden, dvs från årsstämma fram till nästa årsstämma. Det är inte nödvändigtvis knutet till specifika datum. Om en styrelse inte ordnar sin årstämma på utsatt tid får de ”skylla sig själva”, dvs de kan inte förvänta sig ytterligare arvode. De måste de iså fall begära av stämman.
      Den nyvalda styrelsen har att hantera sitt arvode så som de finner lämpligt. Fördelningen brukar överlåtas på styrelsen sjäv (om inget annat står i stadgarna). Det bör ske på ett rimligt sätt, dvs på ett någorlunda rättvist sätt.
      Som jag ser det har den nuvarande styrelsen två möjligheter. Antingen behålla hela arvodet för sig själva, om de anser att det är det mest rimliga och rättvisa. Även om det i praktiken bara blir för en kortare period (tre kvartal). Eller att avstå en del av sitt arvode till den föregående styrelse, om de anser att dessa gjort sig förtjänt av det.
      Bestlutet ligger helt och hållet på den nya styrelsen, då det är ”deras” arvode som ska fördelas.

  2. Karina skriver:

    Hej,

    Vi har en BRF-styrelse på 4 personer, och var överens vid det konstituerande mötet att styrelsen delar lika på arvodet. Problemet är nu att 3 av de 4 ledamöterna ansvarar för allt och gör allt arbete. Den 4e vägrar ta på sig ansvarsområden och driver inga frågor – hen sitter med på kanske 75 % av mötena där hen är kritisk till det mesta och svarar inte på mailslingor mellan mötena.

    Vi 3 som drar ett tungt lass var vill nu sänka den 4e ledamotens arvode till samma summa som suppleanterna får, för att det ska bli mer rättvist. Kan vi besluta det på ett styrelsemöte genom röstning, där beslutet godtas om en majoritet röstar för det eller måste den 4e ledamoten frivilligt gå med på det?

    Den 4e ledamoten bidrar inte till styrelsens arbete, och ser hellre att hen går över till en suppleantroll. Måste det ske frivilligt från den personen? Jag antar att vi inte kan tvinga ut någon, trots att hen inte fungerar i arbetet, utan bara är en belastning.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      För det första: Det är stämman som väljer ledamöter och suppleanter, och det kan inte styrelsen själv ändra på, hur gärna de än skulle vilja.
      För det andra: Det är styrelsen själv som fördelar arvodet (om inget annat sagts i stadgarna, eller på stämman). Och även om ni på första mötet kommit överens om att dela lika, så kan ni ändra på det. Det normala är ju att man försöker dela på arvodet så att det känns rimligt och rättvist, och att det på något sätt fördelas efter deltagande och arbetsinsats. Så mitt förslag är att ni beslutar om en ny fördelning, så att ni tre som jobbar får en rimlig del, och den fjärde som inte jobbar får en mindre del. Det är ett vanligt majoritetsbeslut. Kan det bara motiveras så bör det uppfattas som mest rättvist. Den fjärde personen får finna sig i det. Men hen är fortfarande ledamot, och kan inte degraderas till suppleant.

  3. Fred skriver:

    Hej,
    Föreningsstämman går av stapeln våren 2022 och styrelsearvode till 1 PBB beslutas.
    Utbetalningen sker efter utfört uppdrag, dvs först våren 2023.
    Är det PBB för 2022 eller rådande PBB för 2023 som då ska betalas ut?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Om detta råder det delade meningar, och det är inget som är reglerat. Men min bestämda åsikt är att det är det nu aktuella basbeloppet som ska användas, dvs 2023, för varför ska man annars använda sig av basbelopp??

Leave a Reply