Styrelsearvodet

Styrelsens arvode i en bostadsrättsförening

En intressant fråga som brukar diskuteras, särskilt inom styrelsen, är hur stort arvodet bör vara. Hur stort brukar det vara?

Tidningen BoBättre gjorde hösten 2009 en undersökning (se länk nertill). Undersökningen bekräftar det vi också kommit fram till: variationerna är mycket stora, och det finns inga självklara svar. En orsak till variationerna är att  man organiserar arbetet väldigt olika inom föreningarna. Vissa styrelser gör allt själv, andra köper in alla tjänster. Sen beror mycket på hur aktiv styrelsen är med underhållsarbeten etc, hög aktivitet bör naturligtvis belönas med högre arvode. Men det finns också en tradition som håller tillbaka arvodet: att styrelsearbete är ideellt och bara ska ersättas symboliskt.

De vanligaste sättet att mäta arvodet är i förhållande till bostadsrättsföreningens storlek, dvs antal lägenheter/lokaler. Och då brukar arvodet variera mellan 200 – 800 kr/lägenhet/lokal. I en förening med 100 lägenheter är ett typiskt arvode 40-50.000 kr. Men variationerna är som sagt mycket stora. Arvodet anges ofta i form av basbelopp (prisbasbelopp) och då brukar det alltså ligga mellan 0,5 och 2 prisbasbelopp per 100 lägenheter/lokaler. Sociala avgifter etc tillkommer alltid men ska aldrig räknas in, det är enbart utbetald bruttolön som räknas.

Konstruktionen på arvodet varierar också. Det vanligaste är att arvodet är en klumpsumma som styrelsen fritt fördelar inom sig. Men det förekommer också varianter med fasta och rörliga arvodesdelar, där den rörliga delen t ex är ersättning för bevistade styrelsemöten.

Vår rekommendation

Arvodet ska ge skälig ersättning för detta intressanta men i många fall obekväma och ansvarsfulla arbete. Arvodet för hela styrelsen bör ligga på 1-2 basbelopp per 100 lägenheter/lokaler. En uträknad “timpeng” på 100-200 kr är fullt rimligt att begära. Arvodet bör inte påverkas av styrelsens storlek, eftersom det som ska utföras är detsamma.

Vi förutsätter att både administrativ och teknisk förvaltning köps in, eller sköts av anställd personal. Dvs styrelsens uppgift är att styra och leda arbetet i föreningen, sköta medlemsfrågor och medlemskontakter samt delta i förhandlingar, upphandlingar och besiktningar etc. Sköter styrelsen även bokföring och/eller fastighetsskötsel (förekommer ofta i små föreningar) bör den ersättas även för det.

I större föreningar finns det ofta en anställd vicevärd som hjälper styrelsen i dess arbete. Där kan man se det så här: styrelsearvode + vicevärdslön (för administrativt arbete) bör tillsammans uppgå till åtminstone 1000 kr/lägenhet/lokal.

Exempel: en förening på 200 lägenheter har en vicevärd på heltid, med månadslön 20.000kr, årslön alltså 240.000kr. Antag att vicevärden ägnar hälften av sin tid åt administrativt arbete (=120.000kr), andra hälften åt fastighetsskötsel. Innebär att styrelsearvodet alltså bör vara minst 80.000kr (200 x 1000 – 120.000 = 80.000).

Ett problem är att styrelsearbete tenderar att variera, beroende på hur aktiv och/eller initiativrik styrelsen är. En sittande styrelse kanske inte gör särskilt mycket och har ett lågt arvode, sen kommer det en ny styrelse som drar igång stora underhållsprojekt som tar mycket tid och engagemang, och styrelsearvodet uppfattas då som alldeles för lågt. Ett sätt är att begära en höjning av arvodet. Ett annat sätt är att begära extra arvode, ett tilläggsarvode “på löpande räkning”, för t ex deltagande vid förhandlingar, byggmöten och besiktningar.

Endast i de allra minsta föreningar kan man helt avstå från arvode, om alla ändå är med och deltar i arbetet.
 

© Borättupplysning Skåne

 

Läs mer om  arvodets fördelning  inom styrelsen.

Länk till BoBättres undersökning.

17 svar till “Styrelsearvodet“

  1. Jöran O Forsberg skriver:

    Finns det något problem med att styrelsemedlem som har enskild firma fakturerar föreningen för sitt arvode?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej det finns det inte. Så länge det totala belopp som faktureras (inkl.moms) inte överstiger det totala belopp som föreningen annars hade fått betala i form av arvode och sociala avgifter.

  2. kjell bengtsson skriver:

    Om någon uppgift ligger utanför styrelsen såsom (i mitt fall) ansvarig för nycklar – hur skall detta ersättas. Styrelsen har sitt arvode medan jag själv aldrig fått något i ersättning under 12 år.

    Är detta rimligt?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Du ska ta upp frågan med styrelsen, och begära en rimlig ersättning för uppgiften. Det står styrelsen fritt att arvodera eller ersätta utomstående (utanför styrelsen) som utför särskilda uppgifter eller har särskilt ansvar. Vad som är rimlig ersättning får ni komma överens om. Enkla uppgifter görs ofta ideellt och ”ersätts” bara med typ en julgåva, medan mer omfattande ansvarsuppgifter kan ersättas med ett arvode. Ta alltså upp frågan med styrelsen, och begär ersättning. Och försök även få det retroaktivt.

  3. S A skriver:

    Hej! Jag är vald till en av valberedningsmännen i en liten bostadsrättsförening med 75 lägenheten i ett mindre samhälle. Styrelsen har fram till nu haft som ersättning 75% av prisbasbeloppet. Styrelsen har varit och är mycket aktiv, och många förbättringar har gjorts av denna styrelse. De har nu, i möte med oss i valberedningen yrkat på en höjning av styrelsearvode till 2 prisbasbelopp. Hoppet känns som stort, också med tanke på föreningen storlek. Dock är det viktigt att behålla en kompetent och aktiv styrelse. Min fråga handlar helt enkelt om denna nivå på 2 prisbasbelopp är rimlig i dagens läge i en så här liten förening?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt vår rekommendation för en förening av er storlek (75 lägenheter) bör arvodet vara åtminstone 1 basbelopp, men även 1,5 är helt ok. Jag håller med om att 2 basbelopp känns lite för mycket för er förening, även om det förekommer. Mitt förslag är att föreslå en kompromiss, 1,5 prisbasbelopp.

      Något jag också vill föreslå, med tanke på det du säger om att styrelsen varit mycket aktiv, är att kompensera dem retroaktivt, t ex genom att föreslå stämman att utge ett retroaktivt tilläggsarvode på t ex 0,5 prisbasbelopp för det gångna året. Jag tycker detta är något man borde använda sig av mer generellt, när man inser att ett arvode varit alldeles för lågt.

    • S A skriver:

      Många tack för ditt svar. Jag tar med mig detta med tilläggsarvode för 2017 till vårt nästa möte i valberedningen.

  4. Liselotte skriver:

    Hej. Om man vals till en i valberedningen, är det då att man har rätt till ett arvode då och hur mycket brukar man få då? Det rör sig om 44 lägenheter i föreningen.
    Jag har hört ifrån andra BRF att det kan vara en stor skillnad.

    Skulle vara toppen att få ett svar.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det kan vara stor skillnad. Det vanligaste är dock att det inte utgår något arvode alls till valberedningen. Särskilt i mindre föreningar. Som din. Det är bara i de större föreningarna som man på senare år börjat arvodera valberedningen, och då med några tusenlappar var. Men även där är det fortfarande inte allmänt förekommande.
      Det är på årsstämman eventuellt arvode beslutas.

  5. Göran Olsson skriver:

    Hej har en fråga.

    Får eller är det lämpligt att en sittande styrelseledamot som ämnar fortsätta i ny mandatperiod själv deltar som röstande om styrelsearvode? Kan detta betraktas som jäv ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att delta i röstningen om styrelsearvodet anses inte vara jäv, även om man kandiderar till styrelsen eller redan sitter där på ett mandat. Arvodesfrågan beslutas ju om innan styrelsevalet, och hur styrelsevalet kommer utfalla kan ingen med 100% säkerhet veta i förväg. Föreslagna kandidater kan röstas bort, och även sittande ledamöter kan ju bli avsatta.

      (Glöm inte stödja oss ekonomist)

  6. Axel skriver:

    Hej,

    Jag är med i styrelsen i en liten förening, 15 lgh. Vi är tre styrelseledamöter och har en ersättning om 15 000 / år för hela styrelsen. Jag anser att det är väldigt lite per person för det arbete man ändå lägger ner. Dessutom är de boende generellt väldigt ovilliga att vara med i styrelsen, nästan så att vi har svårt att överhuvudtaget få ihop tre stycken till årets stämma.

    Vad tycker du är rimligt? Kan vi begära mer eftersom majoriteten av de boende är ‘lata’ och absolut inte vill göra mer än att betala in avgiften varje månad? Känns som att vi i styrelsen bör kompenseras eftersom vi är de enda som är villiga att ta ansvar. Mitt förslag skulle vara att dubbla arvodet till 30 000 kr (dvs 10 000 per person).
    Tacksam för svar

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, ditt förslag är fullt rimligt. I små föreningar bör arvodet ligga kring ca 2000 kr/lägenhet, vilket gör 30 000 kr i ert fall. Ett bra sätt att motivera arvodet är att räkna per person och månad. I ert fall skulle det bli 833 kr/månad. Det är inte särskilt mycket!

      Stöd oss gärna ekonomiskt med ett bidrag!

  7. Ingvar skriver:

    Hej.
    Jag är medlem i en styrelse med 32 lägenheter.

    Vi har en fastighetsskötare som gått med på att jobba för ett arvode på 130/tim kr.
    Vi har även en ekonomisk förvaltare.

    Mina frågor är:

    Kommer där en arbetsgivaravgift på det?

    Håller fastighetsskötaren koll på timmarna, eller finns det ett system för hur det sköts? Eller kan man välja vilket som?

    Sköts ersättningen via förvaltaren?

    Tack på förhand

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Arbetsgivareavgift: ja, det tillkommer alltid på all lön, det blir ju en anställning. Utbetalning och redovisning sköts lämpligen av er förvaltare. Koll på arbetade timmar: det naturliga är väl att personen själv har koll på sin tid och redovisar till er och till förvaltaren, varje månad. På en enkel blankett som ni (styrelsen) attesterar.
      Observera att om den totala lönesumman överstiger 300 tkr/år tillkommer en uttagsbeskattning (moms) på 25%, men det är väl inte aktuellt i just ert fall!

  8. Martin skriver:

    Hej vi har en brf med 84 lägenheter. Vi är idag 7 i styrelsen med 100.000 inklusive skatt och sociala avgifter att fördela pengarna.
    Nu har vi en medlem som inte är med i styrelsen utan har tagit på sig att sköta en tvist vi har med ett annat bolag. Hur ska vi göra för att kunna avlöna den här personen eftersom han är ej med i styrelsen? Kan man lägga en slags engångslön på han?
    Samt om man har extra uppgifter vid sidan om det ordinarie styrelsearbetet tex att man utreder något hur ska man avlöna sådana extra uppgifter?

    Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att avlöna en utomstående är inga problem, det är bara att komma överens om vad som ska göras, och hur stor ersättningen (lönen) ska bli. Redovisas som ”Övrig lön”. Även att avlöna en styrelseledamot för ett uppdrag kan gå. Men det ska då gälla något speciellt, som ligger utanför det vanliga styrelseuppdraget, t ex något praktiskt arbete som en entreprenör annars skulle ha gjort, eller en utredning som en konsult skulle ha gjort. Redovisas som ”Övrigt lön styrelsen”, dvs viktigt att det särredovisas (och kan försvaras inför stämman). Den person det gäller får ej delta i beslutet.

Lämna ett svar