Styrelsearvodet

Styrelsens arvode i en bostadsrättsförening

En intressant fråga som brukar diskuteras, särskilt inom styrelsen, är hur stort arvodet bör vara. Hur stort brukar det vara?

Tidningen BoBättre gjorde hösten 2009 en undersökning (se länk nertill). Undersökningen bekräftar det vi också kommit fram till: variationerna är mycket stora, och det finns inga självklara svar. En orsak till variationerna är att  man organiserar arbetet väldigt olika inom föreningarna. Vissa styrelser gör allt själv, andra köper in alla tjänster. Sen beror mycket på hur aktiv styrelsen är med underhållsarbeten etc, hög aktivitet bör naturligtvis belönas med högre arvode. Men det finns också en tradition som håller tillbaka arvodet: att styrelsearbete är ideellt och bara ska ersättas symboliskt.

De vanligaste sättet att mäta arvodet är i förhållande till bostadsrättsföreningens storlek, dvs antal lägenheter/lokaler. Och då brukar arvodet variera mellan 200 – 800 kr/lägenhet/lokal. I en förening med 100 lägenheter är ett typiskt arvode 40-50.000 kr. Men variationerna är som sagt mycket stora. Arvodet anges ofta i form av basbelopp (prisbasbelopp) och då brukar det alltså ligga mellan 0,5 och 2 prisbasbelopp per 100 lägenheter/lokaler. Sociala avgifter etc tillkommer alltid men ska aldrig räknas in, det är enbart utbetald bruttolön som räknas.

Konstruktionen på arvodet varierar också. Det vanligaste är att arvodet är en klumpsumma som styrelsen fritt fördelar inom sig. Men det förekommer också varianter med fasta och rörliga arvodesdelar, där den rörliga delen t ex är ersättning för bevistade styrelsemöten.

Vår rekommendation

Arvodet ska ge skälig ersättning för detta intressanta men i många fall obekväma och ansvarsfulla arbete. Arvodet för hela styrelsen bör ligga på 1-2 basbelopp per 100 lägenheter/lokaler. En uträknad “timpeng” på 100-200 kr är fullt rimligt att begära. Arvodet bör inte påverkas av styrelsens storlek, eftersom det som ska utföras är detsamma.

Vi förutsätter att både administrativ och teknisk förvaltning köps in, eller sköts av anställd personal. Dvs styrelsens uppgift är att styra och leda arbetet i föreningen, sköta medlemsfrågor och medlemskontakter samt delta i förhandlingar, upphandlingar och besiktningar etc. Sköter styrelsen även bokföring och/eller fastighetsskötsel (förekommer ofta i små föreningar) bör den ersättas även för det.

I större föreningar finns det ofta en anställd vicevärd som hjälper styrelsen i dess arbete. Där kan man se det så här: styrelsearvode + vicevärdslön (för administrativt arbete) bör tillsammans uppgå till åtminstone 1000 kr/lägenhet/lokal.

Exempel: en förening på 200 lägenheter har en vicevärd på heltid, med månadslön 20.000kr, årslön alltså 240.000kr. Antag att vicevärden ägnar hälften av sin tid åt administrativt arbete (=120.000kr), andra hälften åt fastighetsskötsel. Innebär att styrelsearvodet alltså bör vara minst 80.000kr (200 x 1000 – 120.000 = 80.000).

Ett problem är att styrelsearbete tenderar att variera, beroende på hur aktiv och/eller initiativrik styrelsen är. En sittande styrelse kanske inte gör särskilt mycket och har ett lågt arvode, sen kommer det en ny styrelse som drar igång stora underhållsprojekt som tar mycket tid och engagemang, och styrelsearvodet uppfattas då som alldeles för lågt. Ett sätt är att begära en höjning av arvodet. Ett annat sätt är att begära extra arvode, ett tilläggsarvode “på löpande räkning”, för t ex deltagande vid förhandlingar, byggmöten och besiktningar.

Endast i de allra minsta föreningar kan man helt avstå från arvode, om alla ändå är med och deltar i arbetet.
 

© Borättupplysning Skåne

 

Läs mer om  arvodets fördelning  inom styrelsen.

Länk till BoBättres undersökning.

Lämna ett svar