Reparation, underhåll, investering – vad är skillnaden?

 

OBS!  Nedanstående text och råd kanske inte är tillämpbara fullt ut med de nya bokföringsreglerna ( K2 / K3 ).

 

När man i bostadsrättsföreningen talar om reparationer och underhåll kan det ibland uppstå viss förvirring och sammanblandning. Vi ska reda ut dessa begrepp, och vilken betydelse de kan ha för bokslutet.

 

(Obs. Kontobeteckningarna här avser Hsb:s anpassade kontoplan. Andra förvaltare använder andra kontoplaner och andra kontonummer.)

 

Reparationer brukar betyda mindre reparationer av akut karaktär. Kallas också löpande underhåll. Saker som går sönder och som måsta lagas, eller småsaker som behöver fixas. En trasig dörr, ett nytt eluttag, en akut vattenläcka. Bokförs på ett 41-konto. Dessa reparationers akuta karaktär (eller mindre värde) gör också att de inte brukar föregås av ett styrelsebeslut, utan beslutet tas ofta av ordföranden eller någon anställd eller kontrakterad entreprenör. Det finns dock reparationer som inte är så akuta, och då kan de behandlas på styrelsemöte.

Planerat eller periodiskt  underhåll däremot är, som namnet anger, planerade åtgärder, och de är ofta av större och kostsammare slag. Det kan vara ommålning av fönster, omläggning av tak, utbyte av hisslinor. Man målar t ex om alla fönster, och inte bara ett eller några, och man gör det i förebyggande syfte, innan något går sönder eller blir riktigt dåligt. Åtgärden är ofta upptagen i en underhållsplan, och bygger alltid på ett styrelsebeslut. Det finns alltså ett moment av “fritt val” här, man kan välja om man ska genomföra åtgärden nu, eller ett annat år. Ibland kan dock en akut skada göra att man tvingas tidigarelägga ett planerat underhåll. Man bör i regel ta in anbud på planerade underhållsåtgärder (åtminstone de större), och alltså kunna välja det mest fördelaktiga anbudet (som inte nödvändigtvis behöver vara billigast).

Planerat underhåll bokförs på ett 42-konto, och poängen då är att dessa kostnader, som kan vara betydande, kan regleras (skenbart) mot föreningens underhållsfond. (Läs mer om detta längre ner.)

Vissa större åtgärder kan man dock istället ta som en investering. Det kan vara ett nytt cykelskjul, stambyte/releining, eller annan större ombyggnad eller installation. Poängen är att kostnaderna inte belastar resultaträkningen direkt, utan aktiveras i en avskrivningsplan, dvs skrivs av med ett visst %-belopp varje år.

För att kunna bokföras som en investering krävs dock i regel att det är någon form av nyanskaffning.  T ex nya tvättmaskiner, eller nya fönster. I det senare fallet när man ersätter befintliga byggnadsdelar måste restvärdet på de gamla delarna skrivas ner enligt särskild beräkning, sk. utrangering. Att på detta sätt dela upp en byggnads utbytbara beståndsdelar i separata avskrivningsplaner kallas komponentavskrivning.

Om man gör ett antal större underhållsåtgärder samtidigt kan dessa samlas i en gemensam post kallad “fastighetsförbättringar“, med en gemensam avskrivningstid.

Gränserna mellan reparationer – planerat underhåll – investering är flytande. Många åtgärder kan klassas som antingen det ena eller det andra, beroende på hur man väljer att de ska bokföras. T ex kan ett takbyte bokföras antingen som planerat underhåll, eller aktiveras som en investering. Om det ska vara det ena eller det andra är upp till styrelsen att besluta, och styrs ofta av vilket som passar bäst bokföringsmässigt! (Detta intressanta ämne ska vi utveckla mer i ett kommande avsnitt). Ibland har dock föreningens revisorer också synpunkter på detta, om de är noggranna.

Viktigt att förstå är att om man bokför på ena eller andra sättet spelar ingen roll för föreningens likviditet. Åtgärden kostar ju exakt lika mycket vare sig det bokförs på ena eller på det andra sättet, fakturorna måste betalas med samma belopp oberoende av bokföringssätt. Inte heller spelar det någon roll hur åtgärden finansieras, om det sker genom lån eller genom egna sparade medel.

Däremot kommer resultat- och balansräkningen att se olika ut. Om åtgärden bokförs som löpande underhåll (reparation) på ett 41-konto drar det ner året resultat (vinst) direkt, samma år. Bokförs det som planerat underhåll på ett 42-konto drabbar det också årets resultat, men, här kan man då i efterhand “reglera” kostnaden mot underhållsfonden, och inför medlemmarna visa upp ett “snyggare”, mer utjämnat, bokslut. Observera dock att detta enbart är en bokföringstransaktion, en omföring i balansräkningen. Det förändrar inget i det faktiska resultatet, eller pengamässigt.

En investering tas däremot inte alls upp i resultaträkningen, inte mer än att avskrivningsbeloppet ökar. Föreningens årsresultat blir alltså betydligt bättre just det året. Men observera, detta är bara skenbart, på pappret. Föreningens kostnad (utgift) för underhållet har ju inte blivit mindre.

 

© Borättupplysning Skåne

38 Responses to “Reparation, underhåll, investering – vad är skillnaden?”

  1. Lars-Olof Zetterlund skriver:

    Hej, tack för väldigt bra och informativ information! Jag har en fråga angående planerat underhåll på 42-konto, där man kan ”reglera” kostnaden mot underhållsfonden. Jag förstår inte varför detta ger ett ”snyggare” mera utjämnat, bokslut. Kostnaden landar väl ändå med full kraft i RR, så RR blir inte snyggare. BR kanske blir snyggare dock? Tack för lite ytterligare hjälp att förstå detta.

    Vänliga hälsningar
    Lars-Olof

  2. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Du har rätt i ditt resonemang, föreningens resultaträkning och resultat (vinst/förlust) förändras inte alls. Det blir ingen skillnad om en uh-åtgärd bokförs på ett 41-konto eller ett 42-konto. Men den här ”regleringen” mot uh-fonden visas ju ibland som ett ”tillägg” till resultaträkningen, nedanför resultatet, i ett försök att pedagogiskt visa att planerade uh-kostnader kan tas från uh-fonden, samtidigt som en del av resultatet ”sätts av” till fonden. Och det är väl det som är själva tanken med uh-fonden. Men allt är ju bara en ”skenmanöver”, ett flyttande av siffror i balansräkningen.

  3. Eric S skriver:

    Hej och tack för en otroligt bra sida och pedagogiska förklaringar.

    Har en fråga kring utrangering. Låt säga att man 2014-2016 byter alla föreningens fönster och senaste fönsterbyte gjordes 1993. Jag misstänker att fönster skrivs av på 20 år. Blir utrangering då aktuell? Och om fönstren skulle bytas innan hela avskrivningstiden har gått, hur stor blir då utrangeringen?

    Och en extrafråga, vilken typ av fastighetsunderhåll eller investering bör höja värdet på byggnadstillgångarna i balansräkningen (positivt Årets anskaffningsvärde)?

    Mvh Eric

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Angående fönsterbytet: Det beror på hur fönsterbytet 1993 bokfördes. Om det bokfördes med särskild avskrivningsplan, då är ju saken helt klar, då ser man ju enkelt om det återstår något värde att utrangera eller inte. Om fönsterbytet däremot bokfördes som allmänt underhåll, då blir det betydligt svårare. Antingen försöker man beräkna den dåtida kostnaden för fönsterbytet i relation till dåvarande byggnadsvärde, och sen räkna fram en motsvarande andel av de avskrivningar som gjort sedan dess. Och då finns det nog någon form av restvärde kvar, som kan utrangeras. Eller så väljer man den enkla vägen, och säger att det helt enkelt inte går att beräkna. Alltså ingen utrangering.

      Extrafrågan: Det blir ju bara investeringar som höjer det bokförda värdet. Vad som kan passera som investering är omtvistat, avgörs ofta av revisorerna. Det finns inget självändamål att höja det bokförda fastighetsvärdet till varje pris.

  4. E skriver:

    Hejsan,

    Tilläggsisolering av vind, är det underhåll eller investering?

    Tack på förhand!

  5. Marianne jagrell skriver:

    Hej
    Står inför en bodelning gällande ett radhus med äganderätt.
    Vad räknas som investering och vad räknas som underhåll?
    Jag hade tänkt dra av lånekostnader för större
    Förbättringar jag gjort sedan min sambo gick bort 2011.T ex nya fönster, nyvärmepump, kyl och frys samt ugn.
    Är detta investering eller underhåll?
    Tacksam för svar. ( särkullbarnen tycker att allt jag gör
    Är underhåll). Läste någonstans om 500 euro och en tidsgräns på
    Minst tre år skulle anses som investering. Stämmer detta?
    Tack på förhand
    Mvh
    Marianne Jagrell
    Lerberget Höganäs

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta är tyvärr inte ”vårt bord”, detta är skattefrågor, som via varken vill eller kan besvara. Avsnittets resonemang om underhåll / investeringar handlar enbart om bostadsrättsföreningens interna bokföring, inte om skattemyndighetens reavinstregler vid bostadsrättförsäljning.

  6. Förvaltning skriver:

    Hej
    Liten förening som gör allt själv. Nu har vi tänkt på att ta in en förvaltare förutom lite småarbeten. Frågan. Kan styrelsen besluta om förvaltning eller måste det tas på årsstämman.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det kan styrelsen besluta om. Men bör inte göra det, utan behandla frågan på en föreningsstämma. Frågan brukar ha en sådan dignitet att man bör rådfråga medlemmarna.

  7. Lena Holmquist skriver:

    Hej

    om en förening har en betalande hyresgäst i en lokal på 124 kvm och sedan när den blir tom 2013 splittar föreningen upp ytan i 3 olika ytor 1 mindre lokal och 2 lägenhetsförråd (biyta) kan man ändå höja värdet på fastigheten?
    Om det sen visar sig att det saknas bygglov, ansökan avslås för det nya kontoret, ska fastighetsvärdet då minskas?
    Och om styrelsen ändå höjer värdet på fastigheten när inte längre 124 kvm har möjlighet att hyra ut till lokal, är det bokföringsbrott?
    I årsredovisningen året efter har dessutom lägenhetsytan ökats trots avslag på bygglovsansökan.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Som jag ser det finns det inget direkt samband mellan byggnadsvärde och godkänt bygglov. Om det görs en ombyggnad i form av en investering, kommer byggnadsvärdet i bokföringen automatiskt att öka. Oberoende av bygglov eller ej. Och oavsett vad det är för typ av investering. Har alltså inget med uthyrbar yta att göra.
      Ett annat fastighetsvärde är det som fastställs vid taxeringen, det påverkas av om ytorna förändras. Om detta påverkas av bygglov/inte bygglov är jag däremot osäker på.

  8. Nahid Rastgou skriver:

    hej,jag har en fråga eftersom jag har renoverat hela badrummet förra året i
    Heidenstamsgatan 9 ska stamrenoveringen vara nödvändigt igen eller ska det här lägenheten stryks från listan ?

  9. Marie skriver:

    Hej!

    Jag sitter i styrelsen för en nybildad förening. Det är en nybyggnation, där vi enligt vårt upplåtelseavtal skulle ha indraget fiber vid inflyttande. Det skedde inte, och vi har ännu, ca 10 månader efter inflyttande, inte fått fiber. Vi har på stämman, när vi själva tog över styrelsen, fått reda på att den leverantör dåvarande styrelse (som startade föreningen) hade avtal med, har sagt att de inte kan leverera. Orsaken till detta verkar vara att det är en missuppfattning i hur vår situation ser ut. Vi är en förening med villor, de verkar ha uppfattat det som en enda anslutningspunkt.

    Nu är läget så att det kapital som är avsatt i produktionskostnaden för fiberinstallation, inte räcker för att få en installation hos någon leverantör. Vi behöver finansiera resterande kostnad genom att ta ut en engångsavgift av alla medlemmar, på ca 12 500 kr.

    Vi kommer att undersöka möjlighet att driva detta vidare, mha advokat, för att få tillbaka dessa pengar, av entreprenör eller mäklare, eller vem man nu driver detta mot. Men det är en senare fråga.

    Frågan vi har nu, är hur vi går tillväga för att besluta om denna engångsavgift.

    Kan vi i styrelsen bestämma detta, och skicka ut information att alla måste betala?

    Måste vi ha en extrastämma för att besluta det?

    Eller vilka möjligheter har vi? Vi vill agera snabbt, då vi nu har en offert som vi bestämt oss för, och de kan leverera inom kort, om vi skriver på avtalet.

    Tacksam för svar
    /Marie

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Man kan inte ta ut en ”engångsavgift” hur som helst. Det måste i så fall ske i form av ett kapitaltillskott, dvs att insatserna höjs för alla. Om era villor är exakt lika stora och kostat lika mycket, kan kapitaltillskottet vara lika stort för alla, annars måste det vara i proportion till tidigare insatser. Beslut måste fattas av en föreningsstämma, och med 2/3 majoritet. Och sen måste hyresnämnden godkänna beslutet. Allt detta är reglerat i BrL 9:16.

      Ett alternativ, som kanske är bättre, är att föreningen som helhet betalar och tar upp ett nytt lån för detta. Därefter höjer man månadsavgiften något för att täcka den ökade räntekostnaden. Detta kan styrelsen själv besluta om, eftersom frågan om fiber ju redan är klar och beslutad om.

      Allra bäste är trots allt att kalla till en stämma och låta medlemmarna avgöra om man ska göra på ena eller andra sättet.

      Kan föreningen kräva tillbaka dessa pengar från entreprenören? Ja, det tror jag, förutsatt att detta ingick i entreprenaden. Om det blivit fel så är det entreprenörens fel, som gjort en slarvig upphandling av fibern. Skulle det däremot på något sätt vara den förra (byggande) styrelsen som schabblat, ja, då finns det ingenting att hämta!

  10. Rebecka skriver:

    Hej!
    Jag sitter i styrelsen i en liten bostadsrättsförening och det har upptäckts att ett par av takplattorna hamnat på sniskan. Vi vill ju såklart åtgärda det innan det värsta höstvädret. Min fråga är då om vi kan åtgärda detta själva eller om det är bäst att ta in en hantverkare/entreprenör? Jag tänker ex. försäkringsmässigt.

    mvh
    Rebecka

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är svårt för mig att avgöra, det beror på hur ”farligt” det verkar vara. Men kan ni komma åt pannorna på ett enkelt och någorlunda säkert sätt så gör det. Annars anlita någon med rätt utrustning. Försäkringsfrågan vill jag inte uttala mig om.

  11. Anders Gradin skriver:

    Hej
    Sitter i en förening som genomför ett omfattande yttre underhåll, ny fasad, nytt tak med vidhängande kostnader. Kostnad ca 2 mkr. Fasad och tak är 50 år gamla. Hur tycker du att den skall behandlas, planerat underhåll eller investering? Hur lång avskrivning beräknar man på den typen av åtgärd?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ni bör väl följa den bokföringsplan ni valt, K2 eller K3. Men generellt sett bör ni lägga upp detta som investeringar med en avskrivningsplan, annars riskerar ni att er årsredovisning kommer i obalans med bla ett stora balanserat underskott. Avskrivningstider enligt beräknad hållbarhet, men det spelar ingen praktisk roll vad det blir, bara revisorn är nöjd.

  12. Mattias skriver:

    Hej,

    vi är en mindre förening på 14 lgh, under 2018 renoverade vi trappor(trä) som finns utvändigt på fastigheten(går upp till lgh). Kostnad 140 000 kr ink moms. Inför årsredovisningen uppkom frågan hur detta skulle bokföras. En i styrelsen vill kostnads föra det direkt över rr och en annan vill skriva av det på 10 år. Res bli negativ för året om man kostnads för det direkt och detta är ett motiv som en i styrelsen lägger fram som argument för att göra avskrivningar. Vad är korrekt att göra ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det mest naturliga är att kostnadsföra det direkt. Dels är det ett normalt underhåll (ingen nyinvestering, inget utbyte), dels är beloppet lågt. Att årets resultat blir negativt är inget argument, resultaten blir i normala fall negativa lika ofta som de blir positiva.

  13. Attila Horvat skriver:

    Hej. Finns det en gräns för typen av BRF-investering? Kan styrelsen besluta att förbättra hyresgästernas liv i byggnaden genom att investera i nya saker och områden, eller det är begränsat att investera i befintliga saker och områden som fönster, dörrar, väggar, tak etc. Tack.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Någon egentlig ekonomisk gräns finns inte, och för övrigt är gränsen flytande. I Bostadsrättslagen (9 kap. §15) anges att ”…väsentliga förändringar…skall fattas på föreningsstämma...”. Vad som är väsentlig förändring kan diskuteras, men brukar tolkas som t ex till- och ombyggnader, som inte är strikt nödvändiga underhållsmässigt. T ex att bygga ett cykelgarage, eller att dra in fiber i fastigheten. Sådana beslut bör alltså fattas på en föreningsstämma.

  14. Magnus skriver:

    En stor värdehöjande reparation i en bostadsrättsförening, fasadrenovering, måste väl in i balansräkningen? Därefter gör man en avskrivning, låt säga på tio år, i resultaträkningen. Och för varje år sjunker värdet i balansräkningen med 10%.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, om det är en omfattande och kostsam renovering brukar man ”aktivera” kostnaden och lägga upp en avskrivningsplan. Men inte helt nödvändigt, då det går att motivera att ta det som ett vanligt underhåll och ta kostnaden direkt. Det går alltså att bokföra på alternativa sätt.

  15. Pia Frodelius skriver:

    Vi gjorde 2006 en relining av våra lägenheter som visade sig ha kortare livslängd än kalkylerat. Avskrivningen las på 30 av tidigare styrelse och vi behöver redan nu göra om och en ny relining är planerad. Värdet finns bokfört separat i vår balans och vi undrar nu om vi måste kostnads föra den resterande avskrivningen eller kan vi låta det ligga kvar och låta den bakas in i den nya avskrivningen?
    Vi har mycket god ekonomi i föreningen med en belåningsgrad om enbart 947 kr/kvm.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det här är enbart en bokföringsfråga, om att tillämpa god redovisningssed. Och då bör man göra en restavskrivning på det som återstår av den gamla investeringen. Värdet är ju förbrukat. Det blir alltså en extrakostnad i årsredovisningen, men vad gör det? Det förändrar ju inte det ekonomiska sakläget.

  16. Jesper skriver:

    Hej!

    Har haft flera inbrott i föreningens uteförråd senaste tiden, vilka disponeras av lägenhetsinnehavare i föreningen. Nu har frågan uppstått om föreningen kan bekosta att vi stärker säkerheten genom att nya brytskydd införskaffas. Det finns befintliga brytskydd på alla (?) dörrar men dessa är mycket små och hjälper uppenbarligen inte något vidare.

    Styrelsen tolkar stadgarna att det är bostadsrättsinnehavanarnas ansvar att stå för denna kostnad , men jag tycker inte det solklart faller inom underhåll/reparation utan att det handlar om en förbättring, en investering, som föreningen borde stå för. Vad anser ni?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nu vet jag ju inte exakt vad som står i era stadgar, men generellt brukar stadgar vara mycket allmänt hålla och ger sällan svar på alla frågor.
      I ert fall med uteförråden tycker jag att om det uppstår enstaka problem i någons förråd, så kan det mycket väl vara så att innehavaren själv ska åtgärda detta. Men om det finns ett generellt problem med dessa förråd, då tycker jag att föreningen ska åtgärda och bekosta detta, så länge det görs lika för alla. Det är ju en allmän förbättring och förstärkning av den yttre säkerheten, som kommer hela föreningen till gagn.

  17. Frallan skriver:

    Hej,

    I K3-regelverket kap 17 står det : ” Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.”

    Skulle man på något vis kunna aktivera en taktvätt av byggnaderna i balansräkningen? Det är ju inget utbyte av någon komponent men förhoppningsvis förlänger det livslängden på det befintliga taket.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En taktvätt bör alltid ses som en underhållsåtgärd och bör bokföras som en sådan. En styrelse kan naturligtvis tänja på reglerna och bokföra det hur som helst, så länge revisorn accepterar (eller inte upptäcker) det. Men inget jag rekommenderar. Inget är ju vunnet ekonomiskt, bara ett manipulerat och på pappret bättre årsresultat.

  18. Kjell Palmqvist skriver:

    Hej,
    Vår förening bildades 1999. Föreningen har 32 lägenheter. Till varje ägenhet finns 1 st parkeringsplats som följer med lägenheten. Ingen avgift tas ut för parkeringsplatser. Av dessa 32 parkeringsplatser är 11 st med carport. När föreningen bildades beslutades att de som tecknade sig för parkeringsplats med carport själva fick stå för byggkostnaden, ca 30 000 kr. Något avtal om hur framtida underhåll ska regleras saknas. Det är brf som bestämmer och utför underhållet. År 2017 uppmärksammades dåvarande styrelse på att det saknade uppgörelse för hur underhållskostnader ska regleras mellan brf och brh med carport. Då upprättades ett avtal mellan 11 carportshavare och föreningen. Det beslutades att varje brh med carport ska betala 100 kr/mån de kommande fem åren för planerat underhåll, därefter ska ny bedömning av underhållsbehov under de kommande fem åren göras och ev justering av avgiften. Nu har styrelsen presenterat kostnader för perioden 2017-2022 till 68 411 kr. Den erlagda avgiften för denna period är 66 000 kr.
    Nu har styrelsen beslutat att höja avgiften till 250 kr/mån med motivering att föreningen haft kostnader under perioden 1999-2016 som inte tidigare har debiterats carportshavare.
    Fråga: 1. Kan styrelsen debitera för kostnader retroaktivt så långt tillbaka i tiden? 2. Är det inte tidigare styrelsers ansvar att detta inte har reglerats tidigare. 3. Det har varit många olika ägare till dessa carportplatser under åren som i så fall skulle debiterats för detta. Nu får nuvarande ägare stå hela kostnade för 22 års underhåll pga av misstag av tidigare styrelser

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, styrelsen kan inte debitera något i efterhand för tidigare perioder. När avtalet för 2017-2022 upprättades måste det varit underförstått, eller kanske uttalat, att tiden innan dess var clearad och nollställd. Och för själva avtalperioden blev ju avgiften fastslagen till 100kr/mån, och kan inte justeras i efterhand, oavsett verkliga uh-kostnader. Styrelsen kan inte ta ut någon retroaktiv avgift även av ett annat skäl, och det är ju att carportar har bytt innehavare. Styrelsen får inte ta ut ev gamla avgiftsskulder av nya innehavare.
      Angående kommande carport-avgift måste det regleras med nya individuella avtal. Styrelsen kan visserligen föreslå 250kr/mån, men alla måste då ha möjlighet att tacka nej, t ex genom att erbjudas p-plats utan carport. Eller får man komma överens om en lägre avgift som kan accepteras av alla. Kanske måste man frikoppla p-platser och carport-platser och låta dem bli fristående objekt som kan hyras, och fördelas enligt kölista.

  19. Kjell skriver:

    Hej. I vår förening finns olika åsikter vem som ska bekosta underhållet av en carport som disponeras av 11 st brh av föreningens totalt32 brh. Jag har tidigare ställtfråga (2022-06-28) om styrelsen har rätt att ta ut kostnader retroaktivt för åren 2000-2018 och fått ett tydligt svar. Efter interna diskussioner och synpunkter så ställer jag nu en följdfråga. Föreningen bildades 1999 och har 32 lgh=brh. Till varje lgh finns 1 st p-plats som tillhör lgh.Ingen avgift tas ut för p-platser. Av föreningens 32 platser är 11 st med carport. När föreningen bildades beslutades att de som tecknat sig för p-plats med carport själva fick stå förbyggkostnaden av denna, ca 30 000 kr/plats. det är brf som ”äger” carportbyggnaden. Den finns upptagen i föreningens årsredovisning. Brf har alltså tillförts ett värde av ca 30 000*11=330 000 kr (år 2000) utan att behöva betala för detta. Det betyder att föreningens alla brh (32) har del i denna byggnad precis som man har i föreningens övriga byggnader, 3 st bostadshus plus gårdshus med förråd. Fråga: Är det bera de 11 som har carportplats som ska betala underhållet, eller är det föreningen (32) som ska bekost detta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Som jag skrev i mitt tidigare svar så är det uppenbart en fråga som behöver regleras, kanske på ett något annorlunda sätt. En möjlighet är att låta respektive innehavare själv stå för underhållet av sin egen carport. Man kan se på detta på samma sätt som en balkonginglasning: något som innehavare själv bekostar, och sen tar fullt ansvar för. Att föreningen ”tagit över” dessa byggnader är nog ett misstag. Föreningen kan förstås erbjuda sig att ta över ansvaret, mot en årlig kostnad, men det måste bli ett individuellt val av varje innehavare. Se för övrigt mitt tidigare inlägg.

  20. Helene skriver:

    Hej
    Om man förbättrar fasaden på en bostadsrätt genom att måla. Ska man då lägga upp den för avskrivning på 10 år eller ska man dra av hela kostnaden på de året man utförde arbetet? Det bli ganska stor minusresultat.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt min uppfattning är detta ett rent underhållsarbete som ska bokföras som underhåll (planerat underhåll). Att det kan bli ett stort minusresultat hör inte till saken, det är naturligt med minusresultat ibland.

Leave a Reply