Kallelse till föreningsstämma, vissa form- och tidskrav mm.

Vi ska försöka besvara ett antal frågor kring hur man kallar till föreningens årsstämma, till extrastämma, och andra omständigheter kring detta. Reglerna finns i Lag om ekonomiska föreningar, Bostadsrättslagen, och i resp. bostadsrättsförenings stadgar.

 

Ordinarie årsstämma ska hållas senast ½ år efter redovisningsårets utgång. Kallelse till årsstämma kan ske tidigast fyra veckor och senast två veckor innan. När det gäller extrastämma räcker det med senast en vecka innan. (Dessa tidsgränser kan komma att ändras enligt en pågående statlig utredning).

Kallelse ska ske skriftligt genom anslag eller utdelning. I de flesta stadgar står det ”anslås på lämplig plats”, och då bör det ske i samtliga trappuppgångar. Bättre och vanligare är dock att kallelsen delas ut till alla medlemslägenheter, det är alltid godkänt. Men det finns undantag, om speciella ärenden ska behandlas (t ex vissa stadgeändringar), då måste alla delges via sin postadress. Och vissa föreningar kan ha speciella regler i stadgarna, t ex att kallelse även ska skickas till de som har sin bostad uthyrd.

Kallelsen ska innehålla tid och plats, och vilka ärenden som ska behandlas. I praktiken innebär det att man brukar skicka med stämmans dagordning. Utöver formalia och de vanliga årsstämmopunkterna är det viktigt att alla ärenden redovisas tydligt, var för sig. Om styrelsen t ex har någon proposition, eller om det finns medlemsmotioner, ska dessa alltså tydligt specificeras som egna punkter på dagordningen. En punkt “Övriga frågor” kan även förekomma, men inga beslut får fattas på en sådan punkt, det blir enbart en diskussions- och informationspunkt.

Hur tydligt måste ett ärende beskrivas på dagordningen? Rent formellt räcker det med att ärendet beskrivs på en rad på dagordningen, men om det t ex finns ett förslag (proposition) från styrelsen bör hela förslaget bifogas kallelsen. Likaså bör ev. motioner bifogas i sin helhet.

När ska årsredovisningen delas ut? Den ska “hållas tillgänglig för medlemmarna senast en vecka innan årsmötet”, dvs den bör i praktiken delas ut senast en vecka innan, men ännu hellre i samband med kallelsen, två veckor innan. Annars måste medlemmarna i god tid få veta var och när den hålls tillgänglig. Samma gäller revisionsberättelsen.

En del styrelser vill att man föranmäler sig. Kan föranmälan ställas som krav? Nej (då måste det uttryckligen står så i stadgarna). Visserligen kan det vara bra för styrelsen att veta ungefär hur många som tänker komma, med tanke på t ex förtäring, men det kan inte vara ett krav, man ska kunna komma även oanmäld.

Vad kan hända om inte ovanstående regler följs?

Om inte kallelsen gått ut enligt reglerna kan stämman inte hållas, alternativt kan stämman ogiltigförklaras om någon medlem anser så. Om ett ärende inte är angett på dagordningen får det inte tas upp, och framför allt inte fattas beslut om. Om årsredovisningen inte funnits tillgänglig i tid får den inte behandlas, om någon medlem anser så. Viktigt är också att årsredovisningen är komplett, med alla underskrifter och revisorspåteckning, annars är den i princip ogiltig och kan inte behandlas.

Om extrastämma

När kan extra föreningsstämma inkallas, och av vem? Extrastämma kan inkallas antingen av styrelsen själv, eller på begäran av en revisor. Det kan vara en speciell fråga som måste fattas beslut om och som inte kan vänta. Extrastämma kan också begäras av enskilda medlemmar, men då måste minst 1/10-del av föreningens medlemmar ställa sig bakom. Begäran ska vara skriftlig och med angivande av skäl. Så måste det också gå till om t ex en enskild styrelseledamot eller en minoritet i styrelsen vill att extrastämma inkallas. Skriv en begäran, och få den underskriven av 10% av föreningens medlemmar (inklusive ledamoten själv). Om extrastämma är begärd är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse inom två veckor, och stämma måste sedan hållas senast fyra veckor efter kallelsen. Skulle styrelsen vägra kan man vända sig till Bolagsverket.

Vad händer med stämmoprotokollet?

Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen”. Vi rekommenderar att stämmoprotokollet delas ut till alla medlemmar, och alltså senast inom tre veckor.

 

Detta var bara en kort sammanfattning av de viktigaste reglerna. Om det uppstår problem bör lagtexter och föreningens stadgar studeras.

Lag om ekonomiska föreningar, kap. 7

Bostadsrättslagen, kap. 9

 

© Borättupplysning Skåne

136 svar till “Kallelse till föreningsstämma, vissa form- och tidskrav mm.“

  1. Vilhelm Holm skriver:

    Fråga.
    Vi hade stämma igår. Dagordningen som hämtats från stadgarna har som § 17 styrelsens svar på inlämnade motioner. § 12 är frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
    Vi begärde att § 17 skulle flyttas fram till före § 12. Ansvarsfrihet kan enligt vår uppfattning inte avhandlas förrän motionssvaren godkänts av stämman. Svaren hade stor betydelse för redovisningen och föreningens ekonomi.
    Styrelsen hävdar att dagordningen enligt stadgar är helig och den går under inga omständigheter att ändra av stämmans majoritet. Styrelsen vägrade helt att att upp frågan. Har man rätt i detta? Finns det någon lagparagraf som stöder styrelsen?
    Tack på förhand för svar.

  2. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    I alla normala föreningars stämmodagordning finns det en punkt som kallas ”Fastställande av dagordning” eller liknande. Där kan dagordningen ändras, dvs ordningen på punkterna kan kastas om, om så önskas, och det beslutas i så fall på vanligt sett genom omröstning. Däremot får inga nya punkter läggas till (eftersom alla punkter på förhand måste vara kända).

    Sen är det ju inget som hindrar att man tar upp frågeställningar som ska behandlas i en motion redan på punkten ”Styrelsens årsredovisning”, ”Revisorernas berättelse”, eller ”Beslut om ansvarsfrihet”, om det är av betydelse för frågan om ansvarsfrihet. Oavsett hur dagordningen ser ut.

  3. Vilhelm Holm skriver:

    (inlägget är nerkortat)

    I en motion till stämman begärde jag att få ta del av årets budget. Styrelsen vägrar att lämna ut budgeten – utan motivering. På stämman hävdade mötesordföranden att styrelsen kan vägra att ge medlemmarna tillgång till budgeten eller annan information. Han sade: Det är kristallklart – och hänvisade till stadgarna. (Men det finns inget i stadgarna om det). Jag hänvisade till lagen EFL 7 Kap 11 §: ”Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman.”

    Jag har upprepat min begäran till styrelsen som vägrar att ge mig (och andra medlemmar) tillgång till budgeten med följande motivering: ”Årsredovisningen avser året som har gått och är det några frågor om årsredovisningen på föreningsstämman, så är styrelsen skyldig att svara på frågor från medlemmar. Det står inget i den åberopade texten om budget som avser innevarande år.”

    Min fråga: Är det din/Borättsupplysnings uppfattning att styrelsens tolkning av lagen att vägra lämna ut budgeten är riktig? Jag ser med intresse fram emot ditt svar.
    MVH Vilhelm Holm

  4. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Budgeten är ingen hemlig handling, det finns många föreningar som publicerar sin budget för medlemmarna, eller t o m på föreningens hemsida.
    Att vägra lämna ut budgeten är i mina ögon en väldigt märklig inställning.

    Budgeten avser naturligtvis det nya räkenskapsåret, och alltså inte det gamla, som årsstämman har att granska. Men budgeten upprättas ju normalt i slutet av det gamla året, och beslutas då, alltså under den period som årsstämman handlar om och ska granska.

    Medlemmarna har därför full rätt att ställa frågor om budgeten, hur den ser ut, och varför, och hur resonemangen har gått och vilka beslut som fattades. Alltså hur budgeten ser ut!

    För mig är det kristallklart – styrelsen kan inte hemlighålla budgeten, och jag kan inte heller se hur det på något sätt skulle kunna vara till ”väsentlig nackdel” för föreningen. Tvärtom.

  5. Vilhelm Holm skriver:

    Hej Lennart!
    Tack för ett väldigt upplysande svar. Jag funderar på hur man skall gå vidare.
    MVH
    Vilhelm H

  6. lilian auer skriver:

    Vid ex föreningsstämma ang styrelsens förtroende i en situation där betalning till fullo skett utan godkänd besiktning gjorts.
    Fråga: Är det seriöst att kalla till extra stämma på fika pausen i samband
    med ”höststädningen”?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Kallelse till föreningsstämma ska alltid ske så som det är bestämt i stadgarna. Skriftligt och utdelat eller skickat eller uppsatt på lämpliga platser. Muntlig kallelse räcker aldrig, inte ens i de minsta föreningarna.

      Man bör naturligtvis aldrig slutbetala innan besiktning är gjord och alla anmärkningar är åtgärdade.

  7. Lena Brink skriver:

    Hej,
    1.Finns det en lag och vilken i så fall, som säger att styrelsen inte får skicka ut Årsredovisning och kallelse till årsstämman via e-post? (om medlemmen i fråga ber om detta). Har vid ett tillfälle i god tid innan stämman lämnat min sommaradress för distrubition av Årsredovisning och kallelse. Handlingarna kom inte, eftersom ordföranden inte lyckats skicka dem, menade han. Har jag rätt att begära att nämnda handlingar skickas till min sommaradress i tid?
    2. Enligt SBC, som vår förening tillhör, kan SBC skicka årsredovisningen via e-post, men då kostar det. Varför kan i så fall inte styrelsen göra detta?
    3. Mest praktiskt vore det om Kallelse och årsredovisning lades ut på hemsidan. Är det ett regelbrott?
    Tackar på förhand

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Svar
      1. Kallelse ska ske enligt föreningens stadgar, det vanliga är genom anslag och/eller genom utdelning i brevlådorna. Det är inte förbjudet att även göra det på annat sätt, många styrelser försöker t ex skicka kallelsen till speciell postadress eller e-adress om man begärt det, men det är alltså inget lagkrav, om det inte står så i stadgarna.
      2. Om SBC vill ta ut en avgift får de väl göra det, eftersom det i normala fall inte är deras uppgift att distribuera kallelsen och handlingarna.
      3. Att som komplement lägga ut kallelse och dokument på hemsidan är en utmärkt idé.

      Det finns ett specialfall: Om årstämman hålls vid en annorlunda tidpunkt än vad stadgarna föreskriver, eller ska behandla väsentlig fråga om insatser, likvidation etc, då SKA kallelsen skickas till allas kända ”postadresser” (vilket i dagens värld rimligen även inbegriper e-adresser).

  8. Lena Brink skriver:

    Tack Lennart för Ditt snabba och utförliga svar. Tack för att Borättupplysning finns. Ett andningshål och känslan av maktlöshet lättar. Fakta är viktigt.

    MVH
    Lena

  9. Moa skriver:

    Hej! Om det i stadgarna föreskrivs att kallelsen till stämma ska ske skriftligt, räcker det då med en kallelse via epost?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det brukar vara angivet i stadgarna hur kallelse ska ske, t ex ”skriftligt genom anslag på lämplig plats”, och i så fall duger inte e-post. Om e-post ska räcka bör det uttryckligen stå så i stadgarna.

  10. Lars skriver:

    Fråga:
    Om man som medlem i en bostadsrättsförening vill kräva en extrastämma, mot styrelsen intresse, och har tillräckliga mängd medlemmar som behövs med sig: Hur går det till rent praktiskt?

    Är det OK att bara skicka ut kallelse till samtliga medlemmar och genomföra extrastämma på ”eget mandat”?

  11. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Hur det går till är rätt tydligt beskrivet i avsnittet. En skriftlig begäran, undertecknad av minst 10% av medlemmarna, lämnas till styrelsen, som då måste kalla till x-stämma. Skulle styrelsen vägra, ska man vända sig till Bolagsverket.
    Man kan alltså inte själv trumma ihop en stämma, utan det måste gå via styrelsen (eller Bolagsverket).

  12. Henrik skriver:

    Du skriver i svaret (2013-04-04): ”Sen är det ju inget som hindrar att man tar upp frågeställningar i en motion redan på punkten ”Styrelsens årsredovisning”, ”Revisorernas berättelse”, eller ”Beslut om ansvarsfrihet”, om det är av betydelse för frågan om ansvarsfrihet. Oavsett hur dagordningen ser ut.”
    Jag förstår inte riktigt detta, mina frågor:
    1) Några medlemmar utanför styrelsen överväger att kampanja för att inte ge styrelsen ansvarsfrihet. Måste vi då motionera enligt det datumkrav som finns i stadgarna? Räcker det inte att diskutera frågan på stämman?
    2) Vi överväger också att få presentera vår syn på förvaltningen i ett längre inlägg på stämman. Hur lyckas vi få in det i dagordningen, eller vilken av de traditionella punkterna borde innehålla sådan presentation?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det hela är egentligen väldigt enkelt. Dessa frågor diskuterar man direkt på mötet, det är inget man måste skriva motioner om.

      Vill man diskutera styrelsens skötsel av föreningen då gör man det under punkten ”Styrelsens årsredovisning” (eller ”föredragande av verksamhetsberättelsen”). Det är den punkt då man brukar ställa frågor och framföra sina åsikter, och man kan även framföra längre (upplästa) inlägg. Vill man inte ge styrelsen ansvarsfrihet bör man absolut nämna detta, men något beslut tas inte under denna punkt. Efter alla redogörelser och diskussioner avslutas punkten med en fråga om årsredovisningen kan ”godkännas” eller ”läggas till handlingarna”, och det kan man göra, såvida den inte innehåller direkta felaktigheter. Blanda ej ihop detta med frågan om ansvarsfrihet.

      Punkten ”Revisorns berättelse” är mest revisorns egen punkt, men även då kan man framföra synpunkter, om man har en annan uppfattning än revisorn, t ex i frågan om ansvarsfrihet.

      Själva omröstningen om ansvarsfrihet sker sen på en egen punkt, och då kan man fortsätta att argumentera för sin sak, för eller emot, innan omröstningen sker.

      Angående ”längre inlägg”. Om man har många och detaljerade synpunkter på styrelsens skötsel som man vill ha framfört, kan man ju dela ut ett blad om detta i förväg till medlemmarna, eller direkt på mötet. Det är inte förbjudet.

  13. Hej
    Jag är styrelsemedlem i min bostadsrättsförening och det drar ihop sig till årsstämman.
    Jag har ett par frågor som jag skulle vilja ha svar på.

    1. Får man skicka ut årsredovisningen per mejl, eller lägga upp den på föreningens hemsida? Eller måste den skickas med skriftligt med kallelsen (för kallelsen måste väl vara skriftlig om inte annat står i stadgarna)?

    2. Är det valberedningen som ska ordna årsmötesordförande samt sekreterare till årsstämman?

    Mvh Andreas Bengtsson

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      1. Lagkravet är att årsredovisningen ”ska hållas tillgänglig” minst en vecka innan stämman. Ju enklare man kan göra det för medlemmarna, desto bättre, tycker jag. Att lägga ut den på hemsidan, eller skicka den per mail är utmärkta sätt, men det måste samtidigt finnas möjlighet att få den i pappersformat, för den som vill, eller kanske inte har dator. Man måste alltså inte dela ut den till alla, men alla måste i god tid vara informerade om hur distributionen kommer gå till. Bäst är nog trots allt att dela ut den till alla.

      2a. Det är egentligen ingen som har ansvaret för att ordna en årsmötesordförande, för det är ett val som görs direkt på stämman. Men det brukar ju vara så att styrelsen har ett förslag i beredskap. Vem som helst kan väljas till mötesordförande, det kan vara en medlem, eller någon utomstående person. Inget hindrar att valberedningen har ett förberett förslag, det är något man bör komma överens om, eller skriva in i stadgarna. I vilket fall så kan ändå helt nya, alternativa förslag komma, direkt på stämman.

      2b. Det är mötesordföranden som ansvarar för att protokoll förs, och som alltså utser vem som ska vara sekreterare. Även detta brukar dock vara ”förberett” av styrelsen. I mycket små föreningar kan mötesordföranden själv ta på sig den uppgiften, att skriva protokollet, det är inte helt fel.

  14. Lars Thulin skriver:

    Om en styrelse har genomfört ett projekt i flermiljonsklassen (förening med dryga 100 medlemmar) som många medlemmar anser vara en väsentlig förändring, och enl Bostadsrättslagen §15 borde föregåtts av en stämma, men ingen stämmobeslut har hållits, vad gäller då?
    Styrelsen hävdar förstås att det inte är en väsentlig förändring. Alltså: Vem bestämmer vad som är väsentlig förändring?

    Kan en stämma hållas i efterskott? Om denna efterskottsstämma säger nej, innebär det då ”automatiskt” att styrelsen inte kan få ansvarsfrihet och blir återbetalningsskyldig?
    Projektet ifråga är en central sopsugsanläggning, där samtliga medlemmar kommer att få det klart sämre med hushållets sophantering, med långa vägar att gå upp och ner i trappor till sopnedkasten, samt stora ombyggnader av befintliga soprum.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Vad som ska anses som en ”väsentlig förändring” är i slutändan upp till stämman att avgöra. (Ev kan en domstol även ha en uppfattning i frågan.) Om stämman anser att det är tal om en ”väsentlig förändring”, så har styrelsen alltså agerat fel, och riskerar då att inte få ansvarsfrihet. Ansvarsfrihetfrågan beslutas genom omröstning på ordinarie årsstämma. En stämma ”i efterskott” blir poänglöst, då det ändå handlar om att ge ansvarsfrihet eller inte på ordinarie stämma.

      Återbetalningsskyldighet eller skadestånd är nog inget man ska hoppas för mycket på. Först krävs det då att ny styrelse tillsätts, som kan driva en rättsprocess mot fd styrelse. Sen skulle det förmodligen ändå inte gillas i domstol, rättsläget är helt enkelt för oklart, tyvärr.

      Personligen anser jag att det beskrivna fallet med sopsugsanläggningen är en väsentlig förändring, som borde ha beslutats om på föreningsstämma.

  15. Thommie skriver:

    Hej

    Var nyss på föreningsstämma. De inkomna motionerna var inte omnämnda i kallelsen, utan skulle behandlas under ”överiga frågor”.
    Jag påpekade att man inte kan göra, så vilket styrelsen besvarade med att man skulle ha en extra föreningsstämma vid ett senare tillfälle, där motionerna skulle behandlas.
    I våra stadgar står det dock
    Medlem, som önskar visst ärende behandlat på ordinare föreningsstämma, skall skriftligen anmäla ärendet till styrelsen senast sju dagar före stämmans hållande.”
    Stadgarna är mycket gamla, så att sju dagar skulle vara tillräckligt med tid kan vi bortse från, men det står ”ordinarie föreningsstämma”. Om ett ärende skulle ta upp på en senare föreningsstämma skulle det inte vara ordinare föreningsstämma längre.
    Alltså borde hela stämman skjutas upp till ett senare datum, men den hölls ändå.

    Jag undrar nu hur man går till väga för att ogiltigförklara stämman?

    Tacksam för svar.

    Med vänliga hälsningar
    Thommie Karlsson

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Rent formellt finns det en möjlighet att ”klandra” stämman, dvs vilja få den ogiltigförklarad. Man gör en anmälan till tingsrätten, och måste då betala en viss summa för det. Sen blir det kanske någon form av förhandling, men det kan ta mycket lång tid.

      Jag skulle inte rekommendera det i ett sådant här fall, då felet som begåtts är litet, och antagligen inte har någon ekonomisk betydelse, och därför troligen kommer ogillas av tingsrätten. Mycket enklare snabbare och bättre, är att låta styrelsen kalla till extrastämma, med motionerna, och på så sätt ”rätta till” felet. Och precis så tror jag tingsrätten också skulle besluta (fast kanske med ett års fördröjning!).

  16. Peter skriver:

    Hej,

    Vi ska ha årsmöte i vår bostadsrättsförening imorgon, men fick årsredovisningen igår (söndag den 18/5). Jag har inte fått någon revisionsberättelse och årsredovisningen är inte påskriven. Måste inte revisionsberättelsen vara klar samt årsredovisningen påskriven för att mötet ska kunna hållas?

    Med vänlig hälsning
    Peter

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det är viktigt att årsredovisningen är påskriven, även av revisorn. Kanske kommer den vara det när årsmötet äger rum, och då är allt ok. Lika viktigt är att revisionsberättelsen är klar, men är den inte det ska man överhuvud taget inte behandla årsredovisningen, för då kan det finnas allvarliga problem. Kräv i så fall att årsmötet skjuts upp!
      Årsredovisningshandlingarna skall vara klara och utdelade senast en vecka innan mötet, men många föreningar slarvar med detta, och delar ut dem för sent. På formella grunder kan man då hävda att stämman ska skjutas upp. Men ofta brukar detta slarv passera, om ingen protesterar, och om det inte finns andra problem i föreningen.
      Men till själva mötet måste allt vara helt klart och påskrivet! Annars kan man inte hålla någon stämma!

  17. Anders skriver:

    Ny fråga om årsstämma
    Hej!
    Jag har med intresse läst dina svar på frågor bl.a. kring felhanterade årsstämmor.
    Vår förening styrs av en väldigt självsvåldig ordförande, som trots att årsredovisningen inte var reviderad förrän dagen före stämman, och något annat underlag än själva kallelsen inte var utdelat i förväg (alltså vare sig årsredovisning, revisionsberättelse eller inkomna motioner) ändå vägrade att flytta stämman med hänvisning till att ”det spelar ingen roll, och vi som är i majoritet på stämman kan besluta att stämman ska hållas ändå”.
    Jag anser att det här är fel, då det dels fanns några principiellt viktiga motioner, dels faktiskt var de som hade velat läsa bl.a. årsredovisningen innan.
    Jag vill att stämman ogiltigförklaras – hur gör jag? Kan jag på något sätt överklaga till Länsstyrelsen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det ÄR viktigt att årsredovisning och övriga handlingar är utdelade eller funnits tillgängliga i god tid (minst 1 vecka) innan stämman. Annars har medlemmarna ingen reell chans att läsa på och ställa relevanta frågor på stämman. Eller att bilda sig en uppfattning om de motioner som ska behandlas.
      Trots det kan det ibland gå till som du beskriver, att ordföranden och mötet beslutar att stämman ska hållas ändå. Men då bryter man alltså mot lagen, och riskerar att stämman blir ogiltigförklarad.

      Det man kan göra som medlem, och bör göra, är att klandra stämman, dvs att begära att den ogiltigförklaras, och måste tas om (helt eller delvis). Det gör man hos Tingsrätten, med en skriftlig begäran. Det kostar en avgift. Viktigt att motivera sig, och vilka punkter/beslut man vill klandra, t ex att man inte fick möjlighet att granska årsredovisningen, eller att medlemmarna inte gavs tillfälle att förhålla sig till motionerna. Behandlingen i tingsrätten kan ta tid (månader), men slutresultatet brukar bli en uppmaning till styrelsen att ta om hela (eller delar av) stämman.

      (tillägg)
      Frågan är dock hur mycket man kan vinna på ett klander. Ett kanske bättre sätt är att försöka få till en extrastämma, och där ta upp de missförhållanden som man tycker förekommit. Problem i föreningen måste ändå till slut lösas inom föreningen, i regel genom att en bättre styrelse tillsätts.

  18. Lisa skriver:

    Hej

    Vad händer om en styrelse inte delger årsredovisning eller kallar till föreningsstämma inom ramen för den tid som är angiven i stadgarna och skyller detta på ”försening”?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Som framgår av tidigare frågor/svar så händer ingenting alls med automatik. Bara om revisor eller enskilda medlemmar klagar. Enskilda medlemmar kan ”klandra stämman” hos Tingsrätten, men det är inte en särskilt framkomlig väg (se tidigare svar). Bästa lösningen att försöka få till en ny styrelse som kan hålla tiderna.

  19. Erik skriver:

    Den interimsstyrelse vi har, har igår två veckor före stämmodatum sänt ut en ”föredragningslista” med dagordning för en extrastämma, men där punkterna är en komplett dagordning för en ordinarie stämma. I pappret står INTE ordet kallelse någonstans. Meningen med stämman är att en ny styrelse bestående av boende skall ta vid. Många byggfel återstår att åtgärda och den gamla styrelsen kommer inte att beviljas ansvarsfrihet. Se länken http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3785875.ece
    Kan man stoppa den stämma de sänt ut föredragningslista för av formella skäl? Vi behöver tid att förbereda oss annars blir vi överkörda.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är lite svårt för mig att bedöma de dokument du beskriver, och i vilken mån de är giltiga eller om kallelsen till stämman skett på ett korrekt sätt. Det man ska göra är att på den stämma som det tydligen kallats till, ifrågasätta om kallelsen skett korrekt, om inte, måste en ny stämma utlysas. Annars kan man inte stoppa stämman.
      Men, man kan genom majoritetsbeslut skjuta upp viktiga beslut, t ex fastställandet av årsredovisningen och ansvarsfrihet, till en senare stämma. Se LEF 7kap 4§. Det räcker faktiskt med att 1/10 av medlemmarna röstar för det. Denna senare stämma måste hållas mellan 1 och 2 månader senare. Denna regel är just till för att ge medlemmarna det extra rådrum (tid) som du efterfrågar.

  20. Rasmuss Pålsson skriver:

    Hej!

    Jag har en fråga. Jag sitter som sekreterare i en brf. Jag fick in en extrastämma kallelse av våra medlemmar 1/10. Då skrev jag ihop en extra stämma dagordning.
    Frågan är då, Finns det någon lag eller krav som säger att vid extrastämma kallelse så måste det finnas ett styrelsebeslut på papper som säger att kallelsen har kommit in och att det ska hållas ett möte? Eller är det bara att skicka ut en dagordning när man har förankrat det hos styrelsen?

    Med vänlig hälsning, Rasmuss

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Den formella gången är så här: om det kommer in en begäran om extrastämma från 1/10-del av medlemmarna, då är det styrelsen som ska kalla till denna extrastämma, och för det krävs det ett protokollfört styrelsebeslut.

  21. Anders Ekström skriver:

    Skall styrelsen sända protokoll till medlemmarna från/efter årsstämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Lagkravet är att protokollet skall finnas tillgängligt, t ex på föreningskontoret, eller anslaget på anslagstavla. Många föreningar har dock som rutin att protokollet delas ut till alla, och det är det vi själva rekommenderar.

  22. Patrik Höglund skriver:

    Hej,

    vi har fått en begäran om extrastämma där 1/10 av medlemmarna hävdar ”att ett beslut på ordinarie stämman togs felaktigt”. Frågan gäller rökförbud på balkonger, en motion som röstades igenom.

    1. Hur skall det bedömas, endast dem som faktiskt var närvarande kan rimligen ha en åsikt i frågan? Det har inte framställt mer specifikt angående vad som var felaktigt.

    2. Kan styrelsen argumentera mot detta på extrastämman, ifrågasätta, agera som ”advokat” där man letar faktiska fel och försöker punktera ärendet?

    3. Om det mot förmodan skulle bli ett resultat där medlemmarna röstar för detta påstående. Vad händer då? Är det per automatik så att det resultat blir ogiltigt? Eller är det bara, jaha, det kanske var lite otydligt på stämman, men beslut är beslut?

    Mvh
    Patrik

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Min inställning är att man ska försöka reda ut detta en gång för alla, och inte fastna i formalia eller ordvrängeri. Om det alltså kommit in en begäran om ”omprövning” av ett stämmobeslut, så ska man alltså ta upp frågan igen, även om det råkat formuleras på ett konstigt och oprecist sätt i den begäran som inkommit.

      Alltså: extrastämma är begärd, och skall hållas. Fråga att behandla: rökförbud på balkonger (alltså samma fråga som på senaste stämman). Man tar alltså upp frågan till nytt beslut, och så fattar man ett nytt beslut.

      Om man inte gör på detta sättet, riskerar man att hamna i en riktig soppa av paragraftolkningar, ifrågasättanden av beslut, och hårklyverier. Undvik det!

  23. Patrik Höglund skriver:

    Hej,

    tack för svaret. Vi kommer att agera efter ditt råd.

    Mvh
    Patrik

  24. Maria Ekström skriver:

    Hej,

    Vi ska hålla en extra stämma inom kort och har skickat ut kallelse med plats, datum och klockslag. Nu har det ”strulat” till sig med lokalen som vi hade reserverat och vi får inte tillgång till den och vi har istället fått boka en annan lokal, datum och klockslag. Min fråga är: räcker det med att man går ut med endast denna ändring till samtliga medlemmar eller måste vi skicka ut en helt ny kallelse?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det väsentliga är att ”ändringen” skickas ut till alla på samma sätt som den ursprungliga kallelsen. Och att tidskraven hålls även vad gäller ändringsmeddelandet. Min fråga: varför inte dela ut en helt ny kallelse?

  25. Henrik skriver:

    Fråga?!

    Vi har precis haft en extrastämma och ingen agenda togs upp varken innan eller på extrastämman. Man genomförde stämman och röstade utan agenda. Vad gäller, går det att få igenom stämman ändå?
    Eller ska man kalla till en ny stämma omgående?

    MVH
    Henrik

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det här förstår jag inte riktigt. Har det inte funnits en dagordning? Har det inte funnits en kallelse? Utan en kallelse med en dagordning och en fråga att besluta om kan man inte hålla en extrastämma.

  26. Susanne skriver:

    1/10 av medlemmarna har begärt extrastämma.
    Måste man kalla alla medlemmar till extrastämman? eller kan man endast kalla de som skriftligen har begärt extrastämman?

    MVH

  27. Sten Sandahl skriver:

    Hej
    I vår förening har det blossat upp till strid mellan sittande ordförande och en styrelsemedlem. Styrelsemedlemen samlade ihop 10% av medlemmarna och kallade till extra föreningsstämma imorgon 9/12. I kallelsen sägs inget om striden utan där står att vår nuvarande ordf. och styrelsen ska avgå och lite längre ner förslag på ny styrelse. Som jag ser det så måste det bli en röstning av medlemmarna vilken ordf. vi ska ha. Men som kallelsen är utformad så vet inte medlemmarna om striden. Jag anser att stämman ska ogiltigförklaras pga. det inte går att utläsa vad stämman handlar om. Och sittande ordf. är i princip avsatt mot egen vilja. Har jag rätt el fel? Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det jag kan utläsa ur din beskrivning är att extrastämman kanske inte är utlyst på rätt sätt. Rätt sätt är att de 10% medlemmar som kräver en extrastämma ska lämna in denna begäran till styrelsen, och därefter är det styrelsen som kallar till extrastämma. Dessutom ska det klart och tydligt anges vad stämman ska behandla och besluta om. Är inte stämman utlyst på rätt sätt, genom ett styrelsebeslut, och inom rätt tidsramar, så är den ogiltig. I just ert fall måste kanske extrastämman utlysas på nytt, av styrelsen.

  28. Kristina skriver:

    Hej,

    Kan en revisor väljas till ordförande på föreningsstämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det är inget som hindrar. Man bör välja en stämmoordförande som är kunnig i föreningsfrågor och mötesteknik. Personen bör också vara neutral (om det t ex förekommer konflikter i föreningen), man bör undvika att föreningens ordförande sitter stämmoordförande. Men revisorn kan vara ett bra alternativ.

  29. Maris skriver:

    Hej! För en tid sedan gjordes ett takarbete föreningen. I förra veckan upptäckte jag att en taklucka stod öppen och meddelade omgående HSB som svarade att de tagit emot mitt mail och skulle informera om detta. Det dröjde 5 dagar innan de kom och stängde luckan. Då hade det både regnat och snöat in på vinden.

    Min fråga är nu vem som är ansvarig ifall det blir en fuktskada på vinden? Är det HSB som underlät att åtgärda inom rimlig tid (när jag gjorde anmälan hade det varit fint väder i flera dagar. Regn och snö kom efter kontakt med HSB). Enligt styrelsen är det takfirman som är ansvarig eftersom föreningen har garanti på arbetet som gjordes. Jag tycker att HSB är ansvarig eftersom de kände till att takluckan var öppen men inte informerade styrelsen eller vidtog åtgärder direkt det hände. Hade de skickat någon att stänga luckan samma dag jag ringde hade ingen skada alls skett.

    Ifall styrelsen låter takfirman stå för en sanering trots att de känner till att det är HSB som underlåtit att åtgärda takluckan, är inte det bedrägeri?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Allt beror naturligtvis på vad för slags avtal föreningen har med HSB, men om avtalet innebär att man ska felanmäla till HSB, då har naturligtvis HSB ansvaret för att felen åtgärdas skyndsamt. Görs inte det och det uppstår följdskador, så blir HSB ersättningskyldig. Allt detta brukar vara reglerat i avtalet.

  30. ronny jonsson skriver:

    Du har i din ingress angående motioner till årstämma sagt att ”Likaså bör ev. motioner bifogas i sin helhet”. Detta ”bör” antyder att det inte är nödvändigt enligt lag. Är detta korrekt och varför bör? Enligt min källa finns ingen skyldighet för en förening att skicka hela motionen. Vad händer om ärendet bara anmäls i agendan utan att motionen i sin helhet skickas med kallelsen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det mesta är inte detaljreglerat i lagen, så även detta. I LEF står det endast ”I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman”. Det bör tolkas som att varje motion måste beskrivas, t ex med en egen rad i kallelsen/dagordningen. Det hör dock till ”god sed och tradition” att alla inlämnade motioner bifogas kallelsen, medlemmarna får väl antas vara intresserade av vad som motioneras om i föreningen. Gäller det väldigt många eller omfattande motioner kanske det räcker att de kan hämtas ut på föreningskontoret, och finns i tillräcklig upplaga på själva stämman. Hur detta med motioner ska hanteras är egentligen en medlemsfråga, och bör beslutas om i resp. förening, och t ex beskrivas i stadgarna.

  31. Sara skriver:

    Hej,

    Vi i styrelsen i en bostadsrättsföreningen har för avsikt att kalla till extra föreningsstämma där agendapunkten handlar om ändringar i föreningens stadgar. Vi har vår ordinarie föreningensstämma den 20 maj. Finns det några krav på att det ska förflyta viss tid mellan extra stämma och ordinarie stämma? Vi planerar att hålla den extra stämman före den ordinarie stämman.

    Med vänlig hälsning
    Sara

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det formella krav som finns är att man inte kan utfärda kallelse till ny stämma förrän den tidigare stämman är avslutad. I ert fall: eftersom kallelse till ordinarie stämma ska ske senast 2 veckor innan, måste alltså er extrastämma i praktiken hållas minst 2-3 veckor innan ordinarie stämma. (Läs mer i LEF 7 kap. 8§). Ett annat krav är att stämmoprotokollet är färdigt och justerat och tillgängligt innan nästa stämma kan hållas.

  32. Britt-Marie skriver:

    I våra stadgar anges att ” kallelsen ska ske genom anslag å lämpliga platser inom föreningens fastigheter” Praxis i vår förening har under minst 15 år varit är att såväl årsredovisning, motioner och andra handlingar har delats ut i respektive brevlåda innan föreningsstämman.
    Inför kommande föreningsstämma har vår styrelse en vecka innan, meddelat att inlämnade motioner skickas via mail till föreningsmedlemmarna ( 25 stycken). Skälet skall vara ”naturresurssparande väg ”. Jag har som medlem i föreningen begärt att få handlingarna i pappersform eftersom jag saknar skrivare. Har fått svaret att och att det endast är föreningsmedlemmar som saknar dator och mailadress som får handlingarna på papper. Någon information om förändringen har inte getts innan. Ej heller har styrelsen skrivit någon proposition om den föreslagna förändringen. Är detta korrekt?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Efter din beskrivning tycker jag styrelsen agerat både dumt och småsnålt, varför inte ge dig de utskrivna handlingarna som du begär??? Rent formellt kanske det inte går att klaga, eftersom alla tydligen fått handlingarna, per papper eller digitalt. Jag tycker detta är en fråga man ska ta upp på föreningsstämman, hur det ska gå till, och vid tillfälla uppdatera stadgetexten.

  33. Jan Andersson skriver:

    Hej! Jag läste i ett av dina svar, att ”budgeten är ingen hemlig handling”. I vår förening har vi föreningsstämma om en dryg vecka, men det skulle vara intressant att gå igenom budgeten innan. Kan jag som medlem i föreningen skriva till styrelsen och begära en kopia?
    Med vänlig hälsning
    Janne

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det kan inte anses vara till skada för föreningen att offentliggöra budgeten, den kan därför inte hållas hemlig. Alla medlemmar som vill ta del av den, bör få det. En del föreningar delar ut den, eller bifogar den till årsredovisningen. Begär du att få en kopia, så ska du få det.

  34. Susanne skriver:

    Hej.
    Behöver lite hjälp. Är orolig att en kallelse till extrastämma är ogiltig. Vilket vore olyckligt. Vi har fått en kallelse till extrastämma utdelad i rätt tid. Det är styrelsen som vill göra en ändring i stadgarna. I kallelsen skriver dom att det gäller förslag från styrelsen på ändring av stadgarna enl bilaga. Men ingen bilaga är med, och det står inte vad det gäller. Däremot står det att bilaga kommer senare. Fråga, är kallelsen giltig? Kan dom komma med bilaga senare? Om ja, hur sent? För jag tycker det känns märklig att jag skall gå på en stämma och rösta om en stadgeändring utan att veta om vad det gäller. Ska man inte kunna bilda sig en uppfattning om detta innan? Stämman är 7 april så tacksam för snabbt svar, då jag hoppas detta går att rätta till.
    Mvh susanne

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, som vanligt är lagen inte helt kristallklar. Formuleringen i LEF lyder (7kap.8§): ”Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelsen har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen…”
      Innebär alltså att i själva kallelsen, eller som bilaga, skall det på ett begripligt sätt förklaras vad det är för förändring som föreslås. Det fullständiga stadgeförslaget skall dessutom finnas tillgängligt (eller bifogas, eller anslås på lämplig plats).
      Om förslaget alltså inte är beskrivet i kallelsen, så kan kallelsen anses vara ogiltig, och frågan inte tas upp. Möjligen kan man godta detta, om förslaget skickas ut innan tidfristen för kallelse går ut (för extrastämma 1 vecka innan, i detta fall senast 31 mars).

  35. Katarina skriver:

    Hej

    När en förening håller sin årsstämma och tar beslut som påverkar mig, borde inte jag ha en möjlighet att yttra mig ( då jag just nu inte är överens med deras beslut) ?

    Tacksam för svar.

    Med vänlig hälsning,
    Katarina

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jovisst, kan jag tycka. Men det beror nog väldigt mycket på vad frågan gäller, hur allvarlig den är. Du måste precisera frågan för att få ett tydligare svar.

  36. Marie skriver:

    Hej! När det gäller motioner, i våra stadgar står att de ska vara inlämnade senast sista februari, men det står inget om att styrelsen måste ”påminna” om detta. Vad gäller? Ingen info har gått ut, nu kom kallelsen till årsmötet.
    Kan medlemmarna klaga på detta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsen har ingen skyldighet att upplysa om vad som står i stadgarna. En ”bra” styrelsen brukar dock påminna om t ex sista dag för inlämnadet av motioner, men det finns alltså ingen skyldighet att göra det.

  37. Marie skriver:

    Tack för hjälpen!

  38. Lennart Jönis skriver:

    Hej,

    Vi har föreningsstämma i veckan. Jag har tidigare i god tid skickat in 6 st skriftiga frågor till styrelsen på föreningsstämman. I kallelsen finns dessa ej med som en specificerad punkt, har endast delats ut tillsammans med övriga motioner och årsredovisning.
    Har jag rätt att under ”Fastställande av dagordning” få in denna punkt på dagordningen. Nu finns även en ”infopunkt” på dagordningen.
    Det verkar som man vill stoppa undan frågorna så gott det går.

    Skulle vara mycket tacksam för ett svar.
    Bästa Hälsningar
    Lennart Jönis

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågor och motioner är inte samma sak. Motioner ska ha en egen punkt på dagordningen, men inte allmänna frågor. Frågor kan ställas både skriftligt (som i ditt fall) och muntligt. Skriftliga frågor tas upp och besvaras under lämplig punkt, i regel under ”Styrelsens årsredovisning”. Att frågorna delats ut före mötet är väldigt bra, men inget som en styrelse tvunget måste göra.

      För mig låter det alltså som att styrelsen hanterat detta på ett bra och formellt riktigt sätt. Och för dig är det bara att hoppas på att svaren också blir lika bra.

  39. Lennart Jönis skriver:

    Hej,
    Tack för ett tydligt svar och en bra och informativ sida!

  40. Håkan skriver:

    Hej,
    På vår stämma i förra veckan bad jag styrelsen delge medlemmarna föreningens underhållsplan och kassaflödesprognos. Det finns sådana. Styrelsen ville inte göra det. Jag hävdade att de är skyldiga att göra det enligt LEK 7 kap 11 §. Förutom att det enligt min uppfattning är orimligt att inte göra det ändå.
    Har jag rätt?

    MVH

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Du har helt rätt. Det kan inte anses vara till väsentligt nackdel för föreningen att informera om detta. Det är tråkigt att det förekommer så mycket hemlighetsmakeri i bostadsrättsföreningar.

  41. Gunnel Rehn skriver:

    Hej!
    Kan man ha endast en person i valberedningen? Vi är en liten förening med få valbara personer och få som vill ställa upp.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det går bra. Om det inte står något särskilt i stadgarna, så räcker det med 1 person.

  42. Inget skriver:

    Hej,

    Jag har en fråga kring val av föreningsstyrelse. Vi har precis haft omröstning i vår förening och en av medlemmarna som var självutnämnd kunde inte närvara fysiskt utan att valde att Skypa utomlands ifrån. Min fråga är om detta är lagligt att lägga sin röst via internet utan att detta står i stadgarna?

    Rösten resulterade i ändrad styrelse.

    Om jag tolkar lagen är detta okej om föreningen ändrat stadgarna, annars är det post, eller ombud?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressant fråga! Den enda formulering jag kan finna om detta är i LEF: ”En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen … eller genom ombud …”. Jag tror inte en Skype-uppkoppling innefattas i detta, eller någon annan form av ”telefonröstning” för den delen. Inte heller någon post-röstning, utan enbart via ett ombud med fullmakt.
      Jag är inte heller säker på att detta går att ändra via stadgarna, jag kan åtminstone inte finna något stöd för det i lagen.

  43. Inge Petersson skriver:

    Är en motion godkänd om den saknar underskrift, och fel adress är uppgiven?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En handskriven underskrift ska inte behövas, men det måste givetvis finnas ett namn, en medlem, bakom motionen. En motion kan inte vara anonym.

      Angående adress förstår jag inte, vems adress är fel? Om det blivit fel adress på bostadsrättsföreningen, det ska man kunna bortse ifrån, så länge bostadsrättsföreningens namn är (någorlunda) rätt. Man får inte ställa alltför höga formella krav på en medlemsmotion.

  44. Tommie skriver:

    Hej!

    Bor i en HSB förening och i den ser jag i senaste årsredovsiningen att posten ‘studier och fritidsverksamhet’ senaste året ökat lavinartat (med 150%). Vet att föreningen anordnar qi-gong, meditation, fågelskådningsträffar och hyr in löptränare. Är detta förenligt med lagen om ekonomisk förening? Hur kan inhyrda professionella löptränare gynna föreningens ekonomi?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Din fråga är kanske lite utanför ämnet. Men det du räknar upp är helt enligt Hsb:s normalstadgar: Föreningen ska ”främja studie- och fritidsverksamhet … samt … främja serviceverksamhet … med anknytning till boendet”.
      Och Lagen om ekonomiska föreningar 1:1 är så allmänt hållen att det mesta kan passera.

      Detta är naturligtvis helt och hållet en medlemsfråga, som medlemmarna själva får avgöra.

  45. Mikaela skriver:

    Hej!

    Jag bor i en bostadsrättsförening som höll årsmöte nu i dagarna. I kallelsen som gick ut stod det dock att årsstämman skulle hållas onsdagen den 11 maj. Trött som jag var reagerade jag inte så mkt på detta, mer än att tiden var ändrad från nyhetsbrevet som utkommit tidigare. Jag gick dit ikväll, och det var ingen där. Jag är en engagerad medlem som anser att årsstämmor är viktiga då stora ekonomiska beslut fattas för föreningen. När jag ringer ordföranden säger han att mötes hölls i måndags men att årsmötet hade ansett att mötet var korrekt utlyst, något vi inte ens skulle anse i de andra föreningar där jag sitter med. Jag tror inte att detta går att driva, men jag vill gärna veta om denna årsstämma verkligen är korrekt utlyst?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Den 11 maj var en måndag, men det stod ”onsdag 11 maj” på kallelsen. Är då kallelsen felaktig? Felet borde naturligtvis ha rättats i god tid, men tydligen inte. På stämman har man sedan beslutat att kallelsen trots allt skulle godkännas. Jag är faktiskt osäker på hur en domstol skulle se på detta, om det skulle prövas. Det som brukar avgöra är om någon lidit ekonomisk skada, pga att denne missat stämman pga av felet i kallelsen. Men om ingen lidit ekonomisk skada, håller jag nog med om att det är utsiktslöst att försöka klandra stämman.

  46. Sanna skriver:

    Hej Lennart!

    Jag är styrelseledamot i min brf och vi hade planerat att hålla ordinarie årsstämma ikväll. Tyvärr dök inte vår ekonomiska förvaltare upp som planerat (misstag från deras sida, det kan ju hända alla), så styrelsen beslutade att inte hålla stämman eftersom vi inte anser att vi har kunskap att gå igenom årsredovisningen tillräckligt bra, samt att vi tycker att det är bra att någon ”neutral” kan vara ordförande på stämman. Kallelse till stämman var utdelad på rätt sätt och i rätt tid. Nu är frågan hur vi går vidare, stämma måste ju hållas! Behöver vi kalla på nytt med samma tidsfrister? Det är ju de facto ingen extrastämma, så jag skulle tro att vi bör ”kalla om” till ordinarie stämma. Enligt stadgarna ska ordinarie stämma hållas för maj månads utgång, men det hinner vi ju inte i så fall. Det kanske i och för sig kan bortses från i och med att vi ursprungligen har kallat på rätt sätt och att det dök upp en ”oförutsedd händelse” vid stämman. I den nya kallelsen, anser du att det räcker med att vi hänvisar till de motioner med svar som delades ut i den första kallelsen, eller bör vi dela ut dem på nytt (blir så mycket papper i onödan).

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Om jag uppfattar det rätt så var det styrelsen som ställde in stämman, innan den ens påbörjades. Eller påbörjades stämman, och senare avbröts, och fattades det något beslut om ajournering? Förutsättningarna är alltså lite oklara.
      I ert fall tror jag att ni måste kalla till ny ordinarie stämma så snart som möjligt (med de tidsfrister som gäller för kallelse till ordinarie stämma), och med en förklaring. Att den därmed kommer hållas i juni får man ta. Motionerna behöver inte delas ut igen, utan nämn bara att de redan är utdelade.

  47. ronny jonsson skriver:

    Har en styrelse skyldighet att kalla till extrastämma om det i och för sig inkommit mer än 10% av röstande medlemmars vilja att göra så MEN att det inte framgår vilket ärende det gäller. Inte heller förekommer ett yrkande.
    Eftersom det rör ett allmänt upprop och dessa medlemmar undertecknat detta obestämda upprop är det ju en fråga om dels vem man skall vända sig till för att få ett svar på vad som skall avhandlas och vilket yrkande som föreligger dels om varje medlem som undertecknat måste ange ett sådant ärende tex genom att någon av dessa skriver ett nytt korrekt. En annan fråga är om de nu görs om extrastämman kan då kan kräva styrelsens avgång UTAN att detta nämnts som ärende. Det tycks som om det skulle gälla en allmän diskussion de vill ha eller snarare ett protestmöte. I vart fall är situationen märklig och styrelsen har tydlig avsikt att följa gällande bestämmelser men inte på dessa villkor som inte är stadgeenliga enligt dess mening. Finns en praktisk lösning??? Här finns ju även tidsfrister som skall uppfyllas.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Hej Ronny.
      Om medlemmarna vill ha en extrastämma måste styrelse utlysa en sådan. Det finns inga formella krav på hur tydligt ärendet är presenterat, eller att det måste finnas ett yrkande, LEF anger bara ”…när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs…” (7 kap 5§). Om det råder oklarhet över vad som önskas avhandlas, kan styrelsen i kallelsen formulera det som: ”Diskussion enligt bifogad skrivelse”, och bifoga den aktuella skrivelsen (vilken för övrigt alltid bör bifogas). På stämman kan beslut fattas i det ärende som stämman ska avhandla, men inget annat.
      Frågan om styrelsens avgång, eller krav på val av ny styrelse, kan bara tas upp om det är angivet i kallelsen, eller i det ärende som ska behandlas. Men det kan naturligtvis resas sådana krav om det är en upprörd stämning på mötet. Lösningen i så fall är att man på stämman beslutar om ytterligare en extrastämma där frågan om nytt styrelseval tas upp (7 kap. 9§).

  48. Magnus skriver:

    Hej, jag har en fråga om ett svar som du lämnade februari 26, 2014 kl. 17:16 i den här tråden angående att ”diskutera styrelsens skötsel” under punkten Föredragning av styrelsens årsredovisning. Finns det något skrivet i LEF eller på annat ställe att hänvisa till om styrelsen inte vill tillåta en diskussion, av någon anledning.

    I LEF kap7 $ 11 står det: Styrelsen och verkställande direktören skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman.

    Kan man hävda den paragrafen?
    (Misstänker att vår styrelse inte kommer vilja tillåta oss att göra den formen av inlägg).

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är precis så, styrelsen ska svara på alla de frågor som ställs (om det inte är till ”väsentlig” nackdel för föreningen, och sådana frågor existerar knappast). Problemet uppstår om styrelsen eller ordföranden inte vill svara, eller inte vill tillåta diskussion. Då finns det tyvärr inga sanktioner eller straff, utan enda lösningen är då att försöka välja en bättre styrelse.

  49. Stefan skriver:

    Hej
    Jag undrar om det för en styrelse är tillåtet att gå från olje-eldning till fjärrvärme, vilket kostade föreningen 1 miljon, utan att det behövdes en extra stämma?
    Är inte detta ”en väsentlig förändring” för medlemmar och föreningen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt min mening borde styrelsen ha lyft frågan till föreningsstämman för beslut. Att göra något åt det i efterhand är dock utsiktslöst, då det tyvärr inte är ett uppenbart brott mot nuvarande lagtolkning.

  50. Pia Mård skriver:

    Har begärt extra stämma på grund av att vi inte har förtroende för kassör och ordförande. Bröder. Kallelse kom efter över en månad och trotts att det står i vår begäran att det råder misstro skriver de i kallelsen att det är meningslöst med stämman och att vi inte får agera

    Det var ingen dagordning med ,kan vi som begärt extra stämma göra en dagordning själva och dela ut på mötet ?
    Kan vi välja 2 nya ledamöter om mötet godkänner dagordningen eller hur gör vi annars? Det är med omedelbar verkan som vi vill avsätta delar av styrelsen och att vi omedelbart kan få tag i räkenskaperna
    Tacksam för svar

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag vet ju inte hur er begäran om extrastämma var formulerad, men generellt sett ska begäran bifogas kallelsen, och naturligtvis en dagordning. Nu får ni försöka ta upp de frågor som ni vill ha diskuterade, och även frågan om förtroendet för styrelsen och ev nyval.
      Skulle det inte fungera, eller ni vägras ta upp de era frågor ni ville ha belysta, ska ni vända er till Bolagsverket som kan kalla till ny stämma.

  51. Pia Mård skriver:

    Sedan 2005 har vi haft en delägarskaps förvaltning och på årsmöte aug 2014 bestämdes att vi skulle registrera oss som gemensamhetsanläggning och anta standard stadgar . Vi beslöt också att bom inte fick sättas över vägen.
    Till ansökan om gemensamhetsanläggning måste ytterligare ett möte hållas om stadgarna , mötet var förlagt en vardag mitt på dagen när alla jobbar 8 månader senare dvs april 2015 och då beslutar styrelsen dvs de 2 bröderna samt annan släkting desutom att sätta upp bom och rep 800 m skogsbilväg för ca 100 tusen, detta möte var fortfarande i delägarskaps föreningen
    Ny registrering blev först 1 månad senare.
    Kan de 2 bröderna med hjälp av annan släkt ensamma besluta i ett sånt stort ärende utan medlemmarnas godkännande och utan att föreningen ännu ej blivit registrerad
    Till saken hör att det är i egenintresse som de agerar
    Bommen är uppsatt på min mark ! Kan väl inte vara
    Riktigt. Tacksam för svar snarast
    Mvh Pia

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Dessa frågor har vi tyvärr ingen möjlighet att reda ut, är dessutom ingen bostadsrättsfråga.

  52. Sten skriver:

    Hej,
    En medlem i vår förening planerar att samla ihop tillräckligt med namn för att förekomma styrelsens kallelse till extrastämma för en stadgeändring som kräver 3/4 majoritet. Han söker blockera beslutet om stadgeändring. Hans plan är att sända en begäran om extrastämma till styrelsen i slutet av juni – början av juli.
    Tidpunkten är strategiskt vald och frågan är hur styrelsen skall agera då kravet på kallelse är att den skall sändas ut två veckor efter begäran har inkommit och att stämma skall hållas fyra veckor därefter. Detta är ju mitt i semestertiden och det är svårt (omöjligt) att samla styrelsen för möte och även få medlemmarna att närvara vid en eventuell extrastämma.
    Finns det någon lösning på detta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Lösningen är trots allt att försöka hitta lämpligaste möjliga datum för extrastämman, och hålla den då. Man har ju trots allt ett ganska stort tidsspann om 5 veckor att spela med: tidigast 1 vecka efter begäran (dvs omedelbar kallelse och stämma), och upp till 6 veckor senare (kallelse efter 2 veckor, stämma 4 veckor därefter).
      Och ett styrelsemöte för att besluta om x-stämman kan ju hållas per telefon.

  53. Inga skriver:

    Hej Lennart,

    Efter att styrelseledamöter hoppat av så har vi för tillfället inte en komplett beslutsmässig styrelse. 1/10 har kallat till extra årstämma för nyval av styrelse, men en medlem menar att man inte kan göra det på eget mandat. Vi har bara två styrelsemedlemmar kvar när föreningens stadgar säger att man behöver 3 för att vara beslutsmässiga.

    Hur gör vi? Har vi medlemmar rätt att kalla till extra stämma utan att det sker via en inkomplett styrelse?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är styrelsen som i första hand ska kalla till extrastämman, även om styrelsen just nu inte är komplett eller beslutsmässig. Vill inte de kvarvarande ledamöterna göra detta kan man vända sig till Bolagsverket. Alternativt att valberedning eller revisor kallar till extrastämman (om styrelse helt saknas).

  54. Ahmed skriver:

    Hej,
    Jag är styrelsemedlem i föreningen som ska ha minst 4 ledamöter ( inkl ordförande). 2 ledamöter har lämnat styrelsen och föreningen pga flyttning till annan ort ( en av dessa var ordförande). I stadgarna står det så här : ”Styrelsen är beslutmässig när alla ledamöter är kallade och minst hälften eller tre är närvarande”. Lite luddigt text ! Hur går man vidare ? Fyllnadsval ? Kan en av dessa 2 styrelsemedlemmar kalla själv för extraårsstämma ? Eller…? Är tacksam för ett snabbt svar då det är kris.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Se föregående fråga. Om det saknas suppleanter måste kvarvarande styrelseledamöter kalla till extrastämma för kompletterande val. Er styrelse måste bestå av minst 3 personer (ledamöter/suppleanter) för att vara beslutsmässig.

  55. Pawel skriver:

    Hej
    Jag bor i en bostadsrättsförening där det står att allt yttre skall föreningen stå för.
    Men när det väl händer något så gör dom absolut inget. Dom säger att dom ordagrant skiter i det. Alltså tex så har inte dräneringen utförts sedan radhuset byggdes. Nu är det så att det börjar lukta illa och betongen släpper på väggarna. Det börjar gå upp i en våning upp.
    Sedan är det så att våra garage dörrar knappt går att öppna.
    Jag har tagit upp det ett flertal gånger men fått samma svar. NEJ det kommer vi verkligen inte att göra något åt.
    Så hur går man tillväga att få något åtgärdat? Det är dessutom våran ordförande som säger så. Han svara. Tycker du att alla i föreningen ska stå för din garagedörr? Varför ska dom vilja det för? så det blir inget. Vill du få upp dörren får du antingen göra det själv eller anställa en snickare. Men då utan att vi kommer lägga nå pengar på det.
    Hur gör man då?
    Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I alla bostadsrättsföreningar gäller det att föreningen står för det yttre underhållet. Men var gränsen går, exakt vad som åsyftas med ”det yttre underhållet”, finns inget svar på i lagen, men brukar vara mer eller mindre specificerat i föreningens stadgar. Om det uppstår diskussion eller oenighet om detta, finns det ingen annan framkomlig väg än att ta upp det på medlemsmöte. Och försöka välja styrelse som kan hantera dessa frågor på ett bra sätt.

      I just ditt fall kan man åtminstone säga att grund och dränering till föreningens ansvarsområde, medan garageporten är mer tveksamt, och kan bero på stadgarna.

  56. Per skriver:

    Hej,
    För inte så längesedan fick vi medlemmar i bostadsrättsföreningen en kallelse till föreningsstämma där vi skulle rösta för eller emot till ett hissprojekt. Resultatet blev ett nej.
    Nu har föreningen åter igen kallat till extrastämma för att rösta om exakt samma sak bara det att dom ändrat lite på vilkoren. Gratis hyra under tiden vi hyresgäster ej har tillgång till våran lägenhet och ingen hyreshöjning dom närmaste 2 åren.
    Får dom kalla till stämmor och rösta om samma sak tills dom får igenom projektet då det är tydligt att det är deras önskemål?
    Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I lagen finns det ingen begränsning hur ofta man kan kalla till föreningsstämma. Har förslaget förändrats är det ju heller inte ”exakt samma sak” som det ska beslutas om. Men hade det varit exakt samma förslag bör det gå åtminstone 1 år innan man tar upp frågan igen för ny prövning, enligt min mening.

  57. Fredrik skriver:

    Hej,
    jag har en fråga rörande ombyggnation i trapphuset.
    Har en förening rätt att tvångsevakuera en inneboende då arbetet omöjliggör att denne bor kvar i sin bostadsrätt?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Frågan hör kanske inte hemma här. Men svaret måste ju bli att ingen kan bli tvångsevakuerad, men kan någon inte bo kvar måste föreningen ordna ett ersättningsboende, eller ersätta för de extra kostnader som kan uppstå.

  58. Lisbeth skriver:

    Hej
    Ang stadgeändring i bostrför.
    Årsstämman presenterar ett förslag till stadgeändring. Kan stämman ändra i förslaget och sedan godkänna ändringen under mötet. (Det handlar om smärre ändring av ordalydelse, ingen helt ny innebörd jämfört med förslaget).
    Måste förslag till stadgeändring se exakt likadant ut till extrastämman som förslaget gjorde till årsstämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      På den första stämman kan man göra smärre förändringar i texten, så som du nämner. På den andra stämman måste det dock vara exakt samma förslag som beslutades på första stämman. Tanken är att man på den andra stämman bara ska bekräfta vad som beslutades på den första stämman.

  59. Petter skriver:

    Hej,

    Fråga 1.
    Får en styrelse skicka ut en kallelse om extra stämma till oss medlemmar där det står att styrelsen ”hoppas på ett positivt beslut för” frågan?

    Fråga 2.
    Får styrelsen skicka ut meddelande till alla medlemmar efter kallelsen och innan stämman där det står ”Styrelsen ser många fördelar, ex. vis;” och sedan står det uppradat 4st fördelar och inga nackdelar? Jag trodde att styrelsen hade för avsikt att agera opartiskt i frågor som berör föreningen, särskilt om det rör sig om närmare 50 miljoner kronor.

    Fråga 3.
    Om/när en extra stämma hålls för att avsätta sittande styrelse och välja en ny. Får avgående ledamöterna själva vara med och rösta om frågan eller är de fråntagna den rätten?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      På fråga 1 och 2 är svaret att styrelsen får argumentera precis hur mycket man vill för sin sak. Styrelsen är aldrig opartisk, utan ska naturligtvis driva och argumentera för de frågor och de förslag som man tycker är rätt och riktiga. Sen blir det stämman som får besluta och avgöra frågan.

      Fråga 3: Om det blir en stämma där frågan om ny styrelse ska avgöras, då har alla närvarande röstberättigade medlemmar samma rösträtt, dvs även de som sitter i styrelsen, liksom de som är föreslagna. Alla har rätt att delta i omröstningen.

      (Ej att sammanblanda med frågan om ansvarsfrihet: då har sittande styrelseledamöter ej rösträtt, pga jäv.)

  60. Catarina skriver:

    Hej!
    För elva år sedan slog man ihop en lägenhet och en lokal här i huset till en lägenhet. Där har sonen till ordföranden bott fram till i somras då den såldes. På Hemnet var den annonserad som en lägenhet på 113 kvm. Månadsavgift är 4360 kr vilket ger 463kr/kvm/år. Snittavgift i föreningen är 702kr/kvm/år och vad vi har fått fram så betalar vi andra mellan 706 – 735 kr/kvm/år. Om det är som vi tror så har föreningen förlorat ca 250000 kr. Samma summa som sonen har tjänat under dessa år. Dessutom så köpte han lokalen för 14000 och säljer en lägenhet för 1,5 milj.
    Vi skrev en motion till årsstämman där vi ville ha en redogörelse för underlaget till prissättningen och vi föreslog en revision av avgifterna. Vi skrev också att vi önskade att alla skulle vara delaktiga i driftkostnaden.
    När kallelsen till årsstämman kom så var inte motionen med. Styrelsen avslår motionen och ger sin förklaring och skickar med olika bilagor från tidigare årsredovisningar. En förklaring är att ”bostaden är en sammanslagning av en liten lägenhet och en större lokal” och ”Grunderna för hyressättning av lokaler och bostäder är vitt skilda”. Efter kontakt med byggnadsnämnden vet vi att det inte finns något bygglov så det är verkligen en lokal. Vad jag förstår så får man inte bo i en lokal.
    Och trots att det i annonsen på Hemnet stod som en lägenhet så får nya ägare två fakturor, en för en lägenhet och en för en lokal. Avgiften för lokaldelen är 297kr/kvm/år. I lokaldelen på 72 kvm finns ett modernt kök, sovrum och badrum med bubbelbad.
    Pratade med vår auktoriserade revisor som inte hade en aning om att det var så stor skillnad.
    Hur kan vi få ordning på detta när inte motionen kommer upp på årsstämman? Kan styrelsen verkligen avslå en motion?
    Vad kan vi göra för att det ska gå rätt till?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Håller med om att det inte verkar ha gått rätt till när det gäller avgifts-sättningen. Tyvärr är det inte ovanligt med denna typ av oegentligheter där en ordförande på olika sätt skaffar sig förmåner. Utan insyn och utan kontroll kan sådant lätt pågå under många år. Att få ordning på det kan dock vara svårt.

      En motion till stämman ska styrelsen inte kunna hindra. Och om det ändå sker, måste hela frågan tas upp på stämman, och styrelsens agerande ifrågasättas. Missförhållanden kan bara lösas genom att medlemmarna reagerar och engageras, och att en ny styrelse väljs. Det är enda sättet att bringa reda i en bostadsrättsförening, och enda sättet att möjligen ställa tidigare ledamöter till svars.

  61. Medlemsansökan skriver:

    Kan man behandla en medlemsansökan på en extrastämma eller är det endast styrelsen som kan besluta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt Bostadsrättslagen 2:1 är det styrelsen som avgör frågan om medlemskap. Det tolkar jag som att frågan inte får avgöras på en föreningsstämma.

  62. Jonathan skriver:

    Vi har fått kallelse till årsstämma och överlämningsstämma. Den byggande styrelsen (det är en nyproduktion) vill få ansvarsfrihet och lämna över föreningen till oss. Eftersom bygget är inte helt färdigt (det kvarstår arbete utomhus som de lovar tar hand om efter stämman) är vi tveksam till att ge ansvarsfrihet till styrelsen. Samtidigt saknas ett giltig slutbesiktning för projektet. Har vi grunder för att neka ansvarsfrihet?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Egentligen inte. Såvida inte det finns starka misstankar att allt inte gått rätt till. Även om byggnationen inte är klar, eller besiktigad, så finns det väl ett avtal mellan bostadsrättsföreningen och byggföretaget, och det gäller ju fortfarande. Och problem löses på vanligt sätt, mellan beställare (föreningen) och byggentreprenör.

      För övrigt har det visat sig att det är praktiskt taget omöjligt att kräva ut ansvar av den byggande styrelsen (styrelseledamöterna), efter en dom i Högsta Domstolen, läs här

  63. Kjell skriver:

    Jag bor tillsammans med min hustru i en brf. Min hustru står som ensam ägare till bostaden. Kan jag som sammanboende ändå lämna in en motion till stämman eller måste det vara den som står som ensam ägare som skriver under motionen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Årsmötet är ett medlemsmöte, och bara medlemmar kan lämna in motioner. Din motion måste alltså undertecknas av din hustru. Dock finns inget krav på handskriven namnunderskrift.

  64. Kjell skriver:

    Hej!
    Jag har lämnat in en motion med bilagor till stämman. Motionen avser krav på att våra stadgar behöver en översyn p.g.a. att styrelsen ej följer de åldersgränser som är inskrivna. De bilagor jag lämnat med styrker och belyser
    detta krav. Vår ordförande anser att det räcker med att motionen kommer med kallelsen till stämman, men inte bilagorna (4). Jag tycker att bilagorna behövs för att man skall kunna ta ställning till motionen. Vad gäller?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns inget entydigt svar. Själva motionen ska finnas tillgänglig minst 1 vecka innan stämman, och behöver alltså inte följa med kallelsen. Bilagorna tillhör motionen och ska naturligtvis också finnas tillgängliga. Sen har det viss praktisk betydelse hur omfattande bilagorna är. Är det många och omfattande bilagor kan jag tycka att en lagom kompromiss är att låta själva motionen bifogas kallelsen, men att bilagorna bara hålls tillgängliga (t ex att avhämtas någonstans) för de som är särskilt intresserade.

  65. Frank skriver:

    Kan man kräva att årsmöten och ev extrastämmor hålls på neutral mark och i lokal avsedd för möte? eller har ordförande rätt att hålla mötet i sin privata bostad?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är styrelsen som beslutar var stämman ska hållas, inte ordföranden ensam. Och lokalen bör naturligtvis vara tillräckligt stor och ändamålsenlig. Men i en liten förening som er är det inget fel att hålla den hemma hos någon.

  66. Håkan skriver:

    Hej
    Vi är en nystartad brf (en ombildad hyresfastighet) på 5 st lgh och en lokal som uthyres. Ägarna började bygga om lägenheterna och bildade i höstas en brf. Sedan började försäljningen genom en mäklare, nu är alla lgh sålda och alla har flyttat in. Ägarna och någon sambo har suttit i Brf styrelse. Vi blev kallade till ett möte genom ett sms på mobilen att vi skulle träffas för att prata.
    När vi sedan sitter på mötet så börja ägarna fråga om det är någon som är intresserad av att sitta i styrelsen, samtidigt som han skriver ett protokoll.
    Protokollet översändes med en blankett Ändringsanmälan (Bolagsverket).

    Och nu till frågorna: I protokollet så är det under §6 ”att stämman blivit behörig i ordning utlyst” vi har inte fått någon kallelse till någon extra stämma, samt under §9 att styrelsen beviljas ansvarsfrihet, vi har inte sett några avtal mellan Brf (ägarna) och byggentreprenören. Vidare så är det en del att fixa i lgh, som tex dåligt golvfall och kallras i badrum. Parkeringarna som är upptagna i den ekonomiska planen skall vara 7 st men det får bara plats med 6 st. Ska vi verkligen bevilja styrelsen ansvarsfrihet?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det låter som om ägaren/säljaren gjort det alldeles för enkelt för sig. Det ska hållas en föreningsstämma, som sammankallas på det sätt som står i stadgarna, och med en ordentlig dagordning, justeringsmän, en årsberättelse, och ett ordentligt val till ny styrelse. Allt är reglerat i Lagen om ekonomiska föreningar, kap 7. Inget verkar ha gått till som det ska gå till.
      Rent formellt skulle man kunna ”klandra” denna ”stämma” (detta möte) till tingsrätten, och begära att den ogiltigförklaras. Enklare är dock att försöka få till en ny riktig stämma, helt göra om den. Någon riktig stämma har ju faktiskt inte hållits!

  67. Gert Mårtensson skriver:

    Efter att jag genomläst många frågor och svar från Borättsupplysning kan jag konstatera att som medlem i en bostadsrättsförening har jag mycket litet inflytande över hur föreningen sköts. Det är styrelsen som sköter det hela, och man har ingen formell makt som medlem att få se styrelseprotokollen. Allt skall handläggas på stämman, och om 10% av medlemmarna begär extra stämma i något sakfråga skall det göras en extra stämma.
    Mer makt åt medlemmarna än på stämman, exempelvis att fastslå i lag/stadgar att styrelseprotokollen skall hållas tillgängliga för medlemmarna om det inte rör enskilda medlemmar personligen.
    Mvh/Gert

  68. Susana skriver:

    Hej
    Undrar lite över kallelse till stämma/extrastämma. Styrelsen har utlyst en stämma, inte årstämma och inte extrastämma, för att kunna besluta om en större investering/förändring av fastigheten. I kallelsen skriver styrelsen att man måste fatta beslut på två eftervarandra stämmor. Kallelse har skickats ut och stämman har hållits, när måste styrelsen hålla extrastämma om ärendet? Kan styrelsen ta med ärendet på ordinarie årsstämma då den kommer att hållas i maj och räkna detta som nr två för att kunna få igenom ärendet?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Svaret är ja. Stämma nr 2 kan alltså vara den ordinarie årsstämman, om det passar bäst tidsmässigt. Och apropå den första stämman, så var det en extrastämma, även om den inte kallades så. Alla stämmor utöver den årliga ordinarie stämman är extrastämmor. Angående tidsrymden mellan två ”efterföljande” stämmor, så finns det inte reglerat, men i praktiken blir det max 1 år, dvs tiden mellan två ordinarie årstämmor. Och det finns även en kortaste tid mellan två stämmor, = 1 vecka, eftersom andra stämman inte får kallas till förrän den första är genomförd (efter 1 juli = 2 veckor, pga nya regler i LEF).

  69. Marie Murray Boström skriver:

    Hej,

    1) Om en ledamot i en Brf, t e x ordförande, av någon anledning inte vill skriva under årsredovisningen, vad händer då?

    2) Om t ex ordförande i en Brf avgår mitt under verksamhetsåret, vad händer då?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      1) Alla ledamöter SKA skriva under årsredovisningen. Innebär inte att man tar ansvar för hela redovisningsåret, bara att man intygar att årsredovisningen ger en (någorlunda) korrekt beskrivning. Skulle man inte anse det, ska man vid sin namnteckning skriva en förklaring (reservation) om det man anser inte stämmer. Skulle en ledamot ändå vägra skriva under, bör denne inta få fortsatt förtroende.

      2) Det ska alltid finnas en vice ordförande, som kan ta över. Skulle någon sådan inte vara utsedd eller finnas tillgänglig, måste styrelsen utse en ny ordförande inom sig. Skulle det vara så att stadgarna anger att stämman ska utse ordförande, då måste extrastämma hållas, såvida man inte kan vänta till nästa årsstämma.

  70. Jan skriver:

    Hej

    Tidigare styrelse har haft två extrastämma där intern revisor röstats bort. Nu när vi försökt reda upp det så visar det sig att mötesordförande underskrift av båda protokoll saknas helt inkl. röstantalet. Står bara vilka som närvarar och att samtliga röstat ja.

    Detta har lett till att boverket inte godkänner inskickade protokoll om stadgeändring och nya stadgar.

    Så frågan är om man på något vis kan justera protokollen där man får in underskrift av mötesordförande samt rösträkningen?

    Hälsningar
    Jan

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, frågan är om det går att rätta till. Om protokollet inte har giltiga underskrifter så är det inget protokoll. Finns personerna inte kvar i föreningen, eller vägrar de skriva under? Och vad menas med att ”intern revisor röstats bort”? Kanske måste ni göra om hela proceduren, med nya extrastämmor, och med bättre ordning på det formella.

  71. Alexander skriver:

    Hej!

    I vår förening kan föreningen neka delat ägande:

    ”Medlemskap i föreningen kan beviljas fysisk person som övertar bostadsrätt i föreningens hus. Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras medlemskap i föreningen om föreningen skäligen bör godta förvärvaren som bostadsrättshavare. Om det kan antas att förvärvaren för egen del inte permanent skall bosätta sig i bostadsrättslägenheten har föreningen rätt att vägra medlemskap. Den som har förvärvat en andel i bostadsrätt får vägras medlemskap i föreningen om inte bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller sådana sambor på vilken lagen om sambors gemensamma hem skall tillämpas”

    Som jag tolkar detta kan alltså föreningen eller styrelsen själv välja om de vill eller inte vill godkänna delat ägande från fall till till.

    Vill ta upp frågan för förtydligande under ”övriga frågor” på stämman så att stämman kan tycka till hur styrelsen ska agera i framtiden gällande den frågan.
    Om majoriteten av stämman säger att de vill att styrelsen i framtiden godkänner (enligt stadgarna) delat ägande. Måste man hålla en extrastämma för detta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är riktigt att det är upp till styrelsen om delat ägande ska godkännas (undantaget gifta och sambos som alltid måste godkännas). Så står det i bostadsrättslagen, men man kan ha mer generösa regler i stadgarna, men då måste stadgarna ändras. Det räcker inte med att bara ta upp det på en föreningsstämma. Visserligen kan stämman ge en rekommendation till styrelsen, men styrelsen äger frågan utifrån hur stadgarna är formulerade.

  72. Helena Bremberg skriver:

    Hej,
    Jag undrar om kassören måste vara medlem i styrelsen eller om man kan anlita en extern person till att sköta ekonomin, dvs betala räkningar som det mest handlar om i vår förening. Själva redovisningen lämnar vi redan över till en redovisningsbyrå.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      ”Kassören” är bara en titel i styrelsen, om sådan måste utses enligt stadgarna. Ansvaret för ekonomin ligger alltid på hela styrelsen. Styrelsen kan naturligtvis lägga ut hela eller delar av ekonomiarbetet på en redovisningsfirma eller annan extern person. Men styrelsen har alltid det slutgiltiga ansvaret.

  73. Irene skriver:

    Hej.
    Vi är en nybildad förening och igår hade vi vår ordinarie årsstämma. I samband med denna kom en motion (ifrån styrelsen själv) kring ändringar av stadgarna. Denna ströks av SBC:s representant eftersom han ansåg att den inte var korrekt skriven och utformad. Han sa också att vi behövde kalla till en extrastämma för att få igenom ändringar av stadgarna, vilket jag håller med. Dessutom sa han att det vid ordinarie stämma räckte först med 50% av rösterna och vid extra årsstämman 2/3 av rösterna.

    Till och börja med förstod jag inte helt kring hans resonemang av att stryka motionen för ändringen av stadgarna. Hur gör man egentligen om man vill göra justeringar i stadgarna? Jag trodde att vi skulle vid vår ordinariestämma få rösta för ja eller nej för denna motion och sen räcka med att kalla till en extrastämma. Eller är jag helt fel på det?

    Sen för det andra höll jag inte med honom om att det vid en ordinarie stämma skulle räcka med enbart 50% av rösterna och sen vid en extrastämma med 2/3 av rösterna. Jag är av en annan uppfattning och det jag har lärt mig är att det brukar vara precis tvärtom, dvs. att man vill vid en ordinarie stämma ha en s k ”absolut” majoritet med 2/3 av rösterna och sen vid en extrastämma räcker det med s k ”enkel” majoritet som är 50% av rösterna. Vad gäller här egentligen och finns detta någonstans i bostadsrättslagen? Jag har försökt att hitta i denna kring denna fråga men har inte lyckats. Eller är detta kanske bara något som föreningarna själva väljer hur de vill göra?

    Tusen tack på förhand!!!!
    Hälsningar
    Irene

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      SBC:s representant hade nog i stort sett rätt. För en stadgeändring krävs två stämmobeslut, där det på den andra stämman krävs 2/3 majoritet (BrL 9 kap. 23§). Varför styrelsens ”motion” (kallas egentligen proposition) avvisades har jag ingen aning om, men kanske innehöll den något formellt fel.

  74. Nicklas skriver:

    Hej,

    Jag har en fråga om möjligheten att lägga till en diskussionspunkt till dagordningen (ej utannonserad före mötet) på punkten fastställande av dagordning:

    Jag vet att det inte är möjligt att lägga till en beslutspunkt under mötet av demokratiska skäl och såg av svar ovan att det inte är möjligt att lägga till nya punkter, men gäller detta även diskussionspunkter? Vi hade en sådan situation där flera medlemmar ville lyfta en fråga på mötet för diskussion som styrelsen vägrade att acceptera för att vi inte hade rätt att ändra dagordningen. Stämmer det eller har vi inte möjlighet att lyfta diskussionspunkter heller, eller är det bara beslutspunkter vi inte kan lyfta under aktuellt möte?

    En annan fråga jag har är om styrelsen har rätt att förvägra medlemmarna tillgång till föreningens underhållsplan? Styrelsen menar på att det är deras arbetsdokument och att det är i förändring löpande och vill av oklar anledning inte lämna ut underhållsplanen..

    Tack på förhand!
    Mvh, Nicklas

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är rätt att beslut inte får tas om det inte är med på dagordningen. Diskutera kan man däremot göra, utan att ha en särskilt punkt, det är bara att sätta igång diskussionen! Möjligen kan mötesordföranden vilja styra upp mötet, och försöka förhindra en diskussion som ligger utanför dagordningen, men vill medlemmarna diskutera en sak, ska varken mötesordföranden eller styrelsen kunna hindra det. Man får låta medlemmarna själva avgöra om det ska diskuteras eller inte, ev genom en omröstning! Men något beslut i sakfrågan får inte fattas, det blir i så fall ogiltigt.

      Styrelsen kan mycket väl vägra att lämna ut uh-planen, men kan däremot inte vägra att svara på frågor om den.

Lämna ett svar