Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?
En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.
Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).
Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.
Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska arrangemangen. Sådana personer har numera ingen självklar rätt att närvara. Inte ens ev. externa styrelseledamöter, såvida det inte tillåts i stadgarna. Stämman måste fatta beslut om alla sådana ”utomstående” personer, och beslutet måste faktiskt vara enhälligt, varje närvarande medlem har alltså vetorätt! Stadgarna kan dock ange undantag (nya Föreningslagen 2016).
Observera också att ett dödsbo saknar närvaro- och rösträtt, eftersom ett dödsbo i normala fall inte är medlem och därför inte kan företrädas av varken delägare eller ombud.
Samma sak med hyresgäster, dessa har ingen automatisk närvarorätt, dock kan man t ex fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.
När det gäller inbjudna experter kan man lösa det praktiskt så att dessa får framföra sitt budskap innan stämman öppnas.
Vilka har då rösträtt?
Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.
Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel brukar gälla som för biträde: bara make/sambo, eller annan medlem kan vara ombud, enligt lagen. (Kontrollera dock alltid stadgarna, som brukar vara mer generösa, Hsb tillåter t ex valfritt ombud.) En medlem kan bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).
Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman, och bägge två är välkända personer.
Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.
Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.
Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.
Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).
Går allt detta att kontrollera ???
I små föreningar där man känner alla och inga konflikter förväntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.
I större föreningar bör man dock göra så här:
Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller fler röster: om man både är medlem, ombud, och dessutom ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar.)
Men har man därmed koll på läget?
Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.
Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.
“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.
Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.
Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.
Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat. HSB:s stadgar t ex tillåter numera valfritt ombud och biträde.
(Uppdaterat mars 2018)
Tillägg:
Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse? Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men naturligtvis utan rösträtt.
© Borättupplysning Skåne
Om en bostadsrätt delas 50% vardera mellan två personer och bara den ena närvarar på stämman. Måste den då ha en fullmakt från den andra för att få utöva sin rösträtt eller kan den närvarande medlemmen lägga sin röst ändå? Eller får den medlemmen bara en halv röst? Vart regleras detta?
Bägge personerna är ju medlemmar och får representera bostadsrätten. men bara en får rösta på stämman. Denne behöver inte någon fullmakt. Rösten kan inte delas. Bostadsrättslagen 9 kap.14§.
Vilken lag reglerar att hyresgäster i en brf inte skall kallas till årstämman?
Det är i Lagen om ekonomiska föreningar (”Föreningslagen”). En bostadsrättsförening är ju en förening av medlemmar, och endast medlemmarna har rätt att bevista medlemsmötena.
Får ordförande i en brf rösta i egen sak
Det gäller installation av laddstolpar för egen bil, det är två i föreningen som vill få stolpar installerade på föreningens, varav den ene är ordförandens.
Vid intresseanmälan vara bara två intresserade av 16, dock har styrelsen valt att gå vidare i frågan
Omständigheterna är något oklara, så jag kan bara svara lite allmänt.
Om det är på en föreningsstämma så har alla närvarande rösträtt, och alla får rösta utifrån sin egen uppfattning och utifrån sina egna privata intressen. Gäller även ordföranden och övriga styrelseleamöter.
Om det är på ett styrelsemöte, så gäller ungefär samma sak, alla ledamöter får rösta utifrån sin egen uppfattning och utifrån sina egna intressen.
Däremot får det INTE fattas sådana beslut som ensidigt gynnar några medlemmar eller enskilda ledamöter. Om laddstolpar t ex ska installeras, får det inte innebära någon uttalad ekonomisk fördel för de som berörs. Laddstolpar kan t ex behöva avgiftsbeläggas på sådant sätt att de blir ekonomiskt självfinansierade.
Tack för mycket givande information.
Styrelsen vill höja sitt arvode ser jag i kallelsen till årsmötet. Om det skulle bli ngn form av votering, får den sittande styrelsen lov att rösta? Om de inte får lov att rösta kan de då ”ge” röstningen till sin fru/sambo om båda är med i föreningen? Vi är 25 lgh I föreningen o 5 av dessa sitter i styrelsen. Stor chans att styrelsen får igenom sina krav om inte många andra kommer på mötet känns det som.
Mvh Inga
Rent formellt har alla medlemmar samma rösträtt på föreningsstämman. Det gäller även styrelseledamöter. När det gäller arvodet måste man komma ihåg att beslutet ligger före valet av styrelse, och gäller för kommande mandatperiod. Som kandidat vill man ofta veta förutsättningarna, bl a vad arvodet kommer bli. Och man kan dessutom inte med full säkerhet veta vilka som kommer väljas till styrelse, även om det finns förslag, och även om några redan är valda på tvår år (kan nämligen avsättas). Därför måste alla tillåtas rösta om arvodet, även om det i många fall kan uppfattas som att rösta i egen sak.
Hej, vad innebär en ”underskriven fullmakt”? Måste det vara en bläck? Eller räcker en inscannad kopia?
Man kan inte ställa några högre krav på fullmaktens utseende, rent tekniskt, när det gäller en föreningsstämma. Den kan vara i blyerts, handskriven, eller utskrift eller kopia av något slag. Det viktiga är att det tydligt framgår vem som utfärdat fullmakten, och vem som fått fullmakten, för vilket syfte och tillfälle, och utfärdandedatum. T ex:
Undertecknad ger Axel Andersson fullmakt att företräda mig på Brf Torpets föreningsstämma den 15/5 2024.
12 maj 2024 (namnteckning) Bengt Bengtsson, lägenhet 22.
Får styrelse rösta på valberedningens förslag om styrelsearvode till styrelsen?
Får styrelsens ledamöter som har 1år kvar på mandatperioden rösta på valberedningens förslag om arvoden för styrelsen?
Se tidigare svar i samma fråga för två månader sedan. Alla medlemmar har samma rösträtt på föreningsstämman. Det gäller även styrelseledamöter. När det gäller arvodet måste man komma ihåg att beslutet ligger före valet av styrelse, och gäller för kommande mandatperiod. Man kan inte med full säkerhet veta vilka som kommer väljas till styrelse, även om det finns förslag. Och även om några redan är valda på tvår år (kan nämligen avsättas). Därför måste alla tillåtas rösta om arvodet, även om det i vissa fall kan uppfattas som att rösta i egen sak. Men det är faktiskt tillåtet på föreningsstämman att rösta i egen sak. Där finns inte samma jävsproblematik som på styrelsemöten.