Kallelse till föreningsstämma, vissa form- och tidskrav mm.
Vi ska försöka besvara ett antal frågor kring hur man kallar till föreningens årsstämma, till extrastämma, och andra omständigheter kring detta. Reglerna finns i Lag om ekonomiska föreningar, Bostadsrättslagen, och i resp. bostadsrättsförenings stadgar.
(uppdaterad feb.2018)
Ordinarie årsstämma ska hållas senast ½ år efter redovisningsårets utgång. Kallelse till årsstämma kan ske tidigast sex veckor och senast två veckor innan stämman (stadgarna kan ange annat). Gäller även extrastämma.
Kallelse ska ske skriftligt genom anslag eller utdelning. I de flesta stadgar står det ”anslås på lämplig plats”, och då bör det ske i samtliga trappuppgångar. Bättre och vanligare är dock att kallelsen delas ut till alla medlemslägenheter, det anses alltid godkänt. Men det finns undantag, om speciella ärenden ska behandlas (t ex vissa stadgeändringar), då måste alla delges via sin postadress. Och vissa föreningar kan ha speciella regler i stadgarna, t ex att kallelse även ska skickas till de som har sin bostad uthyrd.
Kallelsen ska innehålla tid och plats, och vilka ärenden som ska behandlas. I praktiken innebär det att man brukar skicka med stämmans dagordning. Utöver formalia och de vanliga årsstämmopunkterna är det viktigt att alla ärenden redovisas tydligt, var för sig. Om styrelsen t ex har någon proposition, eller om det finns medlemsmotioner, ska dessa alltså tydligt specificeras som egna punkter på dagordningen. En punkt “Övriga frågor” kan även förekomma, men inga beslut får fattas på en sådan punkt, det blir i så fall enbart en diskussions- och informationspunkt.
Hur tydligt måste ett ärende beskrivas på dagordningen? Rent formellt räcker det med att ärendet beskrivs på en rad på dagordningen, men om det t ex finns ett förslag (proposition) från styrelsen bör hela förslaget bifogas kallelsen. Likaså bör ev. motioner bifogas i sin helhet.
När ska årsredovisningen delas ut? Den ska “hållas tillgänglig för medlemmarna senast två veckor innan årsmötet”, dvs den bör delas ut i samband med kallelsen. Annars måste medlemmarna i god tid få veta var och när den hålls tillgänglig. Samma gäller revisionsberättelsen (den är i praktiken är ett bihang till årsredovisningen).
En del styrelser vill att man föranmäler sig. Kan föranmälan ställas som krav? Nej (då måste det uttryckligen står så i stadgarna). Visserligen kan det vara bra för styrelsen att veta ungefär hur många som tänker komma, med tanke på t ex förtäring, men det kan inte vara ett krav, man ska kunna komma även oanmäld.
Vad kan hända om inte ovanstående regler följs?
Om inte kallelsen gått ut enligt reglerna kan stämman inte hållas, alternativt kan stämman ogiltigförklaras om någon medlem anser så. Om ett ärende inte är angett på dagordningen får det inte tas upp, och framför allt inte fattas beslut om. Om årsredovisningen inte funnits tillgänglig i tid får den inte behandlas, om någon medlem anser så. Viktigt är också att årsredovisningen är komplett, med alla underskrifter och revisorspåteckning, annars är den i princip ogiltig och kan inte behandlas.
Om extrastämma
När kan extra föreningsstämma inkallas, och av vem? Extrastämma kan inkallas antingen av styrelsen själv, eller på begäran av en revisor. Det kan vara en speciell fråga som måste fattas beslut om och som inte kan vänta. Extrastämma kan också begäras av enskilda medlemmar, men då måste minst 1/10-del av föreningens medlemmar ställa sig bakom. Begäran ska vara skriftlig och med angivande av skäl. Så måste det också gå till om t ex en enskild styrelseledamot eller en minoritet i styrelsen vill att extrastämma inkallas. Skriv en begäran, och få den underskriven av 10% av föreningens medlemmar (inklusive ledamoten själv). Om extrastämma är begärd är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse inom två veckor, och stämma måste sedan hållas senast sex veckor efter kallelsen. Skulle styrelsen vägra kan man vända sig till Bolagsverket.
Vad händer med stämmoprotokollet?
“Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen”. Vi rekommenderar att stämmoprotokollet delas ut till alla medlemmar, och alltså senast inom tre veckor.
Detta var bara en kort sammanfattning av de viktigaste reglerna. Om det uppstår problem bör lagtexter och föreningens stadgar studeras.
Lag om ekonomiska föreningar, kap. 7
© Borättupplysning Skåne
Kan man kräva att årsmöten och ev extrastämmor hålls på neutral mark och i lokal avsedd för möte? eller har ordförande rätt att hålla mötet i sin privata bostad?
Det är styrelsen som beslutar var stämman ska hållas, inte ordföranden ensam. Och lokalen bör naturligtvis vara tillräckligt stor och ändamålsenlig. Men i en liten förening som er är det inget fel att hålla den hemma hos någon.
Hej
Vi är en nystartad brf (en ombildad hyresfastighet) på 5 st lgh och en lokal som uthyres. Ägarna började bygga om lägenheterna och bildade i höstas en brf. Sedan började försäljningen genom en mäklare, nu är alla lgh sålda och alla har flyttat in. Ägarna och någon sambo har suttit i Brf styrelse. Vi blev kallade till ett möte genom ett sms på mobilen att vi skulle träffas för att prata.
När vi sedan sitter på mötet så börja ägarna fråga om det är någon som är intresserad av att sitta i styrelsen, samtidigt som han skriver ett protokoll.
Protokollet översändes med en blankett Ändringsanmälan (Bolagsverket).
Och nu till frågorna: I protokollet så är det under §6 ”att stämman blivit behörig i ordning utlyst” vi har inte fått någon kallelse till någon extra stämma, samt under §9 att styrelsen beviljas ansvarsfrihet, vi har inte sett några avtal mellan Brf (ägarna) och byggentreprenören. Vidare så är det en del att fixa i lgh, som tex dåligt golvfall och kallras i badrum. Parkeringarna som är upptagna i den ekonomiska planen skall vara 7 st men det får bara plats med 6 st. Ska vi verkligen bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
Det låter som om ägaren/säljaren gjort det alldeles för enkelt för sig. Det ska hållas en föreningsstämma, som sammankallas på det sätt som står i stadgarna, och med en ordentlig dagordning, justeringsmän, en årsberättelse, och ett ordentligt val till ny styrelse. Allt är reglerat i Lagen om ekonomiska föreningar, kap 7. Inget verkar ha gått till som det ska gå till.
Rent formellt skulle man kunna ”klandra” denna ”stämma” (detta möte) till tingsrätten, och begära att den ogiltigförklaras. Enklare är dock att försöka få till en ny riktig stämma, helt göra om den. Någon riktig stämma har ju faktiskt inte hållits!
Efter att jag genomläst många frågor och svar från Borättsupplysning kan jag konstatera att som medlem i en bostadsrättsförening har jag mycket litet inflytande över hur föreningen sköts. Det är styrelsen som sköter det hela, och man har ingen formell makt som medlem att få se styrelseprotokollen. Allt skall handläggas på stämman, och om 10% av medlemmarna begär extra stämma i något sakfråga skall det göras en extra stämma.
Mer makt åt medlemmarna än på stämman, exempelvis att fastslå i lag/stadgar att styrelseprotokollen skall hållas tillgängliga för medlemmarna om det inte rör enskilda medlemmar personligen.
Mvh/Gert
Hej
Undrar lite över kallelse till stämma/extrastämma. Styrelsen har utlyst en stämma, inte årstämma och inte extrastämma, för att kunna besluta om en större investering/förändring av fastigheten. I kallelsen skriver styrelsen att man måste fatta beslut på två eftervarandra stämmor. Kallelse har skickats ut och stämman har hållits, när måste styrelsen hålla extrastämma om ärendet? Kan styrelsen ta med ärendet på ordinarie årsstämma då den kommer att hållas i maj och räkna detta som nr två för att kunna få igenom ärendet?
Svaret är ja. Stämma nr 2 kan alltså vara den ordinarie årsstämman, om det passar bäst tidsmässigt. Och apropå den första stämman, så var det en extrastämma, även om den inte kallades så. Alla stämmor utöver den årliga ordinarie stämman är extrastämmor. Angående tidsrymden mellan två ”efterföljande” stämmor, så finns det inte reglerat, men i praktiken blir det max 1 år, dvs tiden mellan två ordinarie årstämmor. Och det finns även en kortaste tid mellan två stämmor, = 1 vecka, eftersom andra stämman inte får kallas till förrän den första är genomförd (efter 1 juli = 2 veckor, pga nya regler i LEF).
Hej,
1) Om en ledamot i en Brf, t e x ordförande, av någon anledning inte vill skriva under årsredovisningen, vad händer då?
2) Om t ex ordförande i en Brf avgår mitt under verksamhetsåret, vad händer då?
1) Alla ledamöter SKA skriva under årsredovisningen. Innebär inte att man tar ansvar för hela redovisningsåret, bara att man intygar att årsredovisningen ger en (någorlunda) korrekt beskrivning. Skulle man inte anse det, ska man vid sin namnteckning skriva en förklaring (reservation) om det man anser inte stämmer. Skulle en ledamot ändå vägra skriva under, bör denne inta få fortsatt förtroende.
2) Det ska alltid finnas en vice ordförande, som kan ta över. Skulle någon sådan inte vara utsedd eller finnas tillgänglig, måste styrelsen utse en ny ordförande inom sig. Skulle det vara så att stadgarna anger att stämman ska utse ordförande, då måste extrastämma hållas, såvida man inte kan vänta till nästa årsstämma.
Hej
Tidigare styrelse har haft två extrastämma där intern revisor röstats bort. Nu när vi försökt reda upp det så visar det sig att mötesordförande underskrift av båda protokoll saknas helt inkl. röstantalet. Står bara vilka som närvarar och att samtliga röstat ja.
Detta har lett till att boverket inte godkänner inskickade protokoll om stadgeändring och nya stadgar.
Så frågan är om man på något vis kan justera protokollen där man får in underskrift av mötesordförande samt rösträkningen?
Hälsningar
Jan
Ja, frågan är om det går att rätta till. Om protokollet inte har giltiga underskrifter så är det inget protokoll. Finns personerna inte kvar i föreningen, eller vägrar de skriva under? Och vad menas med att ”intern revisor röstats bort”? Kanske måste ni göra om hela proceduren, med nya extrastämmor, och med bättre ordning på det formella.
Hej!
I vår förening kan föreningen neka delat ägande:
”Medlemskap i föreningen kan beviljas fysisk person som övertar bostadsrätt i föreningens hus. Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras medlemskap i föreningen om föreningen skäligen bör godta förvärvaren som bostadsrättshavare. Om det kan antas att förvärvaren för egen del inte permanent skall bosätta sig i bostadsrättslägenheten har föreningen rätt att vägra medlemskap. Den som har förvärvat en andel i bostadsrätt får vägras medlemskap i föreningen om inte bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller sådana sambor på vilken lagen om sambors gemensamma hem skall tillämpas”
Som jag tolkar detta kan alltså föreningen eller styrelsen själv välja om de vill eller inte vill godkänna delat ägande från fall till till.
Vill ta upp frågan för förtydligande under ”övriga frågor” på stämman så att stämman kan tycka till hur styrelsen ska agera i framtiden gällande den frågan.
Om majoriteten av stämman säger att de vill att styrelsen i framtiden godkänner (enligt stadgarna) delat ägande. Måste man hålla en extrastämma för detta?
Det är riktigt att det är upp till styrelsen om delat ägande ska godkännas (undantaget gifta och sambos som alltid måste godkännas). Så står det i bostadsrättslagen, men man kan ha mer generösa regler i stadgarna, men då måste stadgarna ändras. Det räcker inte med att bara ta upp det på en föreningsstämma. Visserligen kan stämman ge en rekommendation till styrelsen, men styrelsen äger frågan utifrån hur stadgarna är formulerade.
Hej,
Jag undrar om kassören måste vara medlem i styrelsen eller om man kan anlita en extern person till att sköta ekonomin, dvs betala räkningar som det mest handlar om i vår förening. Själva redovisningen lämnar vi redan över till en redovisningsbyrå.
”Kassören” är bara en titel i styrelsen, om sådan måste utses enligt stadgarna. Ansvaret för ekonomin ligger alltid på hela styrelsen. Styrelsen kan naturligtvis lägga ut hela eller delar av ekonomiarbetet på en redovisningsfirma eller annan extern person. Men styrelsen har alltid det slutgiltiga ansvaret.
Hej.
Vi är en nybildad förening och igår hade vi vår ordinarie årsstämma. I samband med denna kom en motion (ifrån styrelsen själv) kring ändringar av stadgarna. Denna ströks av SBC:s representant eftersom han ansåg att den inte var korrekt skriven och utformad. Han sa också att vi behövde kalla till en extrastämma för att få igenom ändringar av stadgarna, vilket jag håller med. Dessutom sa han att det vid ordinarie stämma räckte först med 50% av rösterna och vid extra årsstämman 2/3 av rösterna.
Till och börja med förstod jag inte helt kring hans resonemang av att stryka motionen för ändringen av stadgarna. Hur gör man egentligen om man vill göra justeringar i stadgarna? Jag trodde att vi skulle vid vår ordinariestämma få rösta för ja eller nej för denna motion och sen räcka med att kalla till en extrastämma. Eller är jag helt fel på det?
Sen för det andra höll jag inte med honom om att det vid en ordinarie stämma skulle räcka med enbart 50% av rösterna och sen vid en extrastämma med 2/3 av rösterna. Jag är av en annan uppfattning och det jag har lärt mig är att det brukar vara precis tvärtom, dvs. att man vill vid en ordinarie stämma ha en s k ”absolut” majoritet med 2/3 av rösterna och sen vid en extrastämma räcker det med s k ”enkel” majoritet som är 50% av rösterna. Vad gäller här egentligen och finns detta någonstans i bostadsrättslagen? Jag har försökt att hitta i denna kring denna fråga men har inte lyckats. Eller är detta kanske bara något som föreningarna själva väljer hur de vill göra?
Tusen tack på förhand!!!!
Hälsningar
Irene
SBC:s representant hade nog i stort sett rätt. För en stadgeändring krävs två stämmobeslut, där det på den andra stämman krävs 2/3 majoritet (BrL 9 kap. 23§). Varför styrelsens ”motion” (kallas egentligen proposition) avvisades har jag ingen aning om, men kanske innehöll den något formellt fel.
Hej,
Jag har en fråga om möjligheten att lägga till en diskussionspunkt till dagordningen (ej utannonserad före mötet) på punkten fastställande av dagordning:
Jag vet att det inte är möjligt att lägga till en beslutspunkt under mötet av demokratiska skäl och såg av svar ovan att det inte är möjligt att lägga till nya punkter, men gäller detta även diskussionspunkter? Vi hade en sådan situation där flera medlemmar ville lyfta en fråga på mötet för diskussion som styrelsen vägrade att acceptera för att vi inte hade rätt att ändra dagordningen. Stämmer det eller har vi inte möjlighet att lyfta diskussionspunkter heller, eller är det bara beslutspunkter vi inte kan lyfta under aktuellt möte?
En annan fråga jag har är om styrelsen har rätt att förvägra medlemmarna tillgång till föreningens underhållsplan? Styrelsen menar på att det är deras arbetsdokument och att det är i förändring löpande och vill av oklar anledning inte lämna ut underhållsplanen..
Tack på förhand!
Mvh, Nicklas
Det är rätt att beslut inte får tas om det inte är med på dagordningen. Diskutera kan man däremot göra, utan att ha en särskilt punkt, det är bara att sätta igång diskussionen! Möjligen kan mötesordföranden vilja styra upp mötet, och försöka förhindra en diskussion som ligger utanför dagordningen, men vill medlemmarna diskutera en sak, ska varken mötesordföranden eller styrelsen kunna hindra det. Man får låta medlemmarna själva avgöra om det ska diskuteras eller inte, ev genom en omröstning! Men något beslut i sakfrågan får inte fattas, det blir i så fall ogiltigt.
Styrelsen kan mycket väl vägra att lämna ut uh-planen, men kan däremot inte vägra att svara på frågor om den.
Var i lagen står att extrastämman skall hållas senast fyra veckor efter kallelsen? Är det inte sex veckor som gäller?
”Om extrastämma är begärd är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse inom två veckor, och stämma måste sedan hållas senast fyra veckor efter kallelsen. Skulle styrelsen vägra kan man vända sig till Bolagsverket.”
Mvh
Leonard
Tack för påpekandet, det är sex veckor som gäller. Texten är nu uppdaterad enligt de nya reglerna i Föreningslagen.
Hej,
Vi var fem stycken utav åtta i styrelsen som avgick pga internt bråk.
Den 10/2 samlade vi in underskrifter från mer än 10% utav medlemmarna där vi ville avsätta resterande styrelse och att en ny styrelse skulle väljas in. Denna begäran lämnades in samma dag till styrelsen.
Den 12/2 utlyste sittande styrelse en egen extrastämma den 26/2. Den blir bara uppsatt på ytterdörrarna i strid mot våra stadgar. Dessutom stod det fel datum på stämman samt det fanns ingen beslutspunkt i dagordningen.
Den 13/2 så hade någon i styrelsen gått runt och ändrat datumet med en penna samt skrivit dit en beslutspunkt.
Den 19/2 delar styrelsen ut till alla brevlådor en ny kallelse med alla fel rättade. I våra stadgar står det att kallelse till extrastämma får ske med en veckas varsel. Är det inte två veckor som gäller även om stadgarna säger en vecka? Kan de räkna två veckor ifrån första kallelse även om den kallelsen innehöll flera formaliafel?
Styrelsen verkar också totalt ignorera vår begäran om en extrastämma. I samtal med Bolagsverket så kan jag skicka in en begäran till dem den 25/2 men killen på Bolagsverket nämnde att de kan se styrelsens extrastämma som ett agerande på vår begäran. Jag ställer mig frågande till detta då vi vill avsätta styrelsen medans styrelsen vill bara ha ett fyllnadsval för att bli beslutsför.
Bolagsverket bad mig fundera på att gå runt igen efter den 26/2 och samla in underskrifterna på nytt och lämna in samma begäran på nytt till styrelsen.
För att sammanfatta mina funderingar:
1. Räknas kallelsen den 12/2 som giltig med så många formaliafel?
2. Får man ändra informationen på en kallelse med en penna?
3. Är det en eller två veckor som gäller vid en extrastämma? Våra stadgar säger en.
4. När man väl rättar till felen är det två nya veckor som gäller då som kallelsetid?
5. Kan styrelsen bara ignorera vår begäran?
6. Kan Bolagsverket anse att styrelsens agerande med kallelse till en extrastämma behandlar vår begäran även om de skiljer sig avsevärt från varandra?
Mvh
Håkan
Ja, detta verkar ha blivit riktigt rörigt. Men några synpunkter:
Om mer än halva styrelsen avgår måste det kallas till extrastämma för att komplettera styrelsen, eftersom den inte längre är beslutsmässig (förutsatt att suppleanter saknas).
De första försöken till kallelse kan man bortse ifrån, då de tydligen inte verkar ha varit giltiga.
Inte heller kallelsen 19/2 är giltig, eftersom alla kallelser till stämma numera måste ske minst två veckor i förväg, oavsett stadgar.
Sen till frågan om innehållet i kallelsen: Det spelar inte så stor roll om det i kallelsen anges fyllnadsval, eller att helt ny styrelse ska tillsättas. Det blir på stämman det avgörs, om man enbart ska fylla på med nya ledamöter, eller avsätta de som är kvar och välja nytt. Oberoende av hur det formulerats på kallalesen. Är det val till styrelse, så kan vad som helst hända. Även att ledamöter avsätts. Det är stämman som beslutar.
Svaren på frågorna blir alltså:
1. Nej
2. Nej
3. Två
4. Två nya veckor
5. Nej
6. Kanske, kanske inte, det beror på formuleringarna.
Hej,
Jag är styrelsesuppleant sedan årsstämman i fjol i vår Brf då jag valdes in efter att ha tagit strid mot ordförande för mina rättigheter som medlem och delägare (man hade ändrat i ordningsreglerna att ”Bollspel och LEK är absolut förbjudet på gården”..
Eftersom herr ordförande med fru tror att dem bestämmer helt över Brfn så ogillas min familj som ”går emot” dem.
Sedan jag valdes in som suppleant har en ledamot flyttat, men jag har fortsatt som suppleant och har inte blivit kallad till något styrelsemöte under 1 års tid.
Under helgen har jag nu fått information om att man hållit årsstämman redan, men att jag och min man har blivit exkluderade då vi har för avsikt att sälja vår bodstad och har haft vår lägenhet på kommande försäljning. Dock hade vi inte hittat något ännu och det är först nu vi har en ny bostad klar och vår befintliga gick ut på försäljning i torsdag.
Min fråga är; Har föreningen rätt att exkludera oss? Vi är ju medlemmar och delägare tills vi har lämnat över nyklarna till ny ägare.
Tacksam för svar då jag inte anser att en förening ska drivas efter egna intressen och jag vill gärna vara inkluderad så länge jag bor på adressen, vilket är ganska många nmånader till.
Mvh,
Mary
Som suppleant skulle du blivit kallad till alla styrelsemöten om styrelsen inte var fulltalig (förutsatt ätt du var enda suppleanten). Sen säger du att det hållits årsmöte, utan din kännedom? Fick ni ingen kallelse??? Det är naturligtvis i så fall ett allvarligt fel. Du har helt rätt i att ni är fullvärdiga medlemmar fram till dess att ni sålt lägenheten och lämnat nycklarna.
Nu är ni tydligen på väg att flytta, och då föreslår jag att ni lämnar detta bakom er. Det blir ganska poänglöst att i efterhand bråka om dessa fel, sanktionsmöjligheterna är i praktiken obefintliga. Bara om det hade stått stora ekonomika värden på spel hade det varit lönt att tvista.
Fråga.
Hejsan,
Styrelsen har kallat till extra föreningsstämma och det är två ärenden.
1.stadgeändring (2:a beslutet)
2. AV-utrustning till gemensamhetslokal.
När det gäller punkten 2 så sa stämman nej vid ordinarie stämma för en månad sedan.
Min fråga är – ska det inte vara med ett underlag med kostnader och andra konsekvenser? Dvs. styrelsens motivering.
Är det verkligen så att vi ska få den informationen på extra stämman och därmed utan möjlighet att kunna tänka igenom förslaget i lugn och ro?
Kan vi säga att dagordningen bara godkänner punkt 1?
Hälsningar
Det finns inget formellt hinder att styrelsen återkommer med ett ärende som avslagits på en tidigare stämma. Det finns heller inget krav på att det ska finnas viss typ av underlag inför ett beslut. Däremot bör det ju finnas någon form av förslag, en skriftlig proposition, till en sådan punkt på dagordningen. Skulle så inte vara fallet så kan frågan ändå debatteras, och beslut i någon form fattas på stämman. Det är i slutändan upp till stämmodeltagarna att avgöra om det ska fattas något beslut, och hur beslutet ska vara. Är underlaget bristfälligt kan man ju hänvisa till just det och föreslå att inget beslut ska fattas.
Hej.
Protokollet för vår årsstämma skrevs av en protokollförare. Ordföranden för stämman samt två justeringsmän granskade det och signerade det. När styrelsen sedan fick ta del av det innan utskick till övriga medlemmar så framkommer att vissa i styrelsen har en annan uppfattning om vad som exakt beslutades i en fråga och en person begär en rättelse av protokollet. Vad gör vi i denna situation? Uppenbarligen har det varit oklart exakt vad det var man röstade igenom (frågan gäller huruvida försäljningen av en vindsyta är genomröstad och styrelsen skall fatta de detaljerade besluten ELLER om ett första beslut är taget och ett ytterligare beslut skall tas på en extrastämma när alla detaljer kring försäljningen presenteras).
Vad ni egentligen röstade om och beslutade om kan jag naturligtvis inte alls avgöra. Men rent formellt så är det stämmoprotokollet som gäller, så som det är formulerat där. Det blir i praktiken styrelsen som får tolka detta beslut och agera därefter. Skulle det finnas en allmän uppfattning om att protokollet är fel, så får väl styrelsen ta hänsyn till det. Och kanske kalla till en ny stämma och reda ut frågan. Men styrelsen har alltså formell rätt att tolka stämmobeslutet och gå vidare. Och så får nästa årsstämma utvärdera det hela. Skulle missnöjet vara stort i föreningen med hur frågan hanteras, så finns alltid en möjlighet för medlemmarna att begära in en extrastämma, för omprövning.
Vad händer om ingen ordinarie stämma hålls innom de sex månaderna efter räkenskapsåret?
Måste föreningen likvideras?
Uppskattar snabbt svar.
Det händer ingenting. Men medlemmarna och revisorn kommer ju undra varför inga stämma hålls. Räkna med kritik på stämman, om och när den hålls. Att stämmor blir försenade beror ofta på oegentligheter, eller disfunktionella styrelser. I fallet Brf Ida t ex hölls stämman först i december, ½-år efter utsatt tid. Förskingring hade uppdagats, och styrelsen avsattes.
Ett beslut togs på förra årsmötet att bygga balkonger vilket påverkar 1/3:del av medlemmarna negativt. Beslutet togs under en punkt på årsstämman som benämndes ”infomation om ev balkongbyggen”. Ingen röstlängd upprättades heller. Beslutet blev 13 för att bygga, 6 emot. Alla medlemmar som berörs var inte på mötet. Nu hävdar styrelsen att beslutet är korrekt. Är det riktigt?
Det låter tveksamt. En röstlängd ska upprättas ”om det behövs”, och i detta falls behövs det verkligen. Själva beslutet får annars anses giltigt eftersom det innebär 2/3-delars övervikt. Men samtidigt är punkten på dagordningen oklar, är det bara en informationspunkt? Jag vet ju inte hur mycket information om detta som föregått stämman.
I vilket fall som helst så måste beslutet godkännas av hyresnämnden, och då bör man påpeka tveksamheterna med röstlängd och kallelse. Kanske kommer hyresnämnden underkänna beslutet pga av detta.
Har fråga gällande ”Kallelse till årsstämma kan ske tidigast sex veckor och senast två veckor innan ”. Försökt hitta mer noggrant men hittar ingen stans. Men när är senast två veckor innan, är det två veckor innan datumändringen när två veckor passerat innan mötet eller är det två veckor innan tiden för självaste mötet?
Förstår inte riktigt frågan. Kallelsen måste skickas ut minst 2 veckor innan stämman, dvs det måste gå minst 2 veckor mellan att medlemmarna får kallelsen och att stämman hålls.
Föreningslagen anger visserligen minst 4 veckor innan, men de flesta (alla?) stadgar anger 2 veckor innan.
Om datumet för extra möte är 16 januari kl 17:00 när måste kallelsen som senast vara ute?
Min tidiga fråga var mer om man går efter datums gränsen vid tolvslaget eller efter tiden när mötet är. Kommer kallelsen ut den 2 januari men efter kl 17:00 men innan datumet slår över till den 3 januari har då kallelsen kommit ut i tid enligt lagen (stadgarna när det nämns minst 2 veckor innan)?
Denna fråga har mig veterligen inte blivit klarlagd, varken i lag eller i rättsfall. Lagen anger bara antal veckor. Inte dagar, och inte timmar.
I ditt fall: om kallelsen kommer ut senast den 2 januari innan midnatt torde det anses vara godkänt.
T o m om kallelsen blir någon dag försenad brukar det godkännas av medlemmarna (om ingen protesterar och ingen jätteviktig ekonomisk fråga ska behandlas).
Hej!
I vår brf har vi stadgar daterade 2014. Nu skall vi ändra stadgarna.
I dag skall kallelse ske tidigast 4 veckor och senast 2 veckor före
årsmötet. Frågan är då. Gäller detta, eller är det den nya lagen från
2016 som gäller att det skall vara senast 4 veckor före årsmötet.
Föreningslagen anger att kallelse ska ske senast 4 veckor före, om inte annat bestämts i stadgarna. Men alla (?) bostadsrättsföreningar har i stadgarna 2 veckor före. Så det är det som gäller, 2 veckor före.