Styrelsearvodet

Styrelsens arvode i en bostadsrättsförening

En intressant fråga som brukar diskuteras, särskilt inom styrelsen, är hur stort arvodet bör vara. Hur stort brukar det vara?

Tidningen BoBättre gjorde hösten 2009 en undersökning (se länk nertill). Undersökningen bekräftar det vi också kommit fram till: variationerna är mycket stora, och det finns inga självklara svar. En orsak till variationerna är att  man organiserar arbetet väldigt olika inom föreningarna. Vissa styrelser gör allt själv, andra köper in alla tjänster. Sen beror mycket på hur aktiv styrelsen är med underhållsarbeten etc, hög aktivitet bör naturligtvis belönas med högre arvode. Men det finns också en tradition som håller tillbaka arvodet: att styrelsearbete är ideellt och bara ska ersättas symboliskt.

De vanligaste sättet att mäta arvodet är i förhållande till bostadsrättsföreningens storlek, dvs antal lägenheter/lokaler. Och då brukar arvodet variera mellan 200 – 800 kr/lägenhet/lokal. I en förening med 100 lägenheter är ett typiskt arvode 40-50.000 kr. Men variationerna är som sagt mycket stora. Arvodet anges ofta i form av basbelopp (prisbasbelopp) och då brukar det alltså ligga mellan 0,5 och 2 prisbasbelopp per 100 lägenheter/lokaler. Sociala avgifter etc tillkommer alltid men ska aldrig räknas in, det är enbart utbetald bruttolön som räknas.

Konstruktionen på arvodet varierar också. Det vanligaste är att arvodet är en klumpsumma som styrelsen fritt fördelar inom sig. Men det förekommer också varianter med fasta och rörliga arvodesdelar, där den rörliga delen t ex är ersättning för bevistade styrelsemöten.

Vår rekommendation

Arvodet ska ge skälig ersättning för detta intressanta men i många fall obekväma och ansvarsfulla arbete. Arvodet för hela styrelsen bör ligga på 1-2 basbelopp per 100 lägenheter/lokaler. En uträknad “timpeng” på 100-200 kr är fullt rimligt att begära. Arvodet bör inte påverkas av styrelsens storlek, eftersom det som ska utföras är detsamma.

Vi förutsätter att både administrativ och teknisk förvaltning köps in, eller sköts av anställd personal. Dvs styrelsens uppgift är att styra och leda arbetet i föreningen, sköta medlemsfrågor och medlemskontakter samt delta i förhandlingar, upphandlingar och besiktningar etc. Sköter styrelsen även bokföring och/eller fastighetsskötsel (förekommer ofta i små föreningar) bör den ersättas även för det.

I större föreningar finns det ofta en anställd vicevärd som hjälper styrelsen i dess arbete. Där kan man se det så här: styrelsearvode + vicevärdslön (för administrativt arbete) bör tillsammans uppgå till åtminstone 1000 kr/lägenhet/lokal.

Exempel: en förening på 200 lägenheter har en vicevärd på heltid, med månadslön 20.000kr, årslön alltså 240.000kr. Antag att vicevärden ägnar hälften av sin tid åt administrativt arbete (=120.000kr), andra hälften åt fastighetsskötsel. Innebär att styrelsearvodet alltså bör vara minst 80.000kr (200 x 1000 – 120.000 = 80.000).

Ett problem är att styrelsearbete tenderar att variera, beroende på hur aktiv och/eller initiativrik styrelsen är. En sittande styrelse kanske inte gör särskilt mycket och har ett lågt arvode, sen kommer det en ny styrelse som drar igång stora underhållsprojekt som tar mycket tid och engagemang, och styrelsearvodet uppfattas då som alldeles för lågt. Ett sätt är att begära en höjning av arvodet. Ett annat sätt är att begära extra arvode, ett tilläggsarvode “på löpande räkning”, för t ex deltagande vid förhandlingar, byggmöten och besiktningar.

Endast i de allra minsta föreningar kan man helt avstå från arvode, om alla ändå är med och deltar i arbetet.
 

© Borättupplysning Skåne

 

Läs mer om  arvodets fördelning  inom styrelsen.

Länk till BoBättres undersökning.

47 Responses to “Styrelsearvodet”

  1. Jöran O Forsberg skriver:

    Finns det något problem med att styrelsemedlem som har enskild firma fakturerar föreningen för sitt arvode?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej det finns det inte. Så länge det totala belopp som faktureras (inkl.moms) inte överstiger det totala belopp som föreningen annars hade fått betala i form av arvode och sociala avgifter.

  2. kjell bengtsson skriver:

    Om någon uppgift ligger utanför styrelsen såsom (i mitt fall) ansvarig för nycklar – hur skall detta ersättas. Styrelsen har sitt arvode medan jag själv aldrig fått något i ersättning under 12 år.

    Är detta rimligt?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Du ska ta upp frågan med styrelsen, och begära en rimlig ersättning för uppgiften. Det står styrelsen fritt att arvodera eller ersätta utomstående (utanför styrelsen) som utför särskilda uppgifter eller har särskilt ansvar. Vad som är rimlig ersättning får ni komma överens om. Enkla uppgifter görs ofta ideellt och ”ersätts” bara med typ en julgåva, medan mer omfattande ansvarsuppgifter kan ersättas med ett arvode. Ta alltså upp frågan med styrelsen, och begär ersättning. Och försök även få det retroaktivt.

  3. S A skriver:

    Hej! Jag är vald till en av valberedningsmännen i en liten bostadsrättsförening med 75 lägenheten i ett mindre samhälle. Styrelsen har fram till nu haft som ersättning 75% av prisbasbeloppet. Styrelsen har varit och är mycket aktiv, och många förbättringar har gjorts av denna styrelse. De har nu, i möte med oss i valberedningen yrkat på en höjning av styrelsearvode till 2 prisbasbelopp. Hoppet känns som stort, också med tanke på föreningen storlek. Dock är det viktigt att behålla en kompetent och aktiv styrelse. Min fråga handlar helt enkelt om denna nivå på 2 prisbasbelopp är rimlig i dagens läge i en så här liten förening?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt vår rekommendation för en förening av er storlek (75 lägenheter) bör arvodet vara åtminstone 1 basbelopp, men även 1,5 är helt ok. Jag håller med om att 2 basbelopp känns lite för mycket för er förening, även om det förekommer. Mitt förslag är att föreslå en kompromiss, 1,5 prisbasbelopp.

      Något jag också vill föreslå, med tanke på det du säger om att styrelsen varit mycket aktiv, är att kompensera dem retroaktivt, t ex genom att föreslå stämman att utge ett retroaktivt tilläggsarvode på t ex 0,5 prisbasbelopp för det gångna året. Jag tycker detta är något man borde använda sig av mer generellt, när man inser att ett arvode varit alldeles för lågt.

    • S A skriver:

      Många tack för ditt svar. Jag tar med mig detta med tilläggsarvode för 2017 till vårt nästa möte i valberedningen.

  4. Liselotte skriver:

    Hej. Om man vals till en i valberedningen, är det då att man har rätt till ett arvode då och hur mycket brukar man få då? Det rör sig om 44 lägenheter i föreningen.
    Jag har hört ifrån andra BRF att det kan vara en stor skillnad.

    Skulle vara toppen att få ett svar.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det kan vara stor skillnad. Det vanligaste är dock att det inte utgår något arvode alls till valberedningen. Särskilt i mindre föreningar. Som din. Det är bara i de större föreningarna som man på senare år börjat arvodera valberedningen, och då med några tusenlappar var. Men även där är det fortfarande inte allmänt förekommande.
      Det är på årsstämman eventuellt arvode beslutas.

  5. Göran Olsson skriver:

    Hej har en fråga.

    Får eller är det lämpligt att en sittande styrelseledamot som ämnar fortsätta i ny mandatperiod själv deltar som röstande om styrelsearvode? Kan detta betraktas som jäv ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att delta i röstningen om styrelsearvodet anses inte vara jäv, även om man kandiderar till styrelsen eller redan sitter där på ett mandat. Arvodesfrågan beslutas ju om innan styrelsevalet, och hur styrelsevalet kommer utfalla kan ingen med 100% säkerhet veta i förväg. Föreslagna kandidater kan röstas bort, och även sittande ledamöter kan ju bli avsatta.

      (Glöm inte stödja oss ekonomist)

  6. Axel skriver:

    Hej,

    Jag är med i styrelsen i en liten förening, 15 lgh. Vi är tre styrelseledamöter och har en ersättning om 15 000 / år för hela styrelsen. Jag anser att det är väldigt lite per person för det arbete man ändå lägger ner. Dessutom är de boende generellt väldigt ovilliga att vara med i styrelsen, nästan så att vi har svårt att överhuvudtaget få ihop tre stycken till årets stämma.

    Vad tycker du är rimligt? Kan vi begära mer eftersom majoriteten av de boende är ’lata’ och absolut inte vill göra mer än att betala in avgiften varje månad? Känns som att vi i styrelsen bör kompenseras eftersom vi är de enda som är villiga att ta ansvar. Mitt förslag skulle vara att dubbla arvodet till 30 000 kr (dvs 10 000 per person).
    Tacksam för svar

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, ditt förslag är fullt rimligt. I små föreningar bör arvodet ligga kring ca 2000 kr/lägenhet, vilket gör 30 000 kr i ert fall. Ett bra sätt att motivera arvodet är att räkna per person och månad. I ert fall skulle det bli 833 kr/månad. Det är inte särskilt mycket!

      Stöd oss gärna ekonomiskt med ett bidrag!

  7. Ingvar skriver:

    Hej.
    Jag är medlem i en styrelse med 32 lägenheter.

    Vi har en fastighetsskötare som gått med på att jobba för ett arvode på 130/tim kr.
    Vi har även en ekonomisk förvaltare.

    Mina frågor är:

    Kommer där en arbetsgivaravgift på det?

    Håller fastighetsskötaren koll på timmarna, eller finns det ett system för hur det sköts? Eller kan man välja vilket som?

    Sköts ersättningen via förvaltaren?

    Tack på förhand

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Arbetsgivareavgift: ja, det tillkommer alltid på all lön, det blir ju en anställning. Utbetalning och redovisning sköts lämpligen av er förvaltare. Koll på arbetade timmar: det naturliga är väl att personen själv har koll på sin tid och redovisar till er och till förvaltaren, varje månad. På en enkel blankett som ni (styrelsen) attesterar.
      Observera att om den totala lönesumman överstiger 300 tkr/år tillkommer en uttagsbeskattning (moms) på 25%, men det är väl inte aktuellt i just ert fall!

  8. Martin skriver:

    Hej vi har en brf med 84 lägenheter. Vi är idag 7 i styrelsen med 100.000 inklusive skatt och sociala avgifter att fördela pengarna.
    Nu har vi en medlem som inte är med i styrelsen utan har tagit på sig att sköta en tvist vi har med ett annat bolag. Hur ska vi göra för att kunna avlöna den här personen eftersom han är ej med i styrelsen? Kan man lägga en slags engångslön på han?
    Samt om man har extra uppgifter vid sidan om det ordinarie styrelsearbetet tex att man utreder något hur ska man avlöna sådana extra uppgifter?

    Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att avlöna en utomstående är inga problem, det är bara att komma överens om vad som ska göras, och hur stor ersättningen (lönen) ska bli. Redovisas som ”Övrig lön”. Även att avlöna en styrelseledamot för ett uppdrag kan gå. Men det ska då gälla något speciellt, som ligger utanför det vanliga styrelseuppdraget, t ex något praktiskt arbete som en entreprenör annars skulle ha gjort, eller en utredning som en konsult skulle ha gjort. Redovisas som ”Övrigt lön styrelsen”, dvs viktigt att det särredovisas (och kan försvaras inför stämman). Den person det gäller får ej delta i beslutet.

  9. Fredrik skriver:

    Hej

    Gäller styrelsearvodet som beslutas på stämman för den vid samma stämma tillträdande styrelsens hela period (dvs till nästa stämma) eller är det den summa som ska redovisas i årsredovisningen som presenteras på nästa stämma, dvs jan-dec stämmans innevarande år?

    Mvh

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsearvodet avser i normala fall den tillträdande styrelsens arvode, fram till nästa årsstämma. Hur den redovisas är en annan sak. Många föreningar bokför den då den utbetalas, andra försöker periodisera den, och då fördelas kostnaden på två redovisningsår.

  10. Pär W skriver:

    Hej!
    Sitter som valberedning för en förening med 49 st lghtr och 1 kommersiell mindre hyresgäst. Vi ska se över arvoden.

    I dagsläget är nivån 60 000:- per år (fast del som fördelas inom styrelsen + mötesarvode), samt att det finns en vicevärdsersättning om 22500:- som normalt tas av den i styrelsen som åtar sig detta (denna uppgift omfattar ”småfix” samt kontakt med teknisk och ekonomisk förvaltare, samt entreprenörer vid behov).

    Är detta höga eller låga ersättningar, bör vi fundera kring något, som du/ni tänker..?

    Vänligen, Pär

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag vill påste att ert arvode är mycket normalt. Ca 1000 kr per lägenhet kan sägas vara normalt, men variationen är stor, mellan 500-2000 kr per lägenhet är inom rimliga gränser. Att den som arbetar som vicevärd har ett särskilt arvode år också helt normalt, i det fallet bör man se hur många timmar det innefattar, en lön på 150 kr/tim kan väl vara lagom (eller ett minimum?)

  11. Anders skriver:

    Hej!
    Jag är vald till suppleant i vår bostadsrättsförening och har ett arvode på ca 10500 kr/år. Efter att styrelsen har gjort en styrelseplanering av när styrelsemöten ska hållas under året, så visar det sig i mitt fall att 7/10 möten är inplanerade på mina veckor då jag jobbar kväll på mitt ordinarie arbete. För att kunna delta på styrelsemötena så måste jag ta tjänstledigt från mitt jobb.

    Jag har frågat ordförande om jag kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst för dom styrelsemötena som jag är tvungen att ta tjänstledigt från mitt jobb och fick till svar av att det ser konstigt ut att jag skulle få två ersättningar när jag har arvodet.

    Jag tycker det låter konstigt att ett arvode ska ersätta förlorad arbetsinkomst, samtidigt så funderar jag då på varför resterande av styrelsen då ska få sina arvoden då dom inte har några förlorade arbetsinkomster när mötena äger rum.

    Är det meningen att mitt arvode ska ersätta min förlorade arbetsinkomst från mitt ordinarie arbete?

    Eller är arvodet till för att ge mig ersättning för mitt förtroende uppdrag som suppleant i styrelsen?

    Mv. Anders

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Arvodet ska enbart ses som en ersättning för din insats som suppleant i styrelsen, och tydligen oavsett hur mycket eller lite du deltar(?). Om du vill och kan ta ledigt för att bevista mötena, får du själv avgöra. För att få ersättning för förlorad inkomst, utöver arvodet, måste detta ha beviljats av föreningsstämman i samband med beslut om styrelsearvodet.

      För övrigt anser jag att som suppleant kan man inte ställa för stora krav på ersättning, man har ju strängt taget ingen skyldighet att delta på styrelsemötena om man inte blir kallad och kan komma. Inte heller har styrelsen någon självklar skyldighet att anpassa mötena efter när suppleanterna kan delta, i första hand gäller ju att de ordinarie ledamöterna kan komma.

  12. Anders skriver:

    Tack för ditt svar. Jag vill ställa en följefråga.

    I vår styrelse så drar det av 350kr för dom mötena som man inte deltar på, är detta också något som ska bestämmas på föreningsstämman? Eller kan styrelsen bestämma en sådan sak?

    Mv. Anders

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Allt hänger på vem som fattar beslutet om arvodets fördelning. Om stämman fattat ett detaljerat beslut om hur arvodet ska fördelas (mycket ovanligt), då gäller det. Men det vanligaste är att styrelsen har fått en klumpsumma, att fördelas internt av styrelse själv. Och då kan styrelsen göra som den vill. Och regler om avdrag vid frånvaro är faktiskt ganska vanligt.

  13. Lisbeth skriver:

    Får styrelsemedlemmar ta ut lön utöver styrelsearvode för utfört arbete i en brf-förening om det finns styrelsebeslut på det men inte finns något beslut om lön på årsstämma?
    I så fall vad för slags arbete?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är inte förbjudet med extra lön till någon enskild ledamot, men det måste kunna motiveras inför medlemmarna (på stämman), och den som avlönas får inte vara delaktig när beslutet fattas. Lönen bör avse någon mycket speciell och avgränsad arbetsinsats, som man annars hade behövt hyra in eller anställa någon till att utföra. T ex vicevärd, vaktmästare, eller konsultarbete.

  14. Cecilia skriver:

    Om det kommit till ens kännedom som medlem att sittande styrelse ämnar höja styrelsearvodet från 2 basbelopp till 5 basbelopp, nu inför bolagsstämman.
    Flera ledamöter har lämnat styrelsen pga oenighet och oviljan att samarbeta
    i positiv anda.

    Vad kan man göra för att stoppa detta? Om man anser att styrelsen agerat oproffsigt och inte gjort sig förtjänt av denna höjning.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Eftersom beslut om styrelsearvode fattas av årsstämman så borde det inte vara några problem att rösta emot ett sådant förslag. Styrelsen kan inte på egen hand ändra arvodet. Det problem som möjligen kan uppstå är nuvarande tillfälliga pandemilag, som innebär att styrelsen kan låta stämman ske genom poströstning. Vilket möjligen kan skapa större möjlighet att ”kuppa” igenom ett beslut om höjt arvode. Men röstar flertalet emot ett högre arvode, så ska det heller inte bli det.

  15. Ulla Kvist skriver:

    Hej, om man får styrelsearvode i Brf på 2000 kr. Betalar man skatt och AGI på hela beloppet, eller bara det som är över 999kr? Mvh Ulla Kvist

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Är inte expert på skattelagstiftningen, men det är väl så att om ersättningen är 1000 kr eller mer så beskattas hela beloppet.

  16. Eva Larsson skriver:

    Hej! Vår förening kommer att absorberas med två andra föreningar till en stor förening med 299 lägenheter. Föreningarna är relativt nya och bildades 2016, 2017, 2018! Min fråga är nu då jag sitter i Vb hur man ska tänka gällande arvodena i styrelsen med tanke på prisbasbelopp alt inkomstbasbeloppet! Vad är lämpligt? Med vänlig hälsning, Eva Larsson

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det här är något jag själv funderat på en hel del. När det gäller arvodets storlek så är ju en allmän riktlinje ca 1000 kr per lägenhet, dvs i ert fall ca 300 tkr totalt för hela styrelsen. Men antagligen kommer ni ha någon form av vicevärd eller liknande som avlastar, och då bör arvodet ligga på högst 200 tkr. Ofta knyts beloppet till ett basbelopp, och då är i så fall inkomstbasbeloppet lämpligast. Men själv tycker jag att man ska strunta i basbelopp, utan bara ha en summa pengar i kronor. Enklast att förstå, och lätt att ändra, om det skulle behövas. Arvodets storlek är ju ändå uppe till omprövning varje år.

  17. Monica Jansson skriver:

    Hej
    Jag är nybliven medlem i en bostadsrätts förening och har en fråga om vicevärdens arvodet.I brf ingår 47 lgh. Vicevärden har vad jag känner till inget kontrakt med styrelsen men har en ”lön” på 5000:-/mån samt styrelsearvode 500:-/mån totalt 5500:-/ mån.
    Hela styrelsen i övrigt inklusive revisorer delar på ett basbelopp ca44000/ år.Det känns som vicevärden är ganska överbetala jämfört med övriga styrelse- medlemmar. Vad anser Ni?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag kan inte avgöra om ”lönen” är rimlig, det beror ju helt och hållet på hur omfattande dennes arbetsuppgifter är.

  18. Svante skriver:

    Hej, Vi är en liten HSB-förening med 28 lägenheter. Föreningen är ganska ny och husen byggdes 2015. HSB sköter all administration, så styrelsen har inget ansvar för den delen. Nu har valberedningen föreslagit att ett arvode på 118% av ett PBB ska utedelas till styrelse, valberedning och revisorer. Detta innebär 58174 plus social avgifter på ca 10500 totat ca 68645 kr. Detta innebär ca 2450kr/lägenhet och år, 9,5% av föreninges totala utgifter.
    Jag tycker detta är mycket för en såpas liten och ny BRF. Nu efter 6-7 år har styrelsen arbetet satt sig och det åligger inget större arbete på styrelsen. Besiktningar och garantiarbeten är slutförda och ingen underhåll är planerat för kommande år.
    Vad tycker ni borde vara ett rimligt arvode till styrelsen?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Utifrån den allmänna rekommendation vi ger här på Styrelsetips borde 1000 kr per lägenhet vara rimligt, dvs ungefär hälften av det som er valberedning föreslår. Men sen ska förstås revisorn betalas, och även valberedning bör få några tusenlappar, så frågan är hur fördelningen föreslås vara.

  19. Fredrik skriver:

    Hej!

    Vår förening med 400 lägenheter byggd 2015 i Malmö kräver galet mycket arbete av vissa drivande styrelseledamöter medan andra gör ingenting. Det är skillnad på kanske 80 timmar i månaden för en person, och 0 för en annan.

    Arvodet blir därför väldigt orättvist idag då det delas jämlikt. Ett förslag har kommit fram att sänka arvodet till ett lägre som egentligen enbart innefattar ordinarie styrelsearbete som specificeras ovan av dig, men att alla upphandlingar, djupare avtalsfrågor med leverantörer, driva projekt bör betalas ut i lön i timpenning. Förslaget är att låta vår ekonomiska förvaltare granska och attestera deras tidrapporter. Är detta tillåtet om vår stämma godkänner det?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, så kan man naturligtvis göra, det är ett alternativ. Att alltså ta ut ett mindre styrelsearvode för just styrelsemötena, och i övrigt debitera föreningen för allt övrigt arbete. Ett sådant arvoderingssätt måste förstås beslutas på en föreningsstämma.
      Men enklare är att hantera allt detta inom styrelsen, genom att ge de som arbetar en större andel av befintligt arvode (förutsatt att stämmobeslutet tillåter det). Antingen genom frivilliga överenskommelser inom styrelsen, eller genom någon form av intern tidredovisning. En vanlig metod är att ge alla ett grundavode, och ordföranden en större andel, samt att ha en särskild pott att fördelas efter nedlagd tid. Redovisning och fördelning görs internt på sista styrelsemötet.

  20. Myran skriver:

    Hej!

    Vår förening har 84 lägenheter och arvodet för 6st styrelsemedlemmar och två suppleanter är 460 000kr per år. (51 000kr/pp) .
    Jag tycker att det är väldigt mycket i synnerhet när det tagits flera ”dåliga” beslut och tagits in entreprenörer som ej gjort sitt jobb så väldigt mycket pengar har helt enkelt försvunnit ut ur föreningen.

    Nu vill styrelsen för andra gången i år höja avgifterna för att ”allt blivit så dyrt”.
    Vad kan man göra? Tror att väldigt få är medvetna om vilka arvoden styrelsen har.
    På årsmötet blev det väldigt otrevlig ton när dessa arvoden ifrågasattes.
    Vad kan man göra?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det verkar vara ett orimligt högt arvode. Ett rimligt arvode vore 80-120, eller möjligen upp till 160 tkr, om det finns särskilda omständigheter.
      Det är på årsmötet som arvodet bestäms. Och det är bara medlemmarna som kan besluta. Att det kan bli en mycket otrevlig stämning om arvodets storlek ifrågasätts, så är det. Många ledamöter kan ha det som en viktig födkrok eller lönsamt extraknäck. Man ska inte heller underskatta möjligheten att styrelsen helt enkelt ”skor sig”.
      En mycket vanlig reaktion är hot om avgång. Många medlemmar blir då mycket rädda, att föreningen kan stå utan styrelse, kunskap och erfarenhet. Så föreslår man sänkt arvode, måste man själv (och andra) vara beredd att ta över. Och övertyga om att det kan gå lika bra. Kanske kan man ”värva” några av tidigare ledamöterna.

Leave a Reply