Styrelsens storlek, och suppleanternas roll
Styrelsens storlek i en bostadsrättsförening, och suppleanternas roll
I stadgarna står det hur många ledamöter och suppleanter det kan finnas, t ex ”lägst 3 och högst 8 ledamöter, med högst 3 suppleanter”. Det finns alltså en viss flexibilitet, antalet kan ändras från ett år till nästa. På stämman förrättas val till styrelsen, och om inte annat sägs så är det underförstått att antalet ledamöter/suppleanter ska vara detsamma som föregående år.
Men det kan man alltså ändra (inom ovannämnda gränser), men då måste någon föreslå det. Vem som helst kan föreslå ändrat antal, och så får man rösta om det. Naturligast och vanligast är dock att styrelsen i samråd med valberedningen lägger ett sådant förslag om ändrat antal. Valberedningen bör ju få veta hur många kandidater som behövs.
Det finns ingen koppling mellan antal ledamöter och antal suppleanter. Som i exemplet ovan kan man t ex ha 7 ordinarie och inga suppleanter.
En punkt om ändrat antal bör vara med på dagordningen, för tydlighetens skull, men det är inte strikt nödvändigt, då frågan om antalet ligger implicit (inbakat) i punkten val till styrelsen.
Vem kan väljas?
Alla medlemmar är valbara, såvida de är myndiga och inte i konkurs. Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år.
Vilken är suppleanternas roll ?
Val av ordinarie ledamöter och val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).
Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt). Men en suppleant kan inte vara ordförande, och enligt många stadgar inte heller inneha annan ansvarspost (typ kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår. När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte), eller lottas.
Är det bra med suppleanter?
Vi anser att det i princip är bäst att alla ledamöter är ordinarie och därmed alltid har samma ansvar och inflytande. Det enda som talar för att man ändå kan ha suppleanter är att det kan upplevas som en lämplig “instegs-post“, för nya medlemmar som vill pröva på styrelsearbete.
© Borättupplysning Skåne
Funderar över detta:
Lennart (Borättupplysning) skriver: november 20, 2015 kl. 22:49
”Precis som du säger, så ska suppleanten gå in och ersätta den ledamot som avgått. Ni som är kvar (2 ord. + 1 suppl) är fortfarande en beslutsmässig styrelse. Men det krävs att ni alla 3 är närvarande. Ni behöver inte kalla till extrastämma så länge ni är beslutsmässiga.”
Jag förstår att en extra stämma inte behöver sammankallas för att styrelsearbetet ska fungera, men i så fall uppfyller man ju inte lagens krav på minst tre ledamöter! Hur hanterar man det?
Suppleanten blir ju den 3:dje ledamoten på styrelsemötet.
Styrelsen ska ha minst 3 ledamöter, alltså måste 3 ledamöter utses på stämman. Skulle en ledamot flytta, kan en suppleant (om sådan finns) hoppa in, och man uppfyller fortfarande kravet på 3 ledamöter (praktiserande ledamöter).
Vi hade föreningsstämma där fem stycken ledamöter och två suppleanter valdes in efter valberedningens förslag som röstades för.
En av de valda ledamoten som inte kunde närvara på stämman, har nu sagt att denna inte är intresserad av att vara med i styrelsen.
Visst bör väl denna skriftligen ”avgå” direkt när det står i stämmoprotokollet att den valts in som ledamot och egentligen är med i styrelsen?
Tack på förhand
Valet verkar vara dåligt förberett eftersom ena ledamoten tydligen inte villa bli ledamot. Men är personen vald av stämman, så måste alltså en avgång registreras, t ex på första styrelsemötet. Och det bör ske skriftligt från ”ledamoten”.
Hejsan,
Jag undrar vad ni baserar ”en suppleant kan inte vara ordförande”?
I vår stadga har ordföranden inga andra uppgifter än att vara kontaktperson och kalla till möten. All firmateckning kräver två ledamöter, och vid lika röstetal gäller lotten. Varpå jag undrar varför en suppleant inte skulle kunna vara sammankallande?
Det styrs av föreningslagen, LEF 6:8 ”Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande.” En suppleant är ingen ledamot.
För att styrelsen ska vara beslutsför krävs att mer än hälften av styrelsen är närvarande, räknar man då inklusive suppleanter, eller endast ordinarie ledamöter?
Styrelsen definieras av antalet valda ordinarie ledamöter. Suppleanterna är bara ersättare. Om tex styrelsen består av 5 ordinarie och 2 suppleanter, så innebär minst hälften av 5 = 3 ledamöter. Men observera att om en eller flera ordinarie ledamöter är frånvarande, träder suppleanterna in i deras ställe, som fullvärdig ledamot vid just det aktuella mötet. Det innebär att minsta möjliga antal för att vara beslutsmässiga skulle kunna vara 1 ordinarie och två suppleanter. Dessa utgör ju tre ledamöter på det aktuella mötet.
Om jag som medlen i styrelsen av privata skäl vill lämna mitt uppdrag som medlem i styrelsen i vår brf hur gör jag då? Jag ska såklart informera styrelsen och om varför och skriftligen lämna en uppsägning till styrelsen och meddela Bolagsverket. Behövs något mer? Vår styrelsen blir då enbart 3 medlemmar och inga andra suppleanter men vi har en valberedning med 2 st i. Behöver något mer göras?
Tack på förhand.
Som styrelseledamot kan man när som helst lämna sitt uppdrag om man vill eller måste. Det som krävs är att man meddelar styrelsens ordförande, eller anmäler det på ett styrelsemöte. Viktigt att det protokollförs, och man bör begära att få en skriftligt bekräftelse eller utdrag från det aktuella protokollet. Sen bör det också anmälas till Bolagsverket, antingen av styrelsen eller av en själv.
Man behöver inte ta ansvar för styrelsens situation efter att man avgått, det får den kvarvarande styrelsen och valberedningen ordna upp.
Hej, jag sitter i en styrelse med tre ordinarie ledamöter och ingen suppleant. I stadgarna står att styrelsen är beslutsför om mer än hälften av ordinarie antal är närvarande när beslut tas.
Det skulle ju innebära att om någon är frånvarande vid ett möte så deltar fortfarande två av tre, vilket är mer än hälften.
Men ordförande säger att minst tre ledamöter måste delta på mötet för att styrelsen ska vara beslutsför.
Det vill säga alla tre måste delta vid ett beslut för att det ska vara giltigt.
Om det är så att ordföranden har rätt, hur gör man då i frågor där en av ledamöterna är jävig och därför inte kan delta i beslutet? Då återstår ju bara två ledamöter.
Om det inte står något annat i stadgarna, så räcker det med att två av de tre ledamöterna är närvarande, för att beslut ska kunna fattas. Men de måste vara eniga.
Hej! Kan en person som valts till suppleant i en Samfällighetsförening/Vägförening själv utse sin egen ersättare i form av en person som har generalfullmakt att företräda personen vid andra tillfällen?
Nej, jag tror inte det. Förtroendevalda är personligt valda, och kan inte låta sig företrädas av andra.
Hej igen! I stadgarna står det: Styrelsen är beslutför när kallelse har skett i behörig ordning och minst halva antalet styrelseledamöter är närvarande.
Hur ska man tänka när föreningen har valt att ha 3 ledamöter och 3 suppleanter? När man ”minst halva antalet?
Om styrelsen består av 3 valda ledamöter, måste 2 närvara för att vara beslutsföra. Och beslut måste då vara enhälliga. Observera att de två närvarande inte nödvändigtvis måste vara två ordinarie ledamöter. Men med så många suppleanter borde man rimligen alltid kunna ha tre närvarande röstberättigade.
I vår Brf har vi en suppleant som är närvarande på alla styrelsemöten. Om en ordinarie ledamot är jävig i en enskild fråga brukar hen lämna mötesrummet och sedan återkomma när punkten är avklarad. Har suppleanten rösträtt i detta fall när den ordinarie ledamoten tillfälligt lämnat mötet?
Ja, det är ju inget som hindrar att suppleanten övertar rösträtten under just den punkten, eftersom suppleanten rimligtvis är insatt i ärendet. Viktigt dock att det noteras i protokollet.
Hej, hur går man bäst tillväga för att välja/föreslå namn på styrelse och suppleanter?
Vi avser att ta över en förening, som nu adm. av byggherren. Vad är lämpligt: lämna förslag på namn till någon boende via e-post, lägga lapp i ett postfack till samma eller lämna förslag i slutet kuvert till samma? Hur gör man sedan? Vill ha detta klart till övertagandet. Hoppas på svar innan 15.2
Tack för tidigare svar.
Jag är inte säker på om jag uppfattat frågan rätt. Det brukar inte finnas någon valberedning i detta tidiga skede, utan kandidater föreslås direkt på stämman. Möjligen kan det finnas förslag som har förberetts av någon grupp medlemmar. Men oavsett det är det fritt att nominera vem som helst på stämman.
Hej.
Om en ordförande inte vill att en suppleant skall närvara på styrelsemötena kan han själv då bestämma att suppleanten inte får komma. Till exempel genom att inte kalla suppleanten?
Om ett styrelsemöte är bestämt tid och plats och en viss suppleant är kallad. Kan då ordföranden enligt lagen ensam bestämma att mötet flyttas och att inte kalla den aktuelle suppleanten?
Enligt Föreningslagen är det ordföranden som ska ”se till att sammanträden hålls”. Visst form av samråd med övriga ledamöter brukar väl förekomma, men ordföranden har den formella beslutsrätten.
Angående suppleanter så är det inte självklart att dessa alltid kallas, även om det är det normala i bostadsrättsvärlden. Föreningslagen säger att ”Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant…skall suppleanten ges tillfälle till det.” Dvs suppleanten behöver bara kallas om en ledamot i förväg anmäler sin frånvaro.
Ordförande har alltså möjlighet att inte kalla suppleanten, om ingen anmält förhinder. Men som sagt, det är mycket ovanligt att det går till så. Styrelsen borde fatta ett beslut att alltid kalla alla suppleanter.
Hej
Vi har som många andra föreningar svårigheter att få ledamöter till vår styrelse
Jag la in en motion till styrelsen
– att 1 plats skulle vara ”tvingande” och ambulerande bland våra medlemmar.
På detta sätt så blir alla medlemmar för eller senare en ”ledamot” och inte bara kan bo.
Fick till svar att den avslogs pga av ”enligt lag saknas stöd att tvinga medlemmar vara med i styrelsen”
Om så är fallet – vad kan man göra – får vi inga ledamöter så kan vi ju inte vara kvar som BRF & Ekonomisk förening
Det stämmer, en medlem kan inte tvingas till arbete i föreningen eller att ställa upp till styrelsen. Allt arbete och allt deltagande ska vara frivilligt. Man får väl försöka göra styrelsearbetet mer attraktivt, t ex genom ett högre arvode, eller att styrelsen avlastas genom mer inköpta tjänster. En nödlösning skulle kunna vara att hyra in en professionell ordförande, men det måste då vara tillåtet enligt stadgarna.
Vi är en liten förening med 8 medlemmar. 1 röst för vardera bostadsrätt/hushåll. Styrelsen skall enligt stadgarna bestå av minst 3 ledamöter. Kan en gift person i en av dessa bostadsrätter röstas in i styrelsen om make redan finns i den samma? Och i så fall har denna person en full röst i styrelsen?
Ja, det är inga problem. Det är inget som hindrar att båda makarna sitter i styrelsen. Bägge är då fullvärdiga ledamöter, med var sin rösträtt i styrelsen. På stämman har de dock fortfarande bara 1 röst tillsammans.
Hej.
Jag sitter i valberedning. Nu har vi lyckats sätta ihop en ny styrelse. En ny ledomat(av 5) och två stycken nya suppleanter(av 2). En sittande suppleant har indikerat att denne vill vara kvar, men jag har plockat ut två nya som både har intresse, passar bra till övriga, som jag tror kan tillföra något.
Sittande suppleant hävdar då att denne har företräde…på något sätt. Stämmer det?
Om mandatperioden för den sittande suppleanten löper ut, så har denne inget automatiskt företräde. Ni i valberedningen kan fritt föreslå vem ni vill, och behöver inte föreslå denne avgående suppleant. Men naturligtvis kan han/hon föreslå sig själv på stämman, och då måste det bli omröstning.
En suppleant eller ledamot som har mandattid kvar sitter dock kvar per automatik, naturligtvis. Men kan avsättas (mycket ovanligt).
Får en person som sålt sin brf lägenhet sitta kvar som ledamot (ordförande)?
Kan man vara medlem i en brf utan att bo där och då sitta som ledamot?
Mvh
Fredrik
En ledamot som säljer sin bostadsrätt kan i normala fall inte sitta kvar i styrelsen, eftersom medlemskapet per automatik upphör. Men det finns ett undantag: om styrelsen beslutar om förlängt medlemskap. Styrelsen kan alltså låta en medlem stå kvar som medlem, om det finns skäl till det, t ex för att denne ska kunna fortsätta som styrelseledamot. Hur länge? Det avgörs i praktiken på nästkommande årsstämma vid val av styrelse.
Om en suppleant flyttar inom en tremånaders period – kan man då sluta informera om ärenden /möten till personen. Kan en adjungerad i styrelse flytta upp till suppleant ? Lite krångligt blir det – med spännande problemlösning,
Det finns inget absolut krav att kalla eller informera en suppleant, såvida inte suppleanten måste ersätta en frånvarande ordinarie ledamot. Så länge styrelsen i övrigt är fulltalig, behöver alltså suppleanten inte kallas. Suppleanten fortsätter dock vara suppleant fram till sin avflyttning.
En adjungerad person kan aldrig ”flyttas upp” till suppleant. Ledamot och suppleant kan man bara bli vid val på föreningsstämma.
Hej,
Vår styrelseordförande har avgått på egen begäran. Vi är nu två ordinarie ledamöter och stadgarna kräver tre. En av de två suppleanterna har sagt ja till att bli ordförande då ingen av oss andra vill. Vi andra har rollerna som kassör och sekreterare. Läser nu i detta utmärkta forum att suppleant inte kan ha ansvarspost. Vad behöver vi göra? Utlysa extrastämma och låta valberedningen föreslå ny ledamot som vill bli ordförande (suppleanten eller annan) eller kan någon av oss ordinarie ha dubbla roller om vi skulle säga ja till det? Måste den nya ledamoten då utses för ett mandat på två år som vi brukar eller kan mandatet gälla enbart till nästa stämma? Nästa stämma är i maj och ursprunglig plan var att inte utlysa extrastämma då suppleanten är villig att ta ordföranderollen.
Mvh Sara
Svaret beror delvis på om ordföranden utses på stämman eller utses internt inom styrelsen. I det förra fallet måste en extrastämma utlysas för att utse ny ordförande. I det andra fallet kan ni fortsätta utan extrastämma, men då bör en av ni ordinarie ledamöter bli ordförande. Så länge ni är minst 3 närvarande på styrelsemötena går det bra. Ni kan ha dubbla roller, det är inga problem. En suppleant bör alltså inte vara ordförande, man kan säga att en suppleant aldrig fått det mandatet från stämman, utan då måste extrastämma utlysas för att komplettera styrelsen med en lämplig ordförande. Hade det bara varit några månader kvar till ordinarie stämma hade ni kanske kunnat hanka er fram, men nu är det alldeles för lång tid dit.
Hej,
I förslag till ändrade stadgar i min förening sägs i paragrafen om medlemsskap: ”Inträde i föreningen kan beviljas fysisk och juridisk person, se §3 nedan, som erhåller bostadsrätt genom upplåtelse av föreningen eller som övertar bostadsrätt i föreningens hus eller hyresgäst i fastighet som avses förvärvas av föreningen för ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Även annan person som ska ingå i styrelsen kan beviljas medlemsskap.”. Jag undrar här över den sista meningen: I vilka lägen är det till föreningens bästa att ”annan person” ska ingå i styrelsen? För med ”annan person” avses väl då någon som inte är bostadsrättsinnehavare? Och finns det några nackdelar eller risker förenade med detta?
I vissa föreningar, särskilt mindre, kan det ibland uppstå problem med att tillsätta styrelse. Särskilt att hitta någon som vill ta på sig ordförandeskapet. En lösning man då kan ta till är att ”anställa” en extern professionell ordförande. Detta är naturligtvis inte någon ideal lösning, men i vissa ansträngda lägen detta kanske är enda lösningen, under en övergångstid. Detta måste då vara möjligt enligt stadgarna. Någon särskild ökad risk anser jag inte detta innebär, så länge övriga i styrelsen, och stämman, fullgör sina skyldigheter.
Hej!
sitter i valberedningen (vi är 2 st) och vi är oense med styrelsen. Enligt vad jag har läst både här och innan och vad jag anser har ju suppleanten en röstberättigande roll när den hoppar in för en ordinarie styrelseledamot. Styrelsen hävdar att dom inte behöver eller vill ha en suppleant och att denna ändå inte har nån rösträtt, även om en av de ordinarie är borta. De hävdar dessutom att samma sak gäller även om någon ordinarie slutar. Det kan väl inte stämma? De hotar också om att de inte tänker kalla personen om det blir någon invald (de är ju deras rätt) och att dom kan vägra att ”ta emot” en suppleant. Om stämman röstar för vårat (valberedningens) förslag på en suppleant måste dom väl godta att han/hon ingår som suppleant i styrelsen? Dessutom förstår jag inte varför dom är så emot det då de senaste två suppleanterna har behövts då det är två som flyttat. Deras enda argument är att ”det inte behövs” och när vi ifrågasätter blir det mycket hätsk stämning bland styrelsen.
Egentligen två frågor här. Först om suppleantens formella roll och rättigheter: Finns det en suppleant så ska denne kallas som ersättare när en ordinarie är frånvarande eller har avgått (Föreningslagen 7:20). Suppleanten har då samma rättighet och rösträtt som den ordinarie. Däremot finns det ingen skyldighet att kalla en suppleant till styrelsemöten där styrelsen är fulltalig (även om detta är brukligt i de flesta bostadsrättsföreningar).
Andra frågan är om suppleanter behövs, dvs bra att ha? Där finns det delade meningar, såsom framgår av lektionstexten. Det finns både fördelar och nackdelar. Om styrelsen är tillräckligt stor, dvs är beslutsmässig även om en eller ett par ledamöter är frånvarande, så kan man lätt argumentera för att suppleanter är ganska onödiga.
Hej!
Vi ska snart ha årsmöte. Ett förslag i en motion har inkommit att en sambo till en av styrelseledamöterna ska väljas in i styrelsen. Sambon är inte medlem, men det är ok enligt bostadsrättslagen. Är det lämpligt att två stycken från samma familj finns i styrelsen?
Det är inte per automatik olämpligt. Varje ledamot ska väljas utifrån sina egna meriter och lämplighet. Är styrelsen mycket liten (t ex bara 3 ledamöter) kanske det är mindre lämpligt med två från samma familj.