Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?
En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.
Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).
Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.
Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska arrangemangen. Sådana personer har numera ingen självklar rätt att närvara. Inte ens ev. externa styrelseledamöter, såvida det inte tillåts i stadgarna. Stämman måste fatta beslut om alla sådana ”utomstående” personer, och beslutet måste faktiskt vara enhälligt, varje närvarande medlem har alltså vetorätt! Stadgarna kan dock ange undantag (nya Föreningslagen 2016).
Observera också att ett dödsbo saknar närvaro- och rösträtt, eftersom ett dödsbo i normala fall inte är medlem och därför inte kan företrädas av varken delägare eller ombud.
Samma sak med hyresgäster, dessa har ingen automatisk närvarorätt, dock kan man t ex fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.
När det gäller inbjudna experter kan man lösa det praktiskt så att dessa får framföra sitt budskap innan stämman öppnas.
Vilka har då rösträtt?
Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.
Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel brukar gälla som för biträde: bara make/sambo, eller annan medlem kan vara ombud, enligt lagen. (Kontrollera dock alltid stadgarna, som brukar vara mer generösa, Hsb tillåter t ex valfritt ombud.) En medlem kan bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).
Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman, och bägge två är välkända personer.
Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.
Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.
Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.
Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).
Går allt detta att kontrollera ???
I små föreningar där man känner alla och inga konflikter förväntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.
I större föreningar bör man dock göra så här:
Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller fler röster: om man både är medlem, ombud, och dessutom ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar.)
Men har man därmed koll på läget?
Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.
Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.
“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.
Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.
Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.
Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat. HSB:s stadgar t ex tillåter numera valfritt ombud och biträde.
(Uppdaterat mars 2018)
Tillägg:
Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse? Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men naturligtvis utan rösträtt.
© Borättupplysning Skåne
Hej.
Jag har en annan uppfattning och det gäller när en medlem ev, med maka/make som äger fler lägenheter. När det är lika ägande i de olika lägenheterna får de bara en röst. Men om ett par tillsammans äger två lägenheter och den ene av dem äger den tredje lägenheten ensam så blir det två röster, ägaridentitet i de två första ger en röst och en röst för den tredje lägenheten.
Kan bara instämma.
Rösträtt på föreningsstämma är begränsad för den som är medlem men inte bostadsrättshavare. I byggmästarbildad (kontorsbildad) förening blir startpersonerna medlemmar. Det finns då inga bostadsrätter. När sen huset är byggt och bostadsrätter upplåtna så kvarstår några av dessa personer som medlemmar, som regel även som styrelseledamöter. Styrelsen har godkänt att de är kvar som medlemmar. Dessa exklusiva medlemmar har begränsad rätt att delta i beslut på föreningsstämma. Bra om reglerna för dessa exklusiva medlemmar klargöres.
Hej Lennart!
Du säger att ”funktionärer måste automatiskt anses ha rätt att närvara, men självklart utan deltaganderätt”. Innefattar det att de inte har yttranderätt – deltaganderätt i behandlingen av ärenden? Att de inte har rösträtt är självklart.
Vi är en privat brf. Vi har Riksbyggen som förvaltare – sköter bokföringen. Förvaltaren inbjuds alltid till stämmorna. Skall förvaltaren betraktas som ”inbjuden expert” vars närvaro måste godkännas av stämmans majoritet?
Ja, jag tycker att mötesordföranden alltid ska ställa den frågan, om det är ok att t ex en förvaltare eller vicevärd får närvara. Det tar bara 10-15 sekunder att ställa frågan, det har man tid till. Förvaltare och vicevärd bör svara på direkta frågor, men ska i övrigt inte lägga sig i debatten.
Hej,
Är alltid närvaron på stämman knyten till lägenheten?
Det är nämligen så att jag i skrivande stund ska på stämma i en förening där jag ännu inte fått tillgång till lägenheten. Jag är medlem i föreningen men ännu inte gjort köpeskillingen klar, det fixas på fredag, idag är det tisdag.
Jag har inte blivit inbjuden till stämman utan såg det av en slump. På frågan om jag fick närvara så var svaret ja. Men får jag rösträtt? Är jag eller säljaren av lägenheten den som har rösträtt?
Spännande frågor enligt mig 🙂
Kan rapportera vad de sa på stämma.
Mvh Thomas
Vem som har rösträtt avgörs av när medlemskapet inträffar. I de flesta föreningar påbörjas medlemskapet på tillträdesdagen, i andra föreningar gäller medlemskapet direkt, i samband med styrelsebeslutet om medlemskap. Styrelsen bör kunna svara på vem som innehar rösträtten i ditt fall.
Hej!
På vilken paragraf i lagen styrker du att styrelsen inte får rösta om sin egen ansvarsfrihet? Vi har just haft den frågan uppe i vår förening och jag skulle vilja ha tydliga lagbevis på detta.
Detta är en allmän regel som återfinns i alla relevanta lagtexter, t ex: Lag om ekonomiska föreningar 7 kap. 3 §: ”En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om … hans befrielse från skadeståndsansvar … ”
Om 2 medlemmar äger en bostadsrätt ihop – 9/10-delar mot 1/10-del och de i sin tur ligger i strid med varandra – hur avgörs det vem som får rösta på stämman om de inte kan komma överens?
En mycket ovanlig fråga! Detta finns inte reglerat någonstans. Förutsätter väl att bägge kommer på stämman.
I just detta fallet anser jag man bör ge rösträtten till den som äger den största andelen. Om bägge innehaft 50% var, hade jag inte gett någon av dem rösträtt, eller till den som kom först. Men det är väl ett hypotetiskt fall!
Tack Lennart! Ja, det är ett ovanligt fall – men vi sitter mitt i ett sådant. Därför min kompletterande fråga och det gäller när en medlem på egen hand vill få till en extrastämma. Stadgarna säger att det behövs 1/10-del av samtliga röstberättigade som undertecknar. Vad menas här? – 1/10 av alla röstberättigade – är det lika med 1/10 av alla medlemmar i föreningen ELLER är det en röst per lägenhet? Vad jag menar är: Om en BRF har 60 personer som medlemmar fördelade på 31 bostadsrätter – vad ska man räkna 1/10 på?
Följdfråga: Om då frågan om extrastämma drivs av en medlem som är delägare i en lägenhet där fördelningstalen är enligt min tidigare fråga och de är oense om att försöka få till en extrastämma – ogiltigförklaras då inte denna röst och kan således inte räknas som en del av 1/10 som vill ha extrastämma?
Tacksam för ett svar som du förstår. Tack.
Första frågan är enklast: 1/10-del av samtliga röstberättigade innebär i ditt fall minst 10% av 31, dvs det räcker med 4 medlemmar representerande 4 olika bostadsrätter.
Andra frågan finns inget definitivt svar på, men hade jag måst avgöra frågan hade jag betraktat den som äger 9/10-delar av en bostadsrätt som den som är mest ”behörig” att företräda (hela) bostadsrätten.
Hej,
jag har just varit med om en situation där en inhyrd jurist argumenterade för att styrelseledamöterna fick rösta angående styrelsens ansvarsfrihet, då dessa inte kunde anses jäviga i frågan om styrelsekollegornas ansvarsfrihet. Vad anser du om det?
Enligt min mening är det fel. Man måste se styrelsen inkl. suppleanter som en grupp, med gemensamt ansvar och ömsesidig lojalitet (även om det inte alltid är så). Även om ansvarsfrågan kan avgöras och röstas om individuellt, får inte någon ledamot eller suppleant delta i dessa val.
Hej!
Jag undrar om en person som inte äger sin bostadsrätt har rösträtt och får sitta med i styrelsen som ordinarie ledamot?
Tack på förhand
Daniella
Det finns en möjlighet enlig Bostadsrättslagen, en make/maka/sambo kan väljas till styrelsen, även om personen inte själv är delägare i bostadsrätten. Även i föreningens stadgar kan det i undantagsfall finnas andra möjligheter.
Hej igen,
I det här fallet äger personens mamma lägenheten pga hans ekonomiska ställning, men personens mamma har aldrig bott där utan lägenheten har skrivits över på henne. Får personen som bo i lägenheten vara ledamot i styrelsen om det inte står något i stadgarna kring det?
Tack på förhand.
Daniella
I så fall är ju personen formellt sett bara inneboende, alternativt andrahandshyresgäst. Och förutsatt att personen inte står kvar som medlem, kan personen inte inneha styrelsepost. Däremot rösträtt på stämman, om det finns en fullmakt från modern.
Hej!
Jag är medlem av valberedningen i min brf-förening (privat, ej HSB eller SBC).
En boende vill gärna sitta i styrelsen, men denna person äger inte sin lägenhet och är alltså inte medlem i föreningen. Ägare och medlem är vederbörandes dotter, som inte bor i lägenheten.
I våra stadgar står: ”Till styrelseledamot och suppleant kan förutom medlem väljas även make till medlem och närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen.”
Nu hävdar mamman (den boende) att hon enligt bostadsrättslagen kan väljas till post i styrelsen, som ombud för sin dotter. Mamman menar alltså att det i detta fall finns lagtexter som sas gäller över föreningens stadgar. Hon har dock inte konkret dokumenterat detta och jag hittar inte rätt i lagtexten. Vad är det som gäller?
Ytterligare en fråga i samma ärende. Finns det andra lagar än bostadsrättslagen som är applicerbara på bostadsrättsföreningar. Hur är det exv med lag om ekonomisk förening?
Vänliga hälsningar
Tacksam för svar! Stämman är på tisdag den 10/6.
Charlotta
Det blir faktiskt samma svar som i föregående fråga: Mamman är ju formellt sett bara inneboende, alternativt andrahandshyresgäst, och kan därmed inte inneha styrelsepost. Men, hade även dottern bott i lägenheten, då hade det gått, enligt just era stadgar! Så i praktiken är det lite av ett gränsfall, för det skulle räcka med att dottern uppger att hon faktiskt bor där, så kan mamman väljas in i styrelsen. Man skulle också kunna påstå att andemeningen i er stadgebestämmelse tycks vara att en närstående som bor i lägenheten har rätt att bli vald, så med en välvillig tolkning skulle det kunna accepteras just i detta fallet.
Men ombud på stämman kan hon alltid vara, om hon har fullmakt.
Lagen om ekonomiska föreningar är den viktigaste lagen för bostadsrättsföreningar, därefter kommer Bostadsrättslagen, med förtydliganden och specialregler för just Bostadsrättsföreningar. Stadgarna kan sedan modifiera och specificera lagen, om lagen tillåter det.
Hej igen!
Jag ser nu att min följdfråga blev konstigt formulerad. Orden som borde ha varit med är ”i detta specifika fall”.
Nytt försök: I min första fråga citerade jag en paragraf i min förenings stadgar. Finns det lagtext som kan ogiltigförklara den paragrafen?
Vänliga hälsningar
Charlotta
Nej, den citerade stadgetexten är en utvidgning av lagen, och tillåten. Men i detta specifika fall ger varken lag eller stadgar mamman någon absolut rätt att vara styrelseledamot.
Vi är en mindre brf. med 54 b-rätter. Vi har en anställd fastighetsskötare, som vi inte är nöjda med. Nu har vi upphandlat med RB och HSB gällande fastighetsskötsel. Vid extrastämma ang. detta blev röstetalet lika för entreprenad alt. anställd. En av dom som röstade till att behålla anställd är inte medlem och har inte uppvisat fullmakt från sin fru som äger b-rätten. Enl. våra stadgar skall fullmakt uppvisas för att få rösträtt, så har inte skett. Är då dennes röst ogiltig ?
Det är riktigt att formellt sett krävs det en fullmakt. Men som vi skriver i avsnittet ovan så tycker vi att i just dessa fall, när medlem företräds av maka/make, då ska man inte behöva fullmakt, det blir väldigt stelbent.
Men ett beslut är ju tydligen fattat på stämman (med ordf. utslagsröst?), och det går inte att ändra på i efterhand, för stämman har ju godtagit den röstlängd som upprättades, och det beslut som fattades.
Om man vill ifrågasätta beslutet, finns det ingen annan möjlighet än att kalla till ny stämma och ta om beslutet.
I vår BRF på ordinarie stämma röstade 10 personer på en utökning av styrelsen från 5+1 till 7+2. Finns 16 namn i den godkända röstlängden!
Vidare röstning förekom inte! Klar majoritet alltså!
På efterföljande styrelsemöte hävdade ordförande att röstningen inte gått rätt till! Det fanns 2 personer från samma lägenhet med på röstlängden!
Styrelsemajoriteten beslutade därför om extra stämma! Är ovanstående skäl nog för en extra stämma? Det verkliga skälet är att ordförande inte gillade besluten på ordinarie stämma!
Extra stämman ändrade tillbaka till 5+1 och ändrade även i valet av personer till styrelsen!
Är detta förenligt med demokratin i föreningen?
Kan jag ansöka om stämning i Tingsrätt? Eller ska jag låta det bero?
Beslutet på ordinarie stämma var giltigt. Även om fel i röstlängden upptäcks, ändras inte giltigheten i beslutet om det inte klart framgår att beslutet skulle blivit annorlunda med rätt röstlängd. I detta fallet hade alltså ny stämma inte behövt sammankallas. Men när det ändå gjordes så, så blir extrastämmans beslut också giltigt, och ersätter tidigare beslut. Enda sättet att ändra på saken är att kalla till ännu en stämma, eller ta upp förslaget på nästa ordinarie stämma. Detta är absolut ingen fråga för Tingsrätten.
Tack för svaret!
Har sett hovrättsdomar angående röstningsförfaranden vid beslut!
Varför är det ingen fråga för Tingsrätten? Enligt Hyresnämnden i Västerås så är det det!
Rent formellt och juridisk är det Tingsrätt/Hovrätt som behandlar dessa frågor. Men jag tycker att detta fall inte är lönt att dra till domstol, eftersom det inte finns något väsentligt att anmärka på i beslutsgången, om jag förstått saken rätt.
Hej,tack för en bra sida,
jag har en fråga kring föreningsstämman och ansvarsvarsfriheten som beviljas en styrelse. Kan styrelsen/enskilda ledamöter ställas till svars för felaktigheter (ren och skär stöld) som gäller tidigare år då ansvarsfrihet har beviljats för det bokslutsåret?
Ja, det finns sådana möjligheter, särskilt om det har handlat om brottslig verksamhet. Läs mer om detaljerna i LEF 13 kap. 5§, särskilt två sista styckena. Observera dock att det i praktiken måste vara styrelsen som gör en sådan framställan (mot tidigare ledamöter).
Hej! Om det efter en nybyggnation och nybildad bostadsrättsförening, vid en årsstämma kvarstår t ex fem lägenheter som inte hunnit bli sålda, utan fortfarande ägs av byggbolaget som därmed har kvar sitt medlemskap, hur många röster är byggbolaget då berättigat?
Det ska framgå av stadgarna. I normala fall har byggherren bara en röst, men i vissa föreningars stadgar har byggherren försäkrat sig om att ha lika många röster som antalet ägda lägenheter. Eller, i några fall jag stött på, har byggherren sett till att de har absolut majoritet i föreningen så länge de har lägenheter kvar i sin ägo. Mycket fult.
Hej!
Jag och min sambo äger en lägenhet och vår bostadsrättsförening är endast tre lägenheter i. Jag och min sambo är ”endast” 21 och 23 år gamla, vilket de andra i styrelsen utnyttjar och tycker vi är barn och behandlar oss som minderåriga trots att vi har lika mycket ”makt” och att säga till om. De beslutar saker bakom vår rygg, och sedan bara informerar oss veckor till månader senare om vad som hänt. Det är svårt att stå upp emot dem, så när min sambo skulle på möte ang en konflikt ville han ha med sin mammas kille för stöd och hjälp. Men de andra i styrelsen blev helt galna och började skrika och kastade ut honom. Får han vara med, eller inte?
Med vänlig hälsning,
Linda
Tråkigt att ni möter sån motstånd. Ni ska ju ha precis lika mycket rätt och inflytande som övriga medlemmar. Jag förstår inte situationen helt. Om det bara är 3 lägenheter, bör ju alla ingå i styrelsen. Om det var på ett allmänt möte detta inträffade så har man rätt att ha med sig ett biträde, men var det på ett styrelsemöte har man det inte.
Hej!
Vår förening skall snart ha årsstämma och många viktiga motioner har kommit in till stämman. Normalt avhandlas dessa sist på mötet under övriga punkter. De flesta är då trötta och vill ha kaffe eller gå hem. Kan man vända på dagordningen så att motionerna avhandlas först? Argumentet för detta är att motionerna är av avgörande betydelse för föreningen.
Jo, visst kan man kasta om dagordningen! På dagordningen finns ju en punkt som heter ”Godkännande av dagordning”, och då kan man föreslå en annan ordning på punkterna. Det blir alltså stämman som då får rösta om detta.
Hej
Jag har en fråga angående fullmakt att rösta på stämman.
Hur kan fullmaktsgivaren kontrollera att ombudet verkligen röstade som man kommit överens om?
Bör man som regel vid omröstningar i stämmoprotokollet specifikt notera hur ombuden röstade?
Att lämna en fullmakt till en annan person innebär ett förtroende. Att du litar på att personen. Antingen kommer du överens med personen att rösta på ett visst speciellt sätt. Eller får personen rösta som den själv finner bäst. Men har du väl lämnat fullmakten, så har du inte längre kontroll över din röst, du har ju lämnat bort den, personen kan i praktiken rösta hur den vill. Fullmakt är en fråga om förtroende.
Man brukar aldrig notera hur var och en röstar på en stämma, inte heller ev ombudsröster.