Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?
En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.
Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).
Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.
Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska arrangemangen. Sådana personer har numera ingen självklar rätt att närvara. Inte ens ev. externa styrelseledamöter, såvida det inte tillåts i stadgarna. Stämman måste fatta beslut om alla sådana ”utomstående” personer, och beslutet måste faktiskt vara enhälligt, varje närvarande medlem har alltså vetorätt! Stadgarna kan dock ange undantag (nya Föreningslagen 2016).
Observera också att ett dödsbo saknar närvaro- och rösträtt, eftersom ett dödsbo i normala fall inte är medlem och därför inte kan företrädas av varken delägare eller ombud.
Samma sak med hyresgäster, dessa har ingen automatisk närvarorätt, dock kan man t ex fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.
När det gäller inbjudna experter kan man lösa det praktiskt så att dessa får framföra sitt budskap innan stämman öppnas.
Vilka har då rösträtt?
Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.
Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel brukar gälla som för biträde: bara make/sambo, eller annan medlem kan vara ombud, enligt lagen. (Kontrollera dock alltid stadgarna, som brukar vara mer generösa, Hsb tillåter t ex valfritt ombud.) En medlem kan bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).
Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman, och bägge två är välkända personer.
Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.
Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.
Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.
Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).
Går allt detta att kontrollera ???
I små föreningar där man känner alla och inga konflikter förväntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.
I större föreningar bör man dock göra så här:
Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller fler röster: om man både är medlem, ombud, och dessutom ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar.)
Men har man därmed koll på läget?
Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.
Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.
“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.
Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.
Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.
Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat. HSB:s stadgar t ex tillåter numera valfritt ombud och biträde.
(Uppdaterat mars 2018)
Tillägg:
Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse? Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men naturligtvis utan rösträtt.
© Borättupplysning Skåne
Hej!
Ovan skriver ni att externa revisor får vara med på årsstämman. Hur är det med internrevisorn?
Ska inte en kallelse till årsstämman även gå till denne?
Självklart. Men en internrevisor är väl per definition medlem i föreningen, och får väl automatiskt kallelsen.
Hej
Kan en man som anser sig vara sambo med en kvinna ( då de bor hos varandra växelvis) som äger en bostad i vår förening men äger själv och är skriven på en annan adress och dessutom inte medlem i vår förening, ha rösträtt på vår stämma?
Han är ju inte medlem, och kan därför inte på egen hand delta eller rösta. Men om han får en fullmakt av sin sambo kan han naturligtvis delta som ombud.
Hej, tacksam om du kan svara på min fråga om styrelsens ledamöter äger rösträtt i en ekonomisk förening där står på dagordningen om fortsatt förtroende för nuvarande styrelse följaktligen ha fullmakt från en annan medlem. I lagboken står bara om en medlem men inte om styrelsen själv.
EFL 7 kap §3 En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
1. talan mot honom
Vi skall ha extra föreningsstämma på tisdag den 23 juni, tacksam om du kan svara innan dess.
Jag är osäker på vad frågan egentligen gäller, du får gärna formulera om den.
Ang fullmakt vid årsstämma, ordf. ”Kräver” bevittnad fullmakt men vi hävdar att det inte behövs, vilken paragraf kan vi hänvisa till i bostadsrättslagen
Bestämmelsen finns i Föreningslagen (LEF) 7 kap. 2§. Där står att fullmakten ska vara ”dagtecknad”, men inget om den måste vara bevittnad. Ställ motfrågan: I vilken lag står det att fullmakten måste vara bevittnad?
Får styrelsemedlems make/maka rösta om ansvarsfrihet om de äger en bostadsrätt tillammans? Tillsammans har de en röst, och får sinsemellan besluta vem som får använda den. Kan de besluta att den part som inte sitter i styrelsen använder den?
Enligt min bedömning är även make/makan jävig, och får inte rösta i ansvarsfrågan.
Hej
Vi har en medlem som är bra på att samla fullmakter och få sin vilja igenom. Finns det någon mall för hur en fullmakt ska se ut? Ska det stå angivet vilket lägenhetsnummer den fullmakten avser? Vem som står som fullmaktsinnehavare? Eftersom en medlem inte riktigt får ha hur många fullmakter som helst kan denne då dela ut dessa på en stämman till likasinnade?
Hur bör styrelsen hantera en protestlista från ett större antal medlemmar som inte vill ställa sig bakom ett stämmobeslut. Bör man ta hänsyn till en protestlista på stämman fast majoriteten av de som protesterar inte dyker upp på en stämma? Bör man överhuvudtaget ta upp och informera om detta?
Tackar för upplysningar.
På fullmakten ska det stå vilken lägenhet och medlem som avses (alltså vem som ger bort fullmakten), och till vem (en släkting eller annan medlem). Den ska vara daterad, och underskriven. En medlem på stämman kan bara inneha 1 fullmakt från en annan medlem, enligt de allra flesta föreningsstadgar. Det ska alltså inte gå att samla på sig fullmakter, eller dela ut fullmakter till andra på mötet.
En ”protestlista” bör man alltid ta på största allvar, men den formella hanteringen beror på hur den är utformad och vad protesten avser. Om t ex 10% av samtliga medlemmar kräver något, t ex en extrastämma eller särskild granskning, så måste detta ske. Oavsett om dessa undertecknare är fysiskt närvarande eller inte.
Man bör alltid ta protester på allvar, och i möjligaste mån informera alla medlemmar om läget.
Hej
I våra stadgar står det ”valbar är endast person boende i fastigheten”
Det är ju ganska glasklart. Nu har vi dock en medlem som bor på andra sidan stan och han kan behövas i styrelsen i framtiden.
Går det att rösta in honom och isåfall med vilka skäl
Nej, enligt era nuvarande stadgar går inte detta. Men det finns två sätt att lösa problemet: Antingen att låta personen bli adjungerad, dvs deltar i styrelsearbetet men utan formell rösträtt (och detta beslutar styrelsen själv om). Eller att ändra i stadgarna och t ex modifiera passusen till att 1 ledamot inte behöver bo i fastigheten. xxx
Tack för svar, denna lösning passar oss perfekt
Hej,
kan en person vara ordförande i en bostadsrättsförening som själv inte är skriven på adressen (dvs bor i föreningen)?
Hur fungerar det om personen i fråga även jobbar i förvaltningen som bostadsrättsföreningen använder?
Det hänger på om det finns något skrivet om detta i stadgarna (se föregående fråga). Men i normala fall är det inget problem, det räcker att personen är medlem i föreningen. Och det finns stadgar som tillåter även utomstående att vara valbara till styrelsen.
Att personen arbetar på det företag som föreningen anlitar är i sig inget hinder, så länge detta är allmänt känt. Dock kan man anse att personen är jävig i de frågor som rör avtal med detta företag, och ska alltså inte delta i sådana beslut.
Hej
när vi väljer ny styrelse på en extrastämma ska vi då redan på stämman bestämma vem som ska vara ordförande, kassör o likn eller kan styrelsen bestämma det vid sitt första möte?
Det hänger på vad som står i stadgarna. Det vanligaste är att styrelsen själv bestämmer vem som ska vara ordförande etc. Men i vissa stadgar står det att stämman ska utse ordförande.
Hej
På en extrastämma får ju alla rösta. men får även medlemmen rösta om det är ett ärende som hen är iblandad i, eller hur funkar det, är det inte en jäv situation?
Grundprincipen är att på en stämma, som ju är ett medlemsmöte, där har alla rösträtt, även om frågan berör en eller flera enskilda medlemmar. Alla har rätt att bevaka sina egna intressen, och rösta i enlighet med det. Det finns dock ett undantag, och det är när en förtroendefråga ska avgöras, t ex frågan om ansvarsfrihet, där har de ansvariga (styrelsen) inte rösträtt.
Blanda inte ihop jäv på en stämma med jäv i en styrelse: i en styrelse är man förtroendevald, ett ombud, och förväntas agera utifrån det gemensammas bästa och inte utifrån egenintressen.
Hej
Måste man ha en fullmakt med sig om man ska företräda någon annan på stämman när alla vet vilka båda personerna är?
Ex en liten förening där jag ska företräda min mor som också bor i föreningen.
Det är ju uppenbart för alla att jag företräder henne. Men kräver lagen en skriftlig fullmakt ändå?
Ja, rent formellt kan man alltid kräva en undertecknad fullmakt, oavsett vem man företräder. I praktiken anser jag dock att det inte ska behövas om man kommer i stället för sin maka/sambo. När det gäller andra släktingar man inte bor ihop med, bör man dock ha fullmakt, det är ju inte självklart att alla förstår att man är godkänd företrädare eller tycker likadant.
Mycket bra info Lennart!
Mina frågor är:
På årsstämman eller extra stämman, får man då välja vilken medlem som helst till ordförande på stämman alltså?
Och, Jag sitter i styrelsen! kan jag då också som egenföretagare bli anlitad utav BRF för vissa tjänster som t ex sommarunderhåll, vinter osv?.
Anställd kan man vara så det borde inte vara någon skillnad eller hur:)?
MVH
AD
Till stämmoordförande kan vem som helst väljas, behöver inte vara medlem i föreningen (men bara om stadgarna tillåter det).
Det finns inget hinder att föreningen anlitar dig för vissa tjänster. Viktigt är dock att du själv inte deltar i styrelsen beslut om detta, eftersom du är jävig.
Hej Lennart. Tack igen för bra sida.
Ev så ska vi ha en extrastämma nu i vår för att välja in 2 nya ledamöter.
Kan man på denna stämma även lägga ett motförslag att rösta om?
Hur går man till väga?
Ja, det är alltid fritt fram att lägga motförslag, t ex alternativt antal ledamöter, eller föreslå alternativa kandidater. Det är inget som behöver förberedas, det är bara att föreslå det på stämman. Vill man öka sina chanser, kan det dock vara bra att informera medlemmarna i förväg.
Hej Lennart!
Min man sitter i styrelsen i vår bostadsrättsförening (som är en liten förening med bara 8 lägenheter). Han har tidigare vart Ordförande men valde att träda ifrån och sitter nu bara som styrelsemedlem. Dom senaste gångerna har han inte fått information om var och när mötet ska hållas och därmed inte kunna närvara. Vad kan vi göra och har vi några krav på detta från nuvarande ordförande eller sekreterare som ska skicka ut informationen?
Om din man är vald till styrelseledamot ska han kallas till alla styrelsemöten. Blir han inte det är i princip styrelsemötena ogiltiga (LEF 6:9). Ni ska naturligtvis klaga till nuvarande ordföranden, som är huvudansvarig, och om inte det hjälper ska ni kontakta föreningens revisor. Detta är ett allvarligt fel.
Hej,
Ang. rösträtt så har jag svårt att hitta entydigt svar på ett aktuellt fall vi står inför vid vår extrastämma nästa vecka.
Ett dödsbo äger en lägenhet i föreningen. 2 systrar är arvtagare och dessutom oense om vad man ska göra med lägenheten. Ingen entydig företrädare för dödsboet finns. Får dödsboet rösta på stämman? Kan en av systrarna utöva sin röst utan medgivande av den andra? (Styrelsen har fått fullmakt från en syster, inget från den andra)
Intressant fråga, som vi fått anledning att fördjupa oss i!
(Svaret korrigerat nov. 2017)
Enligt Bostadsrättslagen 6:1a får dödsboet ”utöva bostadsrätten”, dvs använda lägenheten, men det innebär inte automatiskt att dödsboet blir medlem i föreningen. Dödsboet är en juridisk person. Så i normala fall har dödsboet varken närvarorätt eller rösträtt på stämman. Styrelsen kan dock bevilja ett dödsbo medlemskap, om det finns särskilda skäl till det.
Så svaret på frågan blir i normala fall: Ingen företrädare från dödsboet har rätt att närvara på stämman. Obs, detta är vår senaste tolkning av aktuell lagstiftning.
Tillägg 2018: det finns tydligen mer i denna fråga, återkommer…
En tilläggsfråga:
Varje lägenhet har en röst. Hur gör man om 2 medlemmar i en lägenhet deltar i stämman och vill rösta olika? Räknar man halva röster?
Varje lägenhet har bara 1 röst, och den är odelbar. Man måste alltså vara överens hur man röstar, eller avstå. För att hantera detta rent praktiskt är det bra att på stämman dela ut röstkort, 1 för varje lägenhet.
Hej Lennart,
Förstår att 1/10 av medlemmarna på en stämma t ex kan begära att det kallas till en extra-stämma eller blockera att en styrelse får ansvarsfrihet. Menas då 1/10 av de närvarande medlemmarna på stämman eller menas 1/10 av föreningens totala antalet medlemmar (närvarande och icke närvarande) ?
Med det menas minst 1/10 av föreningens alla röstberättigade medlemmar (LEF 7:5, 8:2), vilket ska tolkas som 1/10 av totala antalet medlemslägenheter (LEF 7:1, BrL 9:14). Om en förening t ex har 25 bostadsrätter räcker det att 3 medlemmar (lägenheter) röstar för att få till stånd en extra stämma.
”EJ ansvarsfrihet” kan också beslutas om mer än hälften på stämman är emot det (vanlig majoritet, LEF 7:4). Att begära en ”med-revisor” eller ”särskild granskning”, då räcker det faktiskt att 1/3 på stämman röstar för det (LEF 8:2, 8:17).
I lagen står att varje ärende i stämman ska täckas av en motion, men däremot står ingenting om förslag så man skulle då kunna få uppfattningen att lagen säger att spontana förslag inte är tillåtna, men så är det ju inte heller. Kan ni ge några synpunkter? Hur definierar man ”ärende”?
Det här går inte att definiera, utan man får ta ett exempel: Någon föreslår en ombyggnad av innergården, och förslaget kan vara mer eller mindre preciserat. Det är ett ärende, en motion. På stämman kan det då komma upp tilläggsförslag, eller alternativa förslag på ombyggnad. Alla sådana förslag och tillägg ska man kunna diskutera och rösta om, så länge de i huvudsak följer huvudförslaget. Men man kan t ex inte fatta beslut om att göra om gården till ett garage, om detta inte omnämndes i motionen.
Kan en föreningsstämma i en bostadsrättsförening välja en person till rösträknare som tillika är styrelseledamot?
Ja, det finns inget formellt hinder. Men man bör försöka välja någon neutral och oberoende medlem.
Hej Lennart,
Såg frågan tidigare här men måste få ett korrekt svar
-Får en sambo(ej skriven på adressen) och ej heller medlem i Brf på något sätt delta på föreningstämman? Alltså endast delta?
Vi ser en risk med att låta detta ske och vill ha klara direktiv, tack på förhand
Detta regleras i LEF 7:2. En sambo får delta som biträde till medlemmen. En sambo kan också agera ombud för medlemmen. Såvida inget annat sägs i era stadgar. Sambo behöver inte vara skriven på adressen och behöver (självklart) inte vara medlem.