Styrelsens storlek, och suppleanternas roll
Styrelsens storlek i en bostadsrättsförening, och suppleanternas roll
I stadgarna står det hur många ledamöter och suppleanter det kan finnas, t ex ”lägst 3 och högst 8 ledamöter, med högst 3 suppleanter”. Det finns alltså en viss flexibilitet, antalet kan ändras från ett år till nästa. På stämman förrättas val till styrelsen, och om inte annat sägs så är det underförstått att antalet ledamöter/suppleanter ska vara detsamma som föregående år.
Men det kan man alltså ändra (inom ovannämnda gränser), men då måste någon föreslå det. Vem som helst kan föreslå ändrat antal, och så får man rösta om det. Naturligast och vanligast är dock att styrelsen i samråd med valberedningen lägger ett sådant förslag om ändrat antal. Valberedningen bör ju få veta hur många kandidater som behövs.
Det finns ingen koppling mellan antal ledamöter och antal suppleanter. Som i exemplet ovan kan man t ex ha 7 ordinarie och inga suppleanter.
En punkt om ändrat antal bör vara med på dagordningen, för tydlighetens skull, men det är inte strikt nödvändigt, då frågan om antalet ligger implicit (inbakat) i punkten val till styrelsen.
Vem kan väljas?
Alla medlemmar är valbara, såvida de är myndiga och inte i konkurs. Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år.
Vilken är suppleanternas roll ?
Val av ordinarie ledamöter och val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).
Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt). Men en suppleant kan inte vara ordförande, och enligt många stadgar inte heller inneha annan ansvarspost (typ kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår. När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte), eller lottas.
Är det bra med suppleanter?
Vi anser att det i princip är bäst att alla ledamöter är ordinarie och därmed alltid har samma ansvar och inflytande. Det enda som talar för att man ändå kan ha suppleanter är att det kan upplevas som en lämplig “instegs-post“, för nya medlemmar som vill pröva på styrelsearbete.
© Borättupplysning Skåne
Jag bor i en bostadsrättsförening i Riksbyggen. De har valt en suppleant som sekreterare. Jag har påpekat att detta är fel och bl a hänvisat till denna sida. De tror inte att de begått något fel, hur kan jag övertyga dem om detta? Vad jag förstår har de i dag en styrelse utan godkänd sekreterare och därmed en styrelse som inte är beslutsför. Stämmer det?
M v h
Ove Johansson
Frågan är hur hårt man kan dra det. Vi menar ju att sekreterarposten är ett fortroendeuppdrag, som per definition bara kan innehas av en ordinarie ledamot. Men samtidigt är ju en suppleants uppgift att rycka in vid behov, och då även kunna föra protokoll, om det skulle behövas. Men inte som ordinarie sekreterare.
Detta har dock inget med beslutsförhet att göra, beslutsförhet handlar enbart om att man är tillräckligt många röstberättigande närvarande.
Tillhör en suppleant stämman och kan rösta där ? Morgan
Alla styrelseledamöter och suppleanter är ju i normala fall även medlemmar, och har full rösträtt på stämman. Enda undantaget är frågan om ansvarfrihet, då har de p g a jäv inte rösträtt.
Vi har en ny ordförande som har för avsikt att som han säger, ”använda suppleanterna” till vilken typ av uppdrag i föreningen som helst. Inte då som ordförande, sekreterare eller kassör alltså. Vad kan man förvänta sig att en suppleant ska behöva ställa upp på i styrelsearbetet? Om man behöver suppleanter för att driva styrelsearbetet framåt, är man inte då en ledamot kort?
Det är väl upp till suppleanterna själva att avgöra på vilket sätt dom kan och vill bidra, ingen ordförande kan tvinga någon att göra något. Men din tanke är nog rätt, styrelsearbetet kan inte grundas på att suppleanterna ska delta aktivt. Bättre då att ha fler ordinarie ledamöter.
Suppleant som vidtalats av ordinarie ledamot i styrelse (bostadrätt), har ju som sådan då full rösträtt vid aktuellt möte. Skall han rösta som den han ersätter gjort, eller röstar han helt efter eget huvud, även i rakt motsatt riktning mot ordinarie ledamotens uppfattning.
KH
Intressant fråga!
Men suppleanterna är ju inte personliga suppleanter, utan ska kunna rycka in för vem som helst. En suppleant agerar därför helt självständigt, och kan inte tvingas att rösta på ett visst sätt.
I församlingar med personliga suppleanter blir det kanske annorlunda, men då är det väl snarast partipiskan som bestämmer!
Två av sex styrelseledamöter har avgått. Har jag rätt som suppleant att
ersätta en av dessa. Jag är ensam suppleant.
Ja, du har både en rättighet och skyldighet att bli kallad och gå in som ersättare på styrelsemötena. Visserligen fortfarande som suppleant, men på mötena har du samma rättigheter och samma ansvar som övriga ordinarie ledamöter.
När en suppleant ersätter en styrelseledamot har suppleanten samma ställning och ansvar som ordinarie styrelseledamöter. Så var ligger då skillnaden rent konkret enligt lagen
På styrelsemötet, när du ersätter en ordinarie ledamot, har du exakt samma ställning och ansvar som om du vore ordinarie ledamot. Men när mötet är avslutat, så är du återigen ”suppleant”. T ex förväntas du inte vara med och underteckna årsredovisningen.
Har inte suppleanten samma ställning och ansvar som styrelseledamoten när hen ersätter hen, och varför har du satt citationstecken vid suppleant, hur ska det tolkas? Exemplet med årsredovisningen var ju ganska magert och det var ju inte vad jag efterfrågade. Jag frågade efter skillnaden rent konkret efter lagen.
Vi är ju överens om att suppleanten har samma ställning och ansvar när suppleanten ersätter ordinarie ledamot på styrelsemöte. Men det gäller bara på styrelsemötet. Suppleanten är fortfarande suppleant, vald på stämma som suppleant, och är inte vald som ordinarie ledamot. Att kunna ersätta ordinarie ledamot på styrelsemötena är suppleantens enda officiella uppgift, och inget annat. Däremot kan ordföranden och styrelsen fördela olika ansvarsuppgifter, även på en suppleant, om suppleanten är med på detta. Men en suppleant har inget primärt ansvar för föreningens förvaltning.
En suppleant ansvarar endast för de beslut som denne är med och fattar, och där skiljer det sig inte från en ordinarie ledamots ansvar, som också bara ansvarar för de beslut som denne är med och fattar. Jag har inget mer att säga i denna fråga.
Hej,
Jag är ensam suppleant i en förening.
Jag blir aldrig kallad på styrelsemöten och har aldrig behövt gå in och ersätta ledamot. Nu har dock en ledamot flyttat och urträtt ur föreningen, styrelsen kallar dock fortfarande inte mig till möte utan avser istället hålla mötena med en ledamot för lite utan ersättare fram till nästa årsmöte för att då välja ny ledamot.
Min fråga – har jag rätt att medverka på styrelsemöte, och har jag då även rösträtt som ersättare för ledamoten som urträtt?
Ja, detta fall finns faktiskt beskrivet i Lagen om ekonomiska föreningar: 6 kap. 9§: ”Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det.”
Du ska alltså kallas och få dagordning och erhålla ”tillfredställande underlag” för de frågor som är upptagna på dagordningen. Du har samma rösträtt som övriga ordinarie ledamöter.
För tre år sedan föreslogs en åtgärd i underhållsplanen som beräknades kosta 70000 kronor ( asfaltering på gården). Nu har den tekniska förvaltaren kommit med en offert som var lite mer omfattande och kostade
plötsligt 200000 kronor mer än den ursprungliga beräkningen. En ny offert
togs in av samma tekniska förvaltare som hade lämnat offerten på 270000
kronor. Nu visade det sig att den offerten var både dyrare och tydligen mindre omfattande än den som den tekniska förvaltaren lämmnat in så det
bestämdes att godkänna den första offerten på 270000 kronor. Är det något som är konstigt i den här historien?
Frågan hör ju inte riktigt till ämnet, men jag skulle vara mycket tveksam om den tekniska förvaltaren både lämnar egna offerter och ”hjälper till” att ta in offerter. Upplagt för fiffel.
Hej!
Sitter i en styrelse där 2 av 4 ordinarie ledamöter nyligen avgått.
Själv kommer jag att sälja och flytta under våren (innan ordinarie föreningsstämma). Dvs styrelsen kommer då en period att ha endast 1 ordinarie ledamot. Vi har 2 st suppleanter som hoppar in som ersättare på möten. Min fråga är om det är ok att ha endast en ordinarie ledamot under en kortare period eller om vi snarast bör kalla till en extrastämma där suppleanterna kan bli invalda som ordinarie t o m stämman?
Styrelsen kan arbeta vidare med 1 ordinarie och de två suppleanterna. Styrelsen är i normala fall beslutsför om mer än hälften av ordinarie antal, eller minst 3 personer, är närvarande. Men det förutsätter ju att alla tre alltid är närvarande.
Hej
Kan en suppleant i en bostadsförening vara Ordförande eller Vice Ordförande?
Nej. Ordföranden ska utses bland de ordinarie ledamöterna (enligt LEF), och det förväntar sig nog också medlemmarna. Suppleanterna är ju trots allt bara valda som ”reserver”.
Hej!
Vi har diskuterat det här, från texten ovan, i styrelsen:
”Men en suppleant får inte i egenskap av suppleant inneha ansvarspost (typ ordförande, kassör, sekreterare).”
Har du några källor i lagtexter eller liknande till detta?
Jag hittar det ingen annan stans och vi är dels oense om huruvida sekreterare är en ansvarspost och dels om huruvida en suppleant kan vara sekreterare.
I valberedningens förslag till kommande stämma har den som är tilltänkt sekreterare nominerats som suppleant. Vederbörande är ordinarie ledamot och sekreterare under innevarande år.
Det här finns till viss del reglerat i lag och stadgar, men kanske inte fullt ut. LEF 6 kap. 8§: ”Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande”. I HSB normalstadgar står det: ”Styrelsen utser inom sig ordförande och sekreterare”. Här är det viktigt att förstå att styrelsen utgörs av dess ordinarie ledamöter. Suppleanterna är bara reserverar, som ska hoppa in vid behov. Visserligen är det i bostadsrättsvärlden brukligt att även suppleanterna deltar regelmässigt i alla styrelsemöten, men de är dock fortfarande bara suppleanter, och har inte samma skyldighet att närvara som en ordinarie ledamot. Att utse en suppleant till sekreterare blir då inte bara ett brott mot stadgarna (i Hsb-fallet), utan förutsätter ju att suppleanten deltar fullt ut som en ordinarie ledamot. Jag tycker man ska vara tydlig med hur ansvarsposterna fördelas, att de bara ska fördelas bland de ordinarie ledamöterna.
Kan tillägga att en sekreterare inte alltid måste utses, det beror på hur stadgarna är formulerade. I mycket små föreningar kan t ex ordföranden själv sköta protokollet.
Hej, kan en suppleant som är vald på två år efter ett år på årsstämman röstas in som orinarie ledamot? Finns det något som säger att personen måste sitta kvar som suppleant ett år till. I vår föreningen har detta nu hänt och det finns en person som menar på att det är fel, suppleanten kan inte bli vald som ordinarie ledamot.
Det är inte ovanligt att man på årsstämman korrigerar och ändrar tidigare val. Särskilt vanligt är det att ”uppgradera” en suppleant till ordinarie ledamot, när det blir en ordinarie plats ledig.
Har hört att vid en omröstning har ordföranden 2 röster, stämmer det?
Nej, det stämmer inte. Men skulle det bli en jämn omröstning, t ex 3-3, då kan ordföranden avgöra omröstningen genom sin sk utslagsröst. Dvs omröstningen är fortfarande 3-3, men beslutet blir det som ordföranden stödde. Sådana situationer bör man undvika, bättre är att bordlägga frågan och försöka få större enighet på nästa möte.
Kan en person som är gift med en medlem men själv saknar medlemskap, väljas in i styrelse för föreningen?
Ja, och det gäller alla bostadsrättsföreningar (Bostadsrättslagen 9 kap. 12§)
Hej
I vår bostadsrättsförening har vi ”lägst 3 men högst 5 ledamöter” enligt stadgarna. På årsmötet valdes 4 ledamöter. En ledamot har lämnat sitt uppdrag under året och vi är nu 3 ledamöter. Har vi skyldighet att kalla suppleant som ersättare eller kan kan vi ”köra på” med 3 ledamöter.
Frågan lyder kort och gott om det är styrelsen eller årsstämman som bestämmer antalet ledamöter inom ramen av stadgarna.
Tack för en utmärkt sida!
Svaret på första frågan är både ja och nej. För att vara beslutsmässiga måste ni vara mer än hälften (av 4), alltså åtminstone 3 ledamöter närvarande, och ni måste då vara eniga i de beslut som fattas. Men ni kan inte bara ”köra på” med dessa tre ledamöter, för ni är skyldiga att kalla in en suppleant (om sådan finns) som ersättare för den ledamot som avgått. Finns det en suppleant så SKA denne kallas (se fråga 12 januari). I normala fall ska ni alltså vara minst 4 närvarande personer på mötena. Om sedan inte alla kommer är en annan sak, då gäller 3 som minsta antal för att kunna genomföra mötet.
Svaret på andra frågan är att det naturligtvis är stämman som avgör frågan om exakta antalet ledamöter och suppleanter, inom ramen för vad stadgarna föreskriver.
Hej
Vid vår årsstämma avgick tre ledamöter under punkten Val av ledamöter. Styrelsen skall bestå av 5 ledamöter samt två suppleanter. Då man inte lyckades ersätta avhoppen med nya ledamöter, så bordlades resten av omröstningen av ledamöter och suppleanter till en extrastämma, men årsstämman avslutades med de punkter som återstod. Anledningen kan utelämnas, eftersom frågan berör suppleanterna; Då dessa är valda på ett år, samt årsstämman avslutades utan val av nya suppleanter. Vad gäller?
Är suppleanterna som valdes på föregående årsstämma fortfarande invalda, eller upphörde deras uppdrag med årsstämmans avslutande?
Frågan gäller alltså: när upphör man att vara suppleant (eller ledamot) om man är vald på 1 år? Svaret är att uppdraget upphör på nästa årsstämma, oavsett när denna inträffar. Och för att vara exakt: uppdraget upphör när ordföranden avslutar årsstämman.
I ert fall har alltså suppleanternas mandat upphört.
Hej,
I våra stadgar star det att vi ska ha minst 1 och max 3 suppleanter. Vi har haft 2 suppleanter och i valberedningens förslag är det föreslaget 2. Materialet har gått ut till medlemmarna inför årsmötet. Mötet är denna vecka. Nu kommer styrelsen och föreslår att vi skall öka till 3 suppleanter då det finns en som är tilltänkt att ta över kassörsposten nästa år då nuvarande kassör är tänkt att sluta så att hon kan skolas in. Kan vi ändra valberedningens förslag nu när det är så kort tid kvar?
Ja, alla förslag kan ändras direkt på stämman. Så valberedningen själv, eller styrelsen, eller vilken medlem som helst, kan på stämman föreslå att ytterligare en suppleant väljs. Med en vettig motivering kommer det säkert godkännas av medlemmarna.
Kan själva styrelseuppdraget som att vara ordförande, ledamot mm läggas ut på entreprenad, eller måste de som sitter med i styrelsen vara medlemmar i föreningen?
Intressant fråga! Det finns faktiskt en hel del föreningar, särskilt mindre sådana, som funderar i dessa banor.
Det kan gå bra, men måste regleras i föreningens stadgar.
Lagen ger vissa ramar: LEF säger att styrelsen ska bestå av ”minst 3 ledamöter”. Ska i normala fall vara medlemmar och väljas på föreningsstämma. Men man kan i stadgarna ange något annat, t ex att en eller flera inte behöver vara medlemmar, och att de inte utses av stämman. (LEF kap.6, §1 och §4).
Bostadsrättslagen föreskriver dock att minst 1 ledamot väljs på föreningsstämman. Men innebär inte att just denne måste vara en medlem i föreningen.
För att sammanfatta: Det finns föreningar som i sina stadgar tillåter att en extern ledamot eller ordförande kan väljas. Denne fungerar då som en professionell ”VD”.
Det finns även möjligheten att förskriva att övriga ledamöter utses av någon annan, t ex av den valda ordföranden, och därmed få en helt extern styrelse, en styrelse på ”entreprenad”. Jag känner dock inte till något sådant aktuell fall, ännu. Någon som vet?
kan en styrelse inom en bostadsrättsförening som nu väljer ordförande vägra låta medlemmarna föreslå ordförande och rösta fram den personen.
Hur ordföranden väljs anges i stadgarna (och BrL och LEF). Det vanliga är att styrelsen själv utser ordförande, på första styrelsemötet. Men vissa stadgar föreskriver att ordföranden väljas på föreningsstämman. Och även om det inte står exakt så i stadgarna kan man på stämman besluta att utse föreningens ordförande, direkt på stämman, som en del av styrelsevalet. Om jag tolkar lagen rätt (LEF 6 kap. 8§).