Styrelsens storlek, och suppleanternas roll

Styrelsens storlek i en bostadsrättsförening, och suppleanternas roll

I stadgarna står det hur många ledamöter och suppleanter det kan finnas, t ex ”lägst 3 och högst 8 ledamöter, med högst 3 suppleanter”. Det finns alltså en viss flexibilitet, antalet kan ändras från ett år till nästa. På stämman förrättas val till styrelsen, och om inte annat sägs så är det underförstått att antalet ledamöter/suppleanter ska vara detsamma som föregående år.

Men det kan man alltså ändra (inom ovannämnda gränser), men då måste någon föreslå det. Vem som helst kan föreslå ändrat antal, och så får man rösta om det. Naturligast och vanligast är dock att styrelsen i samråd med valberedningen lägger ett sådant förslag om ändrat antal. Valberedningen bör ju få veta hur många kandidater som behövs.

Det finns ingen koppling mellan antal ledamöter och antal suppleanter. Som i exemplet ovan kan man t ex ha 7 ordinarie och inga suppleanter.

En punkt om ändrat antal bör vara med på dagordningen, för tydlighetens skull, men det är inte strikt nödvändigt, då frågan om antalet ligger implicit (inbakat) i punkten val till styrelsen.

Vem kan väljas?

Alla medlemmar är valbara,  såvida de är myndiga och inte i konkurs.  Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år.

Vilken är suppleanternas roll ?

Val av ordinarie ledamöter och  val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).

Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt).  Men en suppleant kan inte vara ordförande, och enligt många stadgar inte heller inneha annan ansvarspost (typ kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår.  När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte), eller lottas.

Är det bra med suppleanter?

Vi anser att det i princip är bäst att alla ledamöter är ordinarie och därmed alltid har samma ansvar och inflytande. Det enda som talar för att man ändå kan ha suppleanter är att det kan upplevas som en lämplig “instegs-post“, för nya medlemmar som vill pröva på styrelsearbete.

 

© Borättupplysning Skåne

192 Responses to “Styrelsens storlek, och suppleanternas roll”

  1. Inga-Lena Siljebråt skriver:

    Ang uppdrag i styrelsen:
    Om det står i stadgarna för föreningen, att ordförande väljs av stämman, kan då styrelsen själv utse en ”vice”ordförande, utan röstning på stämman?
    Eller måste en stadgeändring ske?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är inga problem med att styrelsen utser vice ordförande, om en sådan behöver utses.

  2. Maria skriver:

    Hej! Har suppleanter rätt till att delta i alla styrelsemöten?
    Kan ordförande besluta att suppleanterna inte skall delta i styrelsemötena?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Suppleanter har ingen absolut rätt att deltaga, utan det bestäms av styrelsen (de ordinarie ledamöterna). Inte av ordföranden enbart. Men det är brukligt att låta suppleanterna delta. Dessutom: suppleant SKA kallas in, om en ordinarie förväntas vara frånvarande.

  3. margareta skriver:

    På årsstämman valdes några nya personer till styrelsen. Styrelsen har ännu inte konstituerats sig. Nu en ledamot från tidigare styrelse, som vill sitta kvar, inte vill ha en person som är vald på stämman. Finns det tidsramar för att styrelsen ska konstituerats sig?
    Vänligen
    Margareta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det du beskriver låter konstigt: ledamoten från tidigare styrelsen, om denne inte längre är vald till styrelsen har denna inget alls att säga till om längre. Den nye personen som är vald på stämman ingår däremot i styrelsen. Den nya styrelsen sammansättning gäller direkt, efter att stämman avslutades. Allt detta oberoende av om styrelsen har konstituerat sig eller inte.

      Konstituering bör göras så fort som möjligt, på första styrelsemötet, framför allt så att det blir klart vem som ska vara ordförande. Det är det viktigaste.

  4. Matia skriver:

    Hej!
    Jag undrar vad en sekreterares roll i styrelsen är exakt?
    I dagsläget förs det enbart protokoll över mötena, är det mer som sekreteraren ska ansvara för? Med vänlig hälsning, Matia

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det bestämmer man själv inom styrelsen. Och det kan bero på hur stor föreningen är, och hur mycket en externa förvaltare sköter. Men en typisk extra uppgift är att hålla ordning på ”kontoret” med alla av avtal och skrivelser och överlåtelser.

  5. Ewa-Britt skriver:

    I vår styrelse bestående av 6 personer har vi aldrig haft suppleanter. Nu valde årstämman in 2 st suppleanter så nu består styrelsen av 8 personer.
    Styrelsearvodet är oförändrat. Ska även suppleanterna ha styrelsearvode?

    Hälsningar
    Ewa-Britt

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det borde man ha sagt något om på stämman. Men är det inget sagt, så får styrelsen själv bestämma om detta. Dvs de ordinarie ledamöterna får själva avgöra om de ska dela med sig av arvodet till suppleanterna.

  6. Anna Lindahl skriver:

    Kan en medlem både vara suppleant och sitta i valberedningen ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns inget lagligt hinder, men det är klart olämpligt. I bostadsrättssammanahang brukar valberedningen alltid vara helt skild och fristående från styrelsen. Men i små föreningar kanske man inte hittar någon annan som vill vara valberedning.

  7. Jens skriver:

    Finns det en rangordning på suppleanter? Dvs. om en ordinarie medlem ej kan närvara men 2st suppleanter finns närvarande. Vem får då rösträtten?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Bäst är om detta redan är beslutat på stämman eller ett på tidigare styrelsemöte. Om inte, kan man t ex utgå från den som varit suppleant längst, eller är den som är vald på längst mandat. Ibland vill den ena, men inte den andra. Annars får man dra lott.

  8. Stefan Edlund skriver:

    Hej,
    kort fråga, kan en suppleant kräva att få delta i styrelsearbetet och därmed kräva samma information som ges övriga ledamöter?

    Mvh
    Stefan

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, en suppleant kan inte kräva detta, men det är däremot brukligt i bostadsrättssammanhang.
      Däremot, vid de tillfällen då suppleanten ska ersätta en ordinarie ledamot, då ska suppleanten få full information om alla punkter på det kommande mötet.

  9. Gulli skriver:

    Vilken är suppleanternas roll ?

    Val av ordinarie ledamöter och val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).

    Hej, vi har en diskussion om det som beskrivs ovan. En del säger att det inte gäller för att det är ingen lag.??!! Så vissa vill att styrelsen flyttar upp en suppleant till ordinarie. Har ni någon hjälp i denna fråga? Finns det någon lag, eller annan skrivelse man kan hänvisa till.
    Hälsningar Gulli

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Att flytta upp en suppleant till ”ordinarie” kan man göra om någon ordinarie ledamot flyttar eller avgår. Men formellt sett är personen fortfarande suppleant, men med en ordinarie ledamots rättigheter. Det blir lätt ordklyveri av det hela. Läs denna pågående debatt i ett annat forum!

      Jag vet inte om det är explicit beskrivet någonstans i någon lagtext.

  10. Susanne skriver:

    Hej!
    Är det brukligt att en suppleant inte står med under styrelsen på hemsidan?
    Är det bara suppleanter med ansvar som ska uppges?
    Kanske ingen direkt relevant fråga men ändå.
    Hälsningar
    Sanna

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta finns det inga regler om, utan föreningen informerar som den vill. Men räknar man upp alla styrelseledamöter, då tycker jag det är självklart att nämna även suppleanterna.

  11. Sören Bergmark skriver:

    Angående det Lennart (Borättupplysning) skriver:
    mars 6, 2015 kl. 15:44

    Enligt våra nu gällande HSB stadgar sägs:

    ”Styrelsen består av lägst tre och högst elva ledamöter med lägst två och högst fyra suppleanter”
    Enligt detta ingår både ledamöter och suppleanter i styrelsen.

    ”Styrelsen utser inom sig ordförande, vice ordförande och sekreterare”
    Så enligt våra stadgar kan suppleant utses till ordförande, vice ordförande eller sekreterare. Men suppleanten har endast rösträtt när någon ordinarie ledamot är frånvarande.

    1 § En ekonomisk förening ska ha en styrelse med minst tre ledamöter.
    Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter ska i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

    Detta betyder att en suppleant som ersätter en ordinarie ledamot kan väljas till ordförande. När suppleanten tjänstgör fungerar hen som ledamot.

    Allt detta är enligt mig solklart. Bolags verket har inget att erinra om att en suppleant väljs till ordförande.

    Till dess detta har prövats i domstol och laga kraft vunnen dog säger annat så kan suppleant väljas till ordförande.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag håller inte med dig. Styrelsen består enbart av de ordinarie ledamöterna. Suppleanterna ingår inte i styrelsen, såvida de inte blir inkallade som ersättare.

      Sen kan man naturligtvis göra som man vill i den egna föreningen, tycker medlemmarna att det är ok att en suppleant blir ordförande, vilket känns väldigt märkligt, så tror jag inte Bolagsverket eller någon annan myndighet orkar bry sig.

  12. Tom Norrgård skriver:

    En av suppleanterna i vår förening ska resa bort under ett år och kan inte delta i något styrelsearbete under den tiden. Ska/bör denne ersättas omgående eller kan vi bedriva arbetet ändå tills vederbörande är tillbaka? Är detta ett styrelsebeslut vi kan ta? Vi är en liten bostadsrättsförening med endast tre ordinarie ledamöter och två suppleanter.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns ingen anledning att ersätta suppleanten, så länge ni är minst tre personer kvar. Ni kan alltså fortsätta med styrelsearbetet, precis som vanligt.

  13. Jkop skriver:

    I vår bostadsrättsförening vill styrelsens ordförande få övriga ledamöter att godkänna inköp av en projektledartjänst, men undviker klargöra identiteten på den person eller firma man köper av. Står det något i lagen om styrelsens rätt till adekvat underlag inför beslut om inköp? Utan fullständigt namn eller organisationsnummer på den man köper tjänsten av blir det ju svårt att kolla om det råder t ex jäv eller annat fuffens.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Enligt Föreningslagen har alla styrelseledamöter rätt att få tillräckligt beslutsunderlag. Om så inte sker får beslut inte fattas. Jag håller med om att det är fullständigt oacceptabelt att fatta ett sådant beslut utan full insyn i ärendet. Om beslut fattas utan full insyn bör föreningens revisor kontaktas, och frågan lyftas på en föreningsstämma.

  14. Vivi skriver:

    Är det rätt att på ett styrelsemöte utan att i förväg underrätta ordinarie ledamöter eller suppleanter ändra arvoden. Arvoden för ordinarie ledamöter ändrades. Både sänktes och höjdes, ordförandes arvode höjdes rejält och suppleanternas höjdes.
    Ingen förklaring till varför eller förändring i ansvarsuppgifter har meddelats.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I min föreställningsvärld är arvodesfördelningen något som man beslutar om gemensamt på ett styrelsemöte. Och måste naturligtvis informeras om god tid före mötet. En förändring utan att man röstar om det är otänkbart för mig.

  15. Harry rozental skriver:

    Om jag som bostadsrättsinnehavare vill sitta med på styrelsemöte, har jag inte rätt till det? (Förutsatt att jag är tyst o lyssnar). Styrelsen är ju framröstad av oss medlemmar, o ska representera oss. Några hemligheter ska ju inte finnas från styrelsens sida, så då borde det rent demokratiskt vara ok att vara med o lyssna. Ännu viktigare att suppleant är med för att informera sig i förväg så att ett inhopp i styrelsen blir ett inhopp med förkunskap. Osa

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag håller med om att det inte borde finnas några hemligheter i styrelsen. Men rent formellt har du som vanlig medlem ingen rättighet att få närvara. Inte heller en suppleant har faktiskt någon absolut rättighet, men det brukar däremot vara så att suppleanterna alltid kallas och får närvara.
      Du kan alltid fråga om du får närvara, det förekommer ibland att styrelser tillåter detta.

  16. Oredan69 skriver:

    Hej vi är en Brf på 18 lgh. Idag har vi en ordförande som hastigt fick ta över för några år sedan (vad jag har hört), han blev omvald i våras på stämman men många tycker inte han sköter sitt uppdrag speciellt bra. Många pratar och skvallrar men ingen vågar säga vad de tycker rakt ut.
    Kan man ha en anonym omröstning? Om ingen vill vara ordförande mer än han som får alla klagomål, vad gör vi då? Sväljer och hoppas på det bästa?

    Jag har bott här i 1,5 år och sa ifrån direkt att jag ville gärna vara med i styrelsen om det fanns möjlighet. Jag blev invald som suppleant direkt ca 1 mån efter vi flyttat hit, och styrelsen utsåg mig till sekreterare vilket jag accepterade. Mitt första styrelseuppdrag, så jag vet inte så mycket om hur det går till men håller på att lära mig. Antar från föregående frågor och svar att man inte ska kunna vara ordinarie sekreterare om man bara är suppleant, jag blir kallad till alla möten och får mitt arvode men ska jag begära att jag ska bli invald som ledamot och inte som suppleant?

    Väldigt givande sida, mvh Oredan69

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Mitt enkla svar är att styrelse och ordförande väljs på föreningsstämman. Är man missnöjd med nuvarande ordförande får man förslå någon annan, och naturligtvis någon som accepterar. Något annat sätt finns inte. Kommer det upp fler förslag, ska man hålla en sluten skriftlig omröstning.
      Om du är sekreterare borde du naturligtvis vara ordinarie ledamot.

  17. Kalle skriver:

    Vi har en BRF med tre styrelseledamöter. I veckan kallade kassören till ett extra styrelsesammanträde för att göra en överlämning i ett ärende. Under mötet kunde dock inte föreningens ordförande medverka. Situationen öppnade för ett flertal frågor:
    1. Vad säger lagen om ett styrelsesammanträde utan att ordinarie ordförande medverkar?
    2. Om det inte finns några hinder för detta, ska ordinarie ordförande då fortfarande signera/justera protokollet?
    3. Kan man välja någon annan närvarande ledamot till mötesordförande i ordinarie ordförandes frånvaro?
    4. Om ja på fråga 3, ska EFL 6 kap 8§§ då tolkas så att den valde mötesordföranden tar över signatur/justerings-plikten från ordinarie ordförande?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Intressanta och viktiga frågor!
      1. I normala fall ska styrelsens ordförande sammakalla mötena. Alternativt vice ordföranden, om ordföranden t ex är sjuk eller bortrest. En enskild ledamot får inte på egen hand sammankalla till ett styrelsemöte, däremot kan en enskild ledamot begära, att ett möte sammankallas. Men finns varken ordförande eller vice ordförande tillgänglig, måste naturligtvis någon annan ledamot kalla till möte, om det behövs.
      2. Den som ska justera protokollet är den som satt mötesordförande på mötet, och som vet vad som beslutades.
      3. Ja, självklart. Om det inte finns en vice ordförande.
      4. Ja, exakt.

  18. Britta skriver:

    Hej!
    Tack för en bra sida!
    Har en undran. Är ordförande i en förening och på vårt senaste möte lämnade ledamöter återbud i sista sekunden. Vi hade ändå budgetmöte med vår förvaltare i anslutning till mötet och 3 av 7 ledamöter kom, varför vi valde att fortsätta med ordinarie möte efter. Vi var alltså inte beslutsföra. Vi avhandlade punkter av informativ grad och bordlade de som krävde beslut. Var detta legitimt eller kan vi inte ha möte alls om vi inte är beslutsföra?! En ledamot hävdade att vi inte ens kunde bordlägga frågor om vi inte var 4 av 7. Tacksam för klarhet i detta!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Styrelsen är beslutsför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter … är närvarande.” (LEF 6:9). Det innebär att man inte får fatta några beslut. Däremot, om man nu råkar ha ett möte, kan man naturligtvis diskutera och informera. Och så får man bordlägga de frågor där beslut krävs. Så jag tycker ni gjort helt rätt.

      Alternativet är att helt avbryta mötet, när man inser att man inte är beslutsmässiga. Det kan man också göra.

      Men det är viktigt att påpeka, att när ni har ert nästa beslutsmässiga möte, då måste alla få del av eventuell information som lämnades på första mötet.

  19. Johan skriver:

    I våra stadgar framgår det att vi måste vara minst 3 ledamoter och minst 1 suppleant. Nu har en ledamot precis avgått och vi är efter det bara 2 ledamoter och 1 suppleant. Jag förstår att suppleanten kan träda in som ledamot men då har vi inte längre någon suppleant. Innebär det att vi inte kan fatta något beslut förrän vi kallat till extra stämma och valt in nya ledamoter/suppleanter?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Precis som du säger, så ska suppleanten gå in och ersätta den ledamot som avgått. Ni som är kvar (2 ord. + 1 suppl) är fortfarande en beslutsmässig styrelse. Men det krävs att ni alla 3 är närvarande. Ni behöver inte kalla till extrastämma så länge ni är beslutsmässiga.

  20. Johan skriver:

    Stort tack för svaret Lennnart, uppskattas oerhört!

Leave a Reply