Styrelsens storlek, och suppleanternas roll

Styrelsens storlek i en bostadsrättsförening, och suppleanternas roll

I stadgarna står det hur många ledamöter och suppleanter det kan finnas, t ex ”lägst 3 och högst 8 ledamöter, med högst 3 suppleanter”. Det finns alltså en viss flexibilitet, antalet kan ändras från ett år till nästa. På stämman förrättas val till styrelsen, och om inte annat sägs så är det underförstått att antalet ledamöter/suppleanter ska vara detsamma som föregående år.

Men det kan man alltså ändra (inom ovannämnda gränser), men då måste någon föreslå det. Vem som helst kan föreslå ändrat antal, och så får man rösta om det. Naturligast och vanligast är dock att styrelsen i samråd med valberedningen lägger ett sådant förslag om ändrat antal. Valberedningen bör ju få veta hur många kandidater som behövs.

Det finns ingen koppling mellan antal ledamöter och antal suppleanter. Som i exemplet ovan kan man t ex ha 7 ordinarie och inga suppleanter.

En punkt om ändrat antal bör vara med på dagordningen, för tydlighetens skull, men det är inte strikt nödvändigt, då frågan om antalet ligger implicit (inbakat) i punkten val till styrelsen.

Vem kan väljas?

Alla medlemmar är valbara,  såvida de är myndiga och inte i konkurs.  Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år.

Vilken är suppleanternas roll ?

Val av ordinarie ledamöter och  val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).

Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt).  Men en suppleant kan inte vara ordförande, och enligt många stadgar inte heller inneha annan ansvarspost (typ kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår.  När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte), eller lottas.

Är det bra med suppleanter?

Vi anser att det i princip är bäst att alla ledamöter är ordinarie och därmed alltid har samma ansvar och inflytande. Det enda som talar för att man ändå kan ha suppleanter är att det kan upplevas som en lämplig “instegs-post“, för nya medlemmar som vill pröva på styrelsearbete.

 

© Borättupplysning Skåne

190 Responses to “Styrelsens storlek, och suppleanternas roll”

  1. Tor Svensson skriver:

    Hej,

    Kanske lite of topic men handlar om suppleanter.

    Räknas suppleanter som medlemmar i styrelsen? Och har dessa rätt att se mötesprotokoll från styrelsens möten vid förfrågan till ordföranden?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Suppleanter är inte ordinarie ledamöter, och räknas därför inte till styrelsen, så länge alla ordinarie ledamöter finns kvar och är närvarande. Av just den anledningen kan inte en suppleant kräva att få ta del av protokoll. Men, i samma ögonblick som en ordinarie är frånvarande, ska suppleant kallas in, och har därmed rätt att ta del av tidigare protokoll! Detta är den rent formella synen på det hela.
      I praktiken deltar alla suppleanter på alla styrelsens möten, och därmed finns det ingen anledning att undanhålla protokollen för suppleanterna. Så fungerar det i de allra flesta bostadsrättsföreningar.

  2. Anna-Lena skriver:

    Kan boende i en bostadsrättsförening avsätta styrelsen om det anses (om man vet) att de inte är kapabla att sitta på sina poster pga. att de inte vet hur en förening ska skötas? Bakomliggande är samarbetsproblem från några av styrelsemedlemmarna och ointresse att uppdatera sig. Sekreteraren och Ordförande avgick för en tid sedan. 2 ledamöter kan inte axla en förening med ca 200 lgh. själva.
    Är endast omval ett alternativ? Kan man avsätta genom motion till årsmötet? Kan dessa återstående styrelsemedlemmar (5 st) få husera i föreningens ekonomi och ta vilka beslut som helst som kan skada föreningen fram till årsmötet i början av nästa år?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Så länge styrelsen är formellt beslutsför sitter den kvar till årsstämman. Men om tillräckligt många medlemmar (10%) är missnöjda kan de begära en extrastämma och där försöka tillsätta ny styrelse (dvs avsätta den gamla), med omedelbar verkan.

  3. Tina skriver:

    Hej,
    Enligt stadgarna får föreningen tecknas av: ’Föreningens firma tecknas – förutom styrelsen – två styrelseledamöter i förening.’
    Får en suppleant signera/attestera t.ex. kvittounderlag, hyresavtal etc. tillsammans med en ordinarie ledamot ifall ingen av de andra ledamöter finns på plats?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Med den formuleringen innebär det att föreningen kan tecknas av två ledamöter, vilka som helst. Och om inte två ordinarie ledamöter finns tillgängliga, kan en (eller två) suppleanter överta denna befogenhet. Såvida inget annat bestämts i samband med styrelsens konstituering. När en suppleant inträder i en ordinarie ledamots ställe, övertar denna alla ledamotens befogenheter (enlig en HD-dom).
      Vad gäller attestering av kvitton och fakturor kan man ha särskilda regler för detta, som också kan bestämmas vid konstitueringen.

  4. David skriver:

    Hej!
    Jag är ordförande i en bostadsrättsförening.

    En suppleant har varit svår och passiv, och aggressiv vid möten. Efter ett vanligt möte sa suppleanten att vederbörande tackade för sig.
    Suppleanten meddelade inte att hon inte kunde delta i senaste styrelsemöte eller var försenad eller svarade på frågor om den planerade gemensamma middagen. Inte heller på frågor om dennes intentionerna gällande styrelse-arbete. Enbart att suppleanter inte har obligatorisk närvaro vid styrelse-arbete och att meddelandet om att vederbörande tackade för sig var klart svar.

    Valde att inte kalla suppleanten till senaste mötet.
    Har jag som ordförande begått fel i att INTE kalla suppleanten till styrelsemötet?
    Mvh
    David

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det finns inget krav på att generellt kalla suppleanterna till styrelsens möte, även om det är mycket brukligt att göra så. Som suppleant har man som dessutom rätt att säga att man inte tänker komma på styrelsemötena (såvida länge ingen ordinarie är borta).
      Du bör försöka få en bekräftelse av suppleanten om hon vill ha kvar sitt uppdrag eller inte. Antingen är man med, eller inte med.

  5. lise-lotte reiter skriver:

    hej,
    Jag bor i en bostadsrättsförening med endast 8 medlemmar. Styrelsen består av 3 ledamöter o dessutom finns en suppleant. Två av de ordinarie ledamöterna kommer från samma lägenhet/hushåll. Jag har förstått att det inte finns något formellt hinder att båda makar från en lägenhet/medlem är med samtidigt men vill ändå ha dina kommentarer till detta. Det finns fler valbara medlemmar i föreningen.
    Vänliga hälsningar/Lise-Lotte Reiter

  6. Lennart (Borättupplysning) skriver:

    Jag kan tycka att det vore en fördel om man kunde sprida uppdragen på fler familjer. Men det är ändå medlemmarna själva som får avgöra hur styrelsen ska vara sammansatt. Det kanske inte finns fler intresserade, det måste ju vara minst 3 ledamöter.

  7. David J. skriver:

    Hej,

    Jag blev först nominerad som suppleant av valberedningen. Styrelseordförande ringde därefter upp mig några dagar innan stämman och sa att han vill nominera mig till kassör (vilket jag accepterade).

    För mig är det uppenbart att en kassör är styrelseledamot och inte suppleant. Men väl på stämman valdes jag som suppleant, tre nya styrelseledamöter valdes och på ett kort styrelsemöte efter stämman kom förslaget av ordförande att jag skulle vara kassör. Totalt är det 5 st styrelseledamöter, varav tre nyvalda. Den ledamot som sitter kvar sedan tidigare utöver ordförande har inga ansvarsuppgifter enligt det förslag som framkom. Detta verkar väldigt luddigt det här för mig och jag misstänker att något ligger lurt till.

    Ska inte kassören ha en ordinarie roll? Dvs. styrelseledamot.

    Vad skulle ni gjort i mitt fall?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Du har av stämman blivit vald till suppleant. Punkt. Men ordföranden tycker du är den lämpligaste att vara kassör. Men kassören ska utses bland ordinarie ledamöter, så där har du rätt. Du kan tacka nej, med hänvisning till att du bara är suppleant.

      Men om hela styrelsen trots det tycker att du ska vara kassör? Ja, då beror det lite på hur ekonomin hanteras i er förening. Möjligen kan du acceptera, om alla är överens, och du själv inte deltar i beslutet. Jag tror ingen revisor skulle bråka om detta. Det väsentliga är ju att ekonomin hanteras korrekt och på ett bra sätt av en kompetent person. Det är också alltid styrelsen ordinarie ledamöter kollektivt som ansvarar för ekonomin och alla beslut.

      Du får väl se till att bli ordinarie ledamot nästa år!

  8. Emma skriver:

    Hej Vi hade i min brf nyligen ett möte där en investering röstades igenom. Men, jag ser ett möjligt problem med detta då; 4 personer deltog på mötet varav tre ordinarie och en suppleant. tre personer är enligt mig jäviga då de direkt gynnas av investeringen. Är detta korrekt genomfört och hållbart?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag tolkar det som att det handlar om ett styrelsemöte. Beslut får inte fattas som gynnar någon eller några på andras bekostnad. Om någon på styrelsemötet uppfattar det så bör en reservation lämnas. Man kan också rapportera till föreningens revisor. Rent generellt bör denna typ av beslut, som kanske kan anses gynna några, tas upp på föreningsstämma.
      I just ditt fall kan jag inte ge något mer precist svar, eftersom jag inte alls är insatt i vad frågan gäller.

  9. Fredrik skriver:

    Hej!

    I vår styrelse valde en ordinarie ledamot att flytta och då lät vi en suppleant ta över. Problemet är att vi sedan den ordinarie flyttade har vi benämnt suppleanten som ordinarie ledamot i våra protokoll. Ingen har reagerat på detta (av okunskap överlag skulle jag gissa på) men av en slump sprang jag precis på detta faktum att suppleant bara kan väljas till ordinarie på en stämma. Vi hade uppe det faktum att denna suppleanten skulle ”ta över rollen” men vad jag vill minnas fanns det inte som en egen punkt samt att det troligtvis inte protokollfördes.

    Vilka konsekvenser kan detta få? Antar att det är någonting som revisorerna kommer att slå ner på. Jag har nu insett misstaget men det är ju lite för sent att ändra på i och med att skadan redan har skett.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Detta är inget allvarligt fel, och bör högst bli ett påpekande från revisorn (om nu denna överhuvudtaget uppmärksammar det!). Det formellt riktiga sättet att hantera situationen när en ordinarie ledamot är frånvarande, eller har avgått, det är att på varje styrelsemöte protokollföra (notera), vilken suppleant som ersätter den frånvarande ledamoten, på just det mötet. Detta före att det alltid ska framgå vilka personer som deltar i och har beslutanderätt på resp möte.

  10. Birgitta Nästrén skriver:

    Är ny i en BRF och undrar över revisorns roll.
    1. Vi har en revisor som själv är bosatt i föreningen. Är det ok?
    2. Det framgår inte i årsredovisningen om hon är auktoriserad revisor. Behöver hon inte redovisa det, alternativt vara det?
    Har hört av grannarna att styrelsen ”kör över” medlemmarna och tar beslut på styrelsemötena som inte är förankrade hos medlemmarna. Kan styrelsen besluta vad man vill utan att bry sig om vad medlemmarna tycker?
    Mvh
    Birgitta

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Revisorn kan mycket väl själv bo i föreningen, och behöver inte vara auktoriserad, inte heller godkänd. Det kan faktiskt vara vem som helst, med nödvändiga ekonomiska grundkunskaper.
      Angående styrelsen kan de besluta i alla frågor som rör föreningens dagliga drift. Det enda som måste beslutas på föreningsstämma är större förändringar eller nyinvesteringar. För övrigt är det ju stämman som väljer styrelse, och finns det ett missnöje får man väl välja en annan styrelse.

  11. Tobias Viljoen skriver:

    Oj, det var mycket information och jag blir inte klokare för det.
    I vå Bostadsrättsförening har det länge pågått saker som alla kan ha ett stor ? bakom sig, och i synnerhet en suppleant som enligt rykten styr hela styrelsen, till den grad att utav 4 ledamöter har 1 flyttat, och utav 4 suppleanter har 1 flyttat och 2 hoppat av, i protest med att nämnd suppleant som förresten nu är ensam suppleant, styr och dominerar och bestämmer allt, och har dessutom ett företag med Seconhand, Fastighetsförvaltning och skötsel m.m., där 2 ledamöter och den förra revisorn sitter i styrelsen. Det sägs också att denne suppleant får inte vara ledamot på 10 år (tiden upphör om ett par år) p.g.a. tidigare anmärkningar på honom. Så, om en suppleant pga brist på ledamöter väljs till ledamot är det väl BARA vid varje enskild möte, och att det skall framgå tydligt att så är fallet, för Ledamöter och Suppleant får ENDAST väljas vid ordinarie Årsstämma?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Föreninges styrelse väljs på föreningsstämman, och skulle det finnas problem, får stämman försöka bli överens om att välja andra ledamöter och suppleanter. Den situation du beskriver tyder på att det bör väljas en ny styrelse.

  12. Jörgen Lundqvist skriver:

    Hej har en fråga om ordförandeskap
    Vår föreningsstämma valde en person som styrelseordförande på ett år och sen under en annan punkt så väljs samma person som styrelseledamot på 2 jag vet inte om man kan göra så men det tror jag inte eller hur är det
    Med vänlig hälsning, Jörgen

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det verkar lite konstigt, men jag kan inte se att det är formellt fel. Personen är alltså vald som ledamot på två år, men som ordförande bara på ett år. Nästa år måste alltså ordförande omväljas, eller ny utses.

  13. Gunilla Ahlberg skriver:

    Hej!
    Sitter i Valberedningen i en bostadsrättsförening och undrar om en suppleant väljs på ett eller två år?

    M v h
    Gunilla

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En suppleant kan väljas på antingen 1 eller 2 år. Det naturligaste är dock att alltid välja suppleanter på 1 år, eftersom det ändå brukar bli en del ommöbleringar efter 1 år, dvs att någon suppleant ”uppgraderas” till ledamot.

  14. Toola skriver:

    Jag undrar – hur ofta bör styrelsen förnyas i en brf? Kan samtliga sitta hur länge som helst? Eller finns det anledning och/eller laga skäl för att det byta ut efter hand.
    Jag tänker på om det kan bli en för insyltade-med-varandra-styrelse och att det då kanske är lämpligt med regelbunden förnyelse? För att man inte rent psykologiskt ska börja följa någon ”John” i gruppen.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Rent lagligt kan styrelseledamöter sitta kvar hur länge som helst (eller mer korrekt: väljas om hur många gånger som helst). Jag håller med om att det kan vara önskvärt med en viss förnyelse, men samtidigt är det värdefullt med kunniga och erfarna ledamöter. Något generellt svar har jag alltså inte.

  15. Fredy Duran skriver:

    Kan BRF godkänna medlemskapet en vecka innan tillträdesdatum för att kunna välja den ny medlem i styrelsen vid årsstämman?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det normala är att medlemskapet påbörjas på tillträdesdagen, eftersom man då undviker juridiska problem med övergångsansvaret för bostadsrätten. Men det har inte alltid varit så: förr kunde medlemskapet infalla på själva beslutsdagen när styrelsen fattade beslut att godkänna den nye medlemmen. Jag tror det borde gå att göra som du beskriver, godkänna en medlem innan tillträdesdagen.

      Men ett bättre alternativ är följande: välj den blivande medlemmen till styrelseledamot, men med det förbehållet att styrelsemedlemskapet börjar gälla först när medlemmen blivit medlem i föreningen. Låter kanske konstigt, men bör gå.

  16. Ellen skriver:

    I en mycket liten förening (t.ex. fem hushåll som i vår), finns det då något det bör tas hänsyn till vad gäller styrelsens storlek? Bör man t.ex. reglera i stadgarna att minst en person från varje hushåll behöver sitta i styrelsen?

    Finns det också någon fördel med att vara ojämnt antal i en styrelse? Tänker att detta tex kan minska risken att ordföranden får mycket makt med dennes utslagsröst?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, i en så liten förening kan det vara en god idé att i stadgarna reglera att alla lägenheter ska representeras i styrelsen.
      Angående jämnt eller udda antal ledamöter tycker jag det är en mindre viktig fråga, eftersom de allra flesta beslut tas enhälligt eller åtminstone under stor enighet. Skulle man vara oenig tyder det på problem, och då ska man bereda frågan ytterligare och försöka uppnå enighet, eller en kompromiss.

  17. Ellen skriver:

    Ok. Vi ska ha en intern revisor vilket betyder att stadgarna kommer reglera att varje hushåll antingen behöver vara ledamot i styrelsen eller agera revisor. Vi kommer därför med största sannolikhet ha fyra ledamöter, därav min fråga om ordförandens makt (stor möjlighet att det ofta kan bli 2-2 i omröstning). Men det kanske inte spelar någon roll ändå, om ordföranden sköter sitt uppdrag på sättet som du skriver.

  18. Bo Svensson skriver:

    Kan en ordinarie ledamot flyttas ned som suppleant?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Inte mitt i en mandatperiod, men på stämman kan naturligtvis en ledamot ”nedgraderas” till suppleant.

  19. Gert Mårtensson skriver:

    En ordinarie styrelseledamot har sålt och avflyttat och en ny (köpare) medlem flyttat in. Fortsätter denna ledamot att vara styrelseledamot tills nästa stämma, trots vederbörande inte längre är medlem i Brf?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I normala fall upphör medlemskapet när man flyttar från föreningen, och därmed upphör även styrelseuppdraget automatiskt. Styrelsen kan dock besluta att ledamoten får kvarstå som medlem, och därmed fortsätta sitt uppdrag, t ex fram till årsstämman.

  20. frågvis skriver:

    Finns det reglerat någonstans att en styrelse måste hålla föreningens hemsida uppdaterad?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Nej, det finns inga regler om detta. Det är en ren intern fråga för styrelsen och föreningen hur man vill sköta informationen till medlemmarna och till allmänheten.

Leave a Reply