Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?

En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.

Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).

Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.

Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska arrangemangen. Sådana personer har numera ingen självklar rätt att närvara. Inte ens ev. externa styrelseledamöter, såvida det inte tillåts i stadgarna. Stämman måste fatta beslut om alla sådana ”utomstående” personer, och beslutet måste faktiskt vara enhälligt, varje närvarande medlem har alltså vetorätt! Stadgarna kan dock ange undantag (nya Föreningslagen 2016).

Observera också att ett dödsbo saknar närvaro- och rösträtt, eftersom ett dödsbo i normala fall inte är medlem och därför inte kan företrädas av varken delägare eller ombud.

Samma sak med hyresgäster, dessa har ingen automatisk närvarorätt, dock kan man t ex fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.

När det gäller inbjudna experter kan man lösa det praktiskt så att dessa får framföra sitt budskap innan stämman öppnas.

Vilka har då rösträtt?
Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.

Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel brukar gälla som för biträde: bara make/sambo, eller annan medlem kan vara ombud, enligt lagen. (Kontrollera dock alltid stadgarna, som brukar vara mer generösa, Hsb tillåter t ex valfritt ombud.) En medlem kan bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).

Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman, och bägge två är välkända personer.

Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.

Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.

Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.

Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).

Går allt detta att kontrollera ???

I små föreningar där man känner alla och inga konflikter förväntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.

I större föreningar bör man dock göra så här:

Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller fler röster: om man både är medlem, ombud, och dessutom ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar.)

Men har man därmed koll på läget?

Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.

Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.

“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.

Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.

Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.

Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat. HSB:s stadgar t ex tillåter numera valfritt ombud och biträde.

(Uppdaterat mars 2018)
Tillägg:

Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse?  Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men naturligtvis utan rösträtt.

© Borättupplysning Skåne

161 Responses to “Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?”

  1. Carl skriver:

    Min fru och jag äger vår lägenhet tillsammans. Min fru kandiderar till styrelspost nästa stämma (ej i styrelsen tidigare). Kan jag rösta på henne med vår gemensamma röst?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, alla har rösträtt i personvalsfrågorna, och det är tillåtet att rösta på sig själv. Ni har en röst tillsammans, så visst kan du rösta på din fru!

  2. Iven Rambow skriver:

    Hej!
    Vet inte, om min fråga hör hemma under trådens rubrik, men hoppas kunna få svar ändå.
    Bor med min fru i en bostadsrättslägenhet, som min fru äger och därmed är endast min fru medlem i föreningen.
    Jag har hittills kunnat följa med på stämmor och möten, s.a.s som ”biträde”.
    På senaste extrastämman hävdade ordföranden, att jag inte hade ”yttrande-rätt”, eftersom jag inte är medlem. Finns det stöd för ett sådant påstående i lag eller på något annat sätt? Mitt tänkta inlägg vid tillfället var relevant och gällde ett bidrag i diskussionen efter att extrastämmans ärenden avslutats.
    Tacksam för ett svar
    Med vänlig hälsning! Iven

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ett biträde har samma rätt att prata och yttra sig som medlemmen. Poängen med biträde är ju att stödja och hjälpa medlemmen. T ex kan ju medlemmen ha tal- eller språksvårigheter, och då blir det ju självklart att biträdet ska kunna föra medlemmens talan.

  3. Gert Mårtensson skriver:

    Våran årsstämma är den 12 maj 2016 och någon årsredovisning har styrelsen ännu inte gett besked på var den är tillgänglig, den9/5. Påpekade detta för styrelsen för mer än 1 vecka sedan fick då besked att den finns till årsmötet och det var tillräckligt.
    Så läser inte jag Lagen om ekonomiska föreningar, som även måste gälla vår förening. Senast 1 vecka innan skall årsredovisningen finnas tillgänglig?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är riktigt att årsredovisningen ska finnas tillgänglig senast 1 vecka före stämman. Tyvärr slarvas det med detta i många föreningar, pga rent slarv, dålig tidsplanering eller ren okunskap. Det finns en juridisk möjlighet att klandra en stämma om den hålls trots att årsredovisningen inte varit tillgänglig i tid, men det är en omständlig process. Bättre är att med kraft påtala detta slarv på stämman, och försöka få till en skärpning i framtiden.

  4. Malin skriver:

    Hej! Vi ska ha föreningsstämma i vår bostadsrättsförening inom kort. Min man och jag äger en bostadsrätt tillsammans. Min man är utomlands på uppdrag en längre tid och jag har ingen möjlighet att närvara vid föreningsstämman utan vill skicka en fullmakt med en granne. Måste denna fullmakt vara underskriven av oss båda (jag och min man) eller räcker det med min underskrift då han befinner sig på en plats utan möjlighet att posta fullmakt till mig?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag vet faktiskt inte vad som gäller rent juridiskt, men i praktiken brukar det räcka med ena delägarens underskrift. Ena delägaren har ju full rätt att företräda bostadsrätten på en årsstämma, och det bör alltså gälla även när en fullmakt ska utfärdas.

  5. Theres skriver:

    Hej,
    Vi är kallade till föreningsstämma i den Brf där vi bor och är medlemmar.
    I kallelsen står det att fullmakt behövs ”om två eller flera personer är bostadsrättshavare gemensamt men bara en närvarar på stämman”. Behövs det verkligen?
    Om en av oss närvarar, men utan fullmakt från den andra så hävdar styrelsen att den närvarande endast har en halv röst! Men det finns väl inga halva röster?!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      En närvarande medlem representerar hela lägenheten, och behöver aldrig någon fullmakt av ev övriga delägare. Halva röster existerar inte. Se föregående fråga.

  6. Lucas Carlsson skriver:

    Hej. Hur ska en fullmakt se ut? Min brf har har en extra stämma för att rösta om lägenhetsdörrarna i föreningen ska bytas till säkerhetsdörrar. Styrelsen förespråkade ett Ja och hade i sin information lämnat med en mall till fullmakt, med tre alternativ benämnda 1,2,3 (det fanns två olika ja-alternativ). Jag delade ut en information där jag argument för Nej, där jag lämnade med en kopia av styrelsens fullmaktsmall och kryssade i alternativ 3 och lade till texten ”Nej, Byt ej.”. De medlemmar som hade använt denna mall fick sina fullmakter underkända eftersom alternativ 3 hade varit förikryssat. I övrigt innehöll fullmakterna, namnet på den som fått fullmakten och namn, underskrift, datum och lägehetsnummer för den som gett fullmakten. Var det korrekt att underkänna dessa fullmakter? Personerna som fått fullmakterna var medlemmar i föreningen och företrädde ingen annan medlem. Styrelsen hävdade att om inte alternativ 3 varit förikryssat så skulle fullmakterna varit giltiga.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Jag har svårt att se att en förifylld fullmakt skulle vara mindre värd eller mindre giltig än en fullmakt som kryssas i manuellt. En fullmakt behöver inte ha några alternativ alls, utan det vanliga är att fullmaktsgivaren ger sin fullmakt i fortroende, och därmed överlåter till fullmaktstagaren att röst efter eget tycke. Jag anser alltså att alla fullmakter borde godkänts. Det är för övrigt inte styrelsen som ska avgöra huruvida en fullmakt är giltig eller inte, utan stämmordföranden, som i sin tur kan rådfråga stämman i tveksamma fall. Det är ju faktiskt stämman som i slutänden ska godkänna röstlängden.

  7. Fredrik skriver:

    Hej Lennart! Angående följande del i er text:

    ”Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt.”

    Utifrån vilken rättskälla drar ni denna slutsats? Bortsett från möjligheten att föreskriva en sådan inskränkning i föreningens stadgar har jag inte lyckats hitta detta i varken lagtext eller doktrin. Vore varmt tacksam om du kunde ange varifrån ni dragit denna slutsats.

    Tack på förhand!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Precis som du själv har kommit fram till, så är denna inskränkning något som finns i stadgarna, i praktiskt taget alla bostadsrättsföreningar. Och bakgrunden är att Föreningslagen ger möjlighet till en sådan inskränkning. LEF 7 kap. 3§: ”I stadgarna får det bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda.

  8. Mattias skriver:

    Hej!
    Min fråga rör minimikrav för antal deltagande medlemmar på stämma.

    Vi har tidigare fått höra att vi måste ha minst tre närvarande på föreningsstämman för att den skall kunna genomföras: en ordförande tillika protokollförare och två justeringsmän (det fordras två justerare enligt stadgarna).

    Måste alla de här tre personerna även vara medlemmar i föreningen? Vi har tyvärr problem med extremt låg närvaro vid våra stämmor, och vill inte riskera att den kommande extrastämman inte går att genomföra. Vi kommer helt säkert att vara två stycken medlemmar på stämman plus två sambor. Kan dessa sambor exempelvis vara justerare?

    Tack på förhand!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Stämmoordförande, och även justerare, anses vara funktionärer, och behöver inte vara medlemmar. Att anlita en utomstående person som mötesordförande är ju ganska vanligt, ovanligt däremot att behöva anlita utomstående som justerare. Men det går.

  9. Ingvar Pettersson skriver:

    Fråga

    I våra stadgar (§18 Ombud och biträde) ges en möjlighet för Föreningsstämman att besluta om att ”den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vi föreningsstämman. Ett sådant beslut är giltigt endast om det beslutas av samtliga röstberättigade som är närvarande vid föreningsstämman.”

    Vår tolkning är att detta gäller alla ”icke medlemmar” dvs alla externa experter inklusive en extern ordförande måste godkännas av samtliga medlemmar då frågan om närvaro av externa experter m.m. endast behandlas i denna paragraf. Är vår tolkning riktig eller oriktig? Vilken laglig grund finns för detta avsnitt i våra stadgar?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Paragraftexten kommer från den nya föreningslagen, och kan komma i konflikt med andra paragrafer. I t ex HSB:s normalstadgar har man därför lagt till ett förtydligande: ”Ombud, biträden och andra stämmofunktionärer har alltid rätt att närvara…” Detta borde vara självklart kan man tycka.
      Vem kan då klassas som funktionär? I en strikt tolkning kan det egentligen bara bli just en vald (utomstående) stämmoordförande, samt ev utsedd (utomstående) sekreterare.
      Den av dig citerade stadgetexten bör alltså enbart syfta på utomstående personer som inte är nödvändiga för stämman, t ex experter, journalister, anställda och ev hyresgäster. Man kanske kan tycka att en inkallad expert skulle få närvara, men nej, inte om någon lägger in sitt veto. Detta kan man dock lösa genom att låta experten lägga fram sitt ärende innan man öppnar stämman formellt.

  10. Mötesorförande skriver:

    Hej!
    Vi är en liten förening som ska snart ha stämman och då undrar vi om det är tillåtet för någon ur styrelse att agera som mötesordförande på stämman. Får ordförande i styrelsen vara mötesordförande?

    Tack på förhand!

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, vem som helst kan sitta mötesordförande. Även om det rekommenderas att välja någon mer oberoende. Men i mycket små föreningar där inga kontroverser finns är det ganska vanligt att man väljer styrelsens ordförande till stämmoordförande.

  11. Louise Cleve skriver:

    Hej, finns det några juridiska fallgropar för boende i en nybyggd fastighet, att ta över föreningen så snart som möjligt? Byggherre tillika entreprenör är styrelse nu. Om byggherren/entreprenören kallar till årsstämma för övertagande och vi anser att det finns brister kvar att åtgärda, både enl. entreprenad- och kvalitetsbesiktningar, är det ändå ok att överta, bilda en föreningen med interimsstyrelse? Olika uppgifter finns, ta över så fort som möjligt eller vänta?
    Önskar svar så fort ni kan, tack.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Det är viktigt att förstå att den nu byggherretillsatta styrelsen är precis lika legitim som en kommande medlemsvald styrelse. Lika viktigt att förstå är att det entreprenadavtal som finns är upprättat mellan bostadsrättsföreningen och byggföretaget (även om alltså bägge från början styrs av samma personer). Om det finns brister kvar att åtgärda, så är det något mellan föreningen och byggbolaget, oberoende av vilka som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse. Det borde ligga i medlemmarnas intresse att så snart som möjligt ta över styrelsen, för att bevaka sina egna intressen.

  12. Claes skriver:

    Hej! Du skriver att ”Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan det måste vara en närstående, ex maka/maka sambo förälder syskon eller barn. Det är alltså inte tillåtet att ta med vem som helst, ex. en jurist eller någon annan utomstående.”

    I BrL står att ”Endast medlemmens make eller sambo eller en annan medlem får vara ombud, om inte något annat har bestämts i stadgarna. En medlem som är juridisk person får företrädas av ett ombud som inte är medlem, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
    5. En medlem får som biträde vid föreningsstämman endast anlita sin make eller sambo eller en annan medlem, om inte något annat har bestämts i stadgarna. ”

    Kan du förklara mer om vad du skriver om vem som får vara biträde?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Som du själv har förstått, så är det stadgarna som avgör exakt vem som kan vara ombud eller biträde. Det jag skriver är hur det brukar vara i de flesta föreningar, alltså en förenklad allmän beskrivning. Jag kanske ska förtydliga att det är just stadgarna som avgör. (innehållet i avsnittet är nu uppdaterat och förtydligat)

  13. Daniel Holmén skriver:

    Snart är det dags för stämma i vår förening och i våra stadgar står det så här.

    ”Medlem får utöva sin rösträtt genom ombud. Ombudet ska visa upp en skriftlig, underskriven och daterad fullmakt. Fullmakten ska uppvisas i original och gäller högst ett år från utfärdandet. Ombud får företräda högst två (2) medlemmar. På föreningsstämma får medlem medföra högst ett biträde. Biträdets uppgift är att vara medlemmen behjälplig. Biträde har yttranderätt.”

    Om jag fattat rätt så kan en medlem ha tre röster. En som medlem och två som ombud? Är det korrekt.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det är korrekt uppfattat. Som medlem kan man i er förening tydligen vara ombud för två andra, och det är ovanligt. Tillsammans med sin egen röst blir det tre röster.

    • Daniel Holmén skriver:

      Tack för snabbt svar.

  14. Arne Stensson skriver:

    Vid stämman 2017, under punkten arvoden, yrkade en styrelsemedlem kommunens sammanträdesarvoden, vilket inte stämmans ordförande kunde förklara innebörden av. Förslaget gick igenom, endast redovisning på protokollet senare. Ingen hade en susning om att ju längre man sitter på sammanträdet, ju högre ersättning! Detta innebär att stämman tappar sin möjlighet att justera, om inte vi kan skrota detta. I det här fallet var det 18 röstberättigade, och de flesta var sambos maka/make, till styrelsemedlemmarna. Borde man yrka på jäv, mot sambos, vid kommande stämma, om övriga vill återgå till att stämman beslutar om arvoden?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Stämman är suverän att besluta om styrelsens arvode, där föreligger ingen jävsituation, även styrelseledamöterna har rätt att rösta i denna fråga. Så om röstlängden är korrekt upprättad och omröstningen skett på rätt sätt, så gäller stämmans beslut. Om man uppfattar stämmans beslut som felaktigt, i betydelsen dåligt, då får man försöka föreslå något annat på kommande stämma.

  15. Undrar skriver:

    Hej!
    Vi är en liten brf och vi undrar om vi kan ha en extern ordförande som är sambo med en i styrelsen men som inte är medlem, på kommande årsstämma. Hen är har erfarenhet av att leda stämmor. Hen har naturligtvis ingen rösträtt på stämman utan ska endast leda den som extern ordförande.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Man kan faktiskt välja precis vem som helst till stämmoordförande. Det finns inga direkt krav på att personen måste vara medlem, eller vara fristående från styrelsen, eller besitta några särskilda kunskaper eller egenskaper.

  16. Fråga skriver:

    Hej, tack för bra info. Jag hyr en lägenhet i andrahand och han som vi hyr av tycker att jag ska vara med på årsstämman. Han själv är med i styrelsen och kommer närvara trots att han inte bor i föreningen längre. Vad gäller här? Jag förstår att jag inte har rösträtt men är det okej att vi båda närvarar?

    Tack på förhand.

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Han som är med i styrelsen men inte bor där får vara med på stämman eftersom han tydligen fortfarande är medlem, och dessutom styrelsemedlem. Om du får närvara är däremot osäkert, möjligen om stadgarna tillåter att han du hyr av kan ta med dig som biträde. Eller om stämman godkänner att du deltar som åhörare. Annars går det inte.

  17. Ådne Lind skriver:

    Hva er vanlig praksis når det gjelder valg av justeringsmän. Kan justeringsman väre et styremedlem?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Vi har svarat på samma fråga nyligen på annat ställe (”Styrelsemötet”). Justeringsman kan vara en styrelseledamot, men man bör om möjligt välja någon annan fristående medlem.

  18. Elisabeth skriver:

    Hej Lennart!
    Jag har sett att du ovan har svarat på frågan om hur många röster byggherren har och att du då nämnde att du stött på att byggherren i vissa fall i stadgarna givit sig själv absolut majoritet på stämman. Så är fallet i vår förening, byggherren har angett i stadgarna att de har röster motsvarande 67% av rösterna på en stämma. Så vill ju inte vi boende ha det (såklart!) så min fråga nu är om vi kan få bort det. Kan vi på stämman rösta om en stadgeändring och hänvisa till att byggherren som medlem är jävig i denna frågan och därför inte får rösta?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      I stadgarna brukar det i så fall anges om detta är övergångsregler, eller hur villkoren är för att ändra stadgarna. Om det är helt omöjliga stadgar bör ni be Bolagsverket titta på dem, om de kan anses vara giltiga.

  19. Peter vikard skriver:

    Hej,

    Vi i styrelsen planerar att ha en extrainsatt stämma inom ca 2-4 månader. En medlem ska ut på långresa och kommer sannolikt att missa en sådan stämma. Kan man redan nu (trots att det inte är klart att en stämma kommer äga rum, ingen kallelse har gått ut osv), skriva fullmakt för denna medlem som ska ut och resa?

    Med vänlig hälsning, Peter

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Ja, det är inga problem. Enligt föreningslagen kan en fullmakt gälla upp till ett år (kap.6 §4). Den kan gälla för t ex alla kommande stämmor inom den avtalade tidsperioden.

  20. Jonas Reyes skriver:

    Får fastighetsförvaltaren rösta i en brf styrelse ?

    • Lennart (Borättupplysning) skriver:

      Bara om förvaltaren själv bor i föreningen och är medlem. En utomstående anställd som inte är medlem har aldrig rösträtt.

Leave a Reply