46. Energideklarationen – behöver man bry sig?
Energideklaration i bostadsrätt
Sedan ett år tillbaka måste mäklare redovisa fastighetens energiförbrukning i alla bostadsannonser. Fastighetens energiprestanda ska anges, och hela dokumentet (energideklarationen) brukar finnas som bilaga.
Men är detta viktigt? För bostadsrättsköpare?
För en vanlig bostadsköpare är det svårt att tillgodogöra sig denna information, och ännu svårare hur det ska påverka valet av bostadsrätt. För en villaköpare är det kanske intressant, kanske också för bostadsrättsvillor med egen uppvärmning. Men för en lägenhetsköpare???
Till en början måste man försöka få grepp om vad som är bra och vad som är dåligt, mäklarna ger tyvärr ingen vägledning. Vi ger här en enkel referensram, måttet är kWh/kvm/år.
0 -100 Mycket bra
100-150 Bra
150-200 Mindre bra
200- För mycket
Men det är som sagt svårt att se i vilken mån just denna uppgift ska påverka valet av bostadsrätt. Energianvändningen är bara en del av hela förenings skötsel och drift som man som lägenhetsköpare har svårt att få insikt i och förhålla sig till, och liten möjlighet att påverka. Kostnaden ingår ju i månadsavgiften. Men höga värme- och driftskostnader är naturligtvis inte bra, och ingår som en del i vår egen betygssättning av bostadsrättsföreningar.
Fakta:
Kravet på energideklaration är något som kommit från EU, är beslutat av riksdagen, och handhas av Boverket. Energideklaration är obligatorisk för bostadsfastigheter och utförs av behöriga experter. Huvudsyftet är att redovisa hur mycket energi fastigheten drar, i uppvärmning, varmvatten och fastighets-el. Tanken är att det ska göra fastighetsägarna uppmärksamma på energianvändningen och bidra till förbättringar.
Tyvärr har vi i många fall kunnat konstatera att dessa energideklarationer inte är särskilt tillförlitliga. Det förekommer en hel del felaktigheter, bl a beroende på fel i redovisade ytor, eller oprecisa energiuppgifter.
För den som är intresserad har Boverket en enkel och bra tjänst på sin hemsida: Sök energideklaration för valfri fastighet / adress.
Mesta energin i en fastighet går till uppvärmning, och som en mycket grov schablon kan man översätta energiprestandan till kostnad för värme + varmvatten enligt följande formel:
energiprestandan X 0,8 = värmekostnad (kr/kvm/år).
© Borättupplysning Skåne
Ja, jag undrar också över nyttan med energideklarationer. Driftkostnader, inklusive uppvärmning, framgår ju ändå i årsredovisningen.
Möjligen skulle jag uppfatta en hög värmeförbrukning som något positivt! Iaf om det i energideklarationen ges förslag på kostnadseffektiva besparingsåtgärder. Det innebär att det finns potential att sänka driftkostnaderna framöver och därmed minska behovet av avgiftshöjningar.
Ja, så kan man också se det. Men erfarenheten säger mig att en sådan effektivisering kan ta mycket lång tid, många många år.
Samma resonemang kan man för övrigt tillämpa på alla föreningar med onödigt höga driftskostnader: det finns en potential till förbättringar och kostnadsbesparingar, men det kan ta oändligt lång tid, eller inte bli av alls….
Hej Lennart …på Borättköparskolan. Ditt arbete är alldeles utmärkt!
Här ett ”bidrag”: När jag köpte min Brf-lgh, 3r+kök, frågade jag före köpet vicevärden i Brf HSB Offergärden i Sköndal, om säljaren hade begärt styrelsens granskning av de el-och VVs-ombyggnader som säljaren gjort några mån. för försäljningen?.. Men man kunde då inte hitta dem. 2,5 år senare blev de översvämning i köket, skadorna kostade mig över 200tkr trots hemförsäkring. (Säljaren meddelade bara: -”Inte mitt bekymmer, det har gått mer än 2 år efter Ditt köp!!!….. Usk visade att man anlitat icke behöriga el- och VVs-firmor… Men bostadsrättslagen borde ju skärpas? Med vänlig hälsning, Bertil
Ska föreningen även kunna debitera för våra två gemensamma vattentappar som kan användas av 14 lgh där alla inte är permanent boende med placering en per husbyggnad, är två husbyggnader med vardera 7 st lgh.
Den kostnaden är och kommer även i framtiden vara fördelad på oss alla då de inte har separata mätare, utan ingår i vår totala förbrukning och behöver också fördelas.
Är det rätt att fördela det per lgh/andelstal när ex inte alla använder det gemensamma vattenutkastet utan har eget vattenutkast, vattentunna och ex ingen gräsmatta.
Det är så med en del sk gemensamma nyttigheter, att de inte alltid utnyttjas av alla, och kan utnyttjas av alla. Men de finns där som en slags service, eller för att föreningen eller dess skötseln ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Detta måste man acceptera som medlem, det ingår i idén med ett gemensamt fastighetsägande.
Hej
Tack för ditt svar, men vad händer om man ex installerar eget vattenutkast och betalar sin egna förbrukning och inte det som föreningen fakturerat.
Utan att känna till de exakta omständigheterna, så skulle jag vilja jämföra med tvättstugor. De flesta föreningar har en gemensam tvättstuga. De som ändå vill ha egen tvättmaskin får naturligtvis ha det, men måste ändå var med och bekosta den gemensamma tvättstugan. Men som sagt, jag känner ju inte till de exakta omständigheterna i just ditt fall.