8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?

Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.

Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.

Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.

Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.

Sammanfattning:

Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar.  I tveksamma fall, fråga styrelsen!

 

För en utförligare genomgång om vad man får ändra på i en bostadsrättslägenhet, se lektion 38.

 

© Borättupplysning Skåne

503 svar till “8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?“

  1. Katarina skriver:

    Hej!
    Jag äger en bostadsrätt i ett flerbostadshus från 70-talet. Själva lägenheten ligger i bottenplan och var tidigare en lokal. Innan bildandet av bostadsrättsföreningen lät den fd hyresvärden renovera om lägenheten till en bostad (detta gjordes 2007). Jag har nu upptäckt sprickor i det som är ytterväggen (dock på insidan – utsidans tegelfasad ser ut att vara intakt). En byggare påpekade att ytterväggen är väldigt tunn och inte särskilt välisolerad. Det drar också vid golv och fönster och nu genom sprickorna. När jag nu ska sälja lägenheten och skulle vilja åtgärda problemen för att göra lägenheten mer attraktiv påpekade min mäklare att det kanske är bostadsrättsföreningen som har ett ansvar när det gäller att åtgärda problemen, om det är så att inte väggen byggts på ett korrekt sätt när lägenheten gjordes om till bostad. Stämmer detta?
    Vore mycket tacksam för svar.
    MVH Katarina

  2. Ja, det stämmer. Detta problem ska anmälas till styrelsen och åtgärdas av föreningen.

  3. A skriver:

    Hej!
    Vad gäller i det fallet två lägenheter har slagits samman till en lägenhet, genom att riva en vägg eller bygga en trappa mellan två våningsplan. Har jag rätt at ”separera” lägenheterna igen och använda/sälja dem separat? Behöver jag tillstånd från föreningen?
    Mvh, Axel

  4. Allt hänger på om de två lägenheterna fortfarande är två lägenheter i föreningens lägenhetsregister. Isåfall kan du separera lägenheterna och sälja dem var för sig. Utan något särskilt tillstånd av styrelsen. Men skulle det vara så att de har sammanförts till 1 lägenhet, då går det inte att ändra tillbaka så lätt, då behövs tillstånd, och kanske bygglov.

  5. Patrik skriver:

    Hej
    Jag bor en bostadsrätt som när jag flyttade in var en komunalt ägt hyreshus. Något år senare ombildades husen till bostadsrätter, men jag valde att bo kvar som hyresgäst. I och med ombildningen beslutade styrelsen att fasaderna skulle renoveras och att balkongfronter och balkonginglasningen skullle bytas. Vi hade inglasning hos oss och fick en ny efter renoveringen. För 1.5 år sen köpte jag loss lägenheten från föreningen och under vintern nu så har inglasningen gått sönder. När jag försöker få föreningen att fixa skadan så vill dom mena att det är mitt ansvar efter köpet. Men som jag förstår det så är det föreningens ansvar eftersom inglasningen fanns där när jag köpte lägenheten.

  6. Ja, det kan man tycka. Men allt beror på vad som står i stadgarna. Om det står i stadgarna att medlemmen ansvarar för inglasningen, då är det så. Men står det ingenting om inglasningen, då är det föreningens ansvar.

  7. Patrik skriver:

    Jag har kollat stadgarna och vi är inte ens ansvariga för utsidan av balkongdörren, och utöver det ska vi ombesörja snöskottning och renhållning av balkongen, i örvigt nämns inte ens balkongen i stadgarna. Så då tolkar jag det som att föreningen bär ansvaret för inglasningen.

  8. Patrik skriver:

    Hej igen, detta är en uppföljning till mina tidigare inlägg. Jag har pratat med styrelsen och dom påstår att dom har varit i kontakt med sin jurist som i sin tur vill hävda att inglasningen är mitt ansvar. Finns det något i lagen som skulle kunna tolkas på det sättet, för jag blir osäker när en jurist påstår detta.

  9. Nej, det är som jag sa tidigare, det hänger på vad som står i föreningens stadgar. I bostadsrättslagen nämns inte balkonger eller balkonginglasning, så om inget heller är specificerat i stadgarna, så anses balkonger och därmed inglasningar höra till det yttre och därmed falla under bostadsrättsföreningens ansvar. Men står det i stadgarna uttryckligen att balkong och/eller inglasning ingår i innehavarens ansvar, då är det så. Ett ganska nyligen avgjort rättsfall behandlar ett liknande problemen, underhåll av takterass: http://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Fastighetsmaklare/pdf/Artiklar/underhallsskyldighet_fredrik_a_3_2012.pdf Fallet är nyligen avgjort i Högsta domstolen, och är väl därmed vägledande. Det som avgjorde var vad som stod i stadgarna.

  10. Bertil skriver:

    Hej !
    Tänker renovera mitt badrum.
    Styrelsen säger då att jag på egen bekostnad ska byta golvbrunn och avloppsrör (de är helt ok) ända ut till stående stam på egen bekostnad.
    Finns inget om detta i stadgar eller dyligt.

  11. Detta kan vara lite svårtolkat. Om det inget står i stadgarna om golvbrunn eller avlopp, då är det bostadsrättslagen som gäller. Och då har föreningen bara ansvar för gemensamma stamledningar. I den meningen kan styrelsen ha rätt vad gäller ansvaret. Men då kan de heller inte tvinga dig att byta dessa, om du anser att de är ok, utan det avgör du själv.

    En viktig faktor är dock hur fastigheten ser ut. Är det betonggolv med en granne inunder, så är det mycket olämpligt att ansvaret för golvbrunn och avloppsledning ligger på lägenhetsinnehavaren. Ett byte kräver ingrepp i bjälklaget och det som föreningen ansvarar för, och med stora risker för grannens tak. Så i dessa fall bör frågan absolut regleras upp i stadgarna, så att föreningen tar ansvaret för ingjuten govbrunn och avlopp. Det är det normala.

  12. Bertil skriver:

    Tack för svar!
    Ja så illa är det (höghus). Avloppsrören är ingjutna i golvet snett ut till stående stam. Hela stammen kan spricka i värsta fall vid infästningen säger rörfirman. Kanske dags att skriva motion om detta.
    Vet också att kraven varit olika under åren (likarättsprincipen?).
    Hälsn

  13. Hedlund skriver:

    Bostadsrättsinnehavaren ansvarar ju för fönsters invändiga underhåll och föreningen det yttre underhållet. Om det yttre underhållet sköts ok, genom t.ex fasadplåtning, men det inre underhållet missköts, eftersom det slarvas med målning. Om det då krävs fönsterbyten (pga slarvig målning), vem blir betalningsansvarig? Vad gäller?

  14. I mina öron verkar det mycket långsökt att ett fönsterbyte skulle kunna skyllas på bristande inre underhåll, det måste vara mycket enstaka fall, och mycket ovanligt. Om detta upplevs som ett allmänt problem, så är det nog dags för föreningen att byta fönster. Är det enstaka fall, så är det upp till styrelsen att bevisa att innehavaren brustit i sitt underhållsansvar, vilket juridiskt nog är mycket svårbevisat.

  15. Hedlund skriver:

    Ytterdörrar till lgh behöver bytas ut, vad jag förstår tillhör dörrkarm och dörr med insida den boendes ansvar. Dörrens utsidas ytskikt ansvarar föreningen för.
    Kan/ska föreningen upphandla dörrinköpet och stå för den kostnaden till samtliga boenden? Det finns också ett antal lgh som har två y-dörrar då de har möjlighet till ett uthyrningsrum. Hur ska man då räkna om dörrar tillhör de boendes ansvar?

    Det gällde själva dörrinköpet, men kan varje medlem sedan, gemensamt med övriga boenden, anlita en firma för monteringsarbetet av dörrarna? Då kan varje medlem få ROT-avdrag för arbetskostnaden. Hur skulle det fungera?

    Tacksam för svar!

  16. Byte av ytterdör kan i princip hanteras på två olika sätt. Det första sättet är att föreningen (på föreningsstämma) beslutar att tillfälligt ta över underhållsansvaret för ytterdörrarna. Köper in och monterar nya dörrar överallt, även för de med två dörrar. Här står alltså föreningen för alla inköp och kostnader. Efter att garantitiden gått ut övergår underhållsansvaret tillbaka till bostadsrättshavarna.
    Det andra sättet är att föreningen gör en kollektiv upphandling för medlemmarnas räkning. Dvs det blir i slutändan varje enskild medlem som bekostar sin eller sina egna dörrar. Men detta måste då bli en frivillig affär, dvs de som inte vill ha en ny dörr kan inte tvingas byta.
    Observera att skatteverket INTE godkänner ROT-avdrag vid byte av ytterdörr, oavsett vem som står för bytet.

  17. Myrto skriver:

    För ett par månader sen så gjorde föreningen fönsterbyte i alla lägenheterna inklusivt min. Efter ett tag så fick ett fönster en lång spricka (på utsidans glas). Vem ansvarar för att åtgärda detta?

  18. Detta borde vara ett garantiärende, som föreningen ska ta med entreprenören.

  19. Maria skriver:

    (inlägget är nerkortat)
    I går rasade en bit (0,5 kvm) av innertakets puts. Och innertaket sviktar på flera ställen. Jag ringde mitt försäkringsbolag men de hänvisade till bostadsrättsföreningen. Han som jag pratade med sa att det är gamla tak som brukar rasa.
    Nu undrar jag om det är jag som är ansvarig för innertaket i bostaden? Jag menar att bekosta renovering av innertaket? Jag tycker att det verkar helt knasigt att jag ska behöva stå för hela renoveringen av ett innertak som tillhör fastigheten.
    Och tur att vi inte målat klart och fått taket i knät när man sitter i soffan. Antagligen var det bara en tidsfråga innan det skulle rasat.

  20. Det här med takputs har blivit ytterligare ett besvärligt gränsfall, som togs upp bl a i Plus i SVT i höstas. Vi skrev om det här på Borättköparskolan: (http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/programmet-plus-taket-som-rasade-in/). Liknande fall har även diskuterats på Allt-om-bostadsrätt: http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=18437&highlight=takras

    Det här borde inte vålla juridiska problem, men i verkligheten tycks det ändå bli så. Vår åsikt är att takputs tillhör föreningens ansvarsområde, och ska åtgärdas av föreningen. Men skulle det av stadgar eller tolkningen av stadgarna anses att ansvaret ligger på den enskilde bostadsrättshavaren, då är det ett försäkringsfall (bostadsrättstillägget i hemförsäkringen, eller föreningens försäkring).

  21. Ekholm skriver:

    I vår brf kommer det monteras balkonger, dock ej på alla lägenheter. Varje lägenhetsägare skall stå för sina kostnader. Det finns redan en befintlig balkong där föreningen vill att det skall bytas räcke och att föreningen skall stå för detta, d v s vi andra medlemmar. Är detta rimligt?
    Och hur skall framtida underhåll ske, av föreningen eller av ägaren? Gör man om andelstalen så att de utan balkong ej behöver bekosta underhåll?

  22. Balkongbyggen är ofta en komplicerad affär, och det kan aldrig bli 100% rättvist i allas ögon. Den gamla befintliga balkongen finns ju redan där, och det brukar vara föreningen som ansvarar för sådana balkonger, och kostnaden för det underhållet brukar redan vara inbakat i den bostadsrättens avgift.
    Nya balkonger brukar finansieras av varje bostadsrättsägare för sig, och där tillkommer då en framtida underhållskostnad, som föreningen måste hantera på något sätt, t ex genom förändrade andelstal och avgifter, eller att respektive innehavare själv ansvarar för det framtida underhållet. Måste i så fall skrivas in i stadgarna.

  23. Agneta skriver:

    Jag läste på ett forum att

    “Bostadsrättshavaren kan aldrig åläggas att stå för det yttre underhållet. Det är vanligt i småhusföreningar att man önskar lägga ansvaret för det yttre underhållet på bostadsrättshavaren, tex ansvar för målning av husen. Någon möjlighet för föreningen att genom stadgar ålägga bostadsrättshavaren detta underhållsansvar finns inte.”

    Hur kan det då vara så att det finns bostadsrättsföreningar som skriver in i sina stadgar att det är upp till bostadsrättshavaren att stå för inre OCH yttre underhåll? Till och med avlopp som går UNDER lägenheten och in i inmurade källarrum samt till grannens källare?

  24. Det är riktigt att föreningen inte kan överlåta det yttre underhållet på medlemmarna. Däremot kan gränsen mellan yttre och inre underhåll ibland vara otydligt och inte klart definierat. Ett sådant område är balkonger och altaner, där det bör klargöras i stadgarna vem som ansvarar för vad. Ett annat område är det du nämner, avlopp och andra ledningar, det är en fördel om detta preciseras i stadgarna. Beroende på byggnad och byggkonstruktion kan ansvaret för avloppet sträcka sig olika långt, dock aldrig längre än till gemensam stamledning, och bör inte sträcka sig ner i föreningens bjälklag.

  25. Peter skriver:

    Hej!
    Vår brf styrelse har beslutat att fönster o balkongdörrar bör ses över/renoveras (vilket är helt sant). De har därför beslutat att ta in en utomstående firma som tar beslut/rekommenderar vilka dörrar o fönster som sedan skall renoveras (det gäller väl i huvudsak trä’t omkring, inte själva glaset), o sedan säger de att respektive bostadsrättsinnehavare betalar för renoveringen av sina respektive fönster/balkongdörr. Jag har alltid ”hört/tyckt mig förstå” att det alltid är föreningens ansvar att betala/stå för renoveringen av utsidan av fönstren. Har jag rätt uppfattning eller har föreningen/styrelsen rätt?

  26. Du har rätt och styrelsen har fel. Fönster och balkongdörrar tillhör det yttre underhållet som föreningen svarar för, åtminstone när det gäller byte av karm och båge. Det kan inte läggas över på enskilda lägenhetsinnehavare. Arbetet ska beställas och bekostas av föreningen.

  27. Sara skriver:

    Vi har haft vattenläcka på gästtoaletten, nu har den åtgärdats och nu ska det målas. Då säger vicevärden att endast den rivna delen kommer målas. Vi hade även en tapetbård som nu tvärt slutar. Bör dom inte återställa helt!? Vattenläckan var i rören på vån 7 och vi bor på vån 1

  28. Antagligen var detta en vanlig vattenläcka, dvs en ”olyckshändelse” som ingen kan hållas direkt ansvarig för. Då får varje inblandad part ansvara för sitt eget, dvs föreningen lagar läckan och återställer det som behövt rivas, och lägenhetsinnehavaren får återställa det som skadats på de egna ytskikten (tak/väggar/golv). Om skadorna är omfattande kan försäkringar täcka en del av kostnaderna, dvs föreningens fastighetsförsäkring, resp. din egen bostadsrättsfärsäkring.

  29. Margareta skriver:

    Hej!
    Jag har en bostadsrättslägenhet vars ytterdörr är i väldigt dåligt skick. Handtaget sitter löst och är i klass med ett dåligt toaletthantag, på listen samt dörren har någon karvat upp trät och försökt bryta sig in (hände när den tidigare ägare bodde där), den har endast ett fungerande lås, det finns inget vred på insidan så inifrån får jag låsa med nyckeln, och den glipar och släpper in både ljud och kyla. Jag pratade men föreningen i början av sommaren och då lät det som att de skulle ta hand om hela kalaset men nu i dagarna fick jag ett arg mejl att det får jag faktiskt lösa själv. Alla mina grannar har nya dörrar med titthål, brevinkast (jag har inget sådant), allas dörrar ser även likadana ut till färg och modell. I det senaste mejlet hävdar styrelsen att alla bekostat sina dörrar själva vilket jag har svårt att tro då jag mejlat med dem regelbundet sedan mitten av juni för att få hjälp, och då har det aldrig kommit på tal. Är jättetacksam för ett svar!!

  30. I detta fallet har styrelsen rätt, du ansvarar helt och hållet själv för din egen ytterdörr. Om du invaggats i tron att föreningen skulle bekosta detta, så är det beklagligt, och kan kanske bero på att någon eller några i styrelsen inte haft riktigt klart för sig hur det ligger till. Så även om du fått någon form av löfte så gäller inte det, tyvärr.

  31. Sofia skriver:

    Hej,
    jag är med i en bostadsrättsförenings styrelse och för en tid sedan kontaktades vi av en medlems pappa om att det luktade illa i ett av rummen i hennes lägenhet. De uppmanades att utröna vad det var för problem, med hjälp av hantverkare/rörmokare etc som de själva skulle få anlita. Skulle det sedan visa sig att det var något av ”det gemensamma” som gått sönder, etc så skulle föreningen givetvis gå in och ta tag i detta, samt stå för kostnaden. Pappan blev då vansinning och påstod att det var styrelsens ansvar att ta reda på vart lukten kom ifrån. Vem har rätt och vem har fel? Ingen av oss i styrelsen har liksom tid att vara hyresvärd för alla övriga brf-ägare… Supertacksam för svar.

  32. Grundprincipen är att föreningen och styrelsen ska hjälpa till att utreda sådanan här problem i boendet.
    Men man måste se det lite praktiskt. Hade det luktat illa i badrummet hade det troligen kommit från en orensad golvbrunn eller dålig tätning till avloppet, och då är det naturligt att den boende själv måste kolla detta först.
    Men om det är i ett vanligt rum? Om det inte finns en omedelbar enkel förklaring så kan det vara problem med ventilationen, eller någon spricka till ett schakt eller sopnedkast, eller från mögel eller typ ”döda råttor” i vägg/grund/vind (beroende på byggnadstyp). Sådana här problem är omöjligt för en boende att reda ut eftersom det kräver tillgång till ritningar, stängda utrymmen, och kanske expertis. Det ingår därför i styrelsens uppdrag att utreda sådana problem, eller anlita hantverkare/fackmän.
    Som styrelseledamot har man faktiskt tagit på sig uppdraget att vara ”hyresvärd” för övriga bostadsrättshavare och hyresgäster.

  33. Calle K skriver:

    (nerkortat inlägg)

    Jag har bott i lght i ca 1,5 år. Märker att fönstrerna (gammal modell utan mittkarm) går trögt igen. Det saknas dropplist så vatten rinner rakt ner på 1 cm klack eftersom fönstrerna inte går igen helt och hållet. Är orolig inför vintern att fönstrerna kommer att svälla och spricka ännu mer.
    Jag har kontaktat föreningen och de säger att det är mitt ansvar? För mig ngt oklart vad jag gjort för fel. Här är utdrag från föreningen stadgar:
    Till lägenhetens inre räknas:

    • Glas och bågar i lägenhetens ytter och innanfönster

    Till saken hör att alla andra lght har metallfönster, som jag kan tänka mig är helt underhållsfria.
    Vad säger lagen, låter helt uppåt väggarna att jag som medlem ansvarar för mer än målning på insidan, glas och kitt?
    Har du ngt tips/råd till mig?
    /Calle

  34. Jag håller med dig. Som jag ser det måste man ifrågasätta formuleringen i stadgarna. Fönstrens karm OCH båge brukar alltid hänföras till det yttre underhållet, som alltså föreningen ska ansvara för. Att hänföra fönstrens ytterbåge till det inre underhållet blir en orimlighet. Jag tror att man när dessa stadgar antogs inte riktigt förstod hur gränsdragningen skulle göras och hur det skulle formuleras.
    Jag föreslår att du tar upp en diskussion med styrelsen om detta och påpekar att stadgarnas formulering inte överensstämmer med normala stadgar och bostadsrättslagen, och om nödvändigt motionerar om detta på nästa föreningsstämma.

  35. Maria skriver:

    Hej!
    Jag är tvungen att omtapetsera i ett rum bl. a. på grund av en spricka i väggen. Sprickan sträcker sig vertikalt längst fönstret (ca. 30cm) och sedan horisontellt igenom hela väggen (ca. 60 cm) och formar så en L. Väggen låter ihålig inuti L-formen. Besiktningsmannen som tittade på sprickan rekomenderar att lösa putsen bortknackas och nytt bruk läggs in. Det verkar som att man skapar ett rejält hål i väggen efter att putsen knackas bort.

    I stadgarna står det att bostadsägaren är ansvarig för väggarnas ytskick. Är det verkligen jag som ska stå för arbetet och kostnaden i det här fallet?

    Tack!

  36. Ett sådant här fall måste man nog se på plats för att kunna ge ett bra svar, och beror också på väggens konstruktion. Men om sprickan är djup och beror på en spricka i husets yttervägg eller bärande vägg, då måste föreningen ta ansvar för detta, och inspektera och laga. Däremot kan du själv få åtgärda själva insidan av väggen med spackling /tapetsering /målning. Den puts du talar om är svårbedömd, men borde rimligen ingå om föreningen lagar sprickan.

  37. Caroline skriver:

    Hej!
    Min altandörr går inte att stänga helt. Handtaget går bara ner en liten bit och det glipar ca 2-3 cm längst ned.
    Är det jag som måste stå för att åtgärda detta eller kan jag vända mig till bostadsrättsföreningen?
    MVH
    Caroline

  38. Det beror nog på felet. Om dörren har slagit sig eller är allmänt uppsliten är det föreningen som ska laga eller byta ut den. Men om det bara är själva stängningsmekanismen (spanjoletten) på insidan som krånglar så får du kanske själv bekosta det. Men börja med att felanmäla dörren till föreningen.

  39. Fredrik skriver:

    Hej
    Vårt sovrumsfönster går inte att stänga så det drar kallt. Föreningens fastighetsskötare tar 450 kr/h för att titta på det.
    1 Är inte fönster föreningens ansvar?
    2 Varför får jag betala för fastighetsskötaren 2 gånger först hög timpenning utan rotavdrag (fick man ordna med själv tydligen)
    Med vår avgift betalar vi väl fastighetsskötaren lön eller?? Bor i Riksbyggen.

  40. Utan att veta hur det står i era stadgar, så borde det ändå vara så att fönstren, dvs karm, båge och gångjärn, är föreningens ansvar. Se tidigare frågor om just detta ämne. Det borde därför vara självklart att föreningens fastighetsskötare ska inspektera och ev åtgärda problem med fönstren kostnadsfritt. Detta är vår bestämda åsikt på Borättupplysning Skåne. Det som kan läggas på lägenhetsinnehavaren är enbart glasskador, tätning av äldre slag, samt målning insida. Återstår till slut stängningsmekanismen: Om det är gamla fönster med enbart hasp eller dyligt bör det ligga på innehavaren. Är det däremot en integrerad mekanism i fönstrets båge, ska ansvaret ligga på föreningen. Många föreningar har tyvärr inte lyckats precisera detta ansvar i sina stadgar på ett korrekt sätt som överensstämmer med Bostadsrättslagen.

  41. MIna skriver:

    Hej!
    Vi har bostadsrättsgarage i vår förening. Dörrarna börjar falla sönder och ger en mindre god funktion samt ett sämre intryck utåt. Vi har traditionellt ombesörjt målning av dörrarna, men om de nu egentligen skulle behöva bytas, från viss omputsning invändigt till karmbyte, vems är ansvaret och hur fungerar det rent praktiskt? Kan medlemmen åläggas att byta dörren för egen kostnad, eller kan de då också avstå att byta dörren, oavsett funktionsduglighet?

  42. Spontant skulle jag vilja säga att garagedörrar alltid faller under föreningens ansvar. Även målning. Men du säger att det är ”bostadsrättsgarage”, och jag undrar då om dessa ingår i själva bostadsrätten? Då kan det möjligen bli annorlunda, men jag är osäker. Men om det av stadgar eller på annat sätt framgår att garagedörrarna är bostadsrättshavarens ansvar, då är det också upp till var och en att besluta om dörren behöver bytas eller ej.
    Men mitt grundtips är att detta är föreningens ansvar.

  43. Carl skriver:

    Hej,
    Jag sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening där en av medlemmarna upplever att ventilationen är dålig i ett av hans rum. Han vill att föreningen sätter in en ventil för att förbättra luftflödet. Var ligger ansvaret för dylika åtgärder, innehavare eller förening? Finns det någon praxis?

  44. Ventilationen är alltid föreningens ansvar. En fungerande ventilation är en viktig hälsoapekt som fastighetsägaren (föreningen) ansvarar för. Ventilation går att mäta, och ska vara ett visst antal kubikmeter/timme, och som kontrolleras vid den obligatoriska OVK-besiktningen som görs med vissa årliga intervaller. Klagomål på ventilationen ska alltså göras till styrelsen, som kanske måste ta dit en tekniker som mäter luftflödet. Och behöver det sättas dit en ny ventil så är det alltså föreningens ansvar.

  45. Jörgen skriver:

    Hej,
    … Vad gäller om bostadsrättsinnehavare X under 2004 installerar dels två takfönster, dels en air condition (efter ett ok från styrelsen som är villkorat av att X är byggherre, sköter alla bygglov, och att det är fackmannamässigt gjort) och det vid en renovering av taket 9 år senare visar sig att ingen av installationerna var fackmannamässiga, samt att det kommer att krävas reperationer av både air-condition och fönster (eventuellt flytt av fönsterna)?
    X sålde lägenheten till Y under 2012. Enligt stadgarna ansvarar bostadsrättsinnehavaren för skötsel, underhåll samt skador med anledning av alla tillbyggnader som monteras på fasaden såsom parabol el motsvarande. Det inre ansvaret för fönsterna är begränsat till ”glas och bågar i ytter/innerfönster”, det står dock även att alla lägenhetskomplement (förråd, garage etc) ingår i det inre ansvaret. …
    Tacksam för svar!
    Mvh Jörgen

  46. Sådana här fall blir alltid komplicerade, och jag kan nog inte ge några definitiva svar. Men några synpunkter:
    Y kan nog inte hållas ansvarig för ev felaktigt montage som X gjort, om det varit typ dolt fel, enligt en nyligen avkunnad dom. Men en fråga som inställer sig är om inte ombyggnaden som X gjorde blev besiktigad, och godkänd? I så fall blev det ju godkänt, och kan väl inte nu klassas som byggfel. Och om ingen besiktning, så har dåvarande styrelse brustit i sin tillsyn.

    Man bör skilja på fönstrena och luftkonditioneringen. Om fönstrena behöver monteras om eller bytas, får nog föreningen ta den kostnaden. Luftkonditionsaggregatet däremot tycker jag tillhör bostadsrätten, och om det behöver repareras får innehavaren stå för det själv. Men jag vet inte hur montaget ser ut, ute/inne, där kan det bli komplikationer, men utgångspunkten bör vara som jag sa.

    Det kanske inte handlar om så stora kostnader, och då bör ni försöka komma överens. Annars finns ingen annan lösning än att gå till tingsrätten.

  47. Niklas skriver:

    Hej,
    jag sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening där vi har problem med en lägenhetsinnehavare som har ett spräckt fönster. Problemet är att den glasruta som har gått sönder är en mellanruta mellan ett yttre och ett inre fönsterglas. I stadgarna står att föreningen endast betalar för skada på det yttre glaset, men innehavaren menar att mellanrutan ej skulle gått sönder om inte hela fönstret samt träramarna hade varit dåliga. Hon vill alltså att föreningen skall stå för ett helt nytt fönster med byte av samtliga tre glasrutor. Har hon rätt till ett helt nytt fönster på föreningens bekostnad, eller kan föreningen avsäga sig betalning då det inte är ytterglaset som är skadat?
    Orsaken till att mellanrutan har gått sönder är det ingen som vet. Att glasrutan har gått sönder kan ju lika mycket bero på en temperaturskillnad som av en dålig fönsterram. Lägenhetsinnehavaren hotar nu att ta ärendet vidare och anlita en advokat om inte styrelsen betalar.

    Tack för en bra sida!
    /Niklas

  48. Ytterligare ett besvärligt fall som man helst skulle vilja se med egna ögon. Men du har själv utrett problemet ganska bra: antingen har glaset gått sönder av sig självt, och då får innehaveren betala, eller så har ett bristande underhåll från föreningen sida orsakat fönsterskadan, och då bör föreningen betala. Jag tycker att man i alla liknande gränsfall ska undvika onödiga konflikter och låsta positioner, och istället försöka lösa frågan i samförstånd. T ex att erbjuda en ”deal”, att man tar halva kostnaden var. Eller att föreningen tar merparten, eller t o m hela kostnaden, eftersom föreningen i dessa sammahang är den resursstarkare parten.

  49. Jörgen skriver:

    Hej igen,
    Tack för ditt snabba och kloka svar. Liten följdfråga. Konsekvensen av det du säger är väl att den tidigare medlemmen borde vara ansvarig för vårdslösheten vid installation av fönster/aircondition, och den nuvarande innehavaren bara för omdragning/reparation av aircondition? Är detta då att betrakta som en ”skada”, då bör vi väl vända oss till försäkringsbolaget? Eller är felbyggnationen något vi får driva själva, medan eventuella vattenskador med anledning av felbyggnationen går via försäkringsbolaget?

    Håller med föregående inlägg – tack för en mycket bra sida!
    Mvh
    Jörgen

  50. Naturligtvis ska man kontakta sitt försäkringsbolag och se vad det kan ge. Men hur de bedömer saken, och hur ärendet kan drivas vidare vågar jag inte uttala mig om.

  51. CARLSON skriver:

    Jag äger en bostadsrätt som är 9 år och har upptäckt en spricka som löper genom flera kakelplattor (i duschen). Jag är medveten om mitt ansvar för ytskiktet i lgh, men två oberoende skadebesiktare har varit på plats och konstaterat att sprickan inte har åsamkat fukt eller vattenskada, och båda har i sina rapporter angett att sprickan beror på sättningar i fastigheten … .

    Mitt försäkringsbolag hänvisar till den 10-åriga byggarantin. Styrelsen har varit i kontakt med byggherren, som hävdar att det är styrelsen som ska bevisa ev konstruktionsfel.

    Styrelsen frånsäger sig nu ansvar i o m att ingen fukt eller vattenskada kan noteras, och att sprickan anses vara ett skönhetsfel, och att det är upp till innehavaren (mig) att åtgärda det.

    Vem äger ansvaret för att åtgärda detta problem?
    Mycket tacksam för svar i denna fråga.

  52. Ett mycket svårt fall. Det verkar ju vara ett garantiärende mellan föreningen och byggherren, men där både byggherre och styrelse tycker att felet är för bagatellartat. Din enda möjlighet verkar då vara att driva en process mot din motpart, din bostadsrättsförening. Frågan är om det är värt det, och utgången är också högst osäker.

  53. Martina skriver:

    (något redigerat)
    Hej
    Vi har ett trappräcke som börjat ruttna. I våras hade vi hade en dialog med vår ordförande om vi fick byta ut det själva eller om föreningen skulle göra det. Han sa då att vi kunde göra det själva om vi ville, men att räkningen på allt material skulle skickas till honom. Men efter lite tänkande kom vi fram till att vi ville vänta till nästa vår, eftersom vi vill göra ett trädäck, och tänkte att då tar vi allt på samma gång, eftersom hela trappen behövs göras om.

    Igår kom han tillbaks och frågade när vi tänkt byta ut räcket, men vi sa att vi inte ville göra det förrän till våren. Men så idag när vi kommer hem har ordförande ändå varit och bytt ut vårt trappräcke.

    Jag vet att det är styrelsens ansvar att sköta utsidan. Men samtidigt, kan han verkligen utan vår tillåtelse byta ut vårt räcke? Jag kan tycka att det borde skett en bättre dialog, där vi kanske kunnat komma överens om något? … Vad kan man göra?

  54. Ja, det verkar som att dialogen er emellan inte varit tillräcklig. Och dessutom att det inte tydligt klargjorts vem som ansvarar för trappräcket, och så blev det en helt onödig konflikt om det.

  55. Zoran skriver:

    Hej!
    Vi har fått ett kravbrev från en medlem som påstår att hans garage som han hyr från föreningen sedan februari 2013 har varit vattenskadat och således hade han inte kunnat nyttja det. Han har gjort en felanmälan någon gång i februari, men enligt honom var det inte åtgärdat förrän nu i november. Nu kräver han tillbaka hyra från den här tiden som han haft garage.
    Min fråga som styrelseledamot är om han har rätt till det.
    Mvh Zoran

  56. Först måste man kontrollera om garaget verkligen inte gått att använda under denna tiden. Om det varit helt obrukbart bör han ha pengarna tillbaka för den tiden, annars kanske man bara ske ge viss reducering, t ex 50% tillbaka.

  57. Zoran skriver:

    Vi har bytt en kulvert mellan två av våra hus. I samband med detta har alla berörda medlemmar uppmanats att lufta sina värmeelement. Strax efter detta uppkom en vattenskada i en av lgh där man hittade att på en av värmeelementen var luftnippeln inte stängt ordentligt som resulterade att lgh blev översvämmad samt två lgh under.
    Frågan: Vem står får kostnaden för reparationen av de skadade lgh.?
    MVH/Zoran

  58. Detta är ett typiskt försäkringsärende, det kommer att betecknas som en ”olyckshändelse”, och då får var och en stå för sina egna kostnader. Dvs föreningen och deras försäkringsbolag står för upptorkningen, och varje lägenhetsinnehavare får sedan själv återställa sin egen lägenhet, med hjälp av bostadsrättsförsäkring om sådan finns.

  59. nathalie skriver:

    Hej. Jag äger en bostadsrätt där det nyligen börjat läcka vatten ur köksfläkten. Vi som bor här, samt styrelsen, tror att detta kan bero på att regnskyddet på taket inte håller, har förstörts på något sätt. Detta ska undersökas vidare i veckan. Om detta skulle vara fallet, och vår fläkt går sönder till följd av detta läckage.. Är det då vi som måste köpa en ny fläkt eller är föreningen skyldiga att ordna med detta då produkten förstörts till följd av läckage som beror på brister i huset? Tacksam för snabbt svar

    Vänliga hälsningar

  60. Det beror faktiskt på styrelsens välvillighet, hur dom bedömer problemet. Om det antas att läckaget beror på bristande uunderhåll av taket, och att styrelsen erkänner att det finns problem med taket, då kommer styrelsen självmant ersätta dig för de skador som uppkommit. Men styrelsen kan också inta en mer negativ hållning, och hävda att läckaget kommit plötsligt och oväntat, och att man inte alls brustit i underhållit. Och att läckaget är ren otur, en ren ”olyckshändelse”. Och då får du ingen ersättning, utan får bekosta en ny fläkt själv. Din möjlighet att kräva ersättning kommer vara minimal.
    Själv anser jag att en bra styrelse ska behandla ett sånt här fall välvilligt. Men först ska man förstås kontrollera om någon försäkring täcker hela eller delar av kostnaden.

  61. Björn skriver:

    Hej Lennart!
    Tack för intressanta inblickar!

    Jag sitter i styrelsen för en brf i en trevåningsfastighet som har fått en vattenläcka i en stam på 3 vån (vilken vi fick reda på i augusti och började åtgärda direkt). På vån 2, som har blivit svårast drabbad, bor en hyresgäst. Han har klagat på mögel, och vi har sagt att han kommer få tillbaka på hyran när vi har åtgärdat problemet (så vi vet hela omfattningen). Han har inte nöjt sig med detta, utan innehållit hyran och anmält till hyresnämnden att han vill ha en ersättningslägenhet (vilket vi inte har).

    Nu visar det sig att han inte har släppt in reparationsfirman (vilket vi fick veta för en vecka sen) och inte har el i sin lägenhet. Finns alltså inte möjlighet att driva torkfläktar i hans lgh, och de lgh under och över tar alltså längre tid att torka ur. Vi finner det väldigt svårt att kommunicera med hyresgästen.

    Mina frågor:
    1. Kan vi ställa krav på att han ska ha ett elavtal?
    2. Har vi någon skyldighet att erbjuda en ersättningslägenhet?
    3. Kan vi ställa krav på att han måste släppa in reparationsfirman?
    4. Löper vi som förening någon betydande skadeståndsrisk?
    5. Är något av ovanstående grund för uppsägning? (Vi kommer inte vilja säga upp hyresgästen då han skulle få svårt att få annan bostad)

    Mvh Björn

  62. Hej
    Jag ser två problem: Att hyresgästen inte släppt in hantverkarna talar starkt emot honom, han har ju därmed själv förvärrat situationen både för sig själv och er. Sen undrar jag varför inte detta kommit till er kännedom förrän nu??? Har ni inte haft koll på reparationen?
    Svar på frågorna:
    1. Nej
    2. Nej, såvida inte skadan är så omfattande att det inte alls går att bo kvar.
    3. Självklart!
    4. Nej
    5. Ja, att inte släppa in hantverkarna för att åtgärda skadan är en uppsägningsanledning. Men först måste ni begära handräckning av kronofogden för att ta er in, om inte hyresgästen låter er komma in.
    Och el till torkfläktarna går väl att lösa med förlängningssladdar?
    mvh
    Lennart

  63. Peter skriver:

    Jag flyttade in i en brf för två år sedan. Styrelsen hade då haft frågan uppe att byta lägenhetsdörrar till säkerhetsdörrar. Då jag ville ha en sådan kollade jag med ordf. och fick då beskedet att detta inte skulle göras, man satsar i stället på att förstärka skalskyddet. Jag lät då installera säkerhetsdörr i min br för ett år sedan.
    I går fick vi en kallelse till extra föreningsstämma, styrelsen förslag är att man ska byta alla dörrar och att det inte ska utgå någon ersättning till de som bytt själva, snopet minst sagt. Vad krävs det för majoritet för att stämman ska kunna ta över mitt ansvar. Är det kvalificerad majoritet, 2/3 av alla medlemmar, eller räcker det med en majoritet av de närvarande.
    Tacksam för svar

  64. Det här verkar inte gå rätt till. Först och främst måste man titta i era stadgar, finns det en paragraf att föreningen kan ta över medlemmarnas uh-ansvar? Om inte, så går det inte. Om det är möjligt (enligt stadgarna) så måste det i så fall vara i samband med ett omfattande föreningsunderhåll, som NÖDVÄNDIGGÖR byte av dörrar. Alltså: i normala fall kan stämman INTE besluta om ett gemensamt byte av ytterdörrar, utan det måste bli en frivillig affär, där var och en stämmer och betalar själv.
    Om det ändå på något sätt skulle bli ett beslut om gemensamt (obligatoriskt) byte, (vilket alltså i normala fall borde vara ogiltigt) är miniminkravet att beslutet är fattat med 2/3-majoritet, och godkänt av hyresnämnden, och där ska man också kunna protestera mot beslutet. Men att byta en redan bytt dörr verkar ju helt sanslöst, och innehavaren måste i så fall få ersättning.

  65. Bariz skriver:

    Hej,
    Vi har köpt i slutet av 2010 en lgh med ett renoverat badrum. Renoveringen har utförts strax innan försäljningen till oss. Det har visat sig att hantverkaren har bilat igenom badrumsgolvet och gjort ett hål i grannens tak under renoveringsarbeten. Skadan har lämnats utan åtgärd sedan dess. Säljaren har underlåtit att berätta om detta för oss vid försäljningen.
    Grannen hörde av sig till oss några månader efter inflyttningen och berättade förbigående att han letar efter hantverkaren för att kräva att hantverkaren återställer hans badrumstak. Det har visats att hantverkaren har satts i konkurs förra året och nu har grannen börja prata om att det är vi som skall hållas ansvariga för återställning av deras tak. Grannen verkar ha fått även styrelsens samtycke på att det är vi som borde hållas ansvariga.
    Vi undrar om det kan vara så att köparen kan hållas ansvarig för skador på grannens lgh som säljaren orsakat innan försäljningen?
    Ps. historian slutar inte där utan det har även visats att arbeten har utförts på ett mycket dåligt sätt där t.ex. golvbrunn har felaktigt monterats så att vi har varit tvungna till total renovering av badrummet. Vi har anlitat en advokat för att hjälpa oss få ersättning för dessa omkostnader. Ds.
    Tack för hjälpen
    Mvh/Bariz

  66. Ja, detta var en riktig soppa! Jag vågar faktiskt inte svara säkert på hur detta ska lösas, det är många inblandade.
    Några synpunkter: Jag tror nog att grannen kan ställa krav att få skadan ersatt av dig. Men du ska föra kravet vidare till säljaren, som inte berättade om detta. Och säljaren skulle kunna föra kravet vidare till hantverkaren, men där är det ju stopp (konkurs). Det borde alltså bli säljaren som får betala. Men frågan är hur långt man kan komma på detta spåret, rent rättsligt?
    Alternativ: Grannens försäkringsbolag kanske kan gå in, och du betalar bara självrisken?
    Ditt eget badrum är också en sorglig (men inte ovanlig) historia, också där är det osäkert om det går att få någon ersättning.

  67. Sandra skriver:

    Hej!
    Har letat ett tag nu efter någon som kan svara på mina fråga och det tycks vara här!
    Jag köpte en bostadsrätt förra året, den är väl byggd på 60-talet tror jag. Alla golv var nylagda laminatgolv. Nu river vi köket då detta var gammalt. Under laminatgolvet var det knappt någon stegisolering. Under detta är det plastmatta, under denna nån slags skiva. Vid varje skåp är det utskuret så plastmattan täcker inte överallt. Där ligger ännu en skiva, så 5 lager. Och plast under detta. Det kan vi se längs kanterna. Nu är det så att där kyl/frysen stått är det alldeles mörkt, den har stått på laminatgolv och plastgolv. Bredvid är det spånskiva(?), denna skivan är bucklig och man ser att det varit vatten där. Nu är det torrt. Så frågan är nu, ska vi fylla upp hålen där skåpen stått och lägga nytt golv eller borde vi slita upp ALLT och göra om? Kan detta anses som ett dolt fel? Någon har ju flyttat kylen och lagt golv. Men det buckliga var fast under skåpen, så det kunde man inte sett utan att riva allt.
    Tack för svar

  68. Detta var verkligen ”lager på lager”! Men det är egentligen inget fel, och inget dolt fel. Så ser det ut på många ställen där man renoverat och bara lagt nytt ovanpå det gamla. Mitt råd är att riva ut allt det gamla, och lägga nytt från grunden.

  69. Ulrika skriver:

    Hej! Jag bor i en bostadsrätt sen 7 år tillbaka. Jag flyttade in i samband med att lägenheten ombildades till bostadsrätt. Mitt problem är ett knarrande golv i lägenheten ovanför. Vi kan i dagsläget inte sova i det stora sovrummet för att golvet knarrar så när någon går där uppe. Problemet är att golvproblemet bollas fram och tillbaka mellan olika ägare, lägenheten är såld 3 gånger under åren. Lägenhetes ägare nr 2 bytte ut och försökte åtgärda golvet men det hjälpte inte. Jag tror problemet är längre ner i stommen. Styrelsen hänvisar till att det är ett problem mellan mig och lägenhetesägaren. Nuvarande ägare har lovat åtgärda problemet men det är 2 år sen nu. Dom stör oss varje natt/kväll och jag känner mig helt maktlös. Vill snart sälja, men kan jag det utan att berätta om knarret? Mvh Ulrika

  70. Det här är en typ av störning i boendet som styrelsen har ett ansvar för att reda ut. Lösningen ligger alltså i att styrelsen undersöker problemet, i samråd med dig och din granne ovanför. Tillsammans måste ni fastställa hur problemet ska lösas. Ligger problemet i grannens golv måste denne åtgärda detta. Ligger problemet längre ner i bjälklaget (stommen) måste föreningen åtgärda. Styrelsen (fastighetsägaren) har en skyldighet att utreda och lösa alla former av störningar i boendet.

  71. Andreas skriver:

    Hejsan!
    Jag köpte nyligen en bostadsrätt och har upptäckt att ett fönster inte är i bra skick då det sitter i duschen. Det är karmen runt fönstret som är dåligt. Hur är det i regel, är det jag som ägare som är ansvarig för det eller föreningen? Fönstret är bra skött och målat ofta osv så de kan inte skylla på att jag slarvat med underhåll av fönstret!
    MVH Andreas

  72. I de flesta föreningar är fönsterkarmar föreningens ansvar, och så bör det vara. Men era stadgar kan säga något annat. Just ett fönster i duschen är ju problematisk, då det kanske utsätts för mycket vatten och fukt inifrån. Man bör undersöka varför karmen är dålig, om problemet kommer utifrån eller inifrån. Men grundtipset är alltså att karmen är föreningens ansvar.

  73. Sophie skriver:

    Hej!

    För ett par år sedan lejde jag en målarfirma till att renovera mitt vardagsrum (bytte golv, rev tapeter och målade om… ja de fixade allt!)
    Jag bor i en hörnlägenhet och nu har jag fått svarta prickar på hörnväggarna utåt. Jag hade hit målarfirman som säger att det beror på att väggarna är för dåligt isolerade och därför bildas ett ämne från skruven som gör att det blir svarta prickar (värme möter kyla..) Dessutom saknades tydligen filter i ventilationen vilket bidragit till att avgaser m.m tagit sig in och gjort väggar och tak grå/svart-fläckiga.. Jag hade styrelseordförande här som tittade på det. Hon påstår att det inte är något fel på väggarna och att målarfirman har använt fel skruv. Hon säger också att jag själv behöver sätta dit filter i ventilationen för att undvika detta och att alla lägenheterna som ligger på de lägsta våningarna har samma problem.
    Snälla snälla vill någon hjälpa mig med vad jag ska göra? Vem är ansvarig och hur går jag vidare med detta? Alla skyller på varandra och jag tycker att jag har betalat dyra pengar för att renovera vardagsrummet och så här ska det ju inte se ut redan efter ett par år..
    Jag vore obeskrivligt tacksam för hjälp och svar!
    Vänliga hälsningar Sophie

  74. Det här är jättesvårt att svara på, om man inte har sett problemet med egna ögon. Kanske har du råkat ut för en dålig målarfirma, kanske är det smutsig luft som ställer till det, kanske blir det alltid så här efter några år? Jag tror inte du kan komma någonvart alls genom att försöka hitta någon ”skyldig”, utan detta får du nog ordna själv, t ex genom att bättringsmåla.

  75. Bo Hultgren skriver:

    Hej!
    Undrar om bostadsrättsinnehavaren eller bostadsrättsföreningen ansvarar (bekostar) följande fel:
    Elkontakt för taklampa har slutat fungera dvs. lampan har slocknat och
    vid voltmätning visar det sig att det inte finns någon spänning i uttaget.
    Ledningar till kontakt i tak är dold dvs. dragen på något sätt i takstommen och vägg ner till en dimmerkontakt på vägg.

    En undersökning måste väl då påbörjas, men vem betalar den och eventuell arbetskostnad?

    Bästa hälsningar
    Bo

  76. Det beror helt på hur det är formulerat i stadgarna. Vissa föreningar ansvarar för ursprungliga ledningar i väggar och tak, i andra föreningar ansvarar innehavaren för all el.
    Men i just detta fallet, är det inte dimmern som lagt av???
    Så det är nog du som får fixa detta, i vilket fall som. Det blir nämligen aldrig fel på själva ledningarna.

  77. Anders skriver:

    Hej!
    Vid renovering av en medlems kök har det upptäckts att bjälklaget behöver stärkas. Vilka regler gäller för detta? Föreningen tänker ta in en konstruktör som tittar på det? Men kan en byggfirma bara stärka upp det utan konstruktör eller är det lag på konstruktör i bärande konstruktion? Behövs bygganmälan oxå? Känns som en viktig del som kan sluta illa om det inte görs korrekt.

  78. Vid alla problem med bjälklag eller bärande konstruktioner måste byggnadsingenjör göra beräkningar och ge anvisningar, enligt vår uppfattning. Om det behövs bygganmälan i just detta fall tror vi dock inte, eftersom det ju bara handlar om en förstärkning.

  79. Sofie skriver:

    Hej!
    Jag bor i en bostadsrätt sedan tre år tillbaka och har nu börjat se att det har kommit in fukt i liten del av väggen och taket. Fukten kommer förmodligen från grannens balkong då de, vid fästning utav balkongerna, glömt att putsa och det nu är fri väg för regn och skur att ta sig in till mig. Jag har pratat med hyresvärden och har fått besked på att detta inte ska kosta mig någonting utan att det går på försäkringen.

    Jag har själv nyligen blivit medlem i styrelsen och min fuktskada skall tas upp under nästa möte. Min fråga är; har de rätt att ta ut högre hyra för mig pga detta? Har jag i så fall rätt att neka eftersom balkongerna sattes upp långt innan jag flyttade in.

  80. Det låter som att detta är ett fall för styrelsen (föreningen) att hantera och bekosta, via fastighetsförsäkringen eller ev garanti. Högre avgift (hyra) kan du inte få. Men tapet och ommålning på insidan får du kanske själv betala för.

  81. Antonia skriver:

    Hej!
    Vi bor i en bostadsrätt som har fått underkänt på OVK’n. Bostadsrättsföreningen har nu valt att fixa detta med att byta ut hela ventilationssystemet. Föreningen kräver nu att vi bostadsrättsinnehavare ska betala mellan 5000-10000 kr för byte till nya fläktar, denna kostnad kommer dras på hyran. Kan de verkligen kräva av oss att betala 5000 kr för detta? Vi ser ju gärna att fläktarna byts ut men vi skulle vilja utföra arbetet själva och endast betala för fläktkåporna, för att minska kostnaden. Kan man vägra en sån här installation? Till saken hör också att de för två år sedan tvingade oss byta fläktkåporna för 3000 kr och nu ska de bytas igen för minst 5000 kr, vi anser att det finns roligare saker att lägga pengarna på än köksfläktar!
    Med vänlig hälsning, Antonia

  82. Jag vet inte riktigt hur installationen ser ut, det kan ha betydelse. Men som allmän princip kan man säga att det alltid är föreningen som har ansvaret för OVK´n och en fungerande ventilation i fastigheten. Föreningen kan alltså inte ”ta betalt” av enskilda medlemmar för att byta eller reparera föreningens fläktar.

    När det däremot gäller köksfläktar etc, så kan ansvaret vara annorlunda, det beror på hur det är formulerat i föreningens stadgar. Men antingen har föreningen ansvaret för dessa, och då ska föreningen också betala, eller så har de enskilda medlemmarna ansvaret, och då kan föreningen inte tvinga dem att byta eller ta betalt av medlemmarna.

  83. Lena skriver:

    Hej,

    Jag sitter i styrelsen för vår förening som består av två trevåningshus med sammanlagt 24 lägenheter. En av dessa lägenheter har problem med väldigt mkt kondens, luften är fuktig i den lägenheten och vi har sett att självdraget till denna lägenhet inte är så bra. Dock är huset från 1930 och självdrag är ju självdrag. Till vilken grad är styrelsen skyldig att korrigera detta, och inom vilken tidsspann, detta är ju ingen akut vattenläcka utan kondens på fönster. Vi är en liten nybildad förening som har svårt att ta en större kostnad för endast en lägenhet just nu. Vilka lagar och regler gäller kring detta, kan föreningen isf höja avgift för enskild bostadsrätt eller måste det vara kollektiv höjning isf? Hur länge kan vi avvakta med en sådan här korrigering?

    Med vänlig hälsning / Lena Selever

  84. (korrigerat och förtydligat 27/1)
    Som vi skriver i mångas andra svar så är ventilationen i huvudsak fastighetsägarens ansvar, dvs styrelsens. Av någon anledning verkar ventilationen inte fungera alls i denna lägenhet, vilket brukar bero på igensatta eller övertapetserade friskluftsventiler. Borde vara ganska enkelt att åtgärda, övertapetserade ventiler ska innehavaren själv åtgärda. Är problemet ”längre in” i kanalerna eller utanpå huset ska föreningen ordna detta (och dessutom upplysa alla boende att ventilerna inte får sättas igen.) Det ska ordnas ”inom rimlig tid”, vilket jag anser kan tolkas som ”några månader”.
    Att höja avgiften för en enskild lägenhet är helt uteslutet och strider mot grunderna i bostadsrättslagen.

  85. Emmy skriver:

    Vi bor i en bostadsrätt i två plan varav ett plan är källarplan. I vårt köpekontrakt står det att värme ingår i avgiften. I vårt källarplan är det två el-element (som således går på vår elräkning), det finns också golvvärme indragen (vattenburen), men som förmodligen är för ”klen” (för få slingor enligt rörmokare), för den avger ingen värme.

    För ett par år sedan radonsanerades vår lägenhet och då sattes tre st friskluftsventiler in i källarplan som har en yta på tot 25 kvm. En sån ventil ska täcka 25 kvm. Vi har tre. Det är svinkallt! Golven är iskalla och det blåser rakt in. Vi gasar på som tokiga med el-elementen men det hjälper inte. Våra elräkningar blir skyhöga. Vi kan knappt vistas där förutom när vi sover under tjocka duntäcken (sovrum).

    Det står i vårt kontrakt värme ingår. Men ordföranden i brf hävdar att det finns skrivna papper på att den som äger denna lägenhet bekostar uppvärmningen av bottenplan själv. Har aldrig sett de papprena ska tilläggas, och blev aldrig informerade om detta vid vårt köp, och står inte i våra papper. Är det juridiskt rätt då för vår del att vi måste värma upp det själva?

    Vi skulle behöva (för att få normal temperatur)
    1. Riva upp hela golvet och lägga en kraftigare golvvärme.
    2. Dra in vattenburna element.
    Men vem ska betala det kalaset?

    Finns det regler för sånt här? Vad gäller? Var ska vi vända oss för att få veta vad vi har rätt att kräva?

  86. Svårt att ge ett enkelt svar på detta.
    * Om värmen ingår så bör det ju gälla hela lägenheten, om nu hela lägenheten räknas som bostadsyta. Så det är första frågan: ingår källarplanet i bostadsytan? Isåfall ska föreningen åtgärda problemet genom att installera fullgod värme.
    * Andra frågan är: om det finns skrivna papper att värmen inte ingår i källarplanet, måste ni ju få se dem. När är de upprättade, och varför? Är det inte bostadsyta?
    * Tredje frågan är: om det av någon anledning stämmer att värmen inte ingår i källarplanet, då har ni blivit felaktigt upplysta, antingen av säljaren eller av mäklaren (eller av båda). Och det är ett köprättsligt fel, som borde leda till prisavdrag eller kompensation.
    Börja alltså med att begära fram dessa papper, och ifrågasätt dem.

  87. Jollan skriver:

    Hej!
    Vi har en inglasad balkong, och igår, troligen när det ramlade ner snö från taket, sprack en av rutorna på balkongen i tusen bitar. Är det vårt ansvar eller föreningens?
    Tack

  88. Fastighetsägaren, dvs styrelsen, ansvarar för att snö inte kan rasa ner och skada någon eller något. Så rimligen borde föreningen ersätta skadan, oavsett vem som egentligen ansvarar för inglasningen.

  89. Martin skriver:

    Hej,
    Jag bor i en relativt nyproducerad bostadsrätt (färdigt 2010), som jag flyttade in i år 2012. Efter hand har balkongen kommit att ”falla” något så att den nu lutar nedåt, med en lutning på ca 37 mm. Jag tycker inte att detta känns bra alls men vet inte vad jag ska göra. Är det bostadsrättsföreningens ansvar att rätta till balkongen eller är det mitt ansvar? Vad kan man göra gentemot byggaren?
    Vänlig hälsning, Martin

  90. Det här låter som ett typiskt garantiärende, dvs du ska påtala felet för styrelsen, och styrelsen ska kräva att byggaren kontrollerar och åtgärdar problemet.

  91. Jeanette skriver:

    Hej.
    Jag bor i en bostadsrätt. På senaste årsmötet beslutades att föreningen ska överta värmepumparna. Vi har tidigare ägt vår egen värmepump. Varken jag eller någon annan har skrivit på några papper om överlåtelse eller ägarbyte. Jag har ju en gång köpt pannan, och tvingas nu överlåta denna till styrelsen utan att ens skriva på något papper. Känns lite konstigt.
    Samtidigt har de lagt på 225:-/månaden för alla som bor i området. Detta ska gå till service och reparation, samt att om en värmepump går sönder ska denna ersättas med en ny. …
    Låter detta logiskt? Vad behöver göras för att detta ska bli rätt?
    MVH /Jeanette

  92. Jag är osäker på denna fråga, vilken möjlighet föreningen har att överta medlemmarnas ansvar för uppvärmningen (eller snarare uppvärmningsanordningen). Men det borde gå om man är överens inom föreningen. Och är man inte överens borde det gå med 2/3-stämmobeslut, som godkänns av hyresnämnden. Det framgår inte om värmepumparna är inköpta samtidigt (har samma restvärde) eller är olika värda. Har de olika värde bör de med nyare pump ersättes enligt en överenskommen skala. Den nya avgiften på 225 kr är väl ok, förutsatt att bostadsrätterna är lika stora, annars bör påslaget vara i relation till den ordinarie avgiften, alltså ingå i den. Men det är beroende av värmesystemets tekniska utformning.
    Det viktiga i sammanhanget är att denna övergång upplevs som någorlunda rättvis bland medlemmarna.

  93. Anna skriver:

    Hej!
    Jag är ägare till en bostadsrätt från sekelskiftet. Ovanför min ytterdörr (ut mot trapphuset) finns ett fönster med vanligt fönsterglas. Jag blev nyligen kontaktad av styrelsen i föreningen som meddelade att jag måste tillse (och bekosta) att fönstret brandsäkras, detta för att trapphuset annars inte är säkert som utrymningsväg. Jag informerades om att föreningen under 1990-talet bekostat samma åtgärd i övriga lägenheter i fastigheten, men att eftersom en tidigare ägare till min lägenhet måste ha tagit bort gipsskivan (vilket ej skulle vara fackmannamässigt korrekt), så är det nu mitt ansvar att åtgärda. Stämmer verkligen detta? Styrelsen informerade om att jag antingen (i) måste byta ut fönstret mot brandsäkert glas (det dyraste alternativet) eller (ii) sätta upp en gipsskiva på baksidan av rutan (dvs. in mot lägenheten). Min magkänsla säger mig att det borde vara föreningens ansvar att brandsäkra trapphuset!? Jag menar, min försäkring gäller ju vid en eventuell brand trots att jag ej anlitat en hantverkare som sätter upp gipsskivan. Kan styrelsen verkligen insistera på att detta är mitt ansvar? Jag skulle verkligen uppskatta ert råd i detta dilemma! Tack på förhand!

  94. Jo, nog är det så att föreningen ansvarar för trapphusen och brandsäkerheten där. Och det ansvaret har tidigare styrelse tagit när de täckte ovanglaset med gipsskivor. Problemet är ju att en tidigare ägare tagit bort denna skiva, detta brandskydd. Den tidigare ägaren borde ha fått rätta till detta, om det hade upptäckts, t ex vid tillsyn (besiktning) i samband med lägenhetsöverlåtelsen.
    Nu blir det nog du som får ”ärva” problemet, och där tycker jag alltså att styrelsen har rätt. Teoretiskt skulle du kunna kräva ersättning från tidigare ägare, men det inser jag i praktiken är omöjligt.
    Men samtidigt anser jag att styrelsen har viss skuld i den uppkomna situationen, för dessa saker bör kollas i samband med överlåtelser. Därför tycker jag att ni ska försöka hitta en kompromiss och dela på kostnaden.

  95. Magnus skriver:

    Hej
    Jag har en fråga angående min bostad. Jag råkade ut för en vattenskada för ett par månader sen, dom har rivit upp hela golvet och tagit bort kyl och frys ut till vardagsrummet, ena toaletten står i sovrummet, så bostaden är obeboelig så jag bor på en annan adress nu. Det jag undrar är om jag kan få ersättning för hyran eftersom jag inte kan bo där. Skadan var dessutom en fastighetsskada så inget som jag har haft sönder själv. Tacksam för svar
    Mvh magbus

  96. Jan skriver:

    Hej!
    Jag är ägare till en bostadsrätt. I radhuset som jag bor i noterade vi att det läckte vattendroppar från kökstaket. Rummet ovanför köket, sovrummet, har drabbats av fukt- och mögelskador. Bostadsrättsföreningen tror att skadan kommer från yttertaket, att det troligtvis läcker därifrån. Föreningens reparatörer har tagit brutit upp golvet och väggen i sovrummet och lagt dit två torkfläktar som surrar ständigt. Eftersom reparatörerna inte kan ta sig upp på taket och åtgärda problemet i rådande väderförhållanden med mycket snö på taket måste vi vänta länge på att det ska åtgärdats. Hela familjen har påverkats negativt av all mögel och fukt som finns i huset. … Vi kan inte sova i sovrummet…och på grund av allt surrande från torkfläktarna kan vi inte heller sova bra om nätterna. Föreningen säger att dom inte ska ersätta golvet eller målning av kökstaket. Jag undrar vilken rätt jag har i detta fall. Kan jag begära ersättning från bostadsrättsföreningen på grund av nytt golv och målning, samt sveda och värk? Kan jag också begära att jag inte ska betala någon hyra tills problemet är åtgärdat?

  97. Två frågor om delvis samma sak. Har man rätt till ersättning, eller nedsättning av månadsavgiften, om det blir omfattande reparationer i lägenheten, som gör att boendet inskränks eller man inte kan bo kvar?

    Det här är ett svårt område. Enligt bostadsrättslagen har man inte rätt till någon ersättning alls, så länge föreningen gör vad den kan för att åtgärda skadan så fort som är möjligt. Men enligt annan lagstiftning (gäller enbart hyresrätter?) och praxis kan man få ersättning eller nedsatt hyra, om skadan är omfattande och/eller långvarig. Många bostadsrättsstyrelser följer denna praxis, och det tycker vi är rätt och rimligt.
    Man ska också kontrollera med sin bostadsrättsförsäkring, som i vissa fall kan ge ersättning när man inte kan använda sin bostadsrätt fullt ut.

    Läs mer på dessa länkar:
    http://www.hsb.se/varmland/styrelsestod-for-br-foreningar/fragor-och-svar-i-ditt-boende/3-avgift
    frågorna 3.2, 3.4, och 3.6

    http://www.bostadsrattsnamnden.se/yttranden/ansvar-for-reparation-av-badrum

    http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=13208

  98. Sara skriver:

    Hej!
    Jag sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening och har sökt svar på min fråga från flera håll, men inte fått ett klart sådant. En av bostadsrättsinnehavarna har fått sin ytterdörr förstörd då brandkår och ambulans var tvungna att bryta sig in. Dörren skulle behöva bytas ut. Vi i föreningen ansvarar bara för ytskiktet, och således bör inte föreningen byta ut dörren. Men, kan vi kräva av bostadsrättsinnehavaren att hen byter ut dörren? Vilket stöd finns att luta sig mot om bostadsrättsinnehavaren inte vill/har råd att byta ut dörren?

    Tack på förhand.
    Mvh Sara

  99. Eftersom det är innehavaren som ansvarar för ytterdörren är det faktiskt upp till denne att avgöra om dörren ska bytas eller inte. Styrelsen kan inte tvinga medlemmen att byta den. Har inte innehavaren någon bostadsförsäkring som kan betala för dörren? Om det ser mycket illa ut kanske styrelsen ska göra en ”deal” med innehavaren och ge ett bidrag till ny dörr?

  100. Annica skriver:

    Hej,
    Min Brf är ganska liten med endast 4 hushåll. Jag bor på våning 2 av 3 och har sedan en längre tid tillbaka upptäckt ett irriterande problem. Ibland när jag eller mina grannar sätter igång kranen ( verkar endast hända vid varmvatten)så börjar det slå i väggarna!
    När jag lyft det med styrelsen säger de bara att jag borde pröva att byta vattenblandaren i min lägenhet (som förövrigt funkar utmärkt) men det är ju inte bara när jag sätter igång vatten som det börjar låta! Jag skulle vilja hyra in en hantverkare som skall kolla på problemet. Vems ansvar är det? Skall det ligga på mig eller föreningen? Tacksam för svar!

  101. Det låter som om det är ett problem som styrelsen/föreningen måste undersöka, och åtgärda.
    PS. I en så liten förening bör alla ingå i styrelsen, då fungerar det mycket bättre! DS

  102. Anne skriver:

    Hej,
    Såg att det fanns en liknande fråga nedan; Värme och vatten ska enligt avtalet ingå, dock pga en vattenläcka i området (som inte orsakats av föreningen) så har värmen varit avstängd i ca en månad nu (elementen är vattenburna). Har läst att värmen ska ligga mellan 18-24 grader. Vi har haft runt 14-18 grader, och de högre graderna då vi själva fått köpa ett element som drivs på el. I och med detta så har elräkningen höjts rejält. Föreningen säger ”Beklagligt, men vi ersätter inte det”. Vi har även kontaktat vakmästaren flera gånger, men det har inte blivit bättre. I samband med detta så har även vattnet stängts av ibland under dagtid, och ibland har det meddelats med lappar i trappuppgången, ibland inte alls. Har vi rätt till ersättning för det vi betalat för värmen och för att de inte meddelat att vattnet stängts av?
    Tacksam för svar!

  103. Grundprincipen är att föreningen inte behöver betala någon ersättning, så länge man göra vad man kan för att åtgärda problemet. Det låter dock mycket konstigt att detta tagit sån tid, ett sådant problem måste ju ha högsta prioritet, och borde ha klarats av på några dagar. Just därför tycket jag att föreningen ska ge någon form av kompensation till de som har drabbats. Läs ett tidigare svar (29 januari).
    Vattenavstängningar bör alltid meddelas i förväg, men jag vet att det slarvas mycket med det. Bättre styrning från styrelsen behövs.

  104. Biljana skriver:

    Hej!
    Jag har en vattenskada i mitt badrum, det läcker från yttertaket, via granne in i mitt badrum. Styrelse står för rivning av badrum men återställer INTE ytskiktet på väggar och golv, det måste jag själv stå för, kostnader som jag tycker är väldigt konstigt, det är INTE jag som har orsakat skada.
    Har pratat med mitt försäkringsbolag och dom säger att det är föreningens ansvar. Är det inte föreningens skyldighet att underhålla yttertaket så det håller tätt? Är det inte då också dom som bör stå för alla kostnader i samband med renoveringen av mitt badrum?
    Jätte tacksam för svar.

  105. Det är självklart så att föreningen har en skyldighet att underhålla yttertaket så att det håller tätt. Men trots det kan det uppstå ett läckage, plötsligt och oväntat, och då är det att betrakta som en ”olyckshändelse”, som både du och föreningen drabbas av. Och då får var och en som drabbats ta hand om sina egna skador (via resp. försäkringsbolag).
    Men om det kan bevisas, att föreningen slarvat med tak-underhållet, t ex inte inspekterat regelbundet, eller inte bytt tak på väldigt länge, så kan man påstå att föreningen är medskyldig (varit vållande). Och då måste föreningen ta fullt ansvaret för alla skador, även inne i lägenheterna. Så det är i slutändan en bevisfråga: har styrelsen (föreningen) inspekterat och underhållit taket enligt gängse praxis i branschen? I verkligheten är det svårt att bevisa något alls, så därför brukar många tvister av detta slag sluta med någon form av kompromiss. Ofta blir det försäkringsbolagen som gör upp på något sätt.

  106. martin skriver:

    En handuksvärmare (förmodligen) inkopplad till stammen har ingen värme. Det verkar inte flöda något vatten trots att ventilerna är på max.
    Då jag misstänker det är vattnet in till denna handuksvärmare, som var installerad när jag köppte lägenheten, är det mitt eller föreningens ansvar? Betala?

  107. Det borde rimligen vara föreningens ansvar att det finns ett fungerande värmeflöde till handukstorken. Men om den installerats utan styrelsens godkännande, och kanske installerats fel, då blir det nog du som får stå för ev kostnader.

  108. Claes Mattsson skriver:

    Hej Lennart.
    Jag har en bostadsrättslägehet (huset byggt 1933) som luktar brandrök och lukten visar sig komma från trossbotten som är isolerad med kolstybb. Vem skall stå för kostanden om man byter ut kolstybben och lägger i annan isolering?
    Mvh
    Claes

  109. Det beror nog på hur allvarligt det är. Jag misstänker att det är du själv som får stå för ett sådant byte. Såvida det inte är direkt hälsofarligt, då kan föreningen tvingas bekosta det.

  110. Viktoria skriver:

    Hej.
    Jag bor i en äldre fastighet där fönster (englas) och dörrar är från tidigt 1900-tal och således varken säkerhetsklassade eller håller kyla ute på vintern.
    Om jag skulle vilja byta min ytterdörr mot en brand- och säkerhetsklassad dörr samt mina fönster mot treglasfönster för att slippa frysa. Hur gör jag då när karm samt utsida är föreningens ansvar? Måste jag ha styrelsen godkännande att byta?
    Dörren kommer således inte att bli likadan som övriga dörrar, då det inte finns någon plan att byta dessa, eller fönster på föreningens bekostnad.
    Tacksam för svar, och en varmare vinter.

  111. Det här bör man diskutera med styrelsen om (men det kanske du redan gjort). Jag tycker det borde ligga i hela föreningens intresse, rent ekonomiskt, att byta fönster till bättre standard, och även ytterdörrarna. Om inte styrelsen vill göra detta, bör du ändå få byta din egen ytterdörr, om du kan hitta någon som går i en liknande stil. Styrelsen får inte neka dig detta, de måste acceptera någon variant i alla fall.
    Fönstret: Står det i stadgarna att du ansvarar för glas och båge, bör du absolut kunna få sätta dit något bättre, om det går rent tekniskt. Men försök i första hand motionera om att föreningen beslutar om ett allmänt fönsterbyte, det måste vara den absolut vettigaste lösningen.

  112. Maria skriver:

    Hej!
    Vattenskada som uppdagades 27 okt. Meddelade styrelsen samma dag – vårt försäkringsbolag dagen efter.
    4 nov – besiktningsman på plats och protokoll till styrelsen och mig.
    Inget händer på flera veckor. Jag kontaktar styrelsen.
    De råder oss till att riva själva (halv hall, tvättstuga, allrum och ett sovrum). Jag vägrar, såklart.
    Då ber de oss ta kontakt med byggentreprenör för rivning, avtorkning och återställande (februari).
    Kostnad för rivning kommer till styrelsen. De kontaktar mig och vägrar ta kostnaderna, då de menar på att det inte ligger på deras ansvar. Jag hänvisar till byggentreprenören och deras egna försäkringsbolag samt besiktningsmannens protokoll. Att det inte ska gå via mig!
    Har nu stött på styrelsen flera gånger för att komma vidare med återställandet av de delar som de ansvarar över, dvs stommen.
    Nu fick jag mail om att de ska ta juridisk rådgivning till hjälp. Både mitt försäkringsbolag och byggfirman är eniga om att del av kostnaderna ligger på föreningen, jag får samma info från fler håll. Byggfirman vi anlitat är välkända och anlitade av flera försäkringsbolag för just denna typ av skador. Så de har kunskap mao.
    Nu känns det bara hopplöst och ett av mina barn bor borta då hans rum inte är tillgängligt. Vill inte att det går en dag till! Hur kan jag som bostadsrättsinnehavare gå vidare?
    Mvh Maria

  113. Mycket tråkig situation. Utifrån din beskrivning låter det som om styrelsen inte alls velat ta sitt ansvar, och att föreningen ska betala både för rivning, uttorkning och stomme. Du har även rätt till ersättning för den utdragna tiden och inskränkningarna i ditt boende. Men jag har ju inte full insyn i omständigheterna och i stadgar etc, så jag kan inte uttala mig helt definitivt.
    Det viktigaste just nu är att din lägenhet bli beboelig, och det måste du själv se till att det blir gjort, tills vidare på egen bekostnad. Sen får du ta hjälp av advokat och driva en skadeståndsprocess mot föreningen, alternativt försöka nå en förlikning. Om det är som du beskriver det, så kommer du vinna ett sådant mål.

  114. John skriver:

    Hej,
    Balkongdörrarna i våran förening börjar komma till åren (byggår 1985).
    Vissa ser riktigt risiga ut, och måste bytas ut. Vem ska stå för kostnaden i för byte av balkongdörrarna när dom har uppnått sin tekniska livslängd?
    Det fanns ett förslag att föreningen och medlemmen skulle dela på kostnaden 50/50.
    Om man fattat det rätt: står det inget i stadgarna om ansvars fördelningen
    så tillfaller ansvaret föreningen?
    MvH, John

  115. I alla normala bostadsrättsföreningar och dess stadgar så är ansvaret för att byta balkongdörr föreningens. Enskilda delar som glas och handtag kan ligga på lägenhetsinnehavaren, men måste hela dörren bytas, vilket kommer behövas vid någon tidpunkt, så är det föreningen som ska göra det. Förslaget att ”dela på kostnaden” kan aldrig bli aktuellt, ett dörrbyte ska alltid bekostas av bostadsrättsföreningen.

  116. Johan skriver:

    Äger en bostadsrätt där styrelsen tagit hjälpt av utomstående firma för besiktning av lägenheterna i brf;en. I min lägenhet hittade de förhöjda värden av fukt i duschen bakom kakel, gipsvägg. Okulär besiktning! Kan de tvinga mig att riva, rusta detta inom viss tid, åtgärda helt enkelt. Om jag vägrar? Kan styrelsen riva? Vem betalar då? De menade på att det kunde torka bort också, men torktid bakom kakel i en dusch lär väl vara månader.

    Med vänlig hälsning, Johan

  117. Inte så enkelt att svara på, då omständigheterna spelar stor roll. Hur allvarlig bedöms skadan? Är du osäker på besiktningens tillförlitlighet måste du kanske själv låta göra en egen besiktning. Om det är en allvarlig vattenskada ska föreningen stå för rivning och torkning, och du för återställandet. En mindre skada kanske kan torkas utan rivning, också en sådan torkning ska föreningen stå för. Har du själv vållat fuktskadan, då kan du själv få stå för hela kalaset. Så det är många faktorer som kan spela in.

  118. luljeta skriver:

    hej
    Vi har bott i bostadsrätten i 3 år, men har upptäckt för ca 2 år att det droppar inne i väggen på andra våningen när man spolar vatten i handfat, dusch eller toan. Föreningen säger att det är gamla rör och vill göra hål i väggen för att ta reda på varför det låter. Dom säger att jag får stå för att tapetsera om. jag tycker att det är konstigt för dom vill göra hål i väggen, då borde dom stå för allt som gäller den väggen?

  119. Nej, det är faktiskt så att det är innehavaren, dvs du, som ansvarar för tapetsering (eller målning), även i ett sådant här fall. Föreningens skyldighet är att ta reda på problemet med droppandet, och åtgärda det. Och återställa väggen. Men inte själva ”ytskiktet”, dvs tapet, kakel eller målning, det tillhör ditt ansvarsområde.

  120. Anna Nilsson skriver:

    Hej!
    Vi ska sälja vår bostadsrätt och för ett par veckor sedan upptäckte vi en spricka i kaklet i plattan längst ner i duschen. Badrummet renoverades 2012 och vi kontaktade han som utfört den. Enligt honom är det endast en kosmetisk skada. Han sa att man inte byter ut kakelplattor i duschen för då kan tätskiktet skadas. Han rek oss att stryka med silikon över sprickan och det har vi gjort. Sprickan syns nästan inte! Så min fråga, måste vi upplysa ev köpare?
    Hälsningar Anna

  121. Nej, enligt min mening ska det inte behövas. Sprickan är ju trots allt synlig, och ska kunna upptäckas vid en noggrann besiktning. Och utgör som sagt inget fel som har betydelse.

  122. Hans skriver:

    Hej,

    Våra fönster har fått en ”mjölkig” beläggning mellan glasen (två-glas fönster). Det är mest längs kanterna på våra fönster som beläggningen sitter. Jag antar att det beror på att de är otäta. Fönstret/glasen går inte att dela på så jag kan inte ”känna” på beläggningen. Det är inte speciellt vackert när solen lyser genom våra fönster. Kan jag kräva att föreningen åtgärdar mina fönster? Eller vad kan jag göra åt problemet?

    Mvh
    Hans

  123. Jag tror inte du kan kräva att få det åtgärdat så länge det bara är längs kanterna. Kolla i stadgarna om det står något om vem som ansvarar för fönsterglaset. Ta upp problemet med styrelsen, men det kan vara så att du själv får bekosta ny glaskasett, om du vill ha det bytt.

  124. Richard skriver:

    Hej!!

    Jag och min sambo har precis köpt en bostadsrätt, kul men..
    Dagen vi fick tillträde och när vi började bära in möbler kom vaktmästaren och hälsade oss välkomna men var förundrad att vi fick flytta in för veckan innan hade en vattenläcka från vår lägenhet (badrummet) upptäckts och även anmälts av grannen under, detta var då innan vi köpt lägenheten och en annan stod som ägare på denna bostadsrätt.

    Det har då varit besiktningsmän här och konstaterat att allt måste rivas ut och byta brunn mm.. vi har då pratat med försäkringsbolag och även Riksbyggen och dom säger att snarast ska dom komma och riva, torka ut och byta brunnar o s v, resten får vi själva stå för! Jag tycker detta låter som ett skämt. Vi har pratat med vårt försäkringsbolag och dom säger att det är föreningen som i detta fall är skyldiga att ersätta allt, medans Riksbyggen säger helt annat, hur stort ansvar bär den tidigare ägaren?

    Går det att häva köpet? Vad gäller?

  125. Riksbyggen har ett ansvar att åtgärda allt, utom det som kallas ytskiktet. Om jag tolkar det rätt så inträffade skadan en vecka innan ni tillträdde lägenheten, dvs då den fortfarande innehades av förre ägaren. Ytskiktet, dvs kakel/klinker/fuktspärr etc, ska förre ägaren bekosta (eller dennes försäkringsbolag). Ett alternativ är att kräva prisavdrag för bostadsrätten, och att ni själva betalar för detta. Om inte en frivillig uppgörelse med säljaren kan ske, måste ni anlita advokat.

  126. Sara skriver:

    (nerkortat inlägg)

    Hej!
    Jag köpte min bostadsrätt i början av år 2004. I slutet av året genomfördes stambyte. Efter stambytet märkte jag att det blev väldigt kallt i badrummet, framför allt på golvet. Under stambytet hade värmeradiator tagits bort och ersatts med handdukstork. Stockholmsventilation hade också installerats och ifrån den ventilationsluckan blåser det in iskall luft (vid minusgrader utomhus). Jag kontaktade föreningens styrelse per mail men intresset var mycket svalt. Efter några månaders tjatande kom ordföranden med någon annan ledamot och kollade. De stängde då för en liten lucka i Stockholmsventilationen och menade att detta skulle lösa hela problemet. Vilket det inte gjorde. När jag anmälde problemet på nytt fick jag ett elektriskt värme-element av styrelsen. Som om det skulle hjälpa på badrummet. Jag mailade och mailade styrelsen men de var fortfarande ovilliga att göra något. Jag förklarade att kylan måste komma underifrån och att styrelsen borde undersöka ordentligt.

    När jag vid årskiftet 2007/2008 fortfarande inte fått mer hjälp än elementet kontaktade jag Miljönämnden. Miljönämnden tog sig an ärendet och kom för att mäta temperaturerna. Mätningen skedde i november månad och det kunde konstateras att temperaturerna i badrummet var för låga. Även i övriga lägenheten var det svalt. Miljönämnden ålade styrelsen att utföra egna undersökningar samt att åtgärda problemet. Styrelsen skickade då en utomstående konsult som också mätte temperaturerna och kom fram till samma resultat. Även byggingenjör var inblandad i undersökningarna men man lyckades inte komma fram till orsaken till problemet.

    Hösten 2009 lovade styrelsen att eldragen golvvärme skulle installeras på föreningens bekostnad. Under våren 2010 avskrev Miljönämnden ärendet då både de och jag litade på att golvvärmen snart skulle bli installerad. Men till dags dato har detta fortfarande inte skett!

    Styrelsen har kommit med diverse förklaringar varför inte detta gjorts (tex att de inte kunnat hitta firma som vill åtaga sig enstaka badrum mm). För ca 2 veckor sedan kom en rörmokare tillsammans med styrelens vice ordf för att kolla möjlighet att installera vattenburet element. Rörmokaren menade direkt att det inte finns varmvatten i badrummet som han kunde dra till ett element utan det skulle behöva dras från radiator i intilliggande sovrum. Han menade att det måste installeras ett el-element. Nu i veckan ska elektriker komma för att undersöka denna möjlighet.

    Det bör också nämnas att då det är så kallt i badrummet och ventilationen är bristfällig så bildas väldigt mycket kondens. Detta har medfört att takfärgen har spruckit och börjar lossna på flertal ställen.

    Nu är läget sådant att jag är i färd med att flytta och har anlitat mäklare för en månad sedan. Styrelsen är medveten om detta, jag har bett dem om ett skriftligt intyg till kommande köpare om att föreningen intygar fel i badrumets temperatur, samt att de bekostar installation av golvvärme om detta skulle behövas. Elementet hoppas jag blir installerat snart. Mäklaren tycker inte jag ska oroa mig för varken installation av element eller golvvärme, utan menar på att jag ju fyller i frågeförmulär där felet påpekas, och som köparen får ta del av när kontrakt skrivs. Jag tvivlar på att det är riktigt.

    Hur ska jag gå tillväga nu? Jag känner att jag inte kan sälja, utan att påtala felet. Samtidigt vill jag givetvis få ut maximalt pris för min bostadsrätt. Jag, mäklaren och målaren är av den åsikten att föreningen dessutom borde bekosta målning av badrumstaket. Jag har meddelat detta till styrelsens vice ordf men han svarar inte på detta heller.

    Jag har även, för ett par år sedan, föreslagit styrelsen att jag under de kallaste månaderna (dec-mars) borde få avdrag på min månadsavgift då, i princip, badrummet år så kallt att det inte går att vistas i utan att utgöra en hälsorisk. Det har inte styrelsen gått med på.

    Bör jag fundera på att skaffa advokat och stämma föreningen om de inte ens går med på att utfärda begärda intyg? Jag har verkligen ingen lust att starta en rättslig process. Det enda jag vill i detta läge är sälja min lägenhet på ett schysst och ärligt sätt samt att få ut maximalt pris. Jag vill inte lura den framtida köparen, men framförallt vill jag att styrelsen tar sitt ansvar och inte sopar allt under mattan.

    Tack så mycket i förhand för goda råd!

  127. Ett långt brev och en mycket seg och trist historia. Jag håller med om att du ska ha ett skriftligt intyg från styrelsen, att de känner till problemet och ska åtgärda det. Detta borde ju ha åtgärdats för länge sedan. Men det verkar som om både du och Miljönämnden släppte ärendet 2010? Finns det något skriftligt beslut från styrelsen 2010, att problemet skulle åtgärdas? Om inte, finns det väl Miljönämndens dokumentation, som bevis. Som jag ser det borde du ha rätt till ersättning för att problemet inte åtgärdades då. Men för det krävs det nog advokathjälp, och jag förstår att det kanske inte är så intressant om du nu är i färd med att flytta. Men det kanske är enda möjligheten, eftersom du är skyldig att upplysa spekulanterna om problemet, och utan intyg kan köpare uppleva din lägenhet som ett tveksamt köp.

  128. Linda skriver:

    Hej, vi bor längst upp i huset och har en terass där vattnet inte rinner av då golvet är felvinklat. Vem står för kostnaden som detta medför att lägga om lutningen? Tack på förhand!

  129. Ja, mitt spontana svar är att det ska föreningen åtgärda. Men det finns ett men, det kan i era stadgar finnas någon särskilt skrivet om just terrasser och balkonger, och då måste man rätta sig efter vad som står där.

  130. Christa Sandin skriver:

    Hej,
    jag bor i en bostadsrättsförening med härliga terrasser med stora blomlådor i betong, 7,0 m x 0,8. Nu vill föreningen att vi skall sanera dessa lådor, d.v.s, ta bort växter som har stora rötter, hänger över kanten och som är högre än 1,2 m. Tar man inte bort dessa vill föreningen anlita ett företag och debitera kostnaden på medlemmen. Föreningen har anlitat en hortonom för att titta över växtligheten och alla har fått ett brev om detta. Kan föreningen verkligen göra så?
    Tacksam för svar. Mvh Christa Sandin

  131. Tydligen tillhör terrassen och blomlådorna bostadsrätten, och då bör inte föreningen lägga sig i hur dessa sköts. Men om växtligheten påverkar fastigheten fysiskt negativt på något sätt, kan det kanske finnas skäl för föreningen att ingripa.

  132. Linnea skriver:

    Hej,
    Jag sitter i styrelsen i en brf. På vår årsstämma beslutades att föreningen ska byte fönster, något som vi i styrelsen har förberett (enligt beslut på föregående årsstämma) och planerar att genomföra i år. Röstningen för fönsterbytet resulterade i 9 röster för och en röst nedlagd.
    Jag undrar om en enskild medlem har rätt att ”vägra” fönsterbyte i sin egen bostadsrätt? Det har inte hänt än, men jag tyckte mig höra något sådant från personen som la ned sin röst på stämman.
    Krävs det mer än ett stämmobeslut för ett fönsterbyte?
    Tacksam för svar.
    Med vänliga hälsningar
    Linena

  133. Om fönsterbyte är tänkt att gå till som det brukar gå till, nämligen att föreningen betalar, och det inte står något alldeles särskilt annorlunda i era stadgar, då är det hela ett styrelsebeslut. Däremot inget fel att ta upp det på en stämma, för att förankra beslutet, men i princip är det ett styrelsebeslut. Och ingen kan hindra det, eller neka att få sina fönster bytta.

  134. Henrik skriver:

    Hej

    Har bott i min bostadsrätt i 3 år nu och märkte i veckan hur två kakelrader i badrummet har börjat bukta ut och fogen imellan har spruckit. Jag trodde då det var en fuktskada och anmälde detta till föreningen. De var å fuktmätte idag och kunde då konstatera att det ej var en fuktskada, utan att kakelplattorna hade släppt från väggen pga att de hade använt för torrt fix, så de hade aldrig riktigt suttit fast. Badrummet renoverades år 2000 i bostadsrättsföreningens regi då man bytte stammar, så det är ett tag sedan. Så kan jag hävda att detta är deras ansvar?

  135. Badrummet är i grunden ditt ansvar. Visserligen tog föreningen tillfälligt över detta ansvar i samband med stambytet, och efter det finns en viss garantitid. Men efter att denna garanti gått ut återgår ansvaret till bostadsinnehavaren. Antagligen har garantitiden gått ut i ditt fall, och därför måste du själv ta tag i och bekosta detta problem.

  136. Nisse skriver:

    Hej,

    Jag bor i en bostadsrätt, 4 tr upp mot gata. Mina fönster är utåtgående vilket gör att jag omöjligt kan tvätta dem. Definitivt inte de fall fönstret består av 3 stycken bredvid varandra liggande fönster. Är det en felkonstruktion eller varför monterar man utåtgående fönster?

    Mvh
    Fredrik

  137. Jag kan hålla med om att det inte verkar vettigt, men jag känner inte till de närmare omständigheterna varför det blivit så. Det borde vara fler som har samma problem som du, så ta upp frågan med styrelsen.

  138. Stoffe skriver:

    Hejsan, jag undrar vad det finns för regler för att installera en AC till en bostadsrätt?? finns där några generella regler som säger att man inte får det, eller är det upp till de olika bostadsrätterna??

  139. Det är upp till varje styrelse att godkänna eller avslå sådan begäran. En installation kräver ju någon form av ingrepp i fasad eller fönster, och sen finns det ju också ljudaspekten och det yttre utseendet att tänka på. Därför är det inte självklart att få installera ett sådant aggregat. Om det krävs någon form av bygglov är jag osäker på, men man måste kolla det.

  140. Lars skriver:

    Hej!

    Återigen en fråga om OVK. Hur ligger det till om en bostadsrättsinnehavare vägrar att åtgärda anmärkningar som uppkommit på en OVK, t.ex att skåp sitter framför ventilationen i köket? I vårt hus verkar det som om skåpen suttit där sedan huset byggdes?

  141. Ett knepigt fall. OVK och fastighetens ventilation är något som förenigen ansvarar för, och enskilda medlemmar får inte blockera eller förändra ventilationsanordningarna. Om det är så att skåpen satts dit ganska nyligen, då måste medlemmen ta bort eller flytta det på egen bekostnad, alternativt att föreningen gör det och skickar räkningen till medlemmen. Men om det är som du skriver, att skåpen verkar ha suttit där ”sedan huset byggdes”, då tycker jag att föreningen får ta på sig kostnaden för att flytta skåpen, eller på annat sätt frilägga ventilationskanalen.

  142. Marke skriver:

    Fråga om kostnadsfördelning vid fuktskada.
    Föreningens försäkring: utrivning, upptorkning, återställande fram till nytt betonggolv.
    Min bostadsrättsförsäkring: fuktspärr, kakel, klinker. Min självrisk 4 000, åldersavdrag 15 000.
    Jag privat: frivillig uppgradering av badrummet.

    Föreningens entreprenör bygger föreningens del.
    Kan jag, genom att anlita egen entreprenör för fuktspärr, uppsättning av kakel o klinker plus mina tilläggsåtgärder, skippa använda min försäkring? Och sålunda inte behöva betala 15 000 för åldersavdrag? För då kan jag använda ROT för hela arbetskostnaden. Samt att få ett GVK- certifierat jobb gjort (viktigt dokument för oss som ska sälja i höst).
    Tacksam för snabbt svar!

  143. Om jag förstår dig rätt vill du inte alls använda din bostadsrättsförsäkring utan ta kostnaden helt själv, eftersom du tror att det blir billigare? Men blir det det? Det är väl inget som hindrar att du beställer arbetet själv, på ditt vis, men ändå har rätt till ersättning från din försäkring? Åldersavdrag och självrisk är ju inget du betalar, det minskar bara den ersättning du har rätt att få.

  144. Patrick skriver:

    Hej

    Vid OVK anmärktes det på att köksfläkten har egen kanal till skorsten samt att det saknas allmän ventilation till kök.
    Enligt föreningen har vi självventilerande fläktar så jag förstår inte problemet.
    Jag bor i en vindsvåning och det verkar som att ingen ventilation är dragen till köket alls.
    Nu säger Riksbyggen som är förvaltare att det ligger på oss som bostadsrättsägare att åtgärda och betala.
    Stämmer det?

  145. Jag har också svårt att förstå den tekniska utformning i din lägenhet. Jag kan bara svara rent generellt: Det är fastighetsägaren som ansvarar för att det finns en fungerande ventilation, men har bostadsrättshavaren gjort egna lösningar kan det bli innehavaren själv som får rätta till problemet. Det kan också finnas regler i era stadgar som kan modifierar detta.

  146. Gabriel skriver:

    Hej. Jag har fått mögel på flera ställen i min lägenhet. Jag har en bostadsrätt. Ska min bostadsrättsförening stå för kostnader som besiktningsman? Om så är fallet finns det någon lagparagraf som styrkar min rätt. Med vänlig hälsning, Gabriel

  147. Det går inte att svara på eftersom det beror på hur och varför möglet har uppstått. Mitt förslag är att föreningen låter undersöka och besiktiga lägenheten, och utifrån resultatet så får föreningen ELLER du stå för saneringen, och besiktningskostnaden.

  148. Ann skriver:

    Hej!

    Slitage el åverkan på mitt brevinkast i min ytterdörr, är det jag som bostadsrättsinnehavare som står för kostaden för lagningen?

  149. Ja, det brukar ingå i innehavarens ansvarsområde. Undantag kan finnas i vissa föreningars stadgar, men det är mycket ovanligt.

  150. Jennie skriver:

    Hej!
    Jag sitter i en styrelsen för en brf med 28 lägenheter.
    En av medlemmarna vill motera in luftkonditionering. Agregatet ska stå på balkongen och blir därmed inte synligt från utsidan. Däremot vill hon ha tillstånd att borra ett hål genom väggen som är 6 cm stort och där själva slangen ska dras igenom. Fackmän ska sköta detta.
    Finns det någon anledning för styrelsen att neka detta?

  151. Nej, detta ingrepp är så obetydligt att det inte finns anledning att neka av just den anledningen. Problemet som jag ser det är ljudet från aggregatet som kan bli störande för grannarna. Detta måste kontrolleras först! En annan sak är att upprätta ett avtal med medlemmen där ansvar och framtida återställande regleras, och ansvar för hantering av ev. ljudstörningar.

  152. johan skriver:

    Hej, om somrarna blir min bostadsrättslägenhet, som ligger högt och med fönster bara i söderläge, väldigt varm. Det enda som skulle hjälpa för att få ner temperaturen är att installera luftkonditionering. Finns det regler för hur varmt det får vara i en lägenhet, och kan det falla på föreningen att bekosta en installation av AC?
    Med vänlig hälsning Johan

  153. Nya Folkhälsomyndigheten har rekommendationer om inomhusklimatet: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter/fohmfs-2014-17.pdf
    Socialstyrelsens råd var desamma, men mer utförliga (gäller fortfarande?):
    http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf
    Temperaturen bör t ex inte varaktigt överstiga 26 grader på sommaren. Man kan anmäla till miljöförvaltningen och be att en utredning görs, innebär att föreningen (styrelsen) måste göra den utredningen. Om det visar för höga värden (varaktigt) tror jag att det blir föreningen som måste vidta någon form av åtgärd. Därmed inte säkert att det måste bli luftkonditionering, det kan kanske finnas någon annan enklare lösning. Vill du då istället ha luftkonditionering, blir det nog en förhandlingsfråga mellan dig och styrelsen.

  154. Jo-Inge Anti skriver:

    Likhetsprincipen? 11 av 60 bostadsrätter har fått badrumsrenovering betald pga av att brf skulle få tillbaka fullgott försäkringsskydd,vad har vi för rättigheter/möjligheter vi andra som inte fått detta? I utskick vi fick informerades vi alla om att under en 10 års period skulle ALLA badrum bli renoverade nu har 10 år snart gått,men det är fortfarande bara dessa 11 som fått detta betalt + en boende som renoverade sitt badrum själv vid denna tidpunkt lämnade in sina kvitton för utgifterna och fick detta betalt av föreningen detta kan väl inte vara riktigt? Vad har jag/vi andra för rättigheter?

  155. Ja, visst ska alla behandlas lika, och alla ska få sina badrum renoverade. Har detta inte diskuterats på någon föreningsstämma? Då är det hög tid att göra det. Det borde vara lätt att få ett beslut om detta, eftersom ni är så många som blivit åsidosatta. Skriv en motion om detta, och se till att den blir utdelad till alla!

  156. Moa skriver:

    Hej, Jag har inåtgående fönster i min lgh där låset/handtaget har gått sönder vilket gör att jag inte kan stänga fönstret helt. Jag undrar om det är jag eller min bostadsrättsförening som står för kostnaderna av lagningen?
    Eftersom det är fönstret men räknas det som inre eller yttre?

    Mvh

    Moa

  157. Börja med att fråga styrelsen/ordföranden. Kontrollera också i stadgarna vad som står om fönster. Det troliga är att det ingår i ditt ansvarsområde, men många föreningar hjälper ändå till om det blir problem.

  158. Emma skriver:

    Hej,

    Köpte en bostadsrätt i maj 2014 och när jag flyttat in upptäckte jag att det inte finns el i taket. I sovrummet fanns vid privatvisningen en taklampa men trodde bara lampan behövde bytas ut. I elkontakten finns el men voltmätningen visar att det inte finns någon el i ”uttaget” i taket.
    Ledningar till kontakt i tak är dold dvs. dragen på något sätt i takstommen och vägg ner till en dimmerkontakt på vägg. Dimmern har också el.

    Vem är ansvarig för att lösa detta? Tycker att det nästan är omöjligt för mig att veta om det finns el i taket eller inte på en visning….

    Står även i lägenhetsbeskrivningen som jag fått av mäklaren att det finns golvvärme i badrummet. Det finns det inte… Vad gäller här?

    Tack så jättemycket för hjälpen!!

  159. När det gäller taklampan är jag nästa 100 på att det är dimmern som är sönder, det kan liksom inte bli fel någon annanstans. Och det får du fixa själv. Och även om det skulle vara något annat problem är det i regel du som får ordna det.
    Golvvärmen däremot måsta kollas: är det bara en säkringen som gått? eller är det något sönder i elslingorna? eller är mäklarbeskrivningen helt fel? I sistnämnda fallet har du blivit lurad och har rätt till prisnedsättning.

  160. Mimmi skriver:

    Hej!

    Vi har Sålt vår bostadsrätt och nu några månader senare hör köparen av sig och säger sig ha fått nån form av fuktskada i badrummet.
    Vi har aldrig haft några problem och totalrenoverade hela badrummet 2010 – allt fackmannamässigt utfört och ”vitt”

    Kan vi som säljare åka på någon kostnad för detta nu i efterhand ??

  161. Detta går inte att svara på, allt beror på omständigheterna och hur fuktskadan uppkommit. Om badrummet renoverades enligt alla konstens regler, och ni har rent samvete och inte känt till något problem, då borde ni inte behöva oroa er. Det är upp till köparen att bevisa att fuktskadan beror på någon dold brist i badrummet som funnits redan vid köptillfället. Skulle detta kunna bevisas kan man åberopa ”dolt fel”, och då, och endast då, kan ni bli ersättningsskyldiga.

  162. Johanna skriver:

    Hej Lennart,

    Jag har precis köpt en bostadsrätt där köket är renoverat av ägaren innan honom jag köpte av. Vid renoveringen tog den ägaren bort elementet (vattenburet) och satte dit elgolvvärme istället.

    Min fråga: Jag vill inte ha golvvärme i köket utan jag vill ha tillbaka elementet igen, då elementvärmen betalas av föreningen. Vem ska stå för elementet? Eftersom det är föreningen som äger elementen borde det ju inte vara jag som ska köpa det, för då ska ju jag egentligen ta med det om jag flyttar !?

    Med vänlig hälsning
    Johanna

  163. Eftersom du köpte bostadsrätten i befintligt skick, utan elementvärme i köket, så är det du själv som måste bekosta ett nytt element. Föreningen ska ju inte behöva ersätta något som monterats bort av en tidigare br-innehavare.
    Intressant är om tidigare innehavaren hade fått godkänt att montera bort elementet, sådant godkännande behövs i normala fall. Men det förändrar i praktiken inte din situation.

  164. Fiffe skriver:

    Hej.
    Köpte en bostadsrätt för 3 år sedan. Såg redan då att badrummet var gammalt och våtrumsfärgen i taket börjat flagna bort. Badrummet är byggt halvt i plastmatta och halvt i kakel. Har tagit upp med föreningen att det måste göras något eftersom det luktar väldigt illa i badrummet från väggar där plast mattan har släppt. På frågan om dom tänker göra något så har dom svarat att det isåfall kommer att ske när stammbyte sker. När jag då frågar om jag kan göra det själv svarar dom, ja, de kan du naturligtvis göra, ”MEN! när stambyte sker så kommer allt rivas och göras på vårt sätt”.
    Här om dagen när jag duschade så trillade fyra kakel plattor ihop och föll pang i badkaret. Vem ansvarar för vad här? Eller ska jag slänga in 20.000kr och sen stå och titta på när dom river ner mitt helt nya badrum?
    Tacksam för svar Mvh Fiffe

  165. Alltså, det är helt och hållet du själv som ska se till att ditt badrum är i gott skick, för det verkar det ju inte alls vara. Detta måste du göra något åt! Du måste renovera ditt badrum, det borde ha gjorts redan när du flyttade in.

    Sen frågan om stambyte: kommer det ske snart? Om fem år? Om tio år? Och hur kommer stambytet gå till? Kommer alla badrum behöva rivas, eller planeras någon mindre drastisk metod? Du måste försöka få ett svar på dessa frågor, och anpassa din renovering efter de svar du får. Du och föreningen måste hitta en lösning på detta tillsammans, det gäller alla som behöver renovera sitt badrum strax innan ett stambyte.

  166. Erik Gylfe skriver:

    Hej Lennart!
    Jag sitter i en bostadsförenings styrelse (BF ej BRF). Vi har olika uppfattning om ansvarsfrågan vid en vattenläcka. Läckan har orsakats genom att en tidigare bostadsinnehavare spikat i en vägg så att spiken gått rakt igenom en vattenledning (grenledning som bostadsinnehavaren ansvarar för). Efter några år har förmodligen korrosion gjort att vatten börjat läcka och skadat den berörda bostaden, trossbotten och underliggande bostad. Skadan har varit dold och inte kunnat upptäckas vid normal inspektion. Det som nu diskuteras är om bostadsinnehavaren skall debiteras för föreningens kostnader för avfuktning av trossbotten etc (dvs. föreningens ansvarsområde).

    Enligt stadgarna skall bostadsinnehavaren ersätta föreningen om skadan beror på bristande underhåll eller skadegörelse. Det står även att ”Bostadsinnehavaren är underhållspliktig vad gäller grenledningar, d.v.s. ledningar från stam till apparat” samt att ”Bostadsinnehavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon, som hör till hans hushåll, eller som gästar honom eller av annan, som han inrymt i lägenheten eller som där utfört arbete för hans räkning.”

    De som argumenterar för debitering menar att även om skadan vållats av den tidigare bostadsinnehavaren, så övertas ansvaret för vållande eller vårdslöshet av den nye innehavaren.

    De som argumenterar mot debitering menar att det inte finns stöd i stadgarna för att man skulle överta ansvar för en tidigare innehavares vållande eller vårdslöshet.

    Eftersom föreningens självrisk är mycket hög så får bostadsinnehavaren stå för hela kostnaden.

    Tacksam för synpunkter

  167. Ett mycket intressant fall. Som tur är finns det faktiskt ett utslag i Högsta Domstolen om ett liknande fall: lättläst artikel i tidningen Allt om bostadsrätt:

    Det väsentliga här är att skilja på ansvarsfrågan för underhållet (på röret), och ansvarsfrågan för det ev. vållandet (vattenskadan). Den nuvarande innehavaren har ett ansvar att själv stå för kostnaden att laga vattenröret (om man hårdrar era stadgar). Däremot har nuvarande innehavare inget ansvar för den vattenskada som orsakades, eftersom det inte var hen som orsakade skadan. Det är detta HD-domen klargör. Skadeståndsansvar kan inte ärvas eller övertas.
    Faktum är, att inte ens om förre ägaren bott kvar, är det säkert att denne hade kunnat hållas ansvarig. Det ska nämligen väldigt mycket till, det ska vara väldigt uppenbart, om man ska anses ”vållande” eller oaktsam. Det beror på, i det enskilda fallet, hur man ska bedöma det.

    Hur som helst, i detta fallet är det i alla fall föreningen som måste stå för all upptorkning och sanering, och lägenhetsinnehavaren som får ev. laga röret (och väggen). Att det är en Bostadsförening (UPA) tror jag inte förändrar något.

  168. Andreas skriver:

    Hej
    jag äger en bostadsrätt. I vårat sovrum så står sängen vid fönstret, under fönstret finns ett element och från fönstret är det kallras. Nu har vi upptäckt att det är mögel på väggen vid elementet och fuktigt. Vems ansvar är det att ta reda på vart möglet kommer ifrån? Skal jag som ägare stå för kostnaden el skall föreningen stå för det? Ivåra stadgar står det att vi ansvarar för ytskickt i lägenheten. Men som lekman vet man inte vart möglet kommer ifrån. Kan ju tänka sig att dålig ventilation har orsakat detta mem det kan likagärna vara dålig fasad. Vem står för bedömningen? Och det skall väl utföras utav en fackman?

    Mch Andreas.

  169. Sådana här gränsfall är alltid svåra att svara på utan att ha sett problemet med egna ögon. Men det låter ju som att det är något utifrånkommande om väggen är fuktig vid elementet. Och är väggen fuktig är det något som föreningen måste undersöka.

  170. Lotta skriver:

    Hej
    Jag undrar om jag kan få ersättning från vår BRF för skada på vår brevlåda samt vår ytter trappa som blev förstörd när de lade om plattor utanför vårt hus. Det var fler i föreningen som fick samma skador. Vi har påpekat detta till styrelsen men inget händer. Kan vi be om ersättning och göra det skriftligt?
    Tacksam för råd.

  171. Om något förstörts i samband med uh-arbeten så borde det rimligen ersättas av den som utförde arbetet. Men det måste vara styrelsen som driver detta åt er, eftersom det väl var föreningen som beställde uh-arbetet. Så ja, begär ersättning skriftligt, och lämna till styrelsen.

  172. Mimmi skriver:

    Hej! Vi bytte nyligen ut vår alliansfläkt i köket, som hänger ihop med ventilationen i badrummet. Installatören påpekade då att det lät ovanligt mycket om den fristående fläktmotorn (som är inbyggd bakom skåpen) och att den inte fungerar optimalt och bör bytas ut inom en snar framtid. Vems ansvar är det, då det handlar om icke-synlig ventilation undrar jag om det inte är föreningens ansvar? Tacksam för svar.

  173. Jag kan tyvärr inte svara på vem som ansvarar för denna fläktmotor bakom skåpen. Det beror på när den sattes dit, och av vem, och vad som står om detta i era stadgar. Tillsammans med styrelsen bör ni kunna reda ut detta.

  174. Rose-Marie skriver:

    En lång historia kort. När vi kom hem från semestern fick vi veta att vår granne…bor i parhus. Hade fukt och svartmögel i sitt vardagsrum. Vägg o golv in till oss. Vi hade oxå fått det. Så nu under 2 mån har vi levt i misär med hål i väggen in till grannen och upprivet golv. Vi har haft anticimex här och många turer. Efter mycket om och men fick min man hit en fuktspecialist. Det visar sig att vårt takfönster på ov är boven. Den första ägaren har byggt detta. Och har fått godkännande från föreningen. Men det visar sig att det är helt felbyggt utan tätningslistor och det fanns två stora hål under takplattorna. Detta har pågått under ca 12 års tid. Det har inte skett ngt underhåll sedan vi flyttade in för 7 år sedan. Föreningen menar att fönstret är vårt ansvar. Dock enligt vårt försäkringsbolag är det alltid föreningen. Föreningen betalar fram till ytskiktet. Vilket är korrekt i normalt fall. Men de har brustit på flera sätt tycker vi. Vi vill att de betalar vårt parkettgolv och våra nymålade väggar. Vi har inte fått några papper på detta fönster. De har besiktat och godkänt ett felaktigt fönster o inget underhåll har gjorts.

  175. Det här låter komplicerat, men det är det inte, det är faktiskt ett standardfall, och svaret är därför enkelt:
    Det har regnat in, fastigheten är skadad, och era golv mm är skadade. Ingen har direkt skuld i det hela, inte föreningen, och inte ni heller, eftersom ni inte med avsikt vållat det, och inte heller varit oaktsamma. Ni kanske har uh-ansvaret för fönstret, det kan jag inte avgöra, men ni kan inte hållas ansvarig för ett byggfel som en tidigare innehavare kanske orsakat, och som tydligen inte gått att upptäcka.
    Det hela måste klassas som en ”olyckshändelse”, och försäkringsbolaget har alltså rätt. Föreningen ska stå för reparation och sanering av fastighetens stomme, och ni får stå för era egna golv och målning. Var och en får alltså laga sitt. Enda oklarheten är fönstret på ovanvåningen, men om jag uppfattat det rätt är själva fönstret inte skadat, och då blir det föreningens ansvar att laga det som varit fel med montaget, även om en tidigare innehavare byggt det.
    Era resp. försäkringsbolag bidrar ekonomiskt, undantaget självrisken.

  176. Kalle skriver:

    Hej,

    Jag sitter i en komplicerad sits. Jag bor i en av Sveriges största BRFer med 350 bostadsrättslägenheter. När fastigheterna (byggda på 70-talet) ombildades 2010 lovades vi att renoveringar av de nedgångna badrummen skulle ingå köpesumman. För ett år sedan upptäckte jag mögel bakom väggen vid duschen vilket jag påtalat för styrelsen.

    Föreningen har i flera år hänvisat till konsulter som jobbar med upphandlingen och dess omfattning, men ingenting händer. Senast i mars 2014 skrevs det ett infoblad om att arbetet fortskrider men sedan dess har det varit tyst. Eftersom vi har 250 Mkr i långfristiga skulder är det inte så svårt att räkna ut att upphandlingen står still på grund av pengabrist. I samband med renoveringarna ska även alla stammar bytas, vilket gjort att föreningen också gått ut och sagt att tillstånd för badrumsrenoveringar inte kommer beviljas. Jag är orolig för min och min sons hälsa – jag vill ha ett fräscht badrum! Egentligen vill jag sälja och flytta från problemen, men hur säljer man en lägenhet med mögel i badrummet. Det är inte schyst mot den framtida ägaren heller.

    Har ni några tankar? Jag börjar känna mig maktlös.

    Hälsningar,
    Kalle

  177. Ja, det är verkligen ett besvärligt läge, och jag har tyvärr inga enkla svar. Det här är något som måste lösas inom föreningen, det är styrelsens ansvar att driva på arbetet så att badrummen och stambytet blir genomfört. Tydligen görs inte detta på ett tillräckligt beslutsamt sätt, och en möjlighet är då att försöka byta ut styrelsen. Men då krävs det förstås en majoritet som tycker på det sättet.
    En annan möjlighet skulle kunna vara att vända sig till miljöförvaltningen och klaga, och kanske utverka ett föreläggande till föreningen, och på så sätt påskynda processen.
    En annan idé är att träffa en överenskommelse med styrelsen att du får renovera ditt badrum nu, och att då även byta tillhörande stamledningar, och att du ersätts av föreningen för de kostnader som föreningen skulle stått för. Sådana ”partiella stambyten” har tillämpats med framgång på andra håll.

  178. Alfred skriver:

    Hej,

    Vi har nyligen köpt en BR i ett äldre hus, och från diskhon kommer ljudliga kluckanden. Inte efter att man spolat vatten själv i lgh, utan lite då och då under alla tider på dygnet. Har förstått att det kan vara tecken på att avloppet håller på att sättas igen. Men eftersom det inte sker efter att vi själva spolat utan helt slumpmässigt undrar vi ”var” felet kam tänkas ligga. Bör man undersöka det själv eller kontakta fastighetsskötaren? Om det visar sig vara något som vi måste åtgärdas, då bör vi kunna kräva avdrag i köpeskillingen från säljaren väl?

  179. Ja, det är troligen någon förträngning (igensättning) i stamledningen. Något som alltså föreningen bör undersöka. Troligen behöver stammarna spolas.

  180. Stig Ekman skriver:

    Hej
    Vill byta ut min ytterdörr och bekosta den själv (enl. stadgarna).
    Dom dörrar som finns börjar ha gjort sitt, dörrarna är utan fönster och pga. att det blir mörkt i hallen vill jag sätta in en dörr med fönster.
    Måste styrelsen ge sitt tillstånd till detta?
    H/Stig

  181. Nej, du behöver inget tillstånd. Men du måste försäkra dig om att den nya dörren uppfyller krav på brandsäkerhet, och utseendet måste harmoniera med övriga dörrar. Just därför bör då rådgöra med styrelsen.

  182. Johan skriver:

    Hej,

    Vi planerar att ha en inneboende i vår lägenhet och i samband med detta har vi därför byggt upp en liten gips/lättvägg med en dörr i, i vår hall, så att personen som skall hyra får en separat del. När man kommer in i vår entrèdörr så blir det mao en liten gemensam hall på ca 1 kvm2, där vi har en dörr rätt in till höger och uthyrningsdelen har en egen dörr ca 1,5 meter rakt fram.

    I varje fall, vår ordförande kom av en händelse förbi häromdagen och noterade den nya dörren vi byggt i hallen. Han tyckte dettta såg ”märkligt ut” och propsade på att vi borde ta bort denna dörr/lättvägg.

    Har ordföranden någon laglig rätt till detta? Det är som sagt en liten vägg på ca 1,30 meters bredd, som inte får någon som helst negativ effekt på fastigheten i övrigt. Och, om vi framöver väljer att flytta är det minimalt jobb att ta bort denna dörr/vägg och återställa. Om vi vill ha en dörr är det väl vår ensak?

    Tacksam för kommenar på detta!

  183. Att sätta upp nya väggar och dörrar inne i sin lägenhet är i princip alltid tillåtet och kräver inget speciellt tillstånd eller godkännande, bara man ser till att befintliga system som värme och ventilation fungerar.
    I ditt fall kan alltså ordföranden inte hindra dig, även om det kan tyckas vara en ”märklig” ombyggnad.

  184. Hampus skriver:

    Hej,
    jag bor i en bostadsrätt där det ständigt är undertryck. Man får ta i om man ska öppna dörren och om man har fönster lite öppna stängs dessa om man öppnar tex dörren. På grund av det har det hänt flera gånger att avloppsvatten kommit upp från toaletten och täckt badrums- och hallgolvet.

    Undertrycket i lägenheten är mätt till 25 Pa.

    Är detta ett problem som bostadsföreningen borde hjälpa oss med? Har frågat om det tidigare men de har bara sagt att det inte finns något de kan göra.

    Tack och god jul.
    Mvh
    Hampus

  185. Det här tycker jag styrelsen ska hjälpa till med. Orsaken till undertrycket måste ju vara att det råder stor obalans mellan tilluft och frånluft (utsuget). Mer kan jag inte säga utan att veta vilken typ av ventilationssystem ni har.

  186. Andreas skriver:

    Hej, en snabb fråga, har problem med ventilationen i min bostatsrätt, föreningen säger att det ska vara självdrag, men det finns inget drag över huvudtaget, har kondens på insidan av varje fönster på morgonen när vi vaknar. Är det föreningen eller vi själva som ska stå för att ventilationen fungerar?

  187. I princip har föreningen ansvar för ventilationen. Men när det gäller självdrag, är det i regel inte styrelsens problem. Om självdraget inte fungerar beror det i 9 fall av 10 på att tilluften (ventilationshålen i väggarna) är igensatta eller övertapetserade av innehavarna själva. Kolla alltså det först. I det 10:e fallet är draget i frånluften (ovanför spis och i badrum) igensatt eller dåligt. Eller har tilluften murats igen på utsidan. I bägge fallen måste styrelsen åtgärda detta.

  188. OBS! OBS! OBS! OBS! OBS!

    Vi har svårt att hinna svara på fler frågor i detta ämne.

    Du hittar kanske svaret i någon av tidigare ställda frågor.

    Med vänlig hälsning
    Borättupplysning.se

  189. Thore Hult skriver:

    Vi äger en lägenhet i Karlshamn i föreningen Riksbyggen
    Vår granne har bytt lås i sina dörrar för att föreningen gått in olovligt.
    Jag tänker göra detsamma för vi vill inte ha att någon okänd kommer
    in i vår lägenhet eftersom vi har ofta liggande framme viktiga saker.
    Lagen om hemfridsbrott som det står i europakommissionen är väl fortfarande aktuell?
    Hälsningar Thore & Gudrun Hult

  190. För det första är det idag ovanligt att det finns huvudnycklar i en bostadsrättsförening, men finns tydligen kvar i er förening.
    För det andra får INGEN gå in i er lägenhet utan er tillåtelse och er medverkan, det är som ni själv säger ett hemfridsbrott. Visserligen har föreningen en rättighet enligt bostadsrättslagen att kunna komma in i alla lägenheter t ex för inspektion, men detta får bara ske efter överenskommelse. Detta bör ni ta upp med er styrelse, eller kanske skriva en motion om till föreningsstämman.
    Den enklaste lösningen för er egen del, som ni själva är inne på, är att byta lås, eller åtminstone cylinder. Eller ha ett eget kompletterande säkerhetslås. Detta har ni all rätt att göra.

  191. Caroline skriver:

    Hej, bor i en källarlägenhet. Det är en tydlig lukt av mögel/fukt i lägenheten som sätter sig i kläder osv. Tog kontakt med Brf ang detta och fick till svar att jag själv fick anlita fuktutredning, och om det visade sig vara något de hade ansvar över skulle de ta det. Det visar sig att pga hur det byggdes på 50-60-talet så har det lett till att det blivit fukt/mögel under golvet i hela lägenheten. Byggt direkt på betongplattan och alldeles för tätt osv. Helt enkelt felet sitter i fastigheten och inte pga en vattenskada. Efter detta som jag betalat själv så hänvisar brfen till stadgarna där det står att Väggar, tak, golv samt underliggande fuktisolerande skikt är bostadsrättsägaren ansvar. Detta kan ju omöjligt vara mitt ansvar då det sitter i fastigheten och inte beror på något som jag har gjort? Enligt fuktutredningen så är det inte mitt ansvar utan ett fel som sitter i fastigheten. Vad gäller? Mvh Caroline

  192. Du har helt rätt, detta är ett problem som bostadsrättsföreningen skall åtgärda. Det som står i stadgarna om ”Väggar, tak och golv” syftar på de inre ytskikten, alltså typ tapeter, takfärg och golvbeläggning. ”Fuktisolerande skikt” syftar på badrummets tätskikt. Själva husstommen och grunden tillhör alltid föreningens ansvar.

  193. Isa Lundgren skriver:

    Hej!

    Jag är med i styrelsen för en bostadsrättsföreningen och vi har problem med värmen i ett stort antal av lägenheterna.

    Som jag förstått det av denna sida och även andra sidor på nätet är att det är föreningens ansvar att säkerställa att det är rimlig värme i lägenheterna(har för mig att det inte får vara under 18 grader oavsett årstid).

    Sedan 2012 har vi en ny undercentral vilket gjort det något bättre, men det är inte optimalt. Alla element fick även 2012 nya ventiler och luftades.

    Vad är egentligen vårt ansvar? Vad gäller om elementen fungerar, men det ändå inte är 18 grader i lägenheterna? Kan det vara så att föreningen behöver stå för kostnaden för inköp av extra elelement? Finns det något annat vi kan göra?

    Tacksam för svar! Stort tack på förhand!

    /Isa

  194. Ja, om det är föreningen som står för husets uppvärmning, så är det föreningens ansvar att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt.
    I mina öron låter det som att det helt enkelt är för låga inställningar i undercentralen och på era element (radiatorer). Men det kanske inte är så enkelt, det kan finnas andra orsaker också, t ex dålig husisolering, otäta fönster, otillräcklig fjärrvärmeförsörjning, etc.

    Att sätta in extra element är ingen långsiktig lösning, men kan ibland behövas för att lösa ett akut problem.

    Mitt råd är att ni ska kontakta minst 2 konsulter som, oberoende av varandra, gör en utredning om er värmeförsörjning, och kommer med förslag på lösningar.

    Angående värmen i lägenheter finns det statliga rekommendationer:
    Nya Folkhälsomyndigheten har rekommendationer om inomhusklimatet: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter/fohmfs-2014-17.pdf
    Socialstyrelsens råd var desamma, men mer utförliga (gäller fortfarande?):
    http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf

    För vår del anser vi att innetemperaturen bör vara 21-22 grader.

  195. Isa Lundgren skriver:

    Hej igen!

    Tack för bra och tydligt svar!

    En annan fråga… Vi har problem med en bostadsrättsinnehavare där de fått problem med en vattenskada. Det har, vid en utredning/besiktning, framkommit att vattenskadorna beror på att det varit hål i plastmattan på golvet (det har varit en tydlig lagning precis vid golvbrunnen). Golvbrunnen är tydligen, enligt de nya direktiven, felaktigt placerad. Badrummet är mer än 15 år gammalt.

    Enligt vårt försäkringsbolag menar det att det är vi som ska stå för all kostnad, förutom återställning av ytskiktet (ny platsmatta osv).

    Kan det verkligen stämma?

    Tack på förhand!

    /Isa

  196. Ja, uppstår det en vattenskada brukar det bli föreningen och föreningens försäkringsbolag som får betala. Den enskilda medlemmen kan bara ställas till svars om det förekommit ett (medvetet) vållande eller (grov) oaktsamhet, vilket det sällan är. En lagning, även om den är ”tydlig”, är inte tillräckligt. Inte heller en felaktigt placerad golvbrunn för 15 år sedan.

    Nya ytskikt, vilket ibland är den största kostnaden, faller dock alltid på lägenhetsinnehavaren (medlemmen).

  197. Monika skriver:

    Hej! Bor i en bostadsrätt och är även med i styrelsen(liten förening med end 4 lgh) vi bor på bottenplan, där en tillbyggnad av ett uterum byggts till av förra ägaren, ca 1991. I bostadsytan vi bor på räknas inte uterummet som tillhörande boyta. Nu har vi upptäck att det regnar in på flera ställen runt ett fönster och längs med taket på uterummet. vem bör vi kontakta? föreningens försäkring eller hemförsäkring? vem står för kostnaderna? vi eller föreningen? Föreningen vet jag är utanpå och vi innanför, men när det är ett uterum vi inte ”betalar för”? tacksam för svar!

  198. Det här kan nog bli ett knivigt fall om man inte kommer överens. För min egen del tycker jag att denna tillbyggnad är något som ni själva måste ta ansvar för. Men det är inte säkert att ert försäkringsbolag anser att de ska betala, eftersom tillbyggnaden inte tillhör, eller ingår, i själva bostadsrätten. Frågan är också om denna tillbyggnad är godkänd av styrelsen, dvs finns det något avtal kring det hela? Här måste man vara efterklok och säga att sådana frågor bör regleras INNAN man gör sådana här tillbyggnader. Man kan inte tvinga föreningen att betala, för styrelsen kan ju bara säga ”vi river, istället för att laga”. Om det inte finns något avtal.

  199. Carina skriver:

    Hej,
    VI köpte en lägenhet för 4 år sedan och det visar sig nu att det är vattenläckage i köket. Köket renoverades av förra ägaren.
    Vem ansvar är det? Mitt eller kan jag gå tillbaka till gamla ägaren av lägenheten?

  200. Frågan är omöjlig att svar på utifrån den knapphändiga beskrivningen. Ansvaret kan ligga på dig, på föreningen, eller på förre innehavaren, beroende på omständigheterna. Men troligast är att det är en ren “olyckshändelse” som ingen kan hållas direkt ansvarig för. Du och föreningen får tillsammans bekosta reparationen, utifrån var och ens ansvarsområde.

  201. Stefan skriver:

    Hej,

    Jag köpte en br i somras och flyttade in i september.
    Strax innan jul tapetserade jag väggen inne i vardagsrummet och allt var bra.
    Men, i och med borttag och byte av en sockeln upptäckte jag nu i helgen en mögeldoft och sedermera äv. mögelutslag under de gamla tapeterna som även är täckta av en sk. renoveringsduk som satts dit vid totalrenoveringen av fastigheten 2010.
    Stället där mögelutslagen finns är på väggen in emot badrummet och då närmare bestämt vid duschutrymmet.

    Min tanke är att det troligen är gamla fuktskador genom väggen från badrummet som fanns redan innan renoveringen 2010 och att dessa, medvetet eller omedvetet täckts över av den firma som gjorde renoveringen.

    Mina frågor:
    * Är detta något jag måste ta upp med brf-styrelsen?
    * Får jag laga detta själv eller måste en firma göra det?
    * Räknas det som dolda fel och kan/ska jag vända mig till säljaren/mäklaren?
    * Måste hela badrummet göras om eller är det ”bara” min nyrenoverade vägg som måste göras om och vem betalar isf det?

    Tacksam för alla svar jag kan få. :))

  202. Jag kan inte ge några definitiva svar, men preliminärt vill jag svar så här på dina fyra frågor:
    * Du behöver inte ta upp det med styrelsen.
    * Du kan troligen laga (sanera) det själv.
    * Jag tror inte det kan räknas som dolt fel.
    * Beror på hur väggen är konstruerad, och om det är en aktiv fuktskada eller bara ”gammalt” mögel. Du får bekosta det själv.

  203. Alex skriver:

    Hej,
    Har tidigare sålt en lägenhet för 4 månader sedan där nu i efterhand personen påstår att det är väldigt lyhörd trotts att fastigheten är väldigt gammal samt att dom enda renoveringar som jag har gjort är att flyttat köket som var ett gammalt trinettkök med gas spis till vardagsrummet och byggt om lägenheten till en mini 2:a. Alltså har inga renoveringar gjorts på några bärande väggar utan planlösningen är original. Personen påstår då att det är väldigt lyhört och att personen har svårt att sova och vill nu 4 månader senare häva köpet eller att jag ska bekosta någon form av renovering, vad nu det skulle kunna vara för att hon inte ska höra grannar ovanför. Detta låter helt befängt för mig då det är en lägenhet i stockholms innerstad och även i min nya bostad hör jag mina grannar både över och under mig när dom exempelvis går på toa i och med att det är gamla hus. Har hon rätt att göra så, redan kollat med en jurist som skrattade lite lätt åt mig att jag ens tog upp det men vill dubbelkolla då jag känner mig nästan kränkt. Jag och min sambo bodde i den lägenheten i 1.5 år och upplevde aldrig några sådana problem och skulle vi göra det har det logiskt sätt inte att göra med renoveringen då inga väggar har rörts utan att det är en gammal fastighet precis som jag bor i nu idag

  204. Du har helt rätt, detta ska du inte behöva bry dig om. Att det kan vara lyhört i många lägenheter är helt ”normalt” och inget som kan anses vara ”fel”, och framför allt inget som du ska behöva ta ansvar för. Upplevd lyhördhet är dessutom mycket relativt och personligt, och beror mycket på vilka grannar man har, och i framtiden får.
    För den som flyttar till en ny (eller gammal) lägenhet och uppleverer lyhördhet finns i regel ingen annan lösning än att försöka hitta ett annat (tystare) boende, med tystare grannar.

  205. Emelie skriver:

    Hej!

    Jag har köpt en bostadsrätt med inflytt nu i februari. Säljaren har meddelat att OVK-besiktningen inte har blivit godkänd. Tydligen är motorn i köksfläkten för stark så att os kan komma in i andra lägenheter. Inspektörens lösning var att leda om fläkten ut ur skåpet i ett spjäll. Ovanför detta spjäll skulle man sätta in ytterligare ett spjäll, varifrån luften skulle ledas ut ur lägenheten. Inne i skåpet ska man även sätta in ett kolfilter. En liten ombyggnation skulle således krävas. Något som enligt säljaren skulle kosta ca 500 kr. Jag antar att man även skulle kunna sätta in en svagare fläkt. Säljaren frågar mig hur jag vill göra, då det är ”mitt” kök.

    Min fråga är vem som är ekonomiskt ansvarig för detta? Att det inte är föreningen har jag förstått. Men borde det inte vara säljarens ansvar att åtgärda detta? Som om diskmaskinen skulle gå sönder innan inflytt till exempel.

    Tacksam för hjälp!

  206. Du har rätt i att detta normalt sett inte är föreningens ansvar, då en felaktig köksfläkt har monterats in av en tidigare ägare. Detta får du och säljaren helt enkelt göra upp om, men i mina ögon ska säljaren rätta till felet, och bekosta det.

  207. Araim skriver:

    Vi har nyligen köpt och flyttat in i en äldre lägenhet. Föregående ägare hade renoverat allt förutom badrummet, som har en hel del år bakom sig. Toalettstolen är gammal, åtminstone 12 år. Vi har upptäckt att den läcker, inte bara från den inre ringen utan även ovanpå från cisternlocket. Antar att packning och dylikt är gammalt, men om det förhåller sig så att hela toalettstolen är dålig och måste bytas ut, kan detta räknas som ett dolt fel som förre ägaren kan avkrävas ett avdrag för (kostnad för att installera ny toalettstol och mellanskillnaden för att köpa en ny toalettstol visavi den äldre toalettstolens värde)? Det gick knappast att upptäcka på en visning – vi öppnade givetvis och kontrollerade, men kunde inte se att toalettstolen läckte någonstans då, ens vid en spolning. Med tanke på att det beror på toalettstolens ålder bör det dock vara ett ”fel” som funnits i lägenheten redan innan vi flyttat in?

  208. Nu kan en toalettstol iofs bli mycket äldre än 12 år, men köper man en lägenhet med ett badrum som inte är nyrenoverat kan man inte förvänta sig att allt är i felfritt skick. Så oavsett om detta fel fanns där innan eller efter ni flyttade in så får ni själva bekosta detta.

  209. Mattias skriver:

    Hej.

    Jag har en fråga om bostadsrättstillägget på hemförsäkringen. I ett bolag jag har varit i kontakt med får man välja värdet på detta själv (andra har ca 500k), men när jag ska välja själv (mellan 175-890K) vad är det jag ska värdera då? Alltså vad ska värdet täcka?
    Jag har en vinds-2a med stor balkong i centrala Stockholm. Är det tanken att det ska täcka tapeter och golv, eller även balkongrenovering?

    Mattias

  210. Försäkringens bostadsrättstillägg ska täcka skador som uppkommer t ex på grund av översvämning eller annan vattenskada, det är den mest typiska skadan. Alltså nya golv, nytt badrum, nya kökssnickerier. Så räkna på dom tre sakerna.
    Balkongen är i normala fall inte ditt ansvarsområde (men det finns undantag). Oavsett vilket kan det sällan uppstå ersättningsbara försäkringsskador på en balkong.

  211. Ulrika skriver:

    Hej!
    Jag har problem med att det dragit in en hemsk lukt från källaren i mitt sovrum. Det var under en period i höstas som det luktade fruktansvärt där nere men ingen kunde hitta vad problemet var. Det kunde variera i styrka från dag till dag.
    Jag är däremot övertygad om att det är från krypgrunden då jag känner igen lukten från huset intill då jag går förbi ventilationen från deras krypgrund.

    Problemet är alltså att det drar in i mitt sovrum & luktar fortfarande lite unket. Det drar mellan golv och list och även (såklart) där det saknas lister runt min garderob. Detta pga att tidigare hyresgäst (det är en ombildning) tagit bort garderoben.
    Det är också draget en elkabel från källaren med ett ganska stort plaströr runt sej, som kommer upp i mitt sovrum. Det drar via plaströret också. Vet inte varför det är draget så men jag har sett i källaren att det finns många sådana rör.

    Nu har i alla fall den som föreningen lejer till att sköta fastigheten, skickat en räkning till mej för att han tätat runt min garderob och därmed också fått flytta på garderoben under jobbet. Räkningen kommer tre månader efter utfört arbete som heller inte är fullgott då det fortfarande drar in. Ingen har upplyst mej om att jag skulle komma bli debiterad för detta.

    Föreningen menar på att det är mitt jobb att täta och se till att det inte kommer in lukt i min lägenhet och att jag ska betala för det. Jag menar på att det är fastigheten i sej som brister och de ska inte vara otätt till min lägenhet. De har också försökt att täta i källaren men inte lyckats.

    Jag antar att problemet kommer att komma tillbaka i höst om inget görs för att åtgärda. Odören är så illa att jag inte kunde sova i mitt sovrum när det var som värst.

    Jag undrar också om det är ”lagligt” att det är otätt? Om det börjar brinna drar ju gaserna direkt in i mitt sovrum. Måste det inte röktätas?

    Vem är det som ska göra vad här egentligen och vem skall stå för kostnaderna?

    Tack på förhand.
    Vänligen Ulrika

  212. Jag tycker att det självklart ska vara tätt ner mot krypgrund/källare, och är det inte det ska föreningen se till att det blir så. Det är mitt enkla och raka svar.

  213. Emma skriver:

    Hej,
    Vi har efter många om och men och lång tid fått vårat badrum renoverat. Renoveringen gick på föreningens försäkring. Orsaken till att badrummet behövde renoveras var att en rörgenomföring genom vägg kom in i våtzon 1 och där var det inte tätt så det hade kommit in fukt i väggen. Vattenavstängningen satt på insidan av badrummet, i våtzon 1.
    När badrummet renoverades var rörmokaren tvungen att dra om rören då enligt gällande regler och säker vatten inte någon rörgenomföring i vägg får förekomma i våtzon 1.
    Fakturan för omdragningen av rör fick föreningen som nu har motsatt sig till att betala denna. Föreningen hävdar att vi själva får stå för omdragning av rör/vattenledningar. Vi hävdar att det är föreningens ansvar då vattenavstängningen satt på insidan badrummet och i stadgarna får jag det till att det är föreningens ansvar fram till avstängningen.
    Vem har rätt?

  214. Det är svårt för mig att avgöra vem som ansvarar för vad i just en sådan här frågor, det finns många gränsfall, och kan bedömas olika beroende på exakt hur stadgarna är formulerade.
    Men ni säger att badrummet renoverades på föreningens försäkring? Det är ovanligt, men tyder på att detta varit ett fall där föreningen ansvarade för rördragningen. Och då ska föreningen naturligtvis bekosta de nya rören också, tycker jag.

  215. Annie skriver:

    Hej, idag fick jag och min sambo nycklarna till våran nya bostadslägenhet i Stockholms stad. Så fort vi gick in i vår nyinköpta lägenhet så känner vi plötsligt en väldigt obehagligt unken lukt i ett av de två sovrummen. Vid närmare titt så är det så är det en stor ventil av något slag från ena väggen (som går ut med trapphuset) som stanken kommer från, ventilen satt inte ens fast ordentligt utan satt dit tejpad underifrån så när jag nuddade den så föll den i golvet och vi kunde då se in bakom den tunna väggen där stanken kom ifrån. Det såg ut att vara en massa avföring från råttor bakom väggen och lukten var väldigt obehaglig, luktade gammalt och unket. Jag ringde mäklaren och berättade vår situation och han hade inte fått någon information från säljarna att de hade kännt någon obehagligt lukt. Så mäklaren ska nu återkomma till oss under morgondagen. allt det roliga med att ha köpt en ny lägenhet försvann för oss på bara några minuter. Kan ju även tillägga att säljaren under tillträdelsedagen berättade i all hast för oss att de kännt av en slags lukt i just de rummet och att de har använt sig av doftpåsar.

    Hur ska vi gå tillväga tycker du?
    tacksam för svar från dig!

  216. Fråga först styrelsen om ventilen har någon funktion. Beroende på hur allvarliga föroreningarna är, begär att föreningen sanerar väggen. Mura/spika igen ventilen.
    Jag tro inte detta kan klassas som något dold fel, eller att ni kan få någon ersättning. Ventilen var väl fullt synlig, och kunde ha inspekterats före köpet, och det här med lukter är väldigt relativt.

  217. Alexander skriver:

    Hej. Jag bor i en bostadsrätt vars tidigare garderob byggts om till ett duschrum. Detta gjordes innan jag köpte lägenheten. Jag har upptäckt flertalet brister i planeringen då detta gjordes, bla att ångan från duschen pressas ut i hallen, som inte är behandlad med våteumsfärg osv.. vidare så har jag haft en fukttekniker där som konstaterat att golvet är fuktskadat och behöver brytas upp. Min fråga är vart detta ansvar ligger. Hos mig, som bor i lägenheten eller föreningen som tidigare ansvarat för konstruktionen av duschen? Mvh

  218. Besvärligt läge, du säger att föreningen ansvarat för konstruktionen? Jag tror att oavsett bakgrund och vem som byggt eller konstruerat duschen så blir det nog du som får åtgärda de problem och brister som kan finnas. Möjligen kan det finnas något i historiken som gör att du kan lägga ansvaret på någon annan. Men troligen inte.

  219. Jonas skriver:

    Hej. Vår styrelse har beslutat att installera en temp.givare en ”Ecoguard” som den heter! Vi fick ingen annan information än att hantverkare skulle ha tillträde till lägenheten för montering! När hanteverkaren kom och monterade så placerades den mitt på en vägg i höjd 1800mm! Jag frågade styrelsen om varför den placerades där och de sa att det var bästa placering för temp.givaren! Jag frågade även hur jag skall göra om jag vill tapetsera om min hall och då får jag till svar att jag får skära tapeten och om jag tar ner temp.givaren under tapetsering så är det mitt ansvar att systemet skall fungera!

    Min fråga, får de verkligen placera vad de vill hur de vill på mina väggar? Måste vi finna oss i att ha denna placerad där?

    Mvh / Jonas

  220. Ja, om givaren ingår i föreningens värmesystem får den placeras precis var som helst där styrelsen tycker det är lämpligt. Däremot borde det ske viss samverkan med medlemmarna, och kanske kunde man hittat en lika bra placering som inte var så ”mitt i väg(g)en”. Klumpigt och okänsligt hanterat från styrelsens/installatörens sida, enligt min mening.

  221. Jonas skriver:

    Hej igen, tack för ditt svar!

    Givaren skall samla in värmedata trådlöst från varje lägenhet för att man senare skall kunnna anpassa värmesystemet efter behov! Den skall inte styra andra komponenter i värmesystemet utan bara samla in fakta!

    Mvh Jonas

  222. Jonas skriver:

    Hej,

    Idag 5/2-15 fick jag en ny porttelefon installerad i min lägenhet, och det ser rent ut sagt förjävligt ut runt den nya, väggen är förstörd med andra ord och detta måste spacklas & målas om.

    När jag påpekar detta för styrelsen påstår de att det är mitt problem och inte deras jag har ju fått en ny porttelefon så de har gjort sitt.

    För att förtydliga så var det obligatoriskt med en ny porttelefon och inget aktivt val jag kunde göra.

    Tack på förhand

    //Jonas

  223. När det behöver göras ingrepp i eller installeras något inne i lägenheterna ska det naturligtvis göras med minsta möjliga åverkan, och bra hantverkare brukar försöka återställa om det är möjligt. Men det kan ändå bli vissa kvarstående skador, på tapeter, på målning, etc, och att återställa detta ”ytskikt” är den enskilde lägenhetsinnehavarens ansvar.

  224. Sacha skriver:

    Hej!

    Jag har läst dina tidigare tre svar (2013-10-06, 2014-01-16 och 2014-11-17) angående vems ansvaret är för ventilationen i bostadsrättsföreningar. I ditt sista svar säger du: ”Beror på när den (fläktmotorn) sattes dit, och av vem, och vad som står i stadgarna”.

    I den brf där jag bor har vi nu ett större problem när det gäller de ventilationssystem som tjänar varje enskild lägenhet. Ventilationssystemen är slutna system som sitter i lägenhetsväggarna och som drivs av en till-/frånluftsfläkt (av märket Flexit luftbehandlingsaggregat), installerad ovanför varje köksfläkt. För närvarande har ca 1/3 av lägenhetsbeståndet fått nedslag efter senaste omgången av filterbyten i höstas. Styrelsen kräver nu att varje enskild bostadsrättsinnehavare ska stå för allt underhåll och reparationer av dessa aggregat. Styrelsen har hänvisat dessa medlemmar att vända sig till sina försäkringsbolag.

    Föreningen bytte ut samtliga lägenheters ventilationssystem med tillhörande fläktar mellan åren 2007 – 2009 (stor förening, så det tog tid). De lägenheter som först fick nya system har en äldre modell av Flexit. Allt underhåll och alla reparationer därefter av fläktarna, som visade sig ständigt gå sönder både de av nyare som äldre modell, har föreningen bekostat fram till och med sommaren 2014.

    Flera medlemmars försäkringsbolag (fler än ett bolag) anser att detta ventilationssystem är föreningens ansvar som fastighetsägare och har därför nekat medlemmarna ersättning. Så har även mitt försäkringsbolag lämnat svar om, efter att även granskat föreningens stadgar och exakt vilken typ av ventilationssystem det är frågan om. Försäkringsbolaget har även i sin bedömning tagit hänsyn till att vår bostadsrättförening består av både flerbostadshus och småhus, något som de dock bedömer är irrelevant då ventilationssystemet är att likställas med fastighetsmaskin, oavsett om det tjänar en eller flera lägenheter. Mitt försäkringsbolag anser att det är frågan om ett oriktigt utvidgande av underhållsansvar för bostadsrättsinnehavarna och att styrelsens samt HSBs tolkning av föreningens stadgar är felaktigt.

    Mitt försäkringsbolag anser att eftersom denna typ av ventilationssystem är att klassas som en fastighetsmaskin, så faller allt underhålls- och reparationsansvar på fastighetsägaren (bostadsrättsföreningen). Det är också dennes försäkring som skall utnyttjas, inte den enskilde bostadsrättsinnehavarens.

    Det intressanta är att jag och bostadsrättsföreningen har samma försäkringsbolag. De handläggare på försäkringsbolaget som jag tillslut blev hänvisade till att tala och kommunicerat via mejl med, är skaderegleringsspecialister på den enhet som ansvarar för fastighetsbolagsförsäkringar. Det är hela den enhetens bedömning som ligger till grund för deras utlåtande i mitt försäkringsärende, och därför inte enbart en enskild handläggares uppfattning.

    Till årsstämman i januari hade flera medlemmar motionerat om ventilationssystemet. Styrelsen, HSB-representanten och HSB-förvaltaren hävdar att det klart och tydligt framgår i stadgarna att ventilationssystemet med tillhörande fläkt är medlemmarnas enskilda ansvar. För att ändra på ansvarsfördelningen krävs stadgeändring. Tyvärr togs något luddigt beslut på årsstämman om att ge styrelsen i uppdrag att undersöka detta vidare. Men det framkom klart och tydligt redan på årsstämman, att varken HSB eller styrelsen har något intresse av att driva någon annan linje än sin gemensamma uppfattning.

    Jag liksom mitt försäkringsbolag och andra medlemmar anser att stadgarna inte behöver ändras, utan snarare att det är HSBs (som föreningen blev medlem i hösten 2014) och nuvarande styrelsers tolkning av stadgarna som är felaktig.

    HSB-förvaltaren anser att medlemmar vars försäkringsbolag inte godtar HSBs tolkning, skall byta till ett försäkringsbolag som går på HSBs, förvaltarens och styrelsens linje. Detta sa HSB-förvaltaren dels på årsstämman och dels i ett mejl till mig innan årsstämman.

    Vore jätteintressant att få höra din analys, dina kommentarer och råd i hur jag samt övriga medlemmar i vår förening ska hantera detta. Tack på förhand!

  225. Som du måste förstå är det omöjligt för mig att avgöra denna fråga i juridisk mening. Med så många ”expert”-instanser inblandade, och ändå kommer de till olika slutsatser, visar att detta är ett mycket svårt och omtvistat område. Och jag har ju varken sett stadgarna eller läst några motioner, och inte heller sett installationerna eller kunnat följa händelseutvecklingen på nära håll.

    Generellt TYCKER jag dock, att denna ventilation BÖR fortsätta ligga på föreningens ansvar. Den är installerad av föreningen, och underhållen av föreningen fram till förra året, så varför inte fortsätta??? Mycket talar också för att allmän ventilation SKA ombesörjas av föreningen och SKA ingå i fastighetsansvaret. Styrelsen skapar ju bara problem och missämja med sitt förhållningssätt. Om det finns oklarheter i stadgarna, gör om dem då så att det blir klarare, men lägg ansvaret för ventilationen på föreningen, det blir bäst, för föreningen och alla dess medlemmar.

  226. Martin skriver:

    Hej,

    Tack för en bra sida som jag tipsat många om.

    Om man köper en bostadsrätt och det i efterhand visat sig att tidigare ägare brutit mot både byggregler och stadgarna och renoverat på ett felaktigt sätt, vem är då skyldig för att återställa skadan?

    Exempel; Säljarna tar bort en vägg utan att be styrelsen om lov. Lägenheten säljs som renoverad i drömskick. I efterhand visar det sig att väggen var bärande och styrelsen kräver omedelbart att väggen återrestaureras.

    Köparen har ju undersökningsplikt, men omfattar undersökningsplikten att man undersöker att utförda renoveringsarbeten är korrekt utförda?Lägenheten säljs ju i befintligt skick. I detta fall regelvidrigt skick paketerat som drömskick.

    Mvh
    Martin

  227. Ja, detta låter ju som att det skulle kunna klassas som ett s k ”dolt fel”. Dvs något som du inte har förväntat dig, och inte heller ha kunnat upptäcka vid en noggrann besiktning. Om detta skulle innebära ekonomiska kostnader för din del bör du kräva säljaren på skadestånd, som ju orsakat problemet. Om köpet skett nyligen ska du vända dig till mäklaren för rådgivning, annars bör du nog anlita en advokat som hjälper dig.

  228. Dragan skriver:

    Hej,

    Bor i en bostadsrätt på bottenvåning, bor precis vid en gångväg på ena sida av lägenheten och på framsidan gångväg/cykelbana. Balkongen/kök och vardagsrumsfönster är exakt intill gångbana/cykelvägen, avstånd mellan balkong/fönster 0 cm.
    Nu i veckan upptäckte vi att en glasruta på balkongräcket är sprucken. man kan tydligt se att det är någon som har slagit mot glasrutan (skadegörelse) första gången på 3 år som vi bor här hoppas den sista.

    I vara stadgar står att glas i fönster är bostadsrättsinnehavaren som ansvarar för.
    Det står:
    Till lägenheter räknas:
    -lägenheters väggar, golv och tak samt underliggande fuktisolerande skikt
    -lägenhetens inredning, utrusning, ledningar och övriga installationer
    - rökgånger
    - glas och bågar i lägenhetens fönster och dörrar
    - lägenhetens ytter- och innerdörrar samt
    - svagströmsanläggningar
    och under balkong hittar inget i vara stadgar.

    1. vem ansvarar för reparation/kostnader?
    2. I fall att styrelsen säger det är jag som står för kostnaden kan jag/vi som bor på bottenvåningen (6 lgh) skriva motion att i framtiden det är föreningen som står med sin försäkring mot framtida skadegörelse?

    I dag föreningen betalar klotterskydd varje månad, därför undrar varför föreningen/ föreningens försäkring kan inte stå också för glasrutor byte/sanering bara för lägenheterna på bottenvåningen.

    för mig både att klottra på väggar och att krossa en glasruta är en skadegörelse. OM föreningen står för ena och inte för det andra är lite konstigt för mig eller det är jag ute som cyklar?

    blir tacksam för synpunkter
    Mvh Dragan

  229. Det är nog så att du själv får laga skador på fönstret som kan uppstå, oavsett varför de uppstår. Att din lägenhet ligger illa till och är utsatt för skador förändrar ingenting. Det du skulle kunna göra är att begära av styrelsen att de sätter upp någon form av skydd framför din lägenhet, om det är möjligt. Eller om det går att flytta gångvägen lite grann, bort från huset? Du har ju ett problem, och då har styrelsen en skyldighet att hjälpa dig att hitta en lösning på problemet.

  230. Ewa skriver:

    Hej, när jag tappar ur vatten ur diskhon eller spolar vatten i intilliggande ho så hörs det ett rejält kluckande efter ngn sekund och pågår ca 10 sekunder. Har haft rörmokare här som spolat och det var bra ca några månader men nu har kluckandet satt igång igen. Har hört efter med föreningen men de verkar helt ointresserade. Vem skall stå för nästa kostnad, för jag måste ju få bort oljudet, Tack på förhand

  231. Sådant kluckande tyder på att det är något problem med avloppsstammen, t ex att ”luftningen” uppåt inte fungerar, och detta ska föreningens låta undersöka.

  232. Penny skriver:

    Hej,
    vi köpte en bostadsrätt för mindre än 3 månader sedan. I köket finns en gasspis med elugn, som fanns där redan när säljaren köpte lägenheten och flyttade in – den har minst en sju-åtta år på nacken. Ugnen slutade plötsligt fungera tvärt för ett par veckor sedan (felet sitter garanterat i då strömförsörjningen till ugnen fungerar – det är således ingen säkring eller dyl). Vi funderar på att ta hem en tekniker som kan utröna vad felet är. Om det är så att någon komponent varit uttjänt, har vi köpt en vara som är felaktig isåfall? Eftersom spisen ingår i köpet bör man väl kunna förvänta sig att den håller längre än ett par månader? Är det så att hela ugnen måste bytas ut har vi ju en kostnad på 6-7000 kr för en vitvara som ingick i köpet av bostadsrätten.

  233. Är spisen åtta år gammal ska man inte förvänta sig att den alltid kommer fungera felfritt och inte kan gå sönder. Ni har fått en begagnad spis, och den kan gå sönder, plötsligt och oväntat. Finns inga garantier kvar, så är det bara att laga eller köpa ny. Säljaren har inget ansvar för detta.

  234. Henrik skriver:

    Hej. Vet inte om detta blir en fråga nu. Hoppas så…

    Frågan gäller tvättstuga och tätning av ytterdörr.

    Vad ansvarar en brf för när det gäller tvättstugan? Mer specifikt så är det så att torktumlaren har varit trasig i flera månader. Styrelsen säger att en ny är på väg men det tar löjligt lång tid. Kan jag som boende i en brf förvänta mig en tvättstuga som fungerar som den ska, dvs med maskiner, tumlare och torkskåp? Torkskåpet fungerar men är undermåligt.

    Sista frågan gäller den tätning/isolering som sitter mellan dörrkarm och dörrblad på ytterdörren. Den är inte ens i närheten av tät. Värmen är inget problem, men ljudet är ett skämt utåt. Jag tror varenda gång att någon är på väg in i min lght när någon är utanför. Är det jag som ansvarar för det eller min brf?

  235. Det är klart man ska förvänta sig att tvättstugans utrustning fungerar. Om dessa inte fungerar, och inte blir lagade inom rimlig tid, är det helt och hållet styrelsens ”fel”, och det enda man kan göra är att fortsätta klaga, och försöka få fram en bättre styrelse.
    När det gäller ytterdörren så brukar det vara lägenhetsinnehavarens ansvar, och är den inte tät får man alltså se till att täta själv, eller köpa en ny dörr (kan vara en bra idé för att få bättre ljudisolering).
    I vissa föreningar är det dock föreningen som ansvarar för dörren, kolla i stadgarna.

  236. Anton skriver:

    Hej,

    Jag har upptäckt att mögel kommer in från en ”ventil-lucka” inne i skafferiet i köket. Enligt föreningens stadgar är bostadsrättsinnehavaren ansvarig för ”värme, ventilation etc till de delar som befinner sig inne i lägenheten och inte utgör stamm-ledningar”. Vems ansvar är det att undersöka och åtgärda problemet samt stå för kostnaden?

  237. Jag tycker att det vilar på föreningen/styrelsen att undersöka och sanera detta mögel, eftersom det tydligen finns inne i ventilationskanalen. Anmäl alltså problemet till styrelsen.

  238. Martin skriver:

    Hej!

    Vi är en liten bostadsrättsförening som nu funderar på att renovera våra fönster.
    Vad gäller vid renovering av dessa? Vad ska föreningen betala och vad ska den enskilda bostadsrättsinehavaren betala?

    mvh martin

  239. Om det gäller renovering av samtliga fönster är det ett typisk yttre underhåll, och ska bekostas av föreningen. (Dvs av alla medlemmar gemensamt).

  240. Tilde skriver:

    Hej!
    Vi köpte en bostadsrätt för ca 1,5 år sedan byggd på 40-talet. Efter en tid så insåg vi att det var extremt lyhört, både från vår trappuppgång och grannar. Detta innefattar mycket spring i trapporna på nätterna och smäll i dörrarna, vi har både meddelat brf och grannarna utan någon skillnad. Min fråga är om jag som bostadsrätt ägare har rätt att köpa en ljudisolerad dörr utan att kolla med styrelsen eller om detta måste vara deras beslut? Lägger mer än gärna pengar på det för att klara av att bo här. Men som sagt har jag rätt till det? Har frågat styrelsen om detta utan att få något direkt svar. Står snart inte ut längre!
    Tacksam för svar!

  241. Det är konstigt att du inte kan få besked från styrelsen, för det är dom som ska kunna ge besked! Har du kollat i era stadgar?
    Det stämmer att en ny dörr kan göra mycket rent ljudmässigt. I normala fall, med normala stadgar, så har du rätt att byta dörr, på egen bekostnad, men den måste uppfylla normala säkerhetskrav, och så långt möjligt likna den gamla dörren utseendemässigt.

  242. Anton skriver:

    Hej! Återigen en fråga om OVK. Vid inspektion upptäcks att spisfläkten är felaktig och kostnaden att byta ut kommer att hamna på mig som boende. Finns det något sätt denna kostnad kan hamna på tidigare ägare då det var han som genomförde renoveringen/bytet av köksfläkten (8 månader sedan köpet)?

  243. Det här låter som om det skulle kunna klassas som ett ”dolt fel”, dvs inget som du kunde ha upptäckt eller förstått, eller skulle förväntat dig. När det gäller dolda fel kan man i vissa fall kräva tidigare ägare på ersättning, särskilt i ett fall som detta där tidigare ägare orsakat felet. Rådgör med mäklaren. Det beror också på hur stor kostnaden för fläktbytet är. Om förre ägaren vägrar kanske det inte lönar sig att driva frågan, då det kan sluta i en kostsam juridisk tvist.
    Läs denna länk om dolda fel.

  244. Johanna skriver:

    Hej, jag har en elektriker hos mig som ska installera en elektrisk spishäll och han påpekar att matarkabeln till elcentralen är 2.5 mm2 och att det borde vara minst 6 mm2 kabel för att uppfylla svensk standard. Är det jag eller föreningen som ansvarar för matarkabeln?

  245. Om ni har normala stadgar så är det ditt ansvar att byta till kraftigare matarkabel till spisen och säkra upp el-gruppen, det bör inte kosta särskilt mycket. Men om detta är ett allmänt problem i er fastighet kanske man kan få styrelsen att bekosta en uppgradering.

  246. Johanna skriver:

    Hej igen, det är inte kabeln från elcentralen till spisen som är problemet utan kabeln från elmätaren dvs utanför min lägenhet till min elcentral som elektrikern säger är för klen.

    Tack för hjälpen!

  247. Då är det så att lägenhets-elen inte är anpassad för moderna spisar. Då är det troligen ett allmänt problem för hela fastigheten (eller för dess smålägenheter). Du kan alltså påtala problemet för styrelsen, men styrelsen (föreningen) har ingen skyldighet att hjälpa dig. Så du kan få bekosta detta själv. Eller välja en mindre spis, eller möjligen koppla om spisen så att den drar mindre.

  248. Ewa skriver:

    Hej, skrev till dig den 11/2 ang kluckande i avloppet. Har talat med styrelsen och de ifrågasätter pga att lägenheterna under mig eller intilliggande lägenhet inte har något problem. Nu har det börjat lukta avlopp dessutom. Kan det endast vara problem i min lägenhet ?
    Tack på förhand

  249. Någonstans i avloppet finns det ett problem, som trycker upp luft genom ditt vattenlås. Man måste börja med och rensa ditt avlopp och närmsta avloppsstam. Sådant kluckande är en indikation på ett problem och ett ev kommande stopp i avloppsstammen. Detta har styrelsen ett ansvar för att undersöka (förutom själva vattenlåset som är ditt).

  250. Eljas Yawari skriver:

    hej
    jag gjorde nyligen renovering av mitt badrum pga en vattenskada. Under byggnation var jag bortrest och badrummet är klart nu. Det är inte besiktat än och det är min första renovering av badrum och dessutom är jag inte medveten om vems ansvar det är att besikta badrummet! Är det jag på min kostnad eller firman som byggt badrummet?
    Bli jätte tacksam för svar.
    mvh
    Eljas

  251. Jag vet inte hur ditt avtal med firman ser ut, men du ska få någon form av intyg från firman, hur arbetet är gjort. Men om du vill ha arbetet besiktigat får du nog bekosta detta själv.

  252. Martin skriver:

    Hej!

    Vi tillträdde nyligen vår bostadsrätt i etagé varav två rum är inredd källare. När vi rev upp golven i källarplan fann vi mögel samt stora fuktfläckar på masonitskivorna. Vi såg även att bottenplattan i områden var fuktig samt delvis inte hel utan det finns hål i betongen där man når jord och sand. Detta är meddelat både styrelse och säljare. Vår förening vill få styrkt att de har ansvaret att besiktiga för fukt och mögel i grunden, vart kan jag hänvisa dem?

    Ägaren har svarat nej i frågelistan vid köpet om det finns misstanke om mögel eller fukt i lägenheten eller om det tidigare observerats men säger nu att det tidigare funnits fukt och man fått lufta källarplanet i ett års tid, vilket han tidigare inte uppgivit. Detta är tydligen känt i styrelsen. Kan vi gå vidare med detta som dolt fel och i så fall hur?

  253. Saken är väldigt enkel, husets stomme är föreningens ansvar. Till stommen hör grund, bottenplatta och dränering. Detta finns inte ordagrant så beskrivet i någon lagtext, men borde vara självklar kunskap hos varje styrelse. Medlemmens ansvar är endast de inre ytskikten, typ rummens golvbeläggning. Så dolt fel eller ej, detta ska föreningen undersöka och åtgärda. Och dolt fel tror jag inte på, då ni med en enkel fuktundersökning borde ha upptäckt detta. Däremot har säljaren tydligen lämnar vilseledande svar, men i detta fall är det ändå föreningen som ska åtgärda problemet.

  254. Sebastian skriver:

    hej!

    Köpte en lägenhet för ca 7-8 månader sen, och nu har toaletten gått sönder (vattnet rinner i toastolen) och vattnet till badkaret är draget fel (varmt är på kallt) och undrar är det mitt ansvar att stå för reparation av toaletten och dra om vattnet, eller är det säljaren på säljarens ansvar?

  255. Detta är helt och hållet ditt ansvar. Toaletten behöver lagas eller bytas = ditt problem. Vattenledningar eller blandare behöver kopplas om = ditt problem. (Hade du undersökt lägenheten ordentligt i samband med köpet hade du nämligen upptäckt att vattnet var felkopplat.)

  256. Nicky skriver:

    Hej.

    Jag har precis köpt ett bostadsrätt radhus och har inte flyttat in ännu. Men jag var där med en byggherre som ska genomföra renovationen av huset. Han påpekade att det luktar mögel och tycker att en koll bör göras. Han säger att det ligger på föreningen att fixa fukt/mögelskadan som verkar ligga undergolvet (men borde även kolla taket). Det är byggt på sand sen betongkaka och regel på den sedan. Ordföranden i föreningen har även sagt att det har förekommit fukt i golven i andra hus. Vad jag undrar är; är det förenings ansvar att göra en undersökning för fukt/mögel på min begäran, eller är det något som jag ska stå för själv? Och är det förening som då ska stå för kostnaden att fixa fukt/mögelskadan och återställa till befintligt skick.

    MVH/Nicky

  257. Se tidigare fråga/svar för en vecka sedan. Föreningen ska undersöka och åtgärda detta problem. Fastighetens stomme och grund är alltid föreningens ansvar.

  258. Anna skriver:

    Hej,

    För ett par dagar sedan gick avloppet i vår bostadsrätt sönder och det läckte ut en mängd vatten och svart sörja både i köksskåpet, på golvet och bakom alla köksskåp. Rörmokaren konstaterade att röret gick sönder pga att stammen var igensatt och ansåg att den borde ha blivit spolad långt tidigare. Det var allttså inte vårt fel att det gick sönder. De måste nu riva ut köket och sätta in torkanordningar, vilket innebär att vi blir utan kök i flera månader. Vem har ansvar för en skada av den här typen? Räknas det som en olyckshändelse där var part står för sin del? Jag tycker att föreningen bär ansvaret om stammen borde ha spolats tidigare, och olyckan på så sätt hade kunnat undvikas, men inser att det är svårt att bevisa. Har vi rätt till ersättningslägenhet under tiden (som jag har förstått att vi måste fixa själva, men undrar om vi kan få ersättning för dubbla boendekostnader)? Vi bor i den tvåa med öppen planlösning och med andra ord kommer endast sovrummet att vara beboeligt under tiden för renoveringen, och vi kommer helt sakna tillgång till kök.

  259. Även om rörmokaren tycker att stammarna borde ha spolats tidigare så är ett sådant uttalande inget bevis för att föreningen inte skött underhållet. Så händelsen måste betraktas som en ”olyckshändelse”, som något som bara råkade hända, och tyvärr drabbade er. Någon ersättning från föreningen kan ni inte automatiskt räkna med, eftersom föreningen inte varit vållande eller bevisligen brustit i sitt underhållsansvar. Ibland kan det dock förekomma att styrelsen är ”snäll” och ändå ger viss nedsättning av månadsavgiften, även om de inte måste. Däremot bör ni kunna få någon form av kompensation genom er bostadsrättsförsäkring (eller om det är föreningens som har en sådan).

  260. Nils Lindblad skriver:

    Hej!
    Har en bostadsrätt sedan 2011 och där det 2014 visat sig att infästningen av golvbrunnarna i duschrum inte är gjort enligt gällande byggnorm 2005.
    P g a detta har vattenskada uppkommit i några lägenheter.
    I stadgarna står det att ”bostadsrättsinnehavaren bl a svarar för
    # golvbrunn inkl klämring
    #rensning av golvbrunn

    Vad ingår i ansvaret för golvbrunn inkl klämring?

    Eftersom inte golvbrunnarna är fastgjorda i träbjälklaget enligt norm, har i ett par fall läckage uppstått i underliggande lägenheter.
    Samtliga golvbrunnar där träbjälklag finns, har inspekterats av auktoriserad konsult underifrån genom inspektionsluckor i taket under resp duschrum.
    Ett antal köpare lät inför köp samma konsult genomföra besiktning av duschrum, och då kunde inte några felaktigheter konstateras eftersom felen ligger i bjälklaget.

    Nu uppstår en avgörande fråga, är det lägenhetsinnehavaren som har ansvar för golvbrunn och klämring enligt stadgarna, också har ansvar för att golvbrunnarna är felaktigt monterade och därmed ett kostnadsansvar för eventuella åtgärder i bjälklaget, eller ligger detta på Brfs ansvar och ev försäkring.
    Det är bostadsrättsinnehavarna eller föreningen som äger problemet eftersom Brf inte längre kan ställa skadestånd gentemot byggherren.

    MVH
    Nils

  261. Om jag förstått det rätt är det ett ursprungsfel från byggtiden. I normala fall borde detta vara ett garantiärende gentemot byggherren, men du säger att det gått för lång tid och garanti inte längre finns? I det fallet tycker jag att föreningen ska gå in och åtgärda alla dessa problembrunnar. Svaret är dock kanske juridiskt inte helt entydigt och självklart, men enligt min mening är det den enda rimliga lösningen.

  262. Fia skriver:

    Hej, köpte min bostadsrätt för 5 mån sen, betalade dyrt mest för det nyrenoverade badrummet. Fick höra nu, alltså 5 mån efter köpet att det varit en vattenskada och troligt finns ett ”surhål” som han uttryckte det.
    Skulle mäklare/förening upplyst mig om detta? Omöjligt för mig att märka detta – allt är ju så fint – kaklat, golvklinker nytt porslin osv. Vad gör jag nu?
    Hälsningar Fia

  263. Här finns många frågetecken: Blev badrummet besiktigat vid köpet, med fuktmätning? Det bör alltid göras, även nyrenoverade badrum. Vem påstår nu att det varit en vattenskada? Vad vet den personen egentligen om händelsen? Och blev fuktskadan åtgärdad, eller inte?
    Jag har bara två svar: 1. Du borde ha undersökt badrummet bättre i samband med köpet, genom en enkel fuktmätning. 2. Gör en fuktmätning nu, kanske finns det ingen fuktskada kvar.

  264. Mattias skriver:

    Hej
    Jag har problem med att få in alla tv-kanalerna i sovrummet det fungerar hur bra som helst i vardagsrummet, jag har bytt kabel o testat en annan tv men fungerar inte ändå. Nu är det så att jag har sagt till styrelsen om detta problem i 1 1/2 år nu men dom gör inget åt det. Kan jag på något vis få någon ersättning för detta? Mest så att dom vaknar till o fixar problemet. Hur ska jag annars gå tillväga?
    Mvh
    Mattias

  265. Detta bero på vem som installerat tv-uttaget i sovrummet. Om det är typ original, installerat av föreningen, så ska föreningen låta undersöka problemet. Men det kan också bero på hur detta är formulerat i era stadgar, står det att detta faller under lägenhetsinnehavarens ansvar så blir det du själv som måste fixa detta.
    Har föreningen ansvar för detta, så är det enda du kan göra att klaga, och ta upp frågan på nästa medlemsmöte. Någon ersättning kan du inte räkna med.

  266. Daniel skriver:

    Hej, jag sitter med i styrelsen för min Brf och har en liten fråga rörande vattenskada i badrum.

    En av våra nya medlemar har köpt en lägenhet i vår förening för några månader sedan. För ett tag sedan så upptäckte medlemen att det var fuktskada i badrummet.

    Detta badrum har renoverats själv av en boende som ägde lägenheten för ca 8-10 år sedan. Där emellan har de varit en annan ägare, som ny sålt lgh till den nya lägenheten.

    Men det är delade meningar om vem som ska stå för kostnaden för detta.

    Det är lite svårt att läsa till sig vem som ska stå för kostnaden.

    Det jag fått fram är att det är köparen som köpt lgh i befintligt skick och då är det den som tyvärr ansvarig för kostnaden.
    Men även läst att det kan bli en tvist mellan köpare och säljares försäkringsbolag. Samt att företaget som gjort renoveringen kan bli ansvarig att åtgärda detta/ ta kostnaden om inte X antal år gått.

    Vad jag kan förstå så är detta inget som Brf ska stå för, stämmer det?

    Vem är annsvarig och ska stå för kostnaden?

  267. Denna typ av fuktskada i badrum är alltid besvärlig att hantera, och kanske ännu svårare att förstå hur det hanteras. Men principen är alltid denna:

    De allra flesta fuktskador betraktas som ”olycksfall”, dvs ingen är direkt ”skyldig”. Innebär att var och en får ta hand om sin egen egendom och de skador som uppkommit. Innebär att föreningen ska riva upp och kartlägga skadan på bjälklag och stomme, och torka och sanera. Därefter får lägenhetsinnehaveren återställa sitt badrum med nytt tätskick och klinkers etc. Allt med hjälp av respektives försäkringsbolag. I praktiken blir det alltså bara resp. självrisker som ska betalas. Lägenhetsinnehavaren brukar dock drabbas av sk åldersavdrag, och i praktiken få betala en stor del av det nya badrummet själv.

    Föregående lägenhetsinnehavare har ingen skuld, i normalfallet, och kan inte blandas in.

    Däremot, vilket är mindre vanligt, om den firma som gjorde badrumsarbetet för x antal år sedan utfärdade någon form av garanti som fortfarande gäller, då kan man möjligen få ersättning därifrån. Men det är som sagt ganska ovanligt.

    Att överhuvud taget försöka hitta någon ”skyldig” när det gäller fuktskador är i normalfallet inte meningsfullt, det går inte. Då ska det vara mycket mycket uppenbart, t ex att någon använt sin dusch fastän kakelplattorna lossnat från väggen.

  268. Isa skriver:

    Hej! Har läst alla frågor tidigare om ventilation men behöver ändå ställa en fråga då vi inte riktigt är ense i styrelsen.

    Vi genomförde en OVK-besiktning där ett antal lgheter blev underkända. Det var (primärt) två sorters fel:
    1. ”Fläktmotorn” (den som för oss sitter bakom kryddhyllan) hade slutat fungera, motorn är från 1986 så det är ju inget konstigt kanske
    2. Man hade fel ”fläktkåpa”, det som var fel med fläktkåpan var att man saknade en styrenhet med vilken man kan reglera ventilationen i både köket och badrummet

    En av lghetsinnehavarna tycker att det är brf som ska stå för denna kostnad och när jag läser tidigare svar blir jag inte riktigt klok. Kanske skulle det kunna vara så att brf ska stå för ersättning av fläktmotorn men inte fläktkåpan (där är det ju trots allt en tidigare innehavare som ersatt den som installerades ursprungligen med en ny kåpa som uppenbarligen är fel). Där är det nuvarande innehavare som får stå för kostnaden.

    I stadgarna finns den paragraf som lghetsinnehavaren hänvisar till: Bostadsrättsinnehavaren svarar dock inte underhåll av yttersidor av fönster [...] eller av de anordningar från stamledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, vatten, rökgångar och ventilationer som föreningen försett lägenheten med”.

    Vad innebär ”ventilationer som föreningen försett lägenheten med”, kan det vara annan typ av ventilation än det som finns i köket? Tänker på typ fläkt på taket eller liknande som säkert finns…

    Vad är korrekt? Går det att säga vem som ska stå för vilken kostnad?

    Stort tack på förhand!

    /Isa

  269. Ja, det här är en frågeställning som ständigt återkommer. Och det beror nästan alltid på att frågan inte har klargjorts ordentligt i stadgarna. Vad jag tycker är att föreningen ska ha det fulla ventilationsansvaret, och för alla de anordningar som är förknippade med en nödvändig och lagstadgad bostadsventilation.
    I ditt fall låter det som att ”fläkmotorn bakom kryddhyllan” ingår i fastighetsventilationen och alltså är föreningens ansvar, och dessutom(?) installerats av föreningen(?).
    Vad gäller fläktkåpan har tydligen en tidigare innehavare bytt ut denna till en som inte varit av rätt typ. Detta kan inte föreningen lastas för, utan där är det en tvist mellan nuvarande innehavare och tidigare innehavare. Problemet hade kanske kunnat undvikas om styrelsen gjort tillsyn av lägenheterna regelbundet, och upptäckt denna felaktiga fläktkåpa tidigare. Det blir i vart fall nuvarande innehavare som får bekosta en ny sådan, och kanske begära ersättning från tidigare innehavare (om inte alltför lång tid förflutit).

  270. victorya skriver:

    Hej vi äger en bostadsrätt som vi köpte som en kommersiell lokal i dtta fallet för att drivas som en restaurang. Efter ca ett år upptäckte vi att vår köksventilation inte fungerade som den skulle och vi kontaktade ett ventilationsföretag. Dem upplyste oss om att in och utluften inte fungerade och hade inte gjort det på många år i vår lokal vilket föreningen var väl medvetna om när dem sålde lokalen till oss. Vi kontaktade den dåvarande styrelsen och dem menade på att vi skulle stå för kostnaden av att laga den gamla eller köpa in en ny vilket skulle kosta oss ca 250 000:-. Jag begärde då ut ett intyg från miljö och hälsa i vår kommun som intygade att den typen av ventilation ska hyresvärden i detta fallet vår förening stå för. Efter ca 3 års stridande fick jag till slut rätt och föreningen bekostade denna ventilation som monterades upp på taket till fastigheten. För ca ett år sedan märkte jag att våra elräkningar var ovanligt höga och detta trots att vår förening bytt till fjärrvärme i alla fastigheter vilket skulle minskat våra elkostnader. Jag bad en vän som är elektriker om hjälp att kolla vad som kunde vara orsaken, vi upptäckte då att föreningen kopplat in elen för den nya ventilation med in och utluft som det är lag på att det ska finnas till vår elmätare vilket medför en merkostnad på ca 3000:- i månaden för oss. Vi kontaktade föreningen som hävdar att vi ska stå för denna elförbrukning och inte föreningen. Stämmer det? Och hur vet jag att denna ventilation inte går ut i dem andra kommersiella lokalerna som finns i vår fastighet? Tacksam för svar mvh Victorya.

  271. Kommersiella lokaler kan vara omgärdade av särskilda regler och särskilda avtal med föreningen. Även om det är en bostadsrättslokal. Jag vågar därför inte ge några specifika råd eller svar i sådana fall. Jag kan tycka att ventilations-elen borde bekostas av föreningen, om aggregatet tillhör föreningen. Men återigen, det avgörs egentligen av hur ert avtal med föreningen är utformat. Om ni kommer i tvist med föreningen bör ni nog anlita advokat.

  272. Johan skriver:

    Hej.

    Jag har köpt en 1rok i en BF. Jag har ansökt om att flytta köket till vardagsrummet då jag vill ha köket som sovrum. Ordförandet vägrar ge mig tillstånd då han menar på att de inte har goda erfarenheter av sådan flytt tidigare.

    I stadgarna står det att väsentliga förändringar kräver bygglov. Enligt stadsbyggnadskontoret är flytt av kök ej bygglovspliktig.

    Hur kan jag gå vidare? Känns som att det är föreningens ovilja som omöjliggör min ombyggnation. Jag har ej ens fått skriftligt på varför de nekar mig, förutom ett muntligt beslut om att de vill att kök ej får flyttas.
    Om jag tolkar lagen rätt så kan de väl bara neka om det är olägenheter för fastigheten eller medlemmarna.

    Med vänlig hälsning Johan

  273. Jag kan inte svara generellt på denna typ av ombyggnadsfrågor. Flytt av kök kan vara okomplicerat, och ska då godkännas, men kan innebära komplikationer i vissa fall, och bör då inte godkännas. I vart fall måste du ha ett bra ritningsunderlag till förändringen, av godkänd byggnadsingenjör, har du det? Blir ni inte överens kan du försöka ta ärendet till hyresnämnden.

  274. Patricia skriver:

    Hej!
    Jag äger sedan 6 mån en bostadsrätt i ett flerbostadshus från 50-talet. Själva lägenheten ligger på markplan. Jag har två funderingar:

    1, Genom att min katt intresserade sig för vad som fanns bakom kökets golvsocklar och då katten med lite finess lirkade upp dessa från sina fästen uppmärksammades jag när jag kollade in under köksdelen bakom socklarna att det är hål rakt in i väggen för typ några ledningar som går in i väggen från vad jag antar är den förra ägarens renovering. Jag upptäckte också att det luktade underligt där under. Min fråga är, räknas det som dolt fel? Eller är det mitt fel att jag inte öppnade bakom socklarna och att jag nu behöver åtgärda hålet i väggen? Jag är också orolig för att det är mögel som luktar inne ifrån väggen. Är det då jag som måste bekosta utredning och ev. åtgärder eller föreningen?

    2, Jag uppmärksammade idag att det bildats svartmögel som krupit in från mitt ena fönster. Det finns när jag öppnar fönstret och kollar efter även på ramen emellan insida och utsida där det måste tagit sin början men nu krupit in på väggen ovanför fönstret. Jag uppmärksammade i vintras föreningen på att mina element var iprincip iskalla men ingen åtgärd vidtogs vilket jag tror bidragit till ökad kondens på fönsterna. Jag tror mig veta att jag ansvarar för tätning och innerskikt av fönsterna, men föreningen för elementen då värmen ingår samt yttre skikt av fönsterna, stämmer det? Vet också att föreningen ska byta ut alla fönster i år men inte när det blir ännu. Det är tydligt tycker jag att svartmöglet kommer utifrån och in. Vems ansvar är återgärder i detta fall där jag ser möglet?

  275. 1. Hål i väggen bakom en sockel behöver inte vara något fel. Inget jag kan avgöra, i alla fall. Be någon annan titta på det.
    2.Fukt och mögel från fönsterkarmen brukar vara ett problem som föreningen ska åtgärda. Fönstren ska tydligen bytas, då löser sig detta troligen. Elementen ska naturligtvis fungera, och det ska föreningen se till.

  276. Micke skriver:

    Hej , köpte en bostadsrätt några månader sen, det jag undrar är vem som har ansvar att åtgärda vissa fel, det läcker in kall luft ovanför ett fönster i vardagsrummet så antar det är tätning och dylikt, Sen är det en stor spricka i fasaden utomhus fast på mitt balkongområde. Och slutligen så toaletten, allt funkar men när man spolar brukar det spola o rinna vatten cirka 5-15 minuter efter man spolat. Allt detta har varit så sen inflytt , det jag undrar är vem som bär ansvar att åtgärda dessa fel ? Med vänlig hälsning, Micke

  277. Om det läcker in kall luft ovanför fönstret, dvs ovanför karmen, då ska föreningen åtgärda detta. Läcker det däremot in från fönstret mellan karm och båge, då brukar det vara lägenhetsinnehavarens problem.
    Sprickan i fasaden bör föreningen undersöka. Är kanske inget akut problem, men bör undersökas.
    Toaletten är ditt problem, spolanordningen verkar vara utsliten.

  278. Anneli skriver:

    Hej! Jag bor i en bostadsrätt där innerfönstret i balkongdörren fått en spricka (treglasfönster). Vet inte hur sprickan uppkommit. Vilken försäkring ska täcka detta, min egen eller föreningens? Det står inget i våra föreningsstadgar vem som är ansvarig för fönster. MVH Anneli

  279. Fönsterglas brukar vara lägenhetsinnehavarens ansvar, och det brukar stå så i de flesta föreningsstadgar. Så troligen får du bekosta detta själv. Antagligen har du inte heller hjälp av din försäkring, då kostnaden troligen underskrider självrisken.

  280. Simon skriver:

    Hej!
    Mina gäster orsakade av misstag en mindre skada i golvet i trapphuset utanför min bostadsrätt. Att föreningen vill ha ersättning för detta känns såklart rimligt.
    Men min fråga handlar om det faktum att bostadsrättsföreningen lejt in en firma för att reparera skadan utan att vidtala mig innan. Eftersom jag inte visste att skadan skulle åtgärdas, eller när, hade jag aldrig tillfälle att visa skadan för den person som orsakat den. Därför blir mina möjligheter att kräva min gäst på kostnaden för åtgärden i princip obefintliga. Jag hade inte heller möjlighet att undersöka och påverka vilken firma som skulle utföra jobbet, alltså billigaste alternativet. Jag försöker inte undkomma mitt ansvar men har detta gått helt rätt till enligt lagstiftningen?

  281. Du har ingen rättighet att själv laga skadan, och inte heller att bestämma vem som ska anlitas, för det är bara föreningen som har rätt att laga skadan på sin egen egendom. Möjligen kunde kommunikationen mellan dig och styrelsen varit bättre.
    Du kan krävas på skadestånd, om du erkänner, eller om föreningen kan bevisa din skuld. Om du i din tur kan få ersättning av din gäst är en annan femma.

  282. Elisabet skriver:

    Vi har en boende i vår brf som uppger att han kan slå upp en dörr på husets kortsida så att han får en altan, det gäller ett stort ingrepp i huset. Det är ett 3-vånings smalhus från 50-talet. Styrelsen hävdar att endast styrelsen skulle kunna söka bygglov för ett sådant ingrepp, men bostadsrättsägaren hävdar att de kan söka bygglov, de har redan pratat med Stadbyggnadskontoret och de ska ha sagt att de kommer få tillstånd till detta ingrepp. Om ägaren får igenom detta och det i framtiden uppstår andra problem p g a denna öppning, vem ”äger” problemet då.

  283. Ett bygglov är knutet till det tekniska utförandet, inte till vem som får lova att göra det. En boende får inte utföra ingrepp i det yttre skalet, utan styrelsen godkännande. Ni har goda skäl till att säga nej till ett sådant ingrepp, alla sådana ingrepp kan medföra framtida problem. Skulle ni ändå tycka att det är ok, så bör ni absolut skriva ett särskilt avtal om detta ingrepp, där den boende tar det fulla ansvaret för denna dörr, nu och i alla framtid. Avtalet ska alltså innehålla en paragraf att detta avtal skall överföras på kommande innehavare, annars ska väggen återställas i ursprungligt skick innan avflyttning.
    Men mitt råd är att vara mycket restriktiv till denna typ av ingrepp.

  284. Johanna skriver:

    Hej

    Vi är på väg att flytta från vår bostadsrätt. När vi började flytta kartonger i helgen visade det sig att några av dom var mögelangripna. En bit av väggen, nära golvet, är mörk och det luktar källare extra mycket. Husen behöver dräneras, det känner styrelsen till, men vi har inte hört om att detta är på gång.

    Har vi ansvar för vårt källarförråd? Eller, vad har vi ansvar för?

  285. På den knapphändiga beskrivningen vill jag påstå att detta är något som styrelsen måste ta tag i. Alla former av dränering och fukt i grunden är föreningens problem och ansvar. Över huvud taget alla fukt som kommer utifrån, uppifrån eller underifrån.

  286. Martin skriver:

    Hej igen!

    Om fönsterbyte skall ske i enbart en lägenhet, då de är dåligt konstruerade. Är det lägenhetsinnehavare eller bostadsrättsföreningen som skall bekosta detta? Vart drar man gränsen för vad som är bostadsrättsföreningens ansvar?

    Mvh Martin

  287. Ansvaret för fönster är ofta oklart eller felaktigt beskrivet i stadgarna. Om ett fönster måste bytas för att det är uttjänt eller dåligt konstruerat så ska föreningen byta. Bara om du själv råkat ha sönder fönstret kan du bli betalningsskyldig. Men tyvärr är frågan omtvistad i många föreningar.

  288. Petra skriver:

    Hej,

    Jag är ordförande i en bostadsrättsförening. Det har visat sig att ljudnivån från den gemensamma tvättstugan har för hög ljudnivå för att godkännas av socialstyrelsen. Har vi i styrelsen rätt att stänga av tvättstugan med omedelbar verkan? Jag har endast hittat restriktioner om att avstängning av tvättstuga måste röstas igenom på en stämma och sedan godkännas av hyresnämnden.

    Vänligen,
    Petra

  289. Det här är faktiskt en fråga jag själv inte kan svaret på (just nu). Men att en sådan stor ”försämring” måste beslutas om på stämma är naturligtvis en självklarhet.
    Men går det inte att ljudisolera tvättstuga? Eller flytta den?

  290. Petra skriver:

    Tack för det snabba svaret. Vi har haft konsulter som har gett förslag på ljudisolering, dock utan garanti och till en stor kostnad. Vi har en möjlighet att flytta ner tvättstugan till källarutrymme (tvättstugan ligger nu på vindsvåningen). Detta innebär dock att medlemmarna måste gå ut ur huset och ned i garaget. Kan man flytta tvättstugan med så stor skillnad av plats utan stämmobeslut?
    Tacksam för svar.
    Vänligen, Petra

  291. Att tvättstugan ligger på vinden, det förklarar saken!
    Som jag ser det är en flytt av tvättstugan bästa lösningen. Att medlemmarna får gå ut till en annan byggnad är ingen väsentlig försämring, och skulle kunna fattas av styrelsen självt. Men bäst är att motivera beslutet noggrant, och förankra det bland medlemmarna, och framlägga det på en stämma för gemensamt beslut. Det blir bäst så.

  292. Alexandra skriver:

    Hej.

    Vi har precis köpt en lägenhet och håller på att måla den, men i taket (bor på översta våningen) sitter det stora gulaktiga ventilationkåpor typ. Kan vi få måla över dessa då dem är otroligt fula och är ett par centimetrar ut från taket? Eller är det förbjudet?
    MVH Alexandra

  293. (ursäkta sent svar, frågan tappades bort)

    Det måsta vara tillåtet att måla dess ventilationsdon, bara ni inte täpper till eller påverkar funktionen.

  294. marie skriver:

    Hej, köpte en bostadsrätt för en månad sedan, flyttade även in då. Nu när jag har haft snickare o h golvläggare här har de hittat mögel under golvet. hur ska jag gå tillväga?

  295. (Ursäkta sent svar, frågan tappades bort)

    Det beror på vilken våning ni bor på (markplan eller annat plan), och vad som orsakat möglet, och om det är gammalt mögel, eller nytt (fuktigt).
    Anmäl alltid till styrelsen, om det är en pågående fuktskada, eller om det orsakats av något utifrån.

  296. Magnus skriver:

    Hej, jag bor i en förening där det är en omfattande renovering på gång. Styrelsen har sagt att de har rätt att besluta om, och har tagit beslut om, att byta alla balkonger (göra dem större, och glasa in), byta alla fönster (och byta balkongdörren och fönster mot balkongen mot hel glasdörr och fönster som går ned till golvet) putsa om fasaden och dessutom tilläggsisolera fasaden med 10 cm. Har styrelsen rätt att själva ta detta beslut? Vi i föreningen har inte fått se något underlag på varför vi gör detta arbete. Det har sagts att fasaden är i dåligt skick och det har gjorts en balkongöversyn, men den har vi i föreningen inte fått ta del av.
    Mvh
    Magnus

  297. Alla tillbyggnader och större ombyggnader, liksom mycket kostsamma underhållsåtgärder, ska beslutas på en stämma (BrL 9 kap. 15 §: ”Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark skall fattas på en föreningsstämma”). Styrelsen får bara besluta om rena underhållsåtgärder, och om de är av normal omfattning. I ert fall tycker jag att balkongförstoringen och inglasningen är en sådan fråga som styrelsen inte får besluta om själva. Likaså tilläggsisoleringen, då det måste uppfattas som en ombyggnad. Fönster- och balkongdörrbytet är däremot mer tveksamt, jag kan inte avgöra det enbart på din beskrivning. Men handlar det om ett tydligt förändrat utseende och utformning, och påverkar lägenheternas inre, bör det absolut tas upp på en stämma för beslut.

    Vad kan ni då göra? Försök få styrelsen att utlysa en extrastämma och få sakerna diskuterade, och kanske omprövade. Regler för extrastämma finns i Föreningslagen (LEF 7 kap. 5 §). Naturligtvis har ni också rätt till ordentlig information.

  298. Anders Lindgren skriver:

    Hej. Min fråga gäller inglasade balkonger och vem som är ansvarig när det gäller vattenläckage?
    Så fort det regnar ute läcker det in vatten vilket förstås innebär fuktproblem på den matta som finns och det krävs att hela tiden lägga ut handdukar för att på så vis få bort det vatten som läcker in. När min mamma (det gäller hennes balkong) ställde frågan angående det här till en medlem i styrelsen möttes hon ungefär av en fnysning och kommentaren att det minsann inte handlade om något vardagsrum.
    Är det bostadsrättsföreningens ansvar eller ligger det hos min mamma att komma tillrätta med problemet?

  299. Det är riktigt att man inte kan ställa samma krav på en inglasad balkong, som om det gällde vardagsrummet. Men frågan är egentligen vem som monterat inglasningen? Är det föreningen? då ska föreningen åtgärda problemet. Är det lägenhetsinnehavaren själv? då får denne själv fixa det.

  300. Gordan skriver:

    Hej! Vi bor i en lägenhet högst upp som har en ”inbyggd” balkong, s.k. loggia. På denna har det tidigare suttit ett fönster som togs ner långt innan vi flyttade in. Däremot är fönsterkarmen fortfarande kvar och vi har börjat fundera på om man behöver göra något åt detta då det eventuellt ser ut att vara fuktpåverkat/skadat under karmen och i fasaden strax intill. Vi undrar vem vi ska kontakta för en sådan kontroll? Sedan är vi lite osäkra om innerfasaden på en sådan här typ av inbyggd balkong är bostadsrättsföreningens eller vårt ansvar/kostnad?

    Mvh
    / Gordan

  301. Ni ska anmäla problemet till styrelsen. Här krävs en besiktning på plats. Men tyvärr har jag inget svar på frågan vems ansvar det kan vara.

  302. Maria skriver:

    Hej!

    En granne upplever ett brus ljud när en av våra kranar öppnas och har nu klagat på detta. Föreningen skickade en rörmokare för att se vad problemet var och de menade på att kranen kanske var gammal och måste bytas. Vi däremot känner inget problem alls med vår kran och tycker den fungerar utmärkt. Kan föreningen tvinga oss att byta kran samt stå för kostnaderna av bytet själva?

    Den andra frågan är om vi nu byter kran och tvingas betala för detta, men det visar sig att ljudet fortfarande är kvar. Kan vi tvinga förening betala för att de har tvingat oss byta kran?

  303. Ja, om ni har en kran (blandare, eller annat) som stör grannarna kan föreningen anmoda er att byta. Det är inte ovanligt att man själv inte uppfattar oljud från sin egen blandare, men grannarna gör.
    Skulle det visa sig att problemet kvarstår trots ny blandare, tycker jag att ni ska kompenseras av föreningen. Men kom överens om detta innan ni byter.

  304. Jonas skriver:

    Hej!

    Har fått vattenskada i badrummet och detta är konstaterat och försäkringsbolaget har godkänt ärendet som en vattenskada. Genom försäkringsbolaget har jag senare fått en offert som omfattar renoveringen av badrummet. I denna offert saknas lösning på två problem som finns i badrummet som jag härmed undrar vem som är ansvarig för.

    Problem 1:
    Golvbrunnen är gammal och behöver bytas ut för att det nya badrummet skall godkännas.

    Problem 2:
    Rören i badrummet går genom golv, vilket de inte får göra med nuvarande byggnadsstandarder. Lösningen jag fått av min entreprenör är att gjuta en form av klack som höjer upp rören från golvet.

    Har varit i kontakt med ordföranden i föreningen och föreningen är inte alls speciellt sugna på att betala för dessa problem. Ligger det på mig som lägenhetsägare eller ligger det på föreningen?

  305. Dessa frågor om golvbrunn och rör återkommer ständigt. Ansvarsfrågan kan vara olika i olika föreningar, det brukar stå i föreningens stadgar. Min starka rekommendation är dock att golvbrunnar (och avlopp) i betongbjälklag ska föreningen ansvara för, och byta ut när det behövs eller när tillfälle ges.
    När det gäller vattenrör bör nya sådana förläggas friliggande, och det brukar resp. medlem själv få bekosta. Hur det rent praktiskt ska göras i just ditt badrum kan jag inte avgöra.

  306. Stefan skriver:

    Hej.

    Vi har fått äkta hussvamp i vårt hus och det är tyvärr inget som täcks av försäkringen. I och med detta har ett antal av våra medlemmars lägenheter blivit utröjda i vissa rum (golv, fönster, bjälklag etc.). Nu funderar jag på vem som ska betala renoveringen av själva lägenheterna (golv, tapeter lister etc). Är det föreningen eller varje enskild medlem som tyvärr har fått sin lägenhet förstörd.

  307. Det brukar ju vara så att de enskilda medlemmarna själva (ev med hjälp av försäkring) får bekosta sina egna ytskikt, oberoende av hur skadan uppstått, eller hur omfattande den varit. Men i vissa fall kan man ändå fundera på om inte föreningen kan ge någon form av bidrag eller ersättning. Detta är dock ett ganska oreglerat område, och bör diskuteras ordentligt inom föreningen. Viktigt är dock att ingen gynnas eller missgynnas på något otillbörligt sätt.

  308. Nisse skriver:

    Hej,

    Jag köpte nyligen en lägenhet där jag upptäckt ett rätt stort hål i golvet där köksstammarna kommer in i lägenheten. En tidigare ägare har flyttat köket och lämnat det så. För att bli av med detta måste man leda om rören eller bygga in dom, men köksstammarna är bostadsrättsförenings ansvar vad jag förstått. Bör jag eller dom bekosta detta? och kan dom neka mig till att göra en sådan förändring?

    Tack,

  309. Jag förstår inte riktigt hur det ser ut, och kan därför inte ge ett bra svar. Men jag gissar att det måste bli du själv som måste dölja och bygga in dessa stammar. Att flytta eller leda om rören får du inte göra utan tillstånd. Rådgör med styrelsen.

  310. Sara skriver:

    Hej! Jag har precis köpt en lägenhet och jag undrar om jag får måla fönstren vita (på insidan) då dem idag är bruna?

    Ha en bra dag!

  311. Ja, insidan får du måla i vilken färg du vill.

  312. Richard skriver:

    Hej!
    Vi installerade för ca 1,5 år sedan en säkerhetsdörr till vår lägenhet då befintlig dörr var undermålig. Nyligen så har styrelsen bestämt att samtliga dörrar inom föreningen skall bytas och hela kostnaden ska föreningen stå för till en kostnad av ca 1 mkr. Kan och har styrelsen rätt att besluta att genomföra detta utan att ta upp detta på en stämma? Det känns ju inte så roligt att först ha bekostat sin egen dörr och att sedan tvingas att vara med och betala för övriga lägenheters dörrar.

  313. Du har rätt, detta är ett beslut som måste fattas på en föreningsstämma, och dessutom med 2/3-majoritet, och godkännas av hyresnämnden. Dessutom bör ersättning ges till de som nyligen bekostat en egen dörr.

  314. Jocke skriver:

    Hej!
    Har gjort flera sjukhusbesök på grund av förkylning och hosta, ingen har hittat något. Förkylningen och hostan är bara på morgonen så jag har trott att det har med sängen att göra (typ kvalster, köpte en ny säng hjälpte inte) men nu visar det sig att min ventilation har blivit felmonterat. Jag har påpekat att det är väldigt svagt ventilationssystem men fått till svar att det är så hos alla. Men nu är det klart att det bara är hos mig som det är felmonterat. Detta har varat i flera år, bör jag få del av hyrorna tillbaka? Är ju inte kul att vara ständigt förkyld på morgonen för att sedan bli frisk framåt 10-tiden när man är på jobbet…Har ju lagt ut pengar på både säng och åtskilliga läkarbesök. Kan förstå om jag inte får något retroaktivt men nu när jag vet felet och det fortfarande inte blivit åtgärdat, borde jag väl inte betala full hyra? Eller?

  315. Sådana här fall är jättejobbiga, och mycket svårt att få rätt i. Du har rätt i att du med största säkerhet aldrig kan få någon retroaktiv ersättning. Däremot ska du kunna kräva att felet rättas till omedelbart. Om detta inte görs ska du vända dig till kommunen och begära att de ingriper. Om styrelsen förhalar eller vägrar åtgärda omedelbart, kan du begära viss ersättning om du kan påvisa att du drabbas ekonomiskt av detta fel.

  316. Mårten skriver:

    Hej!
    Vi har haft fel på ett fönster som uppdagades i samband med renovering som skedde när vi införskaffade radhuset (BR). Vi trodde då att man gjorde en åtgärd då men oavsett vilket så läcker det fortfarande in vatten vid kraftig blåst. Felet uppstår 1-3ggr/år. Har nu kontaktat styrelsen igen och de antyder att vi ska stå för notan men vi tycker det verkar orimligt (dels med tanke på att det borde vara reklamation (byggt -07, vår inflytt -12) och dels för att det handlar om ”skalet” som jag har fått för mig borde ligga på föreningens ansvar). Är vi ute och cyklar eller ska föreningen stå för den kostnaden?

  317. Håller med dig om att föreningen bör stå för detta arbete. Men helt säker är jag inte, då det kan bero på de särskilda omständigheterna.

  318. Filip skriver:

    Hej,

    I samband med att vi ska flytta vårt kök till vardagsrummet uppdagades i samband med kontroll av ventilationen i det nya rummet att en sten har lossnat i skiljeväggen mellan imkanal/rökkanalen från detta rum och en annan imkanal/rökkanal. Rökkanalen är 17 meter och stenen saknades 6 meter från toppen och vi bor på nedre botten. Detta gör att rökkanalen inte får användas som imkanal alls enligt sotaren, alltså inte ens med kolfilterfläkt. Vems är ansvaret för att laga imkanalen/rökkanalen? Mitt eller föreningens?

  319. Jag är inte tillräckligt insatt i reglerna kring imkanaler och rökkanaler i äldre hus och hur de får användas. Men spontant tycker jag att det ni beskriver är ett problem som föreningens ska åtgärda.

  320. Gustaf skriver:

    Hej.
    I min bostadsrättsförening står det i stadgarna att lägenhetsinnehavaren svarar för bland annat fönster.
    Jag har nu i min lägenhet ett helt sönderfallande ytterfönster (själva fönsterbeslaget ) som jag skulle vilja ersätta och som styrelsen med hänvisning till stadgarna säger att jag ska göra själv.

    Har bostadsrättsföreningen möjlighet att skriva över det ansvaret på mig och räcker det isåfall med en allmän hänvisning till att fönster täcks av lägenhetsinnehavarens ansvar?

    Tack på förhand.

  321. Fönsteransvaret är ett gränsfall som det råder stor oenighet och förvirring om hur det ska hanteras. Står det i stadgarna att hela fönsteransvaret ligger på lägenhetsinnehavaren, då är det tyvärr så. Men det innebär inte att det är lämpligt att det är så. Börjar fönstret ”falla sönder” av ålderskäl bör föreningen byta ut det (och alla andra). Gäller det småhus/radhus kan man möjligen låta ansvaret vara individuellt, men inte om det gäller flerfamiljsfastigheter.

  322. Lena Larsson skriver:

    Har sålt bostadsrätt, köparen klagar på att det luktar kattpiss i badrummet, hänvisar till en fläck på golvet där kattlådan stått. Badrummet är renoverat för 15 år sedan och i renoveringsbehov. Vid visningen var den svarta fläcken fullt synligt. Köpare var inte med på visningen utan hennes son och enl. mäklaren var han bara 3 min. i lägenheten och var mest intresserad av priset ,han ställde ingen fråga om ägaren hade katt eller inte. Senare var köparen själv och tittade på lägenheten efter att handpenningen betalats, hon gick omkring även i badrummet och såg även katten. Hon hade då inget att anmärka. Min fråga är vad är jag ansvarig för? Har hon brustit i undersökningsplikter? Om det skulle bli att jag får ersätta en ny matta, avräknas det att badrummet är 15 år gammalt. Man kan ju inte bara riva ut en matta, väggarna måst ju också bytas i så fall tror jag pga ålder.

  323. Enligt min uppfattning av beskrivningen så har köparen brustit i sin undersökningsplikt på ett uppenbart sätt. Du ska avvisa alla krav på ersättning.

  324. Charlotte skriver:

    Hej,

    Vi bor sedan drygt ett år tillbaka i en nyproducerad bostadsrättslägenhet.

    När vi vaknade en morgon upptäckte vi att glaspartiet (ca. 40×180 cm) på balkongens övre kortsida hade två stora hål på vardera sida och spruckit längs med hela. Det glas som inte har ramlat ner antingen på gatan eller på vår balkong sitter kvar, men hela fönstret är splittrat likt ytspänning eller att huset ”sätter sig” (det liknar en vandaliserad busskur).

    Vi har inte rört den där rutan och eftersom vi bor högst upp tror jag heller inte att skadan kan ha kommit utifrån (stenskott eller dylikt). Den enda förklaringen jag kan se är att det är någon form av produktionsfel.

    Enligt kontraktet har byggherren lämnat två års garanti på produktionsfel som inte avser ”Anmälda fel som inte är garantifel utan uppkommit genom t.ex. handhavandefel, normalt slitage eller oaktsamhet”.

    Vid kontakt med byggherren påstår de att det inte är ett garantifel, utan hänvisar antingen till föreingens eller vårt eget försäkringsbolag. Föreingen i sin tur hänvisar till byggherren.

    Jag kan inte finna något om detta i föreingens stadgar, men det står att det är Brf.s ansvar att underhålla räcke, balkongtak och utsida av balkongfront (vilket man kanske inte blir mycket klokare av).

    Jag undrar således: vem är ansvarig för att åtgärda problemet? Byggherren, föreingen eller jag?

    Vi har absolut ingenting med skadan att göra – så varför ska vi behöva åtgärda och bekosta felet?

    Tacksam för återkoppling.

  325. Enligt min uppfattning måste detta klassas som ett garantifel, som ska åtgärdas. Men det är inte ni som ska bråka med byggaren om detta, utan er motpart är bostadsrättsföreningen (styrelsen). Det är styrelsen som ska kräva byggaren på åtgärd.

  326. Marilyn skriver:

    Hej

    Vi köpte lägenheten för fem år sedan. Idag upptäckte vi ett byggfel. De tidigare ägarna byggde ut badrummet med sänkt tak och i samband med detta så byggde de en ny innervägg till hallen. Då säkringsskåpet satt på den gamla innerväggen mot hallen och de inte verkat vilja flytta detta så blev skåpet följdaktligen inbyggt bakom den nya hallväggen. Det hänger i en stump av den gamla väggen och ryms alltså ovanför badrummets sänkta tak. För att komma åt skåpet har de sedan öppnar ett litet (20×20 cm) hål i nya innerväggen. Nu har elskåpet gått sönder och en elektriker har varit här. Han säger då att bygget är olagligt då det inte går att komma år och arbeta med skåpet på ett säkert sätt. Det är helt uppenbart även för oss att det inte går att se vad man gör när man stoppat in armen där. Vi måste alltså såga upp ett större hål i väggen, försöka göra det snyggt, hitta en lucka att täcka för hålet med etc etc. Extra utmanande då det är en metallregel mitt för skåpet…

    Frågan är, vem ansvarar för detta fel nu? Tidigare ägare eller vi? Vem måste stå för kostnaderna? Kan det gå på försäkringen?

    Tacksam för hjälpen!!

  327. Min bedömning är att detta får ni själv stå för, helt och hållet. Och det är inget som någon försäkring täcker.

  328. Marianne skriver:

    Hej!

    Har sett att flera har haft liknande frågor men kan inte riktigt bli klok på om det är jag eller föreningen som borde stå för en kostnad av avloppsrensning efter stopp i köksvasken.

    Enligt bostadsrättslagen: ”Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler.”

    Enligt min bostadsrättsförenings stadgar: ”Bostadsrättshavaren ansvarar bl.a. för (…) inredning och utrustning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten såsom ledningar och övriga installationer för vatten, avlopp, värme, gas, ventilation och el till de delar dessa befinner sig inne i lägenheten och inte är samledningar”

    Utlåtande från rörmokare: ”Stoppet satt ca 6 m från vattenlås”

    Svar från föreningens styrelse efter jag mailat utlåtandet: ”det verkar som att – även om det satt långt ifrån vattenlåset – stoppet var beläget i en ledning som tjänar endast din lägenhet (dvs. inte i stamledningen). Under sådana förutsättningar måste jag tyvärr säga att du själv ansvarar för de aktuella kostnaderna.”

    Stoppet som satt ca 6m från vattenlås är helt klart utanför min lägenhet, men det är ju möjligt att det satt i ett rör som endast tjänar min lägenhet.

    Jag har bott i min lägenhet mindre än ett år och allt det äckliga som kom ut när det rensades har samlats i många år, så det är klart att det är lite drygt att behöva betala det om det nu är så att föreningen borde stå för det.

    Tack på förhand!

  329. Var ansvarsgränsen går när det gäller avlopp är en svår fråga, och varierar i olika föreningar. Bostadsrättslagen är mycket diffus, föreningens stadgar är ibland lite tydligare. Om jag ska tolka era stadgar går gränsen vad gäller avloppet efter vattenlåset, eller där röret försvinner ner i golvet. Det är också den mest vettiga tolkningen av Bostadsrättslagen. Det stopp som du beskriver bör alltså föreningen ta ansvar för.

  330. Caroline skriver:

    Hej, jag undrar över vem balkongen tillhör. Föreningen eller bostadsrättsinnehavaren? Det är nämligen så att vi funderar på att lägga klinkers på balkongen och styrelsen vill skriva ett avtal tillsammans med oss som säger att vi kan komma att bli betalningsansvariga för nedmontering av golv om styrelsen i framtiden vill måla och spackla om. Vad är det som gäller?

  331. Det normala är att balkongen tillhör föreningens ansvarsområde, men att medlemmen åläggs att underhålla balkonggolvet. Detta brukar regleras i föreningens stadgar. Om det är så i er förening kan du lägga din klinker, och föreningen har ingen rätt att göra något alls eller kräva något avtal. Så vad står i era stadgar?

  332. Carolina skriver:

    Hej jag bor i en bostadsrätt sedan 6 månader tillbaka, huset är byggt 2009 och nu har vi upptäckt 6 stycken sprickor i kaklet i badrummet längs med hörnet där badkaret står. Vems ansvar är detta, vi har ju inte kunnat undvika att dessa sprickor skulle uppkomma?

  333. Kan bara ge några förslag: Fråga styrelsen om det finns någon garanti kvar på badrummet. Är det småsprickor har antagligen inte tätskiktet bakom brutits, och då är det ingen fara. Gör en fuktmätning för att kontrollera. Om det behöver åtgärdas, kan det kanske täckas av försäkring. I grunden ligger annars ansvaret på er.

  334. Charlotte skriver:

    Hej,

    Jag bor i en bostadsrätt byggd 1913. I mitt toalettrum (har ej ngn golvbrunn) går avloppsröret från toaletten i lägenheten ovan in i min lägenhet längs med taket och ut genom väggen, drygt en halv meter. Nu har det blivit en spricka i röret och rosten har börjat sprida sig i fyllningen. En hantverkare tittade på det idag och sa att det är en tidsfråga innan röret brister och menade att avloppsstammen borde bytas. Förmodligen går det inte att punktlaga skadan eftersom det är gamla rör. Vems ansvar är det att bekosta en eventuell stamrenovering/byte; jag, berörda bostadshavare eller bostadsrättsföreningen?
    Mvh,
    Charlotte

  335. Det är ingen tvekan: det är föreningen som ska åtgärda problemet. Anmäl felet, och begär att det ska åtgärdas omedelbart!

  336. Calle skriver:

    Hej jag bor i en bostadsrätt i ett hus byggt på 60-talet. Nu är det dax för fönsterbyte och det är nog bra. Men när tvärbanan byggdes bredvid så fick några av lägenheter bullerdämpande fönster, som är fantastiska. Nu tycker styrelsen att det är enklare och billigare om alla får standardglas i sina fönster, även fast vi på en stämma kom fram till att det skulle tas hänsyn till bullret vid fönsterrenoveringen. Måste jag själv bekosta riktiga glas i de nya fönsterna?

  337. Nej, jag tycker ni ska försöka få ett bindande beslut i föreningen att det sätts in bullerdämpande fönster. Kanske måste ni försöka kalla till en ny stämma för att fatta ett sådant beslut.

  338. Towe skriver:

    Hej, Fick veta i natt (jag är på tjänsteresa) att vinden i min förening brunnit och mitt förråd minst kraftigt rökskadat. Är det min hemförsäkring som gäller (dvs vi är många som är drabbade) eller är det föreningens eller vad gäller?

  339. När det gäller lösöret, alltså dina grejer på vinden, så är det din hemförsäkring som gäller. Men när det gäller själva vinden och förrådslokalerna, så är det föreningens försäkring som gäller.

  340. Jesper skriver:

    Hej,
    För några månader sedan renoverade vi köket. I samband med detta tog vi (efter godkännande av styrelsen) bort köksfläkten samt den stora trumman som satt ihop med denna och ersatte denna med en kolfilterfläkt. Nu har föreningen låtit göra en OVK som visar att vi inte har något mätbart värde i lägenheten då själva fläktaggregatet saknas, denna satt i trumman som vi tog bort.

    Ordförande i vår förening menar att det är vårt ansvar som lägenhetsinnehavare att betala för att åtgärda detta då vi tagit bort fläktaggregatet. Vi känner oss skeptiska till detta då vi rådfrågade styrelsen liksom att vi tog bort den stora lådan i god tro. Vad gäller nu? Måste vi själva stå för en ny fläkt liksom installationskostnaderna av denna eller är det föreningens ansvar?

  341. Jag kan inte säkert avgöra hur ansvaret för detta ska fördelas. Styrelsen borde aldrig ha godkänt att fläkten och trumman togs bort. Hur gick det egentligen till när detta ”godkändes”, har ni skriftlig på det? Som jag ser det är denna fråga avgörande. Styrelsen har ett ansvar i den uppkomna situationen, men bara om det kan bevisas att de lämnat tillstånd till rivningen.

  342. Jesper skriver:

    Dessvärre kom godkännandet via telefon efter att vi skickat in ett brev där renoveringen och vad som skulle göras/tas bort (även än större vägg revs) beskrevs. Brevet bör ha arkiverats hos styrelsen så ska se om det går att finna. Sitter själv i styrelsen nu så befinner mig i lite utav en jävsituation. Den gamla styrelseordföranden som godkände renoveringen finns dessvärre inte kvar i föreningen.

  343. I sådana här kniviga fall, där det saknas ordentliga bevis och dokumentation, är den bästa lösningen att man gör ”en deal”, dvs man delar på kostnaderna. Allt för att undvika långbänkar och slitsamma rättsprocesser.

  344. Hasse skriver:

    Hej,
    Riksbyggen har ändrat sina stadgar under 2014, angående säkerhetsdörrar. Jag har nyligen köpt och installerat en säkerhetsdörr i min bostadsrätt. Endast ett fåtal personer har tagit vara på denna möjligheten som presenterades på stämman i våras, de flesta medlemmar har kvar sina gamla dörrar. Nu har jag hört att styrelsen vill förhandla bort att föreningen ska stå för denna kostnaden. Kan de göra så?

  345. I Riksbyggens nya stadgar tar föreningen över ansvaret för ytterdörren. Sen säger du att du själv blev erbjuden att köpa ny dörr, men att föreningen skulle betala??? Jag förstår faktiskt inte frågan.

  346. Gustav skriver:

    Hej.
    Kan en BRF tvinga sina medlemmar att skjuta till pengar för en yttre reparation av fastigheterna (t.ex. takomläggning)?
    Anledningen till att styrelsen vill få in pengar från medlemmarna är att föreningen inte kan låna mer pengar av banken och den yttre reparationsfonden inte räcker.
    I det här fallet gäller det en radhus-liknande förening där ett av taken läcker men inte de andra. Styrelsen har tagit beslut att byta alla tak ”för säkerhets skull”.

  347. Om jag förstår frågan rätt handlar det om en ökning av samtliga insatser, i dagligt tal ”kapitaltillskott”. Ett sådant beslut måste fattas av en föreningsstämma, och om inte samtliga medlemmar godkänner detta måste beslut fattas med 2/3-dels majoritet, och därefter prövas av hyresnämnden. Men om det godkänns på detta sättet måste alla ställa upp.

    Men om beslutet att byta alla tak verkar felaktigt kanske det är bättre att försöka byta styrelse.

  348. Ewa skriver:

    Hej!
    Jag har ända sedan jag flyttade 2004 haft svårt att stänga dörren ut till uteplatsen. Jag trodde ett tag att det kunde åtgärdas med att man slipade bort lite trä nedtill under dörren, men kom aldrig så långt att jag gjorde något. Har inte varit så mycket ute på min uteplats pga att jag haft en katt jag inte velat släppa ut.
    Nu när den katten inte finns längre så är jag ute mer och måste ha en speciell teknik, dra igen och lyfta upp dörren och trycka ner handtaget samtidigt. Jag har väl mer tänkt att det varit så när det varit fuktigt, och då är det mer problem i och för sig….
    Nu verkar det snarare som att problemet beror på att dörren till uteplatsen ”satt sig något”/varit sned, redan från början. För att komma till rätta med problemet behöver dörren ses över och ev hängas om. Vems ansvar är detta? Mitt? Föreningens?

  349. Jag tycker det är föreningens ansvar. Men kanske är era stadgar så utformade att ansvaret på altandörren är lagd på den enskilde medlemmen. Jag kan alltså inte ge något entydigt svar, men tycker allmänt sett att detta borde ligga på föreningen.

  350. Lina skriver:

    Hej.
    Jag och min sambo bor i en bostadsrätt som fick vissa fönster o balkonger utbyta för ett par år sen.
    Min sambo har bott här i över 10 år utan några problem men nu har vi upptäckt mögel i sovrummet där både fönster o balkongdörren blev bytta. Problemet har alls kommit efter bytet. Tycker även att där är sämre luft samt kondens på rutorna både i sovrum och i kök (även där är fönstret bytt)
    Frågan är vem som är ansvarig för att få bukt med detta?
    Vi har torkat bort med mögel dödande medel men det dyker upp igen.
    Och hur blir det om man säljer? Och det helt plötsligt dyker upp mögel efter ett tag?
    Mvh

  351. Ni måste absolut anmäla problemet till er styrelse. Orsaken till möglet kan vara flera, vattenläckage, eller dålig ventilation, eller en kombination av detta. Jag kan omöjligt ge något svar, saken måste undersökas. Och ansvar och åtgärd, det beror alltså helt på orsaken och omständigheterna.

  352. Christofer skriver:

    Hej.
    Vi lät fackmän renovera badrummet i vår gamla lägenhet år 2010. Lägenheten som vi sedan sålde har sålts en gång till och nu har vi blivit kontaktade av de nya ägarna angående ventilationen vi lät sätta in i badrummet. Den fick underkänt vid OVK i somras och nu vill de nya ägarna att vi åtgärdar detta. Vi satte in en vanlig paxfläkt som enligt OVK stör grunddraget. Är det vårt ansvar?
    Med vänlig hälsning,
    Christofer

  353. Ventilationsproblem är föreningens ansvar, och jag tycker att styrelsen brustit i sin tillsyn när ni sålde lägenheten för 5 år sedan. Då hade ni kunnat åläggas att åtgärda problemet, nu anser jag det ar föreningens ansvar. För övrigt är det väl en mycket enkel åtgärd att bara ta bort fläkten.

  354. Sivert Johansson skriver:

    Hej
    Jag ser en konstig formulering i besiktningsprotokollet.
    Finns det någon rättslig grund för dessa? (ABT 06).

    Lägenheter som bytt ägare men som ändå gjorts genomgång.
    Lägenhet 7, 8, 9, 17/18, 19
    Till dessa lägenheter finns inget avtal mellan byggbolaget BROVO Förvaltning AB och den nya ägaren till respektive lägenhet. Således finns inget juridiskt förhållande mellan parterna som reglerar garantibesiktningen. Besiktning har ändå genomförts i dessa lägenheter för att kontrollera byggnadens struktur och stomme samt övriga delar av huset som regleras genom avtal mellan föreningen och entreprenören.

    Mvh.
    Sivert Johansson

  355. Instämmer i att detta verkar konstigt. Om det är föreningen som stått för entreprenaden ska naturligtvis besiktningen gäller alla bostadsrätter, oavsett vem som är nuvarande innehavare.
    Men tydligen har detta handlats upp på någon form av individuell basis, besiktningsformuleringen antyder det. Jag kan tyvärr inte uttala mig mer om detta utan kännedom om bakgrunden.

  356. Johan skriver:

    Hej!

    Sitter i styrelsen i en BRF med en badrumsfråga vi inte riktigt vet hur vi ska hantera.
    I ett av medlemmarnas badrum har det upptäckts en vattenskada. När rivning och inspektion påbörjats så visar det sig att det är byggfel i badrummet och därmed gäller inte försäkringen. Föreningen har tecknat bostadsrättstillägget så samma bolag för både förening och medlem.
    Bostadsrättsinnehavaren kräver att föreningen löser detta och tar kostnaderna, samt kompenserar för att denne inte kan bo i sin lägenhet under renoveringen.

    Föreningen har sett till att rivning påbörjats för så att inte vattenskadan sprider sig. Vid rivningen kan dock konstateras att inget är utfört fackmannamässigt. Tätskikt är inte anslutet osv. Förmodligen (ej fastställt) har förre ägaren gjort om en tidigare toalett utan ordentliga tätskikt till ett badrum inför försäljning. Denna lgh är en del i en uppdelning av tidigare 1 lgh. Nuvarande ägare har bott där minst 5 år.
    Vem borde dra bevisbördan för utförandet och vem är betalningsansvar?
    Borde avgiftslättnader utgå då medlemmen inte kan bo i sin lgh?

    Tacksam för hjälp!
    Vänliga hälsningar
    Johan

  357. Innehavaren är ansvarig för det undermåliga ”badrummet”, men inte för de skador som kan ha uppkommit. Det är i kort sammanfattning rådande rättsläge. Skulle det hamna i en rättslig tvist kan det dock föranleda långa och kostsamma utredningar och många veck i advokaternas pannor.
    Men det är alltså följande som gäller: Föreningen åtgärdar vattenskadan och uttorkning, och återställande vad gäller fastighetens stomme. Medlemmen får sedan återställa eller bygga sig ett nytt badrum. Skulle medlemmen under den första fasen inte alls kunna bo i lägenheten bör denne få reduktion av månadsavgiften, helt eller delvis, men rättsläget är inte tvingande.

  358. camilla skriver:

    Hejsan,

    För någon månad sedan gjordes en OVK i vår bostadsrättsförening. Eftersom jag inte var hemma så har jag nu debiterats för kostnaden för att sotaren kom dit en till gång. Är det jag som ska betala eller är det bostadsrättsföreningen som ska stå för kostnaden?

  359. Det beror på omständigheterna. Om det behöver göras tillsyn i lägenheten, måste den boende förvarnas i mycket god tid (flera veckor). Föreningen kan inte ta betalt, såvida man inte medvetet vägrat eller struntat i att ordna tillträde till lägenheten, trots aviseringar i god tid.

  360. OP Andersson skriver:

    Hej!

    Vår förening har ca 60 lägenheter i markplan. Ett antal av dessa har vid ett och samma tillfälle, några år efter nybyggnationen av Bostadsrättsföreningen försetts med elektrisk golvvärme i badrummen, då de ligger i sutteräng och bara har ett litet vattenburet element till en stor yta, och inget element mot den vägg som ligger ”under jord”.

    I föreningens stadgar står det att Bostadsrättshavaren ska ansvara för reparation av den elektriska golvvärmen. Nu drabbade det mig, och det blev en dyr historia, då det blev byte av både kretskort och transformator. Anläggningen klarade inte längre att upprätthålla det motstånd som krävdes från den inkommande strömmen, varför systemet slog ifrån.

    Nu vill jag hävda det motsatta. Den elektriska golvvärmen är installerad på initiativ av BRF. Man påstår att det är fråga om komfortvärme. Men Bostadsrättslagen gör ingen skillnad på komfortvärme eller radiatorvärme, inget av begreppen finns nämnd i lag. Värme är värme och det får anses vara så att BRF har haft en anledning till installationen och det är naturligtvis att upprätthålla värmen och hålla fukt och lukt borta. Att inte alla bostadsrättsinnehavare har golvvärmen påkopplad är ointressant menar jag, även jag kan stänga av radiatorerna. Bostadsrättslagen säger ju kap 7 att BRH inte ansvarar för sådant som installerats av föreningen. Dessutom var det ju så att anläggningen för golvvärmen var över 20 år, och då kan man ju räkna ut att fler medlemmar än jag kan vänta sig problem med detta.

    Slutsats: golvvärmeanläggning installerad av föreningen, som bygger på el från en gemensam anläggning, som är i behov av reparation kan inte föreningen friköpa sig ansvaret för.

    Nyfiken på dina synpunkter (och att jag kan ha totalt fel i mina bryska slutsatser).

    Bästa hälsningar
    OP Andersson

  361. Det här är återigen ett fall där lagen inte ger någon klar vägledning. Lagparagrafen (7:12) nämner också kravet att ledningarna ska tjäna fler än en lägenhet. Om detta skulle hamna i en domstol är det min gissning att man skulle gå på vad som står i stadgarna, och alltså lägga ansvaret för golvvärmen på den enskilde lägenhetsinnehavaren. Det finns några rättsfall (dock ej golvvärme) där man gjort en sådan bedömning. Jag kan själv tycka att det ibland känns fel, och att man i många föreningar lägger alltför mycket av uh-ansvaret på de enskilda medlemmarna. Det skapar en stor osäkerhet, då det kan skilja mycket mellan olika bostadsrättsföreningar.

  362. Jan skriver:

    Hej,
    I vårt badrum finns det dels en öppen dusch och dels en vägghängd toalett, allt renoverat för ca 4 år sedan. Vattentanken till den vägghängda toaletten gick sönder och började läcka. Vi upptäckte det men det kan ha läckt en längre tid då man inte kan se det direkt. Enligt besiktningsman ser det ut till att det är fuktskador dels innanför inbyggnaden till toaletten och dels vissa områden runt omkring toaletten både på väggar och golv. Besiktningmannen säger att det saknas tätskikt inne i själva toalettinbyggnaden. Arbetet är utförd av hantverkare med som vi förstår garanti men de har nu lämnat denna (GVK) garantigrupp och jag tror de även är i konkurs – inget kvitto hittat. Jag vet inte heller om det är ett krav att har tätskikt inne i en vägghängd toalett, säkert mycket bra men om det är ett krav det vet inte jag. Toaletten är ca 1.5 m från duschutrymme, alltså utanför våtzon. För att åtgärda krävs även fläktar för att torka upp innanför/mellan väggar enligt besiktningsman.
    1. Vad står försäkringsbolag för – utbyte av toalett/installera en ny, åtgärda vattenskada/åtgärd/uttorkning?
    2. Vad står föreningen för – övriga ting som inte täcks av försäkringen?
    3. Vad står innehavaren för?
    Mvh
    Jan

  363. Som jag förstår det är detta en helt vanlig vattenskada, och ska behandlas enligt standardreglerna. Dvs föreningen ska riva ut det som behövs och torka upp skadan, ev med hjälp av sin fastighetsförsäkring. Du får stå för att återställa badrummet, med hjälp av din försäkrings bostadsrättstillägg (eller om föreningen har detta tillägg). Du kommer i praktiken få betala din självrisk, plus ev åldersavdrag på badrummet (men det blir det nog inget om det bara är 4 år gammalt).

  364. Jan skriver:

    Hej,
    En uppföljning på denna där vattentanken till den vägghängda toaletten gick sönder. Försäkringsbolaget hävdar nu följande vilket till en del är detsamma som Ni har svarat men som skiljer sig då det gäller möjlighet att utnyttja försäkringens bostadsrättstillägg.

    ”Av besiktningsrapporten från vår upphandlade byggare framgår att badrummet ej är byggt enligt gällande normer och därmed kan ej utströmningen ses som oberäknad. Detta betyder att det gemensamma bostadsrättstillägget ej kommer att kunna nyttjas för återställande av yt och tätskikt. Det tillägget däremot kan ersätta är reparation/byte av WC med självrisk 1500:- Återställande av badrummet enligt gällande regler bekostas till fullo av bostadsrättsinnehavaren.

    Fastighetsförsäkringen.
    Eftersom skadan för föreningen anses vara oförutsedd så kan fastighetsförsäkringen hjälpa till med följande:
    -Rivning
    -Torkning
    -Återställande av stommen
    Detta med självrisk 0,2+1basbelopp, 53.400kronor.”

    Är det korrekt att försäkringsbolaget kan avstå från nyttjande av detta bostadsrättstillägg för återställande av badrummet, yt och tätskikt?
    Mvh
    Jan

  365. Jag har nu satt mig in i reglerna för vägghängd toalett, och kan bara hålla med försäkringsbolaget i deras bedömning: Tätskikt ska finnas bakom vattencisternen, (och det ska dessutom finnas ett dräneringshål nertill, så att man upptäcker om det skulle uppstå ett läckage). Därför vill försäkringsbolaget inte ersätta själva vattenskadan, bara den trasiga toaletten.

    Det framgår inte av berättelsen om du själv ägde lägenheten vid renoveringen för 4 år sedan, eller om du köpt den nyligen. Om du köpt den nyligen skulle det kunna klassas som ett dolt fel, men denna rätt gäller bara i två år. Och finns det inga garantier, och firman kanske i konkurs, ja, då finns det inget där heller att hämta.

    Slutsatsen blir alltså troligen att återställandet av badrummet landar på dig själv. Tyvärr.

  366. Leo skriver:

    En av bostadsrättsinnehavarna (och dåvarande ordf) i vår lilla BRF renoverade och byggde ut sitt badrum 2011-12. Det har nu framkommit att den avloppsavluftning med vacuumklocka som fanns inbyggd i badrummet tagits bort. Lägenheten under har problem med dålig lukt i badrummet, vilket var orsaken till att detta uppdagades (vi i styrelsen tänkte börja med att byta vacuumklockan, vilket inte var gjort på länge). I samband med detta har det kommit fram att ombyggnaden inte godkändes av styrelsen, utan fd ordf/BRH anser att han själv hade rätt att godkänna detta. Inget är protokollfört. BRH vet inte vad som är gjort avseende avloppen, rördragning eller avluftning och någon dokumentation finns inte. BRH var inte närvarande under ombyggnationen och ingen annan i BRF hade fått i uppdrag att följa arbetet. Firman som anlitades gick strax därefter i konkurs. BRH vägrade betala sluträkningen pga dålig ytfinish. I samband med ombyggnationen drogs också installation för vatten och avlopp också ut i en hall utanför badrummet och där har en tvättmaskin installerats.

    I styrelsen har vi nu beslutat att i förstone försöka få en besiktning utförd av en erfaren VVS-konsult. Som jag ser det har BRH olovandes ändrat det som ankommer på föreningen enligt våra (normal-)stadgar, dvs avluftningen. Bör inte flyttning av avlopp också godkännas av styrelsen? Dessutom anser jag att tvättmaskinsinstallationen i hallen är för riskabel och bör återställas. Möjligen kan vi försöka hitta ett annat sätt att lösa avluftningen så det aktuella badrummet inte behöver rivas upp. Men hur hanterar vi det faktum att väggen i badrummet på våningen under där avluftningen är inbyggd behöver rivas? Vi vet ju inte ens om avluftningsröret är pluggat..!
    Mycket tacksam för kloka synpunkter!
    Mvh
    Leo

  367. Detta fall är tyvärr lite för komplicerat för att avgöras på distans. Möjligen kan det landa i föreningen får stå för att rätta till ev. felaktig installation. Och möjligen kan föreningen rikta krav på fd medlemman/ordföranden. Tyvärr vågar jag inte uttala mig mer än så i denna fråga.

  368. Carl skriver:

    Hej!

    Vi bor i en etagelägenhet där vindsvåningarna exploaterades för drygt 10 år sedan. Enligt en styrelsemedlem skrevs det, i samband med exploateringen av vinden, ett avtal mellan föreningen och bostadsrättsinnehavarna som köpte vindarna att de senare skulle ta allt ansvar för ev. fel som rörde de nya vindsvåningarna.

    Nu har fönstren i vindskuporna ruttnat på utsidan. Styrelsen hänvisar till avtalet som upprättades för drygt 10 år sedan där föreningen avskriver sig allt ansvar för allt som rör vindsrenoveringen.

    Mina två frågor är:
    - Kan man som lägenhetsinnehavare ärva avtal som man själv inte ingått? De som renoverade vindarna har ju flyttat för länge sedan och flera har hunnit bo i lägenheterna sedan dess.
    - Strider det mot bostadsrättslagen att den enskilde medlemmen, enligt stadgarna, får ansvara för utsidan av fönstren?

  369. Jag håller med er, enligt min uppfattning kan man inte ”ärva” ett sådant uh-ansvar, om inte detta uh-ansvar förts över och blivit accepterat i skriftlig form av er. Eller att detta ansvar finns definierat i stadgarna. Om inte, så faller uh-ansvaret på föreningen, i samma ögonblick som ursprungliga innehavaren flyttar.
    Det är över huvud taget tveksamt att lägga ansvaret för utsidan av fönstret på innehavaren, men det görs ändå ibland i samband med ombyggnader.

  370. Therese skriver:

    Hej!

    Jag har för 5 dagar sedan fått tillträde till en bostadsrätt jag köpt och skrev kontrakt på för 5 veckor sedan.

    I fredags hade jag en tekniker ute för fuktmätning (jag har tagit kontakt med förvaltaren på grund av dålig lukt i lgh, och han skickade ut denna tekniker).
    När han gick igenom lägenheten uppmärksammar han mig på att fläkten i köket som är installerad av förra ägaren för ett år sedan är olaglig. Det är alltså ingen kolfilterfläkt och slutet system rätt ut i centralventilationen.
    Detta måste alltså åtgärdas, frågan är vem som ska stå för detta rent ekonomiskt? Är det jag eller förra ägaren?

    Förra ägaren har muntligt sagt till mig att inget är fel på vitvaror o dyl då vi skrev kontrakt. Förmodligen visste hon inte själv om att man inte får ha ett sådant fläktsystem.

  371. En felaktig installation, som man inte själv kunnat upptäcka, eller förvänta sig, är ett sk dolt fel. Upptäcker man det i tid (inom 2 år) kan man rikta ett krav på säljaren på åtgärd eller ersättning.

  372. Matte skriver:

    Hej!
    Om det uppstått läkage utifrån i en takkupa och gett synliga fuktskador på innertak och vägg i kupan. Vem ska stå för att återställa ytskikten? Föreningen eller bostadsrättsinnehavaren? Om det är föreningen som ska återställa ytskikten, hur mycket ska de stå för? Ska de åtgärda skadorna eller måste hela rummet renoveras, alltså även de delar som inte drabbats av skador?

  373. Det här kommer det nog råda delade meningar om. Styrelsen kommer kanske anse att det är du själv som får återställa ytskikten, eftersom det står så i stadgarna. Jag för min del anser att det är föreningen som ska stå för denna kostnad, eftersom det är utifrån kommande vatten, och sådana skador är inte försäkringsbara. Det SKA helt enkelt inte tränga in vatten utifrån, och gör det ändå det har föreningen brustit i sitt underhållsansvar, och är därmed ersättningsskyldig.
    Du ska alltså kräva att få hela skadan åtgärdad. Men inte en helrenovering av rummet.

  374. Stefan skriver:

    Hej,

    Jag har en fundering på att montera in två stycken takfönster i min lägenhet. Alla kostnader i och med denna installation kommer belasta mig som brf-innehavare.

    Mina frågor är nu om föreningen kan/har rätt att höja min hyra pga av detta och om så är fallet, hur mycket är rimligt?

    De har även krävt att detta arbete skall slutbesiktigas vilket kommer innebära en relativt hög (extra)kostnad för mig, ca: 7-9 000:-. Jag antar att de har all rätt att kräva det men samtidigt är detta är inget jätteavancerat ingrepp då installationen sker i ett betongpannetak, ej i ett betydligt mer känsligt plåttak.

    Vidare finns en garanti på 10 år som täcker alla delar i detta projekt (arbete + delar) samt att jag har godkänt deras krav att de kostnader som eventuellt kan uppkomma i framtiden t ex. pga läckage läggs på mig som brf-innehavare (detta i sig kanske är dumt att gå med på eller ej ens görligt då föreningen borde vara den som står som ägare av problem i fönsterkarm mm?).

    Är det då fortfarande rimligt att kräva att jag gör en slutbesiktning som i sig inte ger några ytterligare garantier för att föreningen inte skall belastas av eventuella framtida bekymmer?

    Tacksam för alla svar och input jag kan få. :))

  375. Sådana här ingrepp är juridiskt komplicerade, och jag varken kan eller vill ge några definitiva svar på hur detta ska hanteras. Men det är rimligt att arbetet besiktigas, då det är ett stort ingrepp med potentiell stora problem i framtiden. En 10-årig garanti är bara giltig så länge firman finns kvar, vilket den inte alltid är. Och vad händer om du flyttar? Vem har då ansvaret om det börjar läcka? Tänk också på att det inte går att försäkra sig mot läckande tak eller takfönster, alla ev. vattenskador måste alltså betalas av någon i huset.

    För att hantera framtida problem måste man alltså klara ut ansvarsfördelningen, för all framtid: Antingen tar föreningen över ansvaret, mot att du får en betydligt högra månadsavgift. Eller så behåller du ansvaret, och då måste detta vara skriftligt och föras över till kommande innehavare vid försäljning, i alla framtid. Detta måste framgå tydligt i avtalet med föreningen.

  376. Jan skriver:

    Hej,
    Föreningen håller på och går igenom ventilationen i samtliga lägenheter och tydligen i min lägenhet så finns det en eller möjligen två fläktar på högsta våningen i lägenheten som är inbyggda i någon form av låda/garderob med typ gipsplattor runt om och jag fick följande mail från styrelsen där det står att jag skall betala rivningsarbete av denna låda. Kan man sätta denna typ av kostnader på bostadsrättsinnehavaren? Om så är fallet, måste man inte avtala och komma överens om detta innan? Måste jag ha dessa fläktar i min lägenhet? Jag tror att de även är förbundna till andra lägenheter eller någon butik:

    För din information.
    I början av nästa vecka kommer två nya ventilationsfläktar att installeras på din vind.
    Jag återkommer om dag och tidpunkt.
    Kostnaden för rivningsarbetet av lådan runt fläktarna kommer att faktureras av Anderssons till dig med ROT om så önskas.”

    Mvh
    Jan

  377. Föreningen har tydligen ett ansvar för att dessa fläktar ska bytas, och då har man också ansvar för de kring-arbeten som erfordras för detta byte. Det ska du inte behöva stå för, och du ska dessutom kräva att väggen återställs efteråt. Möjligen kan man resonera något annorlunda om det är du själv som har byggt in dessa fläktar, eller om det finns någon specialformulering om detta i era stadgar.

  378. Jan skriver:

    Hej,
    Tack för en trevlig, bra och viktig hemsida/blogg.
    Vid fuktskada i badrum så skall föreningen stå för kostnaderna som har med rivning, torkning och återställning av stommen, försäkringsbolaget för byte av vägghängd toalett och bostadsrättsinnehavaren för återställande av själva badrummet.
    Vilka krav gäller det på anlitad hantverkare och vem beslutar om vem det skall vara? Alltså, hantverkaren skall/bör vara badrumscertifierad samt ha försäkring? Om flera tänkbara hantverkare uppfyller detta/dessa krav, vem beslutar om vem som skall anlitas, är det bostadsrättsinnehavaren då arbetet sker inne i hans/hennes lägenhet och att man då har samma hantverkare på det hela eller är det styrelsen som beslutar eller försäkringsbolag? Grundfrågan är vem beslutar om vem som skall utföra arbetet och vilka krav man skall ställa på denna hantverkare.
    Mvh
    Jan

  379. Det vanliga är att bostadsrättinnehavaren själv bestämmer om återställandet av badrummet, och vem som ska utföra det. Om det ska krävas certifiering eller försäkring beror på vilka regler som finns inom föreningen, det kan vara väldigt olika. Men enligt vår uppfattning ligger ansvaret på bostadsrättshavaren, som alltså själv ska avgöra vilka krav som ska ställas.

  380. Mirre skriver:

    Hej Lennart
    Flyttade in i en bostadsrätt den 1:a sept.
    Kontaktade dem 7 dagar senare och bad företaget som sköter vår fastighetsförvaltning att byta namn på ytterdörren så posten inte skulle hamna på villovägar, men även låset på ytterdörren då den inte gick att stänga. Det visade sig att kolven var sönder och fick ersättas och namnbytet gick igenom.
    Nu 2 mån senare får jag en faktura för detta. Är det rimligt att den skall landa på mig?? Jag har inte haft sönder något och ytterdörrar är väl föreningens ansvar?

    Tacksam för svar!

    Med vänlig hälsning,
    Mirre

  381. Ytterdörr inklusive lås brukar vara innehavarens eget ansvar, det ska framgå av föreningens stadgar. Men det finns undantag. Troligen är det alltså helt rätt att du ska betala för låset, men någon borde kanske ha upplyst dig om det. Eller att du själv tagit reda på det.

  382. Veronika skriver:

    Hej!
    Jag har blivit informerad om att föreningen måste ta bort min handdukstork eftersom den är kopplad till varmvattnet. Detta ska visst vara eftersom det är risk för legionella i vattnet. Föreningen har bokat nedmontering av handdukstorken samt borttagning av rör och även tätning av hål i väggen. Om vi vill fortsätta att ha en handdukstork så får vi betala ca 2000 kr i monteringsavgift för detta samt priset på den handdukstork vi väljer själva. Är detta rätt att vi ska betala det privat, eller borde det gå på renoveringsfond? Jag tänker eftersom jag hade en för mig helt fungerande handdukstork som nu föreningen tar bort. Skulle vara bra att veta vad du tycker gäller i denna situation.
    Tack på förhand!

  383. Jag anser att denna fråga borde ha avgjorts på en föreningsstämma. Jag vet inte hur frågan har hanterats i din förening, men eftersom det inte finns klara riktlinjer i lag eller praxis bör sådana här frågor alltid avgöras på en föreningsstämma. Jag anser alltså inte det är självklart att föreningen måste ersätta handukstorken, men man kunde kanske ha erbjudit en alternativ lösning för alla, kostnadsfritt. Frågan hänger också ihop med hur uppvärmningen av badrummet fungerar.

  384. Eva Björklund skriver:

    Hej,

    Vi bor i en bostadsrätt där föreningen anser att vi själva ansvarar för inkoppling och installation av ett element som inte var inkopplat när vi köpte lägenheten.

    Enligt oss ingår elementen och värmesystemen i fastigheten och är därmed föreningens ansvar.

    Kan detta skilja sig mellan olika föreningar eller?

    Eva Björklund

  385. Föreningen ska se till att radiatorn blir inkopplat på korrekt sätt. Jag instämmer helt med att detta är föreningens ansvar. Möjligen kan det spela in vem som kopplade bort radiatorn, och när. Om detta gjordes nyligen t ex av förre innehavaren, så skulle det kunna vara denne som ska bekosta återinkopplingen.

  386. Stig Ytterdahl skriver:

    Tacksam för svar om vems ansvar det är att åtgärda en byte av vattenburet element i vårt badrum Ett rosthål som gör att det snart sipparar rostigt vatten ur Är det brf ansvar att ombesörja byte och betalning eller vårt ??

  387. Din fråga är redan besvarad under lektion 16, och svaret upprepas här:

    Detta ska ni omedelbart anmäla till föreningen, och föreningen ska laga eller byta ut elementet. Vattenburen värme är alltid föreningens ansvar.

  388. Helenah Sandholm skriver:

    Hej!
    Jag är lite intresserad av att köpa en bostadsrätt men undrar om föreningen står för vatten och avlopp och sopor? Lägenheten är parhus och inte lägenhetshus.

  389. När det gäller parhus, radhus och friliggande villor kan det vara väldigt olika reglerat i olika föreningar. Gäller även uppvärmningen. Man får helt enkelt fråga mäklaren eller styrelsen, eller någon i föreningen.

  390. Natali skriver:

    Hej, i vår lägenhet finns fläktar för ventilation till dels vår lägenhet men till dels också andra lägenheter/butiker. Måste dessa fläktar vara i vår lägenhet eller kan man på något sätt kräva att de flyttas till en ”neutral” plats? Det kan naturligtvis innebära en del arbete men borde väl inte vara helt omöjligt och då blir de också enklare tillgängliga för föreningen om det skulle behöva renoveras eller ha service.

    En till fråga om fläktar/ventilation. Våra fläktar, vår ventilation har inte fungerat på säkert 3-5 år. Vi kan se i badrummet svarta fläckar, troligen någon typ av mögel, i speciellt dusch område men också lite på andra ställen i badrummet. Vad kan man kräva av styrelsen /föreningen i detta fall? Naturligtvis att de skall se till att fläktarna kommer i gång snarast men kan man också kräva åtgärder i badrummet, alltså renovering av tätskikt och ytskikt? En av våra barn har utvecklat allergi och astma men det kan man väl inte skylla på ej fungerande ventilation i lägenhet?
    Mvh Natali

  391. Första frågan kan jag inte alls svara på, det är något som måste undersökas på plats.
    Andra frågan: om det är fläktar (ventilation) som föreningen ansvarar för, så ska naturligtvis föreningen se till att de fungerar. Men har ni inte sagt till på så många år??? Det är ju en förutsättning, och en skyldighet man har, att rapportera fel.
    Ert badrum får ni nog ta ansvar för själv.

  392. Jan skriver:

    Hej, Fuktskada orsakat av att vattencistern gått sönder på en vägghängd toalett med bristande tätskikt bakom och under vattencisternen. Jag tror inte firman som utförde denna installation för ca 4 år sedan var helt uppdaterad på dessa rekommendationer med tätskikt bakom och under vattencistern. Denna firma har dock nu sagt att de inte har någon garanti efter två år.

    Föreningen säger att de har ansvar för fuktskador bakom tätskikt och rekommenderar en hantverkarfirma. Men föreningen säger även att de inte vill betala för denna renovering (i detta fall så gäller fastighetsförsäkringen med en självrisk på 53.400 sek) bakom tätskiktet utan det skall lägenhetsinnehavaren göra. Alltså lägenhetsinnehavaren skall betala självrisken på 53.400 sek plus då även övrig renovering med tät- och ytskikt.

    Min fråga är, är det möjligt att hantera ärendet på detta sätt av föreningen? Föreningen har naturligtvis ansvar för fuktskador bakom tätskikt enligt stadgar men om man inte betalar denna renovering, i detta fall max självrisken på 53.400 sek, då tar man väl inte sitt ansvar. Om lägenhetsinnehavaren skall betala, så borde väl hon/han kunna anlita vem hon/han vill med då risken för föreningen att det inte blir fullgott utfört arbete med utrivning och uttorkning.

    Om lägenhetsinnehavaren anlitar en firma för uttorkning och utrivning som inte har godkänts av föreningen borde han väl ändå kunna sända denna faktura till styrelsen då det alltid är deras ansvar att detta blir åtgärdat. Eller möjligen sända fakturan till försäkringsbolag som i sin tur hantera denna faktura med föreningen. Problemet med att anlita föreningens rekommenderade hantverkarfirma är att det hittills har tagit två och en halv månad och inget har hänt ännu och föreningen informerar nu att det kan ta upp till i allt sju månader innan detta ärende blir slutfört av den firma som de rekommenderar. Sju månader är lång tid för att ordna till en toalett.

    Mvh

  393. Föreningen har alltid ansvar för att riva upp och torka upp fuktskadan. Det ska göras utan dröjsmål, och föreningen måste alltså betala för detta. Skulle föreningen inte vilja göra detta, eller fördröjer det hela, kan man själv anlita någon och skicka räkningen till föreningen. Blir förstås betydligt krångligare, det blir ju en tvist av det hela, men det är så det fungerar. Alltid.
    Att återställa och göra ett nytt badrum blir sen ditt eget ansvar.

  394. Fanny skriver:

    Hej!
    Vi har sedan någon månad problem med dålig lukt i vårt badrum, både från duschen och handfatet. Lukten är inte konstant utan kommer och går. Efter lite googlande har min man kommit fram till att det antagligen handlar om ett undertryck i golvbrunnen, när våra grannar spolar som är anslutna i samma stam kommer lukten upp ur vårt avlopp (har testat också genom att lägga en bit toapapper på golvbrunnen och det ”blåser” inåt när vi hör grannen spola.)
    I föreningens stadgar står det att ”föreningen ansvarar för reparationer å de stamledningar för avlopp, värme, gas och vatten för med vilka lägenheten har försetts”. När vi flyttade in gjorde vi en renovering av badrummet och flyttade golvbrunnen och gjorde ny dusch, efter godkännande från föreningen (vet inte om det är relevant men ville nämna det ändå).
    Vi bor i en liten förening med endast några lägenheter, där det inte finns något system för felanmälan.
    Min fråga är, ligger ansvaret hos oss att utreda och åtgärda lukten eller är det föreningens ansvar? I så fall, vad kan vi kräva av föreningen och hur går vi tillväga eftersom det inte finns något felanmälningssystem? Hoppas du kan hjälpa oss! Tack på förhand, vänliga hälsningar Fanny

  395. Dålig lukt kan bero på många saker, t ex kan det också bero på otätheter vid toalett eller handfat, eller badrumssprickor vid stamledningar eller schakt. Det här är svåra saker att komma till rätta med, och det brukar vara man själv som får börja utredningen. Felet kan ju ligga i det ”egna” badrummet. Men får man inte ordning på det, eller om det är troligt att det kommer pga avloppsproblem, måste föreningen också blandas in. Ni ska ta kontakt med styrelsen för att komma vidare. Men bevisläget är alltså svårt innan man vet orsaken.

  396. Charlotte skriver:

    Hej!
    I vår förening har vi bytt värmesystem under sommaren. Nu när det har blivit kallt har en lägenhet två element som inte fungerar. Vi tog hit de som bytte systemet som undersökte vad felet kunde vara. När denna undersökning gjordes kom de fram till att då råvinden byggdes om till lägenhet 2012 gjordes installationen av elementen fel. De har satt för smala rör upp till vinden samt kopplat allt från undervåningen istället för som rekommenderat nya stammar från källaren.
    Är det föreningens ansvar nu att åtgärda detta? Det är inte föreningen som byggde om lägenheten. Det gjordes av bostadsrättsinnehavaren efter att föreningen sålt vinden.
    Med vänlig hälsning,
    Charlotte

  397. Oavsett hur det gått till så är det föreningens ansvar att se till att värmen fungerar i alla lägenheter. Man måste omjustera alla radiatorer när man gjort en sådan här tillkoppling. Ni ska kräva att styrelsen åtgärdar detta snarast. Sen får väl styrelsen i sin tur kräva ersättning från den som byggde om råvinden.

  398. Marie S skriver:

    Hej!
    Min dotter bor i en bostadsrätt av äldre slag. I våras råkade hon slå upp ytterdörren så hårt att handtaget på utsidan träffade väggen och ett hål uppstod. Det visade sig att det i väggen gick någon form av el- eller telefonledningar så väggen var ganska tunn och försvagad. Det visade sig också att det fattades dörrstopp. Lägenheten mittemot har dörrstopp.
    Föreningens ordförande blev rasande, min dotter betalade snällt vad hon trodde var reparationskostnaden på 500 kr. Nu kommer styrelsens ordförande med en räkning på nästan 5000 kr.
    Jag trodde att trapphusen var föreningens sak och dessutom hade ju denna olyckan inte hänt om inte dörrstoppen fattats?
    Är min dotter skyldig att betala räkningen?
    Vänliga hälsningar
    MArie

  399. Nej, jag tycker inte ni ska betala detta. Som jag ser det har det hänt en olycka i trapphuset och väggen blivit skadad. Skadan har inte orsakats medvetet eller uppsåtligt, så något skadeståndsansvar kan knappast utkrävas. Det är föreningen som ansvarar för trapphuset, och som får bekosta skadan. Och kanske montera ett dörrstopp, för att undvika liknande händelser!

  400. Jan skriver:

    Hej,
    Enligt jurist från HSB så blir man vårdslös som lägenhetsinnehavare då man har ett dåligt tätskikt i ett badrum,även om detta gäller tätskikt bakom vägghängd toalett byggd omkring 2011/2012. I och med att man blir vårdslös så skall man betala även för de skador som uppkommer bakom yt-och tätskikt. Min undran är, hur blir man vårdslös som lägenhetsinnehavare vid ting som man inte själv har satt upp/renoverat? Möjligen kan jag förstå om man själv har renoverat badrum och det blir vattenskada bakom yt- och tätskikt men om man har anlitat någon annan, vem det nu än är, kan man verkligen också då bli vårdslös? Hur stora krav kan man ställa på en lägenhetsinnehavare? Det finns naturligtvis regler i bostads stadgar men hur långt sträcker sig dessa egentligen.

  401. Jag håller nog med Hsb i detta fall. Om det kan bevisas att det saknas tätskikt i ett nybyggt badrum där en vattenskada uppstått, då anser också jag att det är vårdslöst. Som innehavare måste man försäkra sig om att badrummet byggs på rätt sätt enligt gängse branschregler. Antingen genom garantier, eller att man själv ser till att det görs på rätt sätt. Naturligtvis kan man bli lurad eller vilseledd av oseriösa hantverkare. Men det innebär inte att ansvaret försvinner. Kanske kan en försäkring hjälpa.

  402. Håkan Berglund skriver:

    Bostadsrätt i hus 10 år, första våningen av sex. Vid hårda vindar ute uppstår avloppslukt i toalettrum och det har konstaterats att doften kommer från springa mellan vägg och den vägghängda toalettstolen.
    M.a.o. Kopplingen/tätningen mellan toa och avloppsrör är sannolikt otät.
    I våra stadgarna står exakt följande: Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de ledningar för avlopp, värme, gas, vatten, el mm, som föreningen försett lägenheten med.
    Styrelsen vägrar ändå att åtgärda problemet med motiveringen att tätningsmanschetten mellan toa och avloppsrör inte tillhör avloppet.
    Vad gäller?

  403. Jag är benägen att hålla med styrelsen, själva toaletten med tätningsmanschett är ert ansvarsområde. Även utrymmet bakom den vägghängda toaletten (om sådant finns).

  404. Gunn Ek skriver:

    Hej!
    Vi bor i en bostadsrätt som är en fristående villa. Det tråkiga är att marken villan byggdes på dränerades fel och huset ,som är byggt på torpar -grund har rört sig så det har blivit sättningar i grundpelare. Det har inneburit lutande golv i åtminstone två av rummen, sprickbildningar i väggar och att veranda dörren inte går att öppna på vinterhalvåret och öppnas trögt annars.
    Föreningen vet om detta sedan många år tillbaka, har låtit marken dräneras om ordentligt, men som sagt är sättningarna kvar. Nu ska vi efter många år sälja bostadsrätten och vi befarar att vi inte får så mycket (om det ens går att sälja). Vems är ansvaret för att åtgärda husets sättning?

  405. Det måste vara föreningens ansvar att åtgärda sättningen. Men läget är naturligtvis mycket besvärligt för er, om ni nu tänker flytta och sälja bostadsrätten. Tyvärr har jag inget bra svar på hur ni ska göra. Om ni riskerar att förlora mycket pengar, så kan det vara läge för att kontakta någon riktigt bra advokat.

  406. Karin skriver:

    Hej !
    Jag har låtit en arkitekt rita två lägenheter av min bostadsrätt för att pröva möjligheten till en delning. Kök och badrum kan anslutas till befintliga avloppsstammar som är i gott skick. Vatten går enkelt att ansluta. VVS-hantverkare ser inget problem
    Alla tillgänglighetskrav uppfylls och två entreer finns redan. Vägg mellan de två enheterna kommer att uppfylla krav enligt befintliga väggar i huset. Det enda tekniska problemet som jag kan se så här långt är köksfläkten som jag känner mig lite osäker på. Om det accepteras kolfilterfläkt i ena lägenheten?
    Annars måste det väl till ny kanalisation upp till taket antar jag ?
    Utöver tekniken så behöver man ändra andelstal. Vad tror du, är det möjligt att detta kan förverkligas ?

  407. Ja, det är väl fullt möjligt, efter ett så grundligt förarbete. Men avgörandet ligger på föreningsstämman. Det är där beslutet måste fattas. Och ni måste ha styrelsen med er, annars kan det bli svårt.

  408. Karin skriver:

    Hej !
    Ang fråga om delning av brf-lägenhet. Om det rent tekniskt är genomförbart
    och ingen påverkan eller störning för annan medlem uppstår mer än vad som normalt uppstår vid en renovering av en lägehet vad finns det då som kan strula till det för mig ?
    Andelstal måste ju ändras. Vem kan utföra det och finns det ngt negativt för styrelse o medlemmar i samband med det ? Jag kan själv inte se ngt rationellt skäl till till det, kan du ?
    Jag planerar att bo kvar i den ena lägenheten och sälja den andra framledes.

  409. Om det rent tekniskt inte finns några hinder, så måste frågan ändå tas upp på en föreningsstämma för beslut. Det är alltså upp till medlemmarna att avgöra, det finns inget i lagen som säger att det måste godkännas. Men med bra argument bör det gå. Andeltalen måste justeras, och det är styrelsen som får lägga ett förslag till stämman.

  410. Sandra skriver:

    Hej. Vi bor i ett radhus byggt för lite mer än 30 år sedan. Första hösten /vintern när vi flyttat in (flyttade in under sommaren) så noterade vi en kraftig kondens vid alla fönster i huset dock mest på övervåningen. Det var först då vi även noterade flera sorters mögel på listerna vid glaset och ytligt mögel på själva ramen. Sen dess har vi testa allt: mer värme, alla fläktar på i badrummen hela tiden, ha ventilerna över fönstren jätteöppna o mindre öppna och mitt i mellan. Vi har skrapat vattnet från väggarna efter varje dusch och torkat golvet slaviskt. Vi har inte dragit ner persienner eller rullgardiner, inte stängt de inre dörrarna och har inte krukväxter i fönstren. Inget hjälper och det här påverkar vårt dagliga liv. Dessutom oroar jag mig för vad våra barn växer upp i.

    Min fråga är hur man går fram med det här? Vilket ansvar har vår förening i att se till att det här blir ordentligt utrett?

  411. Det verkar som om ventilationen är bristfällig i ert radhus. Det har föreningen en skyldighet att undersöka och åtgärda. Skulle styrelsen vägra eller strunta i detta, bör man vända sig till kommunens miljöförvaltning.

  412. LCE skriver:

    Hej,
    Flyttade in i bostadsrätt för ca 3 månader sedan, med vad jag antar är självdrag. När jag flyttade in så upptäckte jag att mina två friskluftsintag var övermålade. Knackade fram den i köket/vardagsrummet (ingen vägg mellan), pga att jag tyckte luften var lite unken. Ville inte knacka fram den i sovrummet, var rädd att det skulle bli för kallt.

    Nu när vintern kommit så stängde jag friskluften i köket pga kylan. Nu har jag upptäckt ett kraftigt undertryck i lägenheten, det drar från golvlister och eluttag. Kondens på insidan av fönstren och dålig lukt/matos kommer in via golvlister.

    Har en innetemp på 21 och RH på ca 35 vilket borde vara normalt. Men skulle jag öppna friskluftdragen för att bli av med undertrycket kommer det ju bli minusgrader i lägenheten! Är bara en lucka och en tunnel ut till ytterväggen (med ett galler för).

    Kan jag kräva att styrelsen sätter in någon form av nyare ventilationslucka i lägenheten?

  413. I äldre lägenheter måste man acceptera det ventilationssystem som finns. Självdrag förutsätter att inga ventiler är igensatta eller övertapetserade, och kan innebära visst kalldrag på vintern. Det ska gå att reglera tilluften med spjäll eller lucka, så att man kan minska draget på vintern. Samtidigt ska det naturligtvis vara varmt i lägenheten, men mätning ska göras mitt i rummet, och inte intill ventiler eller fönster.

  414. Mattias skriver:

    Hej,
    har precis köpt en ny lägenhet och har rivit upp golven då det knarrade och var riktigt svajiga. Golvet låg på 50 mm tjock frigolit som sedan låg direkt på betong. Det visade sig att betongen var riktigt ojämn och det var det som gjorde att golvet var så dåligt. Vem ska nu stå för att slipa eller flytspackla ???

  415. Det kan bero på hur ny lägenheten är, och vem som lagt denna konstruktion med frigolit. Är det en nyproduktion, bör föreningen åtgärda detta underlag på något sätt. Men är det en äldre lägenhet, så kan det t ex vara så att det från början legat sand som utjämnande material, men som senare innehavare ersatt, och då blir det du själv som får åtgärda detta.

  416. Albin skriver:

    Hej. Vilken underbar, informativ sida!
    Jag hade problem med fiskbensparketten i lägenheten så jag bestämde mig för att ta bort det och ersätta med ny fräsch parkett. När jag nu tagit bort parketten ser jag att det är trossbotten som är trasigt och därför var golvet ojämnt. Det har uppstått ”sättningar” och det sviktar på vissa ställen. Jag undrar nu ifall föreningen är skyldig att laga trossbotten eller ifall jag måste göra det själv? Ifall jag bekostar lagningen själv, kan jag yrka ersättning i efterhand?
    Tack på förhand

  417. Det här problemet är svårt att avgöra utan att se problemet på plats. Men om det är som du säger att det finns sättningar i trossbotten, så bör styrelsen kontaktas för en inspektion. Är det något allvarligt fel med bjälklaget måste föreningen åtgärda, men om det bara är mindre ojämnheter, får du nog själv fixa detta. Det beror alltså på hur allvarligt felet är, det blir en byggteknisk bedömningsfråga.

  418. Linnea skriver:

    Hej,
    Vi har under en lång period ( ca 1,5 år) haft stora problem med att matos och röklukt har kommit in vår lgh genom golvet från lägenheten under mig samt en resturang i källarplan. Det saknas ventiler i vårt sovrum samt kök. Vem ansvarar för kostnaden för installation av ventiler samt att täta kring lister vid golvet?
    Tack!

  419. Föreningen ansvarar för att det finns fungerande ventilation i lägenheterna. Om det kommer in rök- och matlikt är det också föreningen som ska (åtminstone försöka) lösa problemet. Ni ska alltså kontakta styrelsen och anmäla felen.

  420. Sophia skriver:

    Hej,

    Sålde min br i slutet på november och precis innan Jul orsakades en vattenskada i vardagsrummet pga elementet. Hela golvet har rivits och 2 fläktar har satts in:

    1. Vad händer om  detta inte är helt åtgärdat innan tillträdet, har köparen rätt att häva köpet? Eller går det på både säljarens och köparens bostadsrätts försäkring?
    2. Har jag rätt att begära nedsättning av avgiften?
    3. Har fått förhöjd el räkning, ska föreningen stå för detta?

    Tacksam för svar
    Sophia

  421. Som säljare ansvarar du för bostadsrätten fram till tillträdesdagen. Föreningen ska se till att upptorkning sker, och ska betala för den el som förbrukas. Du har ingen rätt till nedsatt avgift. Golvet ska återställas, med hjälp av bostadsrättsförsäkringen (om sådan finns). Men vad händer om allt inte hinner bli klart till tillträdesdagen? Jag är faktiskt osäker. Möjligen kan köparen kräva viss kompensation, som kanske ditt försäkringsbolag då står för. Att häva köpet tror jag inte är möjligt, det kan väl bara bli aktuellt om hela lägenheten är obrukbar. (Anm. när det ändå ska bli nytt golv kan man låta köparen välja detta)

  422. Amir skriver:

    Hej,

    I 3 år har vi bott i vår nypro bostadsrätt som är utrustad med ett FTX aggregatet och inga element. Sedan dag ett har vi haft problem med värmen ”kylan rättare sagt” och vi har påtalat om detta till Styrelsen samt Byggherren.
    År efter år kommer byggherren ut och mäter luftvärmen men inga vidare åtgärder görs. Just under dessa kalla dagar har vi haft ca 15,5 grader på parket golvet.
    Samma sak gäller våra grannar. Vår styrelse är helt inkompetenta och har sagt ifrån sig problemet.
    Så frågan är hur vi ska gå vidare? Vem ansvarar för vad? Enligt vår stadga så äger styrelsen FTX aggregatet samt underhållning ut av det.
    Jag är rädd för att byggherren vill att garantierna går ut sedan strunta i problemet.

  423. Ja, det är som du säger, det är föreningen som ansvarar för värme- och ventilation, och att detta aggregat fungerar. Styrelsen kan inte ”avsäga sig” problemet. Då ska ni välja en annan styrelse som tar ansvar! En annan väg att gå är att anmäla temperaturproblemen till miljöförvaltningen. Men den verkliga lösningen är nog ändå att välja ny styrelse.

  424. Björn Nilsson skriver:

    Hej,

    Jag är ordf i en bostadsrättsförening. I ett dödsbo i vår fastighet renoverade arvingarna upp lägenheten och sålde. bl a så renoverades badrummet på så sätt att nytt kakel monterade ovanpå gammalt kakel. Man byggde även in rör och servicelucka för åtkomst till stam så att dessa ej är åtkomliga. Detta upptäcktes då vi utförde stamspolning i fastigheten nyligen.
    Inga intyg har lämnats på renoveringen (och kan ej lämnas då de förra ägarna utfört jobbet själva).
    Kan föreningen kräva att rör och servicelucka tas fram?
    Vad händer om det börjar läcka någonstans. Vems blir ansvaret?

  425. Några svar: Det egentliga problemet är väl att lägenheten är såld, och att ni först nu upptäcker detta. Det bör alltid göras en tillsyn i samband med överlåtelser.
    Om det fanns en servicelucka för åtkomst till stamledning, så kan föreningen kräva att denna återställs. Kravet kan riktas till nya innehavaren, så får denne i sin tur kräva ersättning från förre ägaren. Att sätta nytt kakel på gammalt är i sig inget fel, om det görs på rätt sätt (med tätskikt emellan). Men det är ju svårt att avgöra i efterhand. Skulle det uppstå en vattenskada får denna hanteras som vanligt, nye innehavaren kan dock inte ställas till svars om förre ägaren på något sätt ”fuskat” (gäller skador på fastigheten).

  426. Björn Nilsson skriver:

    Hej igen,

    Har en fråga till.
    Innan vår fastighets ombildades byggde förra ägaren om den del av vindsutrymmet till en övervåning på sin egen lägenhet som låg långst upp i fastigheten. Dock brydde han sig inte om att dra upp den vattenburna värmen. Inte heller isolerade han ordentligt. Detta medför att det på vintern blir väldigt kallt där uppe. Nyligen registrerade kvinnan som bor där 13 gradeer i sitt sovrum när det var ca -20 ute trots att alla element står på max.
    Hon menar nu att föreningen måste se till att det blir lika varmt däruppe som i resten av lägenheten. Är det inte hennes eget ansvar att tilläggsisolera och täta osv?
    Hon har dessutom lyckats få igenom att föreningen betalar en del av hennes elräkning eftersom hon måste värma med elradiatorer däruppe. Detta låter konstigt i mina öron. Kanske är svårt att ändra nu men om hon flyttar kan väl knappast nästa ägare kräva samma deal?

  427. Jag tror ni måste tänka om här. Om jag uppfattat situationen rätt så skedde ombildningen efter att vindsutrymmet byggs om. Denna ombyggnad av vinden har tydligen stora brister vad gäller isolering och uppvärmning. Något som tydligen inte visat sig förrän nu, men borde ha upptäckts i samband med ombildningen och den tillhörande fastighetsbesiktningen. Noterades det inga brister då? Eller blev föreningen ”lurad” av förre ägaren?
    Fastighetens konstruktion, värmeisolering och uppvärmning är bostadsrättsföreningens ansvar (om inget undantag nämns i stadgarna). Som jag ser det är det nu fastighetsägaren / bostadsrättsföreningen som måste åtgärda bristerna i vindsvåningen. Nuvarande bostadsrättsinnehavare har rätt att kräva en fullgod bostadsrätt, inklusive uppvärmning, på samma sätt som övriga medlemmar.

  428. Alexander skriver:

    Hej, har sen några år sen köpt en bostadsrätt. Tidigare i veckan så skulle jag byta tapeter och när jag väl rev ner tapeterna efter att ha blött med en svamp så revs halva av första lagret putsväggen ner. Är det mitt problem eller jag kan jag få styrelsen att göra något? Det är en vägg lixom och skicket syntes inte när jag köpte lägenheten..

    MVH Alex

  429. Jag gissar att du själv får putsa om väggen. Men det kan bero på hur det egentligen ser ut, och om det står något om detta i stadgarna. Är det en stor del av väggskiktet, alltså en tjock del av själva väggen, kan det vara föreningens ansvar. Men är det bara ett tunt putslager så är det min gissning att du själv får bekosta det.

  430. Bo skriver:

    Hej!

    Betr att ventilationen är alltid föreningens ansvar så har jag samma frågeställning som Carl (6 oktober, 2013 kl 09:27), dvs, behov av installation av ny ventil. Finns det någon lagparagraf att hänvisa till för att övertyga en tveksam styrelse om vem som ska betala?

  431. Jag vet inte om jag kan svara på det på rak arm. Ventilationen är ett fastighetsägaransvar, vilket troligen står i Boverkets föreskrifter eller i bygglagen. I Bostadsrättlagen anges det att bostadsrättshavaren inte svarar för reparation på ventilationskanaler (BrL 7:12).

  432. Linnea skriver:

    Hej! Vi har precis köpt ny bostadsrätt där de förra ägarna har renoverat badrummet. Vi har nu upptäckt att fallet i duschen är mycket dåligt, allt vatten rinner ut på golvet och under tvättmaskinen. Dessutom är golvbrunnen så långt ifrån väggen att den sticker ut utanför duschdörrarna och inte alls kan fylla sin funktion. Vi tog dit en oberoende yrkesman som även tyckte att tvättmaskinen står alldeles för nära duschen. Han säger att det inte är dåligt gjort i den aspekten att det inte är regelmässigt rätt, men att det är dåligt gjort på det sättet att det inte alls fungerar i detta badrum och att en seriös person aldrig hade gjort de val den här firman har gjort. Firman har ju såklart nu gått i konkurrs förra året så de når vi inte.
    Badrummet har gått igenom föreningens besiktning men det finns som sagt solklara, uppenbara fel med renoveringen.
    För att det ska bli bra måste de dra upp hela golvet och göra om det. Min fråga är då om föreningen har något ansvar, eftersom de godkände renoveringen som helt klart är dåligt gjord? Eller är det förra ägarna som borde stå för detta? Tack på förhand!

  433. På din beskrivning verkar det som om badrummets utformning och golvbrunnens placering var fullt synligt och fullt undersökningsbart, så ni kan egentligen bara klaga på er själva att ni inte uppmärksammade detta innan köpet. Dessutom verkar det inte finnas några tekniska fel i renoveringen. Det finns alltså inga solklara fel.
    Vill ni ha badrummet på något annat sätt, så får ni bekosta det själv, helt och hållet.

  434. Oskar skriver:

    Hej!

    jag har upptäckt att luftningen från avloppet i resterande lgh mynnar ut i mitt kök i ett skåp högst upp. Det borde gå vidare, om ens i min lägenhet men har pillats på av den som renoverade köket för några år sedan. Det är mer än 2 år sen jag flyttade in vilket styrelsen hänvisade till att gränsen gick vid vems ansvar det är.
    De säger nu att jag måste åtgärda problemet eftersom det är deras ledningar och vem som har skapat problemet bryr sig inte styrelsen om.

    Finns det något jag kan hänvisa till i regelverket när det gäller detta ?
    Trött på att lukta på avlopp när jag lagar mat.
    Mvh Oskar

  435. Här finns många som gjort fel. Förre ägaren som tydligen ändrat på avloppsluftningen. Styrelsen som inte inspekterat lägenheten tillräckligt innan du köpte den. Du, att du inte påtalat detta tidigare.
    Nu anser jag att styrelsen ska ta ansvar för detta fel och åtgärda det. Avloppsledningarna är föreningens ansvar.

  436. Claes skriver:

    Hej,

    styrelsen i min förening planerar att bygga en festlokal på våningen ovanför min. Detta var aldrig aktuellt när vi köpte vår lägenhet för ca 8 år sedan (första ägare). Vi vet redan nu att det kommer att vara klart störande ljud i form av musik etc och vi hör redan idag stegen från folk som går där.
    1. Kan styrelsen verkligen göra så?
    2. Vad kan vi kräva som ”kompensation”. De facto torde vår lägenhet falla med ca 1 mkr i pris.
    3. Vad finns för regelverk att hänvisa till?

  437. Detta verkar inte vara en särskilt rolig sits! På egen hand ska styrelsen inte kunna fatta ett sådant beslut, utan det måste upp på en föreningsstämma. Om inte, kan ni själv ta frågan till stämman. I föreningslagen (LEF) finns en regel om att ett beslut inte får vara till påtaglig nackdel för en enskild medlem. Ni bör också kunna ta upp denna fråga med kommunens miljöförvaltning, om det skulle kunna innebära en påtaglig störning i ert boende.

  438. PETER skriver:

    Jag har en fråga som gäller min bostadsrätt.Jag har problem med mina fönster i sovrummet 2 stycken. Släpper in drag och det har bildat mögelskada runt hela karmen. Och det har bildat en stor mögelskada i taket. Vem är ansvarig försäkringstagare på fönsterna som behöver bytas ut med karmar. Och vem är ansvarig försäkringstagare på mögelskadan i taket som har kommit från att kondens och fukt från fönsterna?

  439. Svårt att svara på, det måste undersökas. Kan bero på läckage någonstans, eller bristande ventilation. Anmäl till styrelsen, som måste undersöka problemet.

  440. Camilla skriver:

    Jag bor i en bostadsrätt som tidigare varit lokal. Ytterdörren, som sitter i fasad, är i mycket dåligt skick – den sväller så det knappt är möjligt att öppna då det regnar, den har ingen ljudisolering, etc
    I stadgarna står det att jag ansvarar för underhåll och reparationer av: ”Till ytterdörr hörande handtag, ringklocka, brevinkast och lås inklusive nycklar. Bostadsrättshavaren svarar även för all målning” Betyder det att föreningen äger och ansvarar för dörren? Jag skulle vilja byta dörren, framförallt pga att den sväller kraftigt vid väta. Om det är jag som äger dörren, kan jag anmäla det till säljaren som dolt fel (jag har bott här 1 månad, det var torrt väder vid visning och när vi flyttade in).

  441. Om det inte står något annat om dörren i stadgarna så tolkar jag det som att föreningen har underhållsansvaret. Alltså bör föreningen byta ytterdörr. Om ni har delade meningar om hur pass dålig dörren är, och behovet av byte, kan ni kanske komma överens om en deal, att ni t ex betalar hälften var. Men i grunden är det alltså föreningen som ska byta dörren.

  442. Mattias skriver:

    Hej!

    Vi har drabbats av fuktskador på ytskikt (ej våtrum) orsakade av bristfällig ventilation i lägenheten. Det saknas helt ventilation i rummet (inga igensatta gamla kanaler etc) och luftfuktigheten i hela lägenheten är hög (sanerings- och ventilationsexperter har konstaterat detta). Vi anser att detta måste räknas som konstruktionsfel och att föreningen därmed bör ta kostnaden för att åtgärda ventilationen, sanera skadorna och återställa ytskikt. Dessutom tycker vi att vi borde ha rätt till ersättning för de månader vi stått med en fukt och mögelskadad lägenhet. Vad säger experten?

  443. Håller med om att det verkar vara ett ursprungligt fel som föreningen ansvarar för. Detta måste åtgärdas av föreningen, utan dröjsmål. Om ni däremot kan få ersättning för fuktskadorna är osäkert, det kanske är en försäkringsfråga istället. Övrig ersättning (”sveda och värk”) brukar vara mycket svårt att få.

  444. Bo Nordström skriver:

    Hej,
    Jag har en fråga som gäller gränsdragningen mellan inre och yttre underhåll.
    Vi planerar en inglasning av en uteplats till vår bostadsrättslägenhet. Inglasningen sker direkt på marken utanför marklägenheten och ska göras direkt under en balkong som tillhör lägenheten ovanför. Nu har vi insett att man inte får göra ROT-avdrag för tillbyggnaden, eftersom den inte räknas som en del av lägenheten. Det är som det är med den saken, men om tillbyggnaden inte tillhör lägenheten (=andelen) måste alltså ansvaret för underhållet av den i framtiden vara föreningens? Dvs om föreningens stadgar inte säger något annat. Föreningen har ju också godkänt tillbyggnaden och redan när kvarteret byggdes gjordes inglasningar på motsvarande sätt i några marklägenheter. Vad säger ni?

    Med vänlig hälsning
    Bo Nordström

  445. Sådana här tillbyggnader utanför bostadsrätten måste regleras med ett avtal, alternativt att det regleras i stadgarna. Annars uppstår det problem och frågetecken i framtiden, vem ansvarar egentligen för denna tillbyggnad? I avtalet ska det klargöras att innehavaren ansvarar för tillbyggnaden, och att ansvaret ska föras över på ev framtida köpare. Om inte detta regleras i stadgarna eller genom ett avtal, kan framtida innehavare riskera att bli av med tillbyggnaden, eftersom den ju inte tillhör bostadsrätten.

  446. Anders skriver:

    Hej!
    Gått igenom ventilationsfrågorna men inte riktigt hittat svar på mitt problem. Frånluftsfläktarna i min lägenhet har under vintern varit trasiga. Jag upptäckte kondens, kontrollerade frånluftflödet som var obefintligt och felanmälde. Styrelsen svarade efter en vecka att styrsystemet hade gått sönder, nytt skulle komma efter 2 veckor. Efter 4 veckor där kondensen nu orsakat skador på fönsten kontaktade jag åter styrelsen och fick då veta att det blivit orimligt dyrt men de nu höll på att byta fläktar i andra portar och de kommer till min denna vecka. Problemet är att alla min fönster nu har tappat färg i nederkant samt i sovrummet har det kommit bedömt svartmögel i fönstret pga kondensen. Kan jag få föreningen att stå för åtgärden av fönstren då det är deras ansvarsområde ventilation som är orsak till skadan?

  447. Här finns två frågor. Ventilationen har gått sönder, och styrelsen ska se till att detta lagas inom rimlig tid. På din beskrivning tycker jag att det låter som att det skötts på rätt sätt, även om det tagit tid; tekniska skäl kan göra att det ibland tar längre tid än vad man från början trodde.

    Andra frågan är dina fönster, med flagande färg och ev mögel. Som jag ser det har både du och styrelsen ett visst ansvar här. Om ventilationen är satt ur spel, måste man naturligtvis se till att ha lite öppna fönster eller ventilera på annat sätt, just för att minska risken för fuktskador. Detta borde både du och styrelsen ha insett. Sen är det så att insidan av fönsterna alltid är innehavarens eget ansvar, och om det alltså uppstått ett problem här, blir det du själv som får ansvara för detta problem. Man kan inte anse att föreningen varit vållande till detta, då styrelsen gjort vad dom kunnat för att lösa ventilationsproblemet.

  448. Sandra skriver:

    Hej,

    Vi renoverar vår lägenhet och har bland annat rivit en bärande vägg, allt efter att bygglov från styrelse och stadsbyggnadskontor har erhållits.
    Rivningen av vår bärande vägg har orsakat sprickor i lägenheten ovanför oss. Dvs i grannens innerväggar.
    Grannen ska nu åtgärda dessa sprickor och har uppskattat kostnaderna till ca 13 000 kr. När jag vände mig till vårt försäkringsbolag så säger dem att det inte är någonting dem kan ersätta då det inte går på vårt ansvar att hennes lägenhet har tagit skada av vår renovering.

    Hantverkarna har inte gjort någonting fel alls och det kan därmed inte gå på deras ansvar heller. Enda ”felet” är att huset är gammalt och grannens innerväggar inte klarade vibrationerna av vår rivning.

    Till min fråga; är det helt och hållet vi som ska betala ut de 13 000 kr från vår egna ficka? Finns det verkligen ingen lag som stödjer att detta ska gå på vår ansvarsförsäkring? Styrelsen håller med grannen i denna fråga.

    En annan lösning skulle vara att våra hantverkare reparerar skadorna i hennes lägenhet och därmed får vi en mindre kostnad men det går inte grannen med på. Hon vill ha ”sin” hantverkare.

    HJÄLP!!

  449. Rivning av bärande väggar är alltid ett riskmoment, oavsett bygglov och tekniskt utförande. I detta fall har sprickor uppstått i lägenheten ovanför. Som jag ser det ska detta alltid vara reglerat i det avtal som förhoppningsvis skrivit med föreningen. Alltså att innehavaren i ombyggnadslägenheten tar fullt ansvar för ev följdskador i fastigheten eller i andra lägenheter.
    Jag instämmer alltså i att det är ni som måste ta ansvar för skadorna i lägenheten ovanför. Om ni sen kan få ersättning av hantverkarna, eller av er försäkring, det är en annan femma, det är en ren försäkringsteknisk fråga, som jag inte kan bedöma. Däremot tycker jag att grannen ovanför inte kan ställa krav på vem som åtgärdar skadan, utan era hantverkare borde duga.

  450. Susanne Persson skriver:

    Hej,
    Jag flyttade in i min bostadsträtt med självdrag för lite mindre än ett år sedan och märkte ganska omgående att jag får in ovälkomna dofter i mitt sovrum. Det handlar främst om cigarettrök men även matos vilket gör att jag misstänker att jag på något sätt får in innehållet i någons köksfläkt i sovrummet. När det är som värst känns det som att någon står och röker/steker mat i rummet. Jag är inte helt säker på varifrån lukten kommer men chansar på att det är från grannen vägg-i-vägg eller grannen snett under (båda har kök som gränsar mot mitt sovrum). Kan ju tillägga att mina ventiler är öppna och doften kommer inte utifrån.

    Jag har varit i kontakt med styrelsen om detta vid ett flertal tillfällen men känner att jag inte får så mycket hjälp därifrån. De menar att det gjordes en OVK för ca 1 ½ år sedan och att allt borde vara ok. De har föreslagit att jag ska försöka prata med de grannar som jag ”misstänker” och det har jag också försökt med vid ett flertal tillfällen men de har alltid vägrat att öppna dörren när jag ringt på. Jag är också lite osäker på vad jag ska säga till dessa grannar om jag får tag på dem. Jag kan ju inte be någon sluta laga mat och det känns svårt att jag ska gå dit och ifrågasätta om de har en otillåten köksfläkt. Styrelsen har även (efter en del tjat från min sida) sagt att de kan tänka sig att ta dit någon som kan kolla ventilationen MEN då måste jag först ha tagit reda på varifrån lukten kommer och de är bara villiga att ta halva kostnaden för detta och andra halvan måste jag stå för. Är det verkligen upp till mig att dels ta reda på var problemet är och sedan också betala för en ev. lösning? Med tanke på att jag får in lukter från en annan lägenhet så måste det ju vara något som inte fungerar med ventilationen eller att det finns sprickor mellan lägenheter etc. och det måste väl vara på föreningens ansvar? Det känns lite som att jag ”stångar huvudet mot väggen” då jag står ensam mot styrelsen och undrar om det finns något regelverk jag kan hänvisa till/någon jag kan vända mig till för stöd?
    Tack på förhand!

    Vänliga hälsningar
    Susanne

  451. Du verkar själv inse att det här är ett svårt problem, och det inser nog också styrelsen. Det här måste ni försöka lösa tillsammans, det är enda möjligheten. Din uppgift, eftersom du bor i lägenheten, blir att försöka identifiera var lukten kommer ifrån, och varför, och när. Det kan ingen annan göra. Styrelsens uppgift är att undersöka och bekosta en ventilationskontroll, och tillsammans med dina uppgifter försöka lösa problemet. Du ska inte behöva betala något för detta, men du måste hjälpa till.
    Ni verkar vara på rätt väg. Men man får inte underskatta sådana här ”lukt”-problem, de kan varas mycket svårlösta.

  452. Susanne Persson skriver:

    Tack så mycket för svaret!
    Jo, det är minst sagt krångligt. Men du menar alltså att jag måste ta reda på var lukten kommer ifrån? När det luktar kan jag givetvis svara på men varifrån det kommer är svårare även om jag försökt ta reda på det sen problemen uppstod. Känner mig ganska säker på att det är ifrån någon lägenhet i trappuppgången bredvid (när det luktar i min lägenhet luktar det likadant i deras trappuppgång) men jag kan inte med säkerhet säga vilken (misstänker att frånluften från deras kök går i en gemensam kanal som går längs med min sovrumsvägg). Jag kan ju bara säga vad jag tror och jag har gett styrelsen den information jag har men jag måste alltså veta säkert för att jag ska kunna få någon hjälp?

  453. Jag menar bara att ni måste hjälpas åt, och du måste bidra med den information du har, men det verkar du ju redan ha gjort.

  454. Peter skriver:

    Vi har sålt en lägenhet där det på något vis har blivit felkopplad el.
    När man dimrar ner en taklampa så dimrar man även ner eluttaget där han har tv,n kopplad till. Vi har inte använt dessa uttag och har därför inte märkt det när vi bodde där. Skulle tro att elen i taket är kopplat från när huset byggdes på 70-talet.
    Hur reder man ut detta med köparen? Ska föreningen stå för detta?

  455. Jag tror detta skulle kunna klassas som ett ”dolt fel”, som du som säljare har ett ansvar för. Men samtidigt är det tydligen inget allvarligt eller kostsamt fel, och därigenom kan du slippa bli ersättningsskyldig.
    Jag föreslår att du avvisar ev ersättningskrav med hänvisning att lägenheten sålt i befintligt skick. Och jag tror inte heller att föreningen kommer vilja bekosta något.

  456. Alex skriver:

    Hej Lennart

    Inför en ombildning så renoverades badrummet i en av lägenheterna. vattenrören drogs inte om, utan går upp ur golvet i duschen. Detta påpekades av den boende vid tillträdet.

    Detta ärende blev liggande hos den gamla styrelsen och nu har jag som ny ordförande kollat upp ärendet.

    Enligt branschregler så får inte vattenrören gå upp ur golvet, vi har haft en besiktningsman som varit ute och kollat och där är skåp för vattendragning i hallen utanför badrummet.

    Nu vill den boende antingen att föreningen om det blir en vattenskada pga rören tar på sig kostnaderna för skadan.

    Gör om badrummet

    Eller ger honom en klumpsumma så att han själv kan göra om det.

    Byggaren har gått i konkurs och i hans intyg så står det att den gamla styrelsen godkänt avvikelsen.

    Den boende hävdar att köpt i befintligt skick inte gäller eftersom det är en ombildning och inte en vanlig försäljning.

    Styrelsen lutar åt att gå med på att ta över ansvaret, men är det genomförbart rent praktiskt och är det det bästa alternativet?

  457. Jag är inte helt klar över förutsättningarna, men tolkar det som att renoveringen av badrummet gjordes av fastighetsägaren (?)innan ombildningen. I så fall anser jag det vara ganska självklart att föreningen får ta på sig de kostnader som kan förknippas med att rätta till detta, eftersom bostadsrätten ska vara i ett godkänt och användbart skick vid upplåtelsen. Hur ni gör rent praktiskt är mindre viktigt, men föreningen måste betala.

  458. Claes skriver:

    Hej!

    Vi vill installera vattenburen golvvärme ansluten till husets radiatorsystem i vårt kök i samband med renovering. Efter kontakter med tekniska konsulter har det inte framkommit någon ökad risk för vattenläckage och vattenskador med vattenburen golvvärme jämfört med traditionell radiator. Underlag har inlämnats till styrelsen. Styrelsen nekar oss detta utifrån följande skäl: Risk för hussvamp vid eventuellt läckage, att vibrationer från tunnelbana och tvättstuga kan skada installationen samt att det är svårt att se eventuellt läckage. Vi hänvisades till Hyresnämnden för at överklaga beslutet. Hussvampsangreppet var i form av en död hussvamp som hittades 2003 och sanerades i annan lägenhet, inga nya fynd har gjorts i fastigheten, Inga vibrationsmätningar har gjorts i fastigheten för att verifiera eventuella vibrationer (undrar vad som sker med övriga installtioner och tätskickt?) samt eventuellt läckage ses med värmekamera. hyresnämnden dömer inte i denna typ av ärenden. Vi anser att styrelsens beslut inte grundar sig på fakta utan på tyckanden och felaktigheter. Styrelsen har inte kontaktat oss för en diskussion eller dialog utan har enbart skickat meddelande per e-post och i brevlåda. Tillägas kan att vi endast är 11 lägenheter i föreningen. Hur går vi vidare?

  459. Jag anser att styrelsen har fog för att neka en sådan installation. Det vattenburna systemet har föreningen fullt ansvar för, och även om div konsulter nu uttalar sig i frågan för er räkning, så finns det en uppenbar risk att vattenburen golvvärme kan orsaka stora extrakostnader i framtiden. Kanske inte de närmsta åren, men om 30-50 år (när ni inte längre bor kvar!). Som jag ser det har ni inga möjligheter att driva detta vidare.

  460. Tessie skriver:

    Hej!
    I bostadsrätten brister ventilationen på en rad punkter. Fick flera anmärkningar vid OVC-kontrollen, både vad det gäller fönsterventilationen och ventilationen i badrum. Vem ansvar för att detta blir åtgärdat? Badrumsrenoveringarna (genomförda för ca. 4 år sedan) gjordes gemensamt i föreningen, detsamma gäller fönsterbytena. Styrelsen påstår att lägenhetsinnehavarna själva måste genomföra och bekosta de nödvändiga ändringarna. Stämmer detta?

  461. Styrelsen har helt fel, ventilationsproblem ska föreningen ta ansvar för och åtgärda.

  462. Alex skriver:

    Hej Lennart

    En av av våra medlemmar har klagat på att det läcker in vatten via balkongdörrar och vissa fönster. Efter kontroll visar det sig att vattnet tränger in utifrån via plåtblecken. Väggen vid ena balkongdörren är fuktskadad, träregeln i väggen är rutten och måste förmodligen bytas ut.

    Vem ska stå för kostnaderna inne i lägenheten? Föreningen står för kostnaden att täta dörrar och fönster.

  463. Ja, föreningen ska se till att det inte läcker in vatten. Och åtgärda de skador som uppkommit i väggen. Det som kan diskuteras är vem som ska bekosta ommålning/omtapetsering, här är rättsläget mer oklart. Själv anser jag att föreningen ska ta även denna kostnad, även om det går att hävda att lägenhetsinnehavaren ska stå för detta själv, med hjälp av bostadsrättsförsäkringen.

  464. Zoran skriver:

    Hej!
    Ett fel inträffade i en av våra hus i form att en medlem ”råkade” stänga av värmen i delar av huset genom att vrida på en värmeventil som ligger i källaren. Felanmälan gjordes och åtgärder påbörjades, men p g av den udda typ av felet tog det ca två veckor innan man åtgärdade det hela. Nu ställer en av våra medlemmar krav på ekonomisk ersättning från föreningen om att betala värme för halva månaden samt några hundra lappar för extra kostnader för el i och med att denne var tvungen att skaffa en extra värmekälla i form av en elradiator.
    Vår frågan är ska föreningen betala ut den begärda ersättningen?
    Mvh
    Zoran
    Ledamot i styrelsen

  465. Nej, föreningen behöver inte betala någon ersättning alls, om det är så att ni rättat till felet inom rimlig tid. Samtidigt skulle nog jag om jag satt i styrelsen vara lite tillmötesgående och acceptera någon form av symbolisk ersättning, för att blidka medlemmarna. Allt beror egentligen på hur allvarligt detta värmestopp varit, och hur det upplevts av medlemmarna. Och då ska det utbetalas till alla berörda.

  466. Sten E Karlsson skriver:

    I en försäljning i Sthlm hittar jag att föreningen ställer krav om badramsrenovering innan infyttning. Följande står att läsa i mäklaren beskrivning av projektet.
    ”Vid ett ägarbyte har föreningen krav på att den nya ägaren måste renovera badrummet.”
    Föreningen har nyligen gjort en relining av bostadens berörda rör.
    Jag ställer mig tveksam om det är möjligt att renovera rören och sedan kräva av kommande medlemmar, att stå för badrumrenoveringen?
    Önskar din synpunkt på ovanstående.

  467. Det här kan till stor det bero på hur badrummet ser ut just nu, kanske är det i så dåligt skick att något absolut måste göras. Annars har jag svårt att se att styrelsen kan ställa ett sådant krav, även om jag förstår om man kanske tycker det är önskvärt.

  468. Martin K skriver:

    Hej, jag och en annan medlem i föreningen som bor i vindslägenheter och har takfönster, märkte i höstas (2015) att beslagen för vissa av dessa har nötts ut så att det när man försöker öppna takfönstret så kan man öppna bara tills en viss gräns annars går beslaget sönder. Detta händer alltså endast vissa av dessa takfönster där beslaget har nötts ut (över 20 år gamla).
    Dessutom har vi och föreningen även konstaterat att tätningsmassan i fönstret har börjat rinna.

    Föreningen har börjat att ta in offerten för att fixa detta. Nu plötsligt så har man pratat om ansvarsfördelning. Stadgarna säger idag att bostadsrätthavarens ansvar är:
    ”Inner och ytterdörrar samt glas/bågar i fönster, men ej för yttersidorna av fönster och ytterdörrar.”

    Nu plötsligt så har man mailat ut att en ny lydelse som säger följande:
    ”glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster [med tillhörande spröjs, persienn, beslag, gångjärn, handtag, spanjolett, låsanordning, vädringsfilter och tätningslist] samt all målning, även mellan fönsterbågar. Alt: samt all målning förutom utvändig målning och kittning av fönster.”

    Föreningen säger att det är endast en förtydligande av NUVARANDE regler. Ej en ändring.

    1. Är verkligen den nya lydelsen endast en förtydligande. Jag tycker att det är stor skillnad på vad som finns i stadgar idag och vad det nya lydelsen är?

    2. Problemen som jag beskrev ovan med fönstret finns inte i specat i nuvarande stadgar. Vems har ansvaret då för fönsterunderhåll, föreningen eller bostadsrätthavaren?
    Dvs gamla beslag (dessa ser till att fönstret går att öppna, det har hänt fönsterbeslag har gått sönder och fönstret var på väg ner falla på gatan).
    Dessutom som jag beskrev ovan har tätningsmassa börjar rinna vilket har konstaterats att det är konstruktionsfel.

    Tacksam för svar. Mvh

  469. Min bestämda åsikt om just dina fönster är att föreningen ska byta dessa fönster helt på föreningens bekostnad. Era nuvarande stadgar är oklara, och olämpliga. Föreningen kan aldrig överlämpa ansvaret för fönstret i sin helhet på medlemmen, då fönstren ingår i det yttre underhållet. Tyvärr förekommer det i många föreningars stadgar att medlemmen ska ansvara för ”glas, båge, beslag” etc, men med dagens fönstertyper blir detta ett problem, när hela fönstret är en integrerad enhet. Och detta gäller särskilt takfönster, som måste anses vara en del av taket.

  470. Linda Eriksson skriver:

    Hej!
    Bor i en bostadsrättsförening där huset är 8 år gammalt, vi har haft problem med inläckage i princip sen huset var nytt, detta håller på att undersökas och förhoppningsvis kunna åtgärdas fullt ut. En boende har fått stora problem med sin hälsa p.g.a. Aspergillus pencillium, en mögelsvamp, i blodprov. Hon har för några år sen haft inläckage i sin lägenhet men inget nu. Hon har kastat ut alla sina blommor, städat, tvättat textilier osv. Funderingen är om det finns växt i innerväggarna i lägenheten. Byggföretaget hävdar att i ytterväggar finns inget organiskt material där något mögel kan växa) Nu till frågan, är det den boendes eget ansvar att ta dit en mögelexpert/Anticimex och bekosta detta eller är det bostadsrättsföreningen ansvar.

  471. Det kan finnas många aspekter på denna fråga beroende på omständigheterna, men mitt huvudspår är att föreningen har ansvar i denna fråga och ska bekosta en utredning och ev åtgärder för sanering. Sen ska föreningen i sin tur försöka kräva byggbolaget på ersättning.

  472. Carl N skriver:

    Hej!
    När jag skulle renovera badrummet upptäcktes att avloppsröret går igenom en bärande betongbalk. Jag har haft en konstruktör på plats som skrivit att balken är skadad av tidigare renovering och kärnborrning som gått igenom minst 1 av 3 armeringsjärn. Stambyte skedde 1992. Styrelsen i Brf anser att jag ska stå för kostnaden för att förstärka balken. Jag menar att det är föreningen som ska stå för kostnaden.
    Tacksam för svar
    Mvh
    Carl N

  473. Jag har inte hela bilden klar för mig, men uppfattar det som att skadan uppstått i samband med stambytet(?) Då är det självklart att föreningen får åtgärda skadan. Även under alla andra möjliga omständigheter anser jag att föreningen får fixa detta. Bara om du själv orsakat skadan kan du bli ersättningskyldig.

  474. Dan skriver:

    Hej

    Vi har köpt källarlokalen under våran befintliga lägenhet. Satt in en spiraltrappa och gjort detta till en stor tvåplanslägenhet. I ”källarlokalen” gick endel rör som vi ansvarade för att flytta ut till föreningens lokaler utanför våra väggar.
    Ena röret är invatten till hela fastigheten så när byggfirman vi har anlitat bilar upp golvet märker vi att röret läcker. Ingen yttre åverkan på röret är gjort utan de man hittar är att klämringen inne i röret är trasigt och således är det bara cementen runt röret som gjort att vattnet inte spridit sig. Vi påpekar detta till styrelsen, byter klämringen efter samråd med Sthlm vatten. Efter samtal med ordförande i styrelsen under gårdsstädningen lovar han att det här är en kostnad som föreningen ska stå för. Han mejlar därför över faktura uppgifterna. Nu när fakturan har landat hos dom har styrelsen bestämt att dom inte kommer att bekosta detta med argument att röret kunde ha hållit en tid till med hjälp av cementen runt röret samt/lr pga av att cementen va så pass drenerad. Kan också ha varit så att läckan kan ha påskyndats pga av bilning av golvet. Dom har nu sträckts sig till att dom kan betala halva kostnaden och vi som bostadshavare ska betala den andra halvan. Vad har vi för rättigheter här? Vi menar på att dels tillhör ett sånt här rör föreningen och dom ska bekosta detta. Dom har även gett oss ett muntligt ok på att dom ska bekosta detta och skulle de vara så (vilket de inte är) att skadan beror på att byggfirman har gjort åverkan på röret så är de väl ngt dom får stå för?

  475. Jag håller helt med er, föreningen ska ta denna kostnad att laga ledningen. Ni åtog er bara att flytta ledningarna, inte att laga gamla trasiga ledningar. Hade det däremot varit nya fräscha ledningar som ni skadat hade det varit annorlunda.

  476. Gabriel skriver:

    Hej.

    Lägenheten jag bor i saknar ritningar över bärande väggar. Varken styrelsen eller stadsbyggnadskontoret har ritningar.
    Är det mitt ansvar att anlita en byggarkitekt för att få reda nya ritningar?

  477. Ja, som jag ser det blir det du själv som måste ta fram nödvändigt underlag för den ombyggnad som du planerar.

  478. Mathilda skriver:

    Hej! Vi har precis flyttat in i en bostadsrätt och vill byta ut ytterdörren till en säkerhetsdörr och frågat föreningen om detta, men de verkar inte riktigt veta. I stadgarna står det inget om att bostadsrättsinnehavaren har ansvar för dörrar för utom målning, lås, beslag etc vilket jag förstått är ovanligt. Således tolkar jag det som att föreningen är ansvarig för dörren? Till saken hör att huset är Q-märkt och markerat som blått hus. Påverkar detta byte av dörr eller kan man själv byta alternativt gå via föreningsstämman för att göra det?

  479. Ja, om inget annat står i stadgarna så måste det tolkas som att föreningen ansvarar för ytterdörren. Och då kan ni inte på eget bevåg byta denna. Byte måste då ske genom föreningens försorg, och helst via ett stämmobeslut. Detta bör styrelsen känna till, annars måste man begära att styrelsen tar reda på hur det förhåller sig, liksom med Q-märkningen.

  480. Olle skriver:

    Hej!
    Jag har en bostadsrätt som det har brunnit i, och som det är omöjligt att vistas i. Föreningens försäkring kommer täcka renovering och sanering, men jag har ingen möjlighet att använda lägenheten under tiden. Borde jag behöva betala avgiften när lägenheten är obrukbar?

  481. Det finns ingen generell rätt att slippa betala månadsavgiften, däremot kan föreningen besluta om en sådan lättnad. Men framför allt ska du kunna få ersättning för alternativt boende under tiden, av försäkringsbolaget (bostadsrättsförsäkringen).

  482. Anders Lundgren skriver:

    Hej Lennart.
    Hur är det med BRF ansvar när medlem säljer lgh.
    Måste BRF besiktiga lgh avseende väsentliga förändringar som kan skett i lägenheten. Det är svårt att veta om sånt har skett under åren och svårt att härleda. Ligger allt på köparens undersökningsplikt?
    Tacksam för svar.
    Anders

  483. Det är precis som du säger, det kan vara svårt eller t o m omöjligt för en köpare att avgöra om det skett förändringar i lägenheten, och om dessa är godkända eller inte. Det som ofta händer är att en nybliven bostadsrättshavare blir anmodad att rätta till fel, som någon tidigare innehavare gjort. Rättsläget här är mycket oklart. Ibland får medlemmen försöka gå på förre innehavaren och begära ersättning (dolt fel), men detta fungerar bara ibland. Oftast slutar det i en tvist mellan styrelsen och nuvarande medlemmen. Jag rekommenderar då en förlikning, en ”deal” i någon form.

    Men bäst och mest riktigt är att styrelsen uppfyller sin besiktningsskyldighet, dvs alltid gör en ordentlig tillsyn av bostadsrätten i samband med varje överlåtelse. Och då förhoppningsvis upptäcker om det skett ”otillåtna” förändringar i lägenheten, och kan ställa krav på återställande av den säljande medlemmen.

    Observera dock: Det finns ingen sådan besiktningsskyldighet i lagen, men det borde finnas.

  484. Charlotte skriver:

    Hej Lennart!
    Jag har ett badrumsfönster som är i väldigt risigt skick. Det sitter dumt placerat och duschas lätt med vatten. Jag märkte det inte först, inte förrän det verkar vara för sent. Jag har försökt göra det bästa av situationen genom att hänga duschdraperi för fönstret. Enda verkan det gjort är att jag dessvärre undgått se förfallet snabbare. Nu törs jag knappt öppna fönstret längre för jag är rädd att skuvarna i gångjärnen kommer släppa. Frågade ordföranden i föreningen som sa att det ligger på mitt ansvar. Är det så? Jag kan väl hålla med om att jag borde haft bättre koll, men…kan jag fixa fönster själv? De borde ju vara enhetliga med övriga i föreningen..?

    Vidare har avloppet under köksbänken havererat sedan vi hade Proline här och gjorde ”stambyte-light”. Det märktes av efter jag fick stopp för tredje gången och servicekillen såg att klämringen till avloppet saknades. Röret lossnade och avloppsvattnet pyste över..under köksskåp. En yta som inte är synlig. Jag felanmälde. 2 månader sedan. Fortfarande ingen åtgärd.. Är inte områden vid avlopp föreningens ansvar iallafall?

    Långt inlägg, men tacksam för svar med hur jag ska gå vidare.
    Tur det finns en sån här tråd! Tack på förhand!

  485. Angående badrumsfönstret är det jättesvårt att avgöra. Många faktorer som spelar in, t ex hur det är skrivet i era stadgar, hur nytt fönstret är och hur det är placerat, och hur mycket som beror på ditt duschande, mm. Det kan landa i att du får bekosta hela, eller åtminstone del av fönstret, men att bytet bör utföras av föreningen.

    Angående avloppet så har det kanske uppstått en vattenskada, och detta ska föreningen låta undersöka. Hur det sen avlöper beror på hur skadan ser ut, kanske blir det ett försäkringsärende.

  486. Ewa skriver:

    Jag köpte min bostadsrätt för ca 11 år sedan. Fastigheten jag bor i byggdes 1996.
    Hela tiden så har min dörr till uteplatsen varit mer eller mindre svårstängd. Nu har jag trott att det beror på väderleken (trä sväller osv) och jag har inte utnyttjat uteplatsen nämnvärt förrän det senaste året.
    Nu har dörren plötsligt blivit mer lättstängd pga delar av koppelhakarna (2 st) gått sönder pga påfrestningarna vid stängning och jag upptäckte nu att den översta upphängningen sitter snett. Upptäckte dessutom att den blivit sned pga att man gjort fel vid monteringen/ditsättningen av dörren.
    Om jag står utanför och tittar på monteringen så ser man att uppe i vänster hörn är karmen sned några grader. Detta gör att det i princip inte finns någon glipa alls mellan karm och dörrblad den del som är ovan upphängningen. Detta gör också så att dörrbladet trycks ner mot tröskeln så att den blir svårstängd och detta har påfrestat på koppelhaksdelen på inre dörrdelen så att den har gått av på den nedersta och mittersta koppelhaken.
    Är detta mitt ansvar som bostadsrättsinnehavare att bekosta ommontering av något som varit felmonterat redan från början?
    Trodde först att det bara handlade om att byta koppelhakar, uptäckte efter det att gångjärnet faktiskt var snett högst upp och efter det såg jag orsaken till varför gångjärnet var snett. Trodde att det ev skulle gå att rikta upp gångjärnet med en gångjärnsriktare, men detta är inte möjligt pga att karmen är sned. Vem bekostar allt detta. För mig är det ju ett byggfel/monteringsfel. Vem betalar detta?

  487. I min värld ska denna typ av problem hanteras av föreningen, dvs man felanmäler, och så skickar styrelsen dit en hantverkare som fixar problemet. Är dörren gammal, som den verkar vara, kanske ett byte är aktuellt, kanske i hela föreningen.
    Nu finns det (tyvärr) många föreningar som i sina stadgar försöker skjuta över denna typ av problem på de enskilda medlemmarna. Då uppstår det lätt tvister kring denna typ av problem.

    På din fråga ”vem betalar” finns det alltså inget givet svar, utan det beror på hur man valt att hantera dessa frågor inom föreningen.

  488. Ellen skriver:

    Hej!

    Ponera följande scenario:

    Under en ombildningsprocess besiktigas allas badrum. Badrummen är gamla, 30 år, och kan alltså antas ha passerat ”bäst-före-datum”. Mitt badrum får anmärkning om att åtgärd bör vidtas då golvplastmattan släppt på tre ställen i duschen, samt då det finns bom bakom kakelplattor i duschen. Fuktmätning menas vara svårt i badrum men visar inga tecken på förhöjd fuktighet. Ytterligare en besiktningsman tas in som säger samma sak.

    Om jag väljer att köpa lägenheten vid ombildningen, river ner badrummet för att åtgärda synpunkterna och upptäcker en (omfattande eller mindre) fuktskada i bjälklaget – vad gäller? Vems ansvar blir det att åtgärda skador i bjälklaget – vem betalar för torkning och/eller reparering av delar? Gamla ägaren (vår nuvarande hyresvärd), föreningen (trots att fuktskadan kan antas bero på bristande underhåll av badrummet, dvs försummelse) eller jag själv som köpt lägenheten?

  489. Fuktskada i bjälklaget ska föreningen stå för, och alltså åtgärda. Ditt ansvar blir bara att bygga ett nytt badrum. Förre fastighetsägaren har inte längre något ansvar, såvida det inte i föreningens köpeavtal finns någon garantiklausul.

  490. Annika skriver:

    Min bror bor i en bostadsrätt i Västervik där det nu beslutats om att bygga hiss i fastigheten. Detta innebär att han måste lämna sin lägenhet i minst 3 veckor eftersom trapphuset kommer att rivas. Har han rätt till ersättningsboende på föreningens bekostnad eller en nedsättning av avgiften under denna tid?

  491. Ja, någon form av ersättning ska han ha för tiden då bostadsrätten inte kan användas. T ex full avgiftsbefrielse, eller ett ersättningsboende.

  492. Frida Å skriver:

    Vi har problem med våra nycklar. Vi bor i en bostadsrätt och vi har haft problem med att vi inte kan låsa upp dörrarna till dom allmänna utrymmena, som till tvättstugan och dörrarna ner till källaren. Vems ansvar är det att fixa detta, så att vi inte ska behöva hålla andan varje gång vi ska låsa upp en dörr till ett allmänt rum? Sist detta hände, kunde vi inte låsa upp dörren i till tvättstugan så vi fick fråga en granne om dom kunde låsa upp så vi fick tag i vår tvätt.

  493. Detta måste naturligtvis vara något som föreningen ska avhjälpa. Lås och nycklar till allmänna utrymmen är ett föreningsansvar.

  494. Ellen skriver:

    Refererar tillbaka till min egna fråga igen.

    Kan det inte i vår situation tolkas som att någon agerat vårdslöst eller försumligt (och att det faller på oss då vi köper lägenheten i nuvarande skick?). Jag tänker eftersom våra badrum är så pass gamla och alltså passerat bäst-före-datum. Som jag jag förstått det som står förening enbart för reparationskostnader när vattenskadan beror på läckage från vattenledningar och inte vid försummelse eller vårdslöshet.

    Hur är det med fukt i väggar i lägenheten? Både våra egna innerväggar såväl som väggar mot t.ex. trapphus eller grannar. Om det finns en fuktskada i dessa, faller ansvaret på oss eller föreningen?

  495. Alla fuktskador faller på föreningen att torka ur, oavsett varför de uppstått. Enbart om det finns ett uppenbart vållande kan föreningen kräva ersättning för sina kostnader. Det räcker inte med att badrummet är gammalt.

  496. Nils Lindblad skriver:

    Hej!

    Bostadsrättsföreningens årsmöte har beslutat i ett visst ärende. Nu har styrelsen på eget bevåg fattat ett nytt beslut i detta ärende. Kan styrelsen göra detta eller är det så att årsmötet äger ärendet intill dess att årsmötet fattat nytt beslut?

    MVH
    Nils

  497. Ett beslut på ett föreningsstämma gäller, åtminstone en viss tid, eller fram till att en stämma fattar ett annorlunda beslut. Sen kan ju omständigheterna förändras, och i vissa lägen kanske en ansvarsfull styrelse måste fatta ett annat beslut. Men styrelsen står ju till svars inför stämman, och kan inte styrelsebeslutet motiveras, riskerar de att inte få ansvarsfrihet.

  498. Niklas skriver:

    Vi ska ta ner en vägg i vår lägenhet, och efter inspektion av byggnadskonstruktör har konstaterats att det är en icke bärande vägg och skrivits intyg på att den kan rivas. Konstruktören har lämnat en standardformulering att rivningen bör ske varsamt eftersom ”även om väggarna inte är bärande kan, efter lång tid, viss deformation uppstå i bjälklagen vilket kan medföra att ovanliggande bjälklag ligger an mot underliggande väggar”, plus rekommendationer till hantverkare om hur ta ner väggen.

    Vi har fått godkänt av föreningen av rivning. Men med reservation om att väggen ska besiktas innan och efter rivning av oberoende besiktningsman vald av föreningen, på grund av ovan utlåtande från byggnadskonstruktör om att varsamhet ska tas. Besiktningsmannen ska bekostas av oss.

    Kan verkligen föreningen kräva att vi ska bekosta en besiktning av en icke-bärande vägg där vi har intyg från konstruktör? Bör det inte vara styrelsen som tar den kostnaden, då detta inte är en bygganmälanspliktig åtgärd? Och borde det ens krävas en besiktningsman för detta?

  499. En bostadsrättägare som vill bygga om sin bostadsrätt måste vara beredd att ta alla kostnader som kan uppstå, både vad gäller undersökning, besiktning, och ev följdskador som kan uppstå. Inga kostnader ska kunna lastas över på föreningen. Om det finns risk för sättningar i byggnadskonstruktionen, eller följdskador på andra lägenheter, är det rimligt att styrelsen kräver en oberoende besiktning, en kostnad som alltså måste bekostas av ombyggaren.

  500. Jon skriver:

    Hej Lennart!
    Vi är en förening där alla våra 20 lägenheter har ytterdörrar som är helt enhetliga, samma färg, mönster, etc. Nu har en av våra medlemmar helt plötsligt, utan att informera styrelse, bytt lås på sin dörr till lägenheten. Exteriören på dörren har nu blivit väldigt förändrad – nu sitter ett ca 30 cm lodrätt åbäke till kodlås på dörren, vilket minst sagt förstör enhetligheten… Det ser inte bra ut helt enkelt, och övriga medlemmar är inte glada. Det finns andra som gjort förändringar på dörren, ex installerat säkerhetslås, men då ”inne” i själva dörren så det inte haft effekt på exteriöra utseendet.

    Vad för rätt har vi i föreningen/styrelsen skulle du säga att ”tvinga” medlemmen att återgå till originalutseende? Stadgarna är tyvärr luddiga när det kommer till en sådan här situation, så här tänker jag om man kan hänvisa till ”vedertagna regler” i föreningar att man som medlem inte får göra vad som helst som ger förändring på utsidan på dörren?

    Tacksam för råd.

  501. Jag måste nog säga att detta är en sådan sak som måste regleras i stadgarna, om man vill att det ska regleras. I normala stadgar brukar det heta att ytterdörrens utsida ansvarar föreningen för, men lås och diverse beslag ansvarar innehavaren för. Hur låset ska se ut har nog ingen förening någon tydlig regel om, eftersom det hitintills inte kunnat se ut på så många sätt. Detta med stora kodlås är något nytt. Mitt förslag är alltså att om ni vill ha detta reglerat, måste det införas i stadgarna. Det är helt och hållet en medlemsfråga.

  502. Petter skriver:

    Hej!

    Jag sitter i en brf-styrelse. Hur tar vi reda på om ventilen som sitter på våra vattenburna radiatorer är innehavarens eller föreningens ansvsar? Vi tycker inte det står klart i våra stadgar, som till sist hänvisar de till bostadsrättslagen.

    Det står det bl a:

    1. Bostadsrättshavaren svarar sålunda för underhåll och reparationer av bland annat:
    • ledningar för avlopp, värme, gas, el, vatten samt anordningar för
    informationsöverföring— till de delar vilka befinner sig synliga inne i lägenheten och betjänar endast den aktuella lägenheten.
    • el-radiatorer. I fråga om vattenfyllda radiatorer svarar bostadsrättshavaren endast för målning.

    Det låter motsägelsefullt, gällande vattenfyllda radiatorer, med ventil.

    Under samma sektion står det:

    Bostadsrättshavaren svarar inte för underhåll och reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, vatten och anordningar för informationsöverföring om föreningen har försett lägenheten med dessa och dessa tjänar fler än en lägenhet…

    Längre ner i står det:

    2. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast i begränsad omfattning i enlighet med bestämmelserna i bostadsrättslagen.

    Tidigare styrelse har sagt att föreningen står för värme fram till elementet och själva elementet, men inte ventilen. Men den nuvarande styrelse har svårt att veta om det stämmer.

  503. Det här borde inte vara ett problem. Det står ju klart och tydligt: ”I fråga om vattenfyllda radiatorer svarar bostadsrättshavaren endast för målning.” Dvs föreningen ansvarar för hela värmesystemet, inklusive alla rör, radiatorer och ventiler. Och det är ganska naturligt, för skulle alla börja pilla på sin del, så skulle hela systemet komma i olag.

Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att kunna posta kommentarer.