41. Vad används föreningens pengar till?

 

Bostadsrättsförenings kostnader och utgifter

 

Kan det verkligen kosta så mycket att driva en bostadsrättsförening? Ja, utgifterna är många. Vi redovisar här de mest typiska kostnaderna.

 

Räntekostnader. De flesta bostadsrättsföreningar har lån och betalar då räntekostnader, som kan vara betydande. Och här skiljer det mycket mellan olika föreningar. I en högt belånad förening är räntekostnaden den i särklass största kostnaden, och bidrar till att månadsavgiften blir mycket hög. Föreningens belåning och räntekostnader är ofta det som gör skillnad mellan en bra förening och en förening med ekonomiska problem. (Läs mer)

Konsumtionsavgifter, eller taxebundna kostnader och de är:

Värmekostnaden, i särklass störst, och brukar utgöra 20% av hela föreningens omsättning. Men allt går inte till att värma huset, 1/3 används till att värma varmvattnet.

Vatten, el och sophämtning  är övriga konsumtionsavgifter. Den gemensamma elen används bl a till trappbelysning, hissar, tvättstugor och ventilation.

Tv, Bredband. Oftast kostnad för ett gemensamt analogt tv-utbud från comhem. Ibland har också föreningen någon form av gruppanslutet bredbandsnät.  (Läs mer om vad som kan ingå i månadsavgiften)

Fastighetsskötsel, trädgård, småreparationer, snöröjning, trappstädning. Kallas ibland teknisk förvaltning. Utförs ofta på entreprenad genom avtal, eller av anställd personal, eller kanske av styrelsen och medlemmarna själva (i små föreningar).

Reparation och underhåll, och fastighetsinvesteringar. Mycket kan gå sönder och måste repareras, och här anlitas olika slags entreprenörer och hantverkare. När stora saker ska åtgärdas krävs ofta hjälp av byggkonsult för upphandling och kontroll, och projekten planeras ofta långt i förväg. Tar i genomsnitt ca 20% av föreningens budget, men kommer väldigt ojämnt mellan åren. Är ofta det som gör att föreningen vissa år går back, och andra år går med vinst. För att jämna ut dessa svängningar mellan olika år använd avskrivningar och yttre reparationsfonden, men observera att allt detta enbart är bokföringstransaktioner, på pappret, inte i verkligheten.

Administration, eller ekonomisk förvaltning, ersättning till redovisningsbyrå eller förvaltare som sköter betalningar, bokföring, hyror och avgifter.

Personalkostnader. Större föreningar kan ha egna anställda, t ex för trappstädning och fastighetsskötsel. Stora föreningar kan också ha vicevärd eller förvaltare, som ansvarar för föreningens kontor och löpande skötsel. Föreningen måste då också betala sociala avgifter och andra löneomkostnader, och i vissa fall även uttagsskatt (en slags lönemoms).

Konsultkostnader, juridiska kostnader. Bostadsrättsföreningar kan ibland behöva experthjälp av konsult eller jurist. Kan bli dyrt, men är ofta av engångskaraktär. Om det gäller byggkonsult vid renoveringsprojekt brukar kostnaden bakas in i projektet.

Besiktningskostnader, t ex hissbesiktning, ventilationskontroll (OVK), energideklaration.

Fastighetsskatten finns kvar men heter numera fastighetsavgift när den avser lägenheter.

Fastighetsförsäkring, måste alltid finnas. Skyddar fram för allt mot vattenskador, som är vanligaste skadan.

Tomträttsavgäld, markhyra till kommunen. Men enbart för de föreningar som inte äger sin mark.

Medlemsavgift, eller organisationsavgift. Gäller mest Hsb-föreningar, som betalar en särskild medlemsavgift till Hsb.

Styrelsearvode, till de som sitter i föreningens styrelse, plus sociala avgifter.

Revisionskostnader, till föreningens revisor och/eller till extern revisionsfirma.

Inre reparationsfond. En del äldre föreningar sätter av 1-2% till medlemmarnas individuella reparationsfonder. (Läs mer)

Övrigt. Det förekommer många andra utgifter och kostnader som kan vara både små och stora, t ex möteskostnader, kontorskostnader, föreningsaktiviteter. Ibland är de specificerade, men ofta klumpas de ihop under rubriken “Övriga fastighetskostnader” eller liknande.

———————-

Obs, alla ovannämnda poster redovisas inte alltid i detalj i boksluten. I många mindre föreningar är de hopslagna och oidentifierbara. T ex  kan ibland alla utgifter redovisas på en enda rad, “Driftkostnader”, utan någon som helst specifikation av vad som ingår.

Moms. En bostadsrättsförening betalar alltid moms på allt, och kan i regel inte dra av för moms, eftersom bostadsupplåtelse inte är momsbelagd. Undantag kan gälla föreningens hyreslokaler.

Avskrivningar, är inte något föreningen betalar, utan är enbart en bokföringspost i resultaträkningen, pengarna stannar kvar i föreningen. Bakomliggande investeringar och amorteringar syns heller aldrig i resultaträkningen, bara i noterna. (Fördjupning: avskrivningar)

Avsättning till yttre reparationsfonden. Detta är inte heller någon utgift eller någon kostnad. Inga pengar sätts in på något fondkonto, utan det är bara en omflyttning i balansräkningen, på pappret.  (Fördjupning: underhållsfonden)

Amorteringar däremot, är något föreningen betalar, på riktigt, om det finns lån. Men syns aldrig i resultaträkningen, och redovisas sällan på något annat sätt heller.  Men lånen minskar.

 

© Borättupplysning Skåne

——————————

 
I nästa lektion: Varför skiljer avgiften så mycket mellan olika bostadsrättsföreningar?

 

 

10 Responses to “41. Vad används föreningens pengar till?”

  1. Rebecca G skriver:

    Hur brukar bostadsrättsföreningar finansiera trappstädning? Är det alltid genom (höjning av) medlemsavgiften eller kan pengarna tas från exempelvis reparationsfonden?

    • Trappstädning, liksom alla fastighetsskötsel, kan bara finansieras genom medlemmarnas avgift. Den s k reparationsfonden är ingen fond med pengar, utan enbart en bokföringsmässig konstruktion i balansräkningen, där finns inga pengar.

  2. Anna skriver:

    Hej!

    Jag undrar vad skillnaden mellan driftkostnader och taxebundna är? Är de samma sak eller finns det driftkostnader som inte är taxebundna kostnader?

    • Kanske något oklart i lektionstexten. Men taxebundna kostnader (eller konsumtionsavgifter) är ett traditionellt begrepp som enbart avser värme, vatten, el, sophämtning, samt ibland även tv/bredband. Allt annat är övriga driftkostnader. Eller förvaltningskostnader. Eller rörelsekostnader. Det finns faktiskt ingen enhetlig uppfattning vad som ingår, eller vad som är det ena eller det andra.

  3. Olle skriver:

    Tack för en bra sida och undrar lite över underhålls- och amorteringsutrymmet. Nyckeltalen slår väldigt mkt åt olika håll mellan åren beroende på storleken av planerat underhåll när jag använder er beräkning. Ska man inte jobba långsiktigt och ha årsavgifter som täcker snittkostnaden/år för vad underhållsplanen visar. Då kommer man vissa år ha överskott och visa år underskott men avgiftsuttaget blir rättvist över tid.

    • Alla våra nyckeltal brukar vara relativt stabila över åren. Även uh/am-värdet, som ska vara oberoende av hur mycket underhåll som i praktiken görs. Jag misstänker att du missat något i vår beräkningsmodell.
      Du har helt rätt i att årsavgiften bör täcka snittkostnaden för föreningens långsiktiga underhåll, och inte ändras upp och ner från år till år.

  4. Bo Jacobson skriver:

    För 10 år sedan föreslog jag att min förening skulle höja amorteringstakten med tanke på att räntan var så låg. Då borde det ”finnas pengar över” till amortering. Tidigare hade jag som villaägare fått kämpa med en ränta på över 13 %, så jag visste att tiderna kunde bli annorlunda. Jag rådfrågade några ekonomer men de avrådde bestämt, utan att riktigt kunna förklara varför.

    Hur resonerar ekonomerna idag när räntan går upp och amorteringsförmågan minskar?

    • Hur ”ekonomerna” resonerar vet jag förstås inte. Men vi har alltid rekommenderat att man borde passat på att amortera lite extra, när ränteläget var lågt. Nu får man ta situationen som den är, ta höjd för ev kommande kända räntekostnader, och fortsätta med en stadig amorteringstakt, 1-2%.

  5. Lea Vuorenmäki skriver:

    Om en bostadsrättförening anlitar en ekonomiskförvalttare, ex. kostnad 27,500 + moms totalt 33,700 kan man dra av momsen vid skatte deklatation

    • Bostadsrättsföreningar och uthyrning av bostäder är ingen momspliktig verksamhet, man redovisar ingen moms, och får inte dra av moms. Det finns dock ett undantag: Man kan ansöka om frivillig registrering för moms avseende uthyrning av affärslokaler, och då kan man dra av moms i proportion till de momspliktiga hyresintäkterna. Inget man kan tjäna några stora pengar på, men rekommenderas ändå om man har stora hyresintäkter från momsregistrerade företag.
      Svaret på din fråga är således troligen nej.

Leave a Reply