10. Vad är månadsavgift?

Bostadsrätt -  månadsavgift

Nu ska vi gå igenom föreningens avgifter och vi börjar med bostadsrättens månadsavgift. Vad är månadsavgift? Det är föreningens “hyra”, som ska täcka de gemensamma kostnaderna, t ex fastighetsskötsel, reparationer, uppvärmning, sophämtning, administration och inte minst, föreningens räntekostnader. Det är en ren självkostnadskalkyl, det finns inget vinstintresse, de boende är ju själva ägare. Månadsavgiften kallas ibland årsavgift, men det är samma sak (hela årets avgift). Precis som en vanlig hyra måste månadsavgiften vara betald senast sista vardagen innan månaden börjar.

Avgiftens storlek kan skilja mycket mellan olika föreningar, och det kan tyckas märkligt. Avgiften kan faktiskt vara allt mellan 100 och upp över 1000 kr per kvadratmeter och år! Normalt brukar den dock ligga någonstans mellan 500 och 700 kr/kvm/år. Men varför det kan skilja så mycket, och varför låg avgift inte alltid är bäst, det ska vi ta upp i kommande avsnitt i vår Borätt-köparskola (lektion 42).

(Avgift/kvm/år: Ta din månadsavgift gånger 12, och dividera med lägenhetsytan).

Sammanfattning: Månadsavgift = ”medlemshyra”.
 

© Borättupplysning Skåne

26 svar till “10. Vad är månadsavgift?“

  1. Jacob skriver:

    Hej,

    Vad är det som avgör avgiftens storlek i förhållande till mina grannar? Vi har en större lägenhet, men mindre andelstal i föreningen, men betalar samtidigt lite mer i avgift jämfört med grannen på samma våningsplan. Är detta rätt eller borde jag ta upp detta med styrelsen?

    • Jag kan hålla med om att det verkar konstigt. Du bör ta upp detta med styrelsen, och begära en förklaring. För övrigt kan jag inte ha någon bestämd uppfattning, då jag inte känner till hur andeltalen används i er förening.

  2. Marita Pierre skriver:

    Hej, jag flyttade in i en bostadsrättsförening för två år sedan. Då fanns det fortfarande några hyresrätter kvar, alla utom 1 har sålts.

    Upptäckte för ett tag sedan att jag som bor i en etta längst ner och mot norr betalar mera i avgift än vad till exempel en tvåa i söderläge på plan 6 gör. Det handlar om 1500 mera per år. Båda lägenheterna har kungsbalkong.

    Är det här korrekt? Ska man inte räkna om andelstalen/avgifterna när föreningen säljer ut hyresrätterna?

    • Den avgiftsskillnad du nämner verkar orimlig, och borde rättas till. Men samtidigt finns det ingen lag som säger att avgiften ska vara ”rättvis”. Hur avgifter och andelstal är fördelade är en intern angelägenhet inom föreningen. Tycker man att det finns felaktigheter eller orättvisa avgifter måste man ta upp frågan med styrelsen, och kanske också på en föreningsstämma.

  3. Viktor skriver:

    Hej,
    Ingår elnätet i månadsavgift i en bostadsrätt så man själv enbart betalar för el abonnemanget? Eller det är från förening till förening?

    • I de flesta föreningar betalar var och en för sitt eget el-abonnemang, alltså både abonnemang, elnät, och elförbrukning, till ett eller flera el-bolag. I vissa föreningar däremot har föreningen ett gemensamt abonnemang, och då betalar man bara för den egna elförbrukningen, till föreningen. I regel som ett tillägg på ”hyresavin”.

  4. Anders Hedengren skriver:

    Avgifter som ligger utanför månadsavgiften. T ex ett obligatoriskt bredband. Det kommer varje månad tillsammans med månadsavgiften men med egen avi, är det oxå att räknas in i månadsavgift eller ligger det utanför?

  5. Inger Palmquist skriver:

    För några år sedan satt det en kassör i vår styrelse som höjde hyrorna för oss som har ytterväggar. Påstod att det var dyrare med värmen för oss.
    Tyckte inte att det kändes rätt och inte nu heller.
    Jag bor i en 2 vånings bostadsrätt på 127 kvm. Mitt hus rymmer 2 lägenheter, alltså ytterväggar för oss båda. Ett hus rymmer 5 lägenheter, alltså 2 lägenheter med ytterväggar.
    Saken är den att han höjde för oss och sänkte för dem andra. Vill tillägga att han bor i mitten. Vill gärna ha ett svar på detta om det verkligen får gå till så här.

    Mvh
    Inger Palmquist

    • Om det bara vara styrelsen (eller kassören) som ändrade avgiften så låter det inte rätt. Avgiften ska följa andelstalen och de principer för avgiften som anges i stadgarna. Så det beror lite på vad som anges i stadgarna under ”Avgifter till föreningen”. Begär att styrelsen förklarar hur avgiften är beräknad.

  6. Valeria V. skriver:

    Hej! Jag bor i ett bostadsrätt parhus med en tomt. Grejen är att våra nyinflyttade grannar barn (plus alla deras kompisar) springer in i vår privat trädgård hela tiden utan att fråga,plockar våra bär och blommor och sådant … Grejen att det inte finns något stängsel emellan de privata tomterna förutom små buskar. Jag tänker på att installera metall stängsel som kan användas till inhängnad av tomten så får man privat space och lite ro..Undrar om det någon max höjd på stängslet som gäller? Är det föreningen som ska godkänna installationen? Och står man själv för installationkostnaden i sådant fall?

    Tack!
    Mvh,Valeria

    • Du måste framför allt diskutera detta med föreningens styrelse. Möjligheten att stängsla in din tomt kan bero på om den är upplåten med bostadsrätt eller inte. Är tomten inte bostadsrätt är det styrelsen som avgör frågan. Och hur högt staketet i så fall får vara måste ni bli överens om, det måste finnas en samsyn om detta i föreningen. Helt säkert är dock att du måste bekosta allt själv.

  7. vivika ojala skriver:

    Hej!
    Jag bor ensam i en etta på bostadsrätt. Sophämtningsavgiften är samma för grannen i trean, tre personer. Är det riktigt? Brukar man räkna per lägenhet eller per person eller kvm?

    • Det vanligaste är att sophämtning ingår boendet, i den vanliga månadsavgiften. I er förening är det tydligen en separat avgift, eller att ni betalar direkt till avfallsbolaget. Detta är mycket ovanligt. Ock tydligen är det då en enhetlig taxa, oberoende av lägenhetsstorlek.

  8. Karin skriver:

    Hej!

    Min lägenhet har fått en fuktskada med mögelpåväxt pga att ytterväggens tegelfasad har fått frostsprängningar och släpper igenom regnvatten. Föreningen står i begrepp att byta fasad och åtgärda grundproblemet. Dock måste jag, enligt en besiktningsman anlitad av föreningen, riva ut golv, platsbyggda garderober och tapeter på min skadade vägg för att åtgärda skadan invändigt. Enligt besiktningsmannen är det olämpligt att använda rummet, i synnerhet att sova i det. Det är ett sovrum, vilket jag inte kan använda. Problemet uppdagades i vintras, och kommer inte vara åtgärdat förrän till nästa vår. Under denna tid bor jag och min familj alltså i en trea istället för i en fyra. Jag tycker att jag borde få en reducerad årsavgift, eftersom den invändiga fuktskadan uppkommit pga brister i yttervägg, fasad och bärande konstruktioner, som faller under föreningens ansvar att underhålla. Hur ska jag tänka?

    • Det rättsliga och försäkringsmässiga läget är inte helt soklklart i ett fall som detta. Men enligt min mening ska föreningen åtgärda hela detta problem, och även utföra arbetet på insidan, i form av utrivning, torkning och sanering. Det enda du kan behöva göra och bekosta själv är återställandet av ytskikten, dvs målning etc. Du bör även ha rätt till skälig nedsättning av din månadsavgift, om det är så att arbetet drar ut på tiden.

  9. Johanna skriver:

    Hej,

    Jag har fått höra av någon som bott i många år i sin lägenhet att månadsavgiften i bostadsrätter blir lägre, varje år. Är det sant?

    Med vänlig hälsning,

    • Nej, så brukar det inte vara, den brukar stiga, i takt med inflationen, eller stå still. Men det finns undantag, det finns föreningar som med tiden får så god ekonomi att de kan sänka sin månadsavgift.

  10. Reginald Ronson skriver:

    Hej! Vår förening påbörjade stamrenovering januari 2019. Efter att totalentreprenören rivit ut hela badrummet gick de i konkurs (två veckor in i arbetet). Detta innebar för oss ett helt avstannat arbete fram tills maj. Under denna tid stod vi utan vatten, toalett och värme i lägenheten (Vattenburen golvvärme). Har vi rätt till reducerad avgift utifrån detta?
    Med vänlig hälsning,

    • Någon generell rättighet att få ersättning eller nedsatt avgift i samband med renoveringsarbeten finns inte. Men i detta fall verkar det som om föreningen hanterat ert fall utan den skyndsamhet som man borde kunnat kräva. Att firman gick i konkurs kan de inte hjälpa, men styrelsen borde ha agerat mycket snabbare för att återställa ert badrum och er lägenhet. Därför anser jag att ni ska kräva nedsatt avgift och ersättning för de besvär ni haft, för den extra långa tid som stamrenoveringen tog i ert fall.

  11. Per skriver:

    Hej!
    Har en nybörjarfråga.
    Hur länge betalar man månadsavgiften för sin bostad? Är det så länge man äger bostaden? Vissa månadsavgifter ligger på 5-6 tkr, vilket är lika mycket man betalar i hyra för en hyresrätt. Ser då ingen vits med att köpa bostad och fortsätta betala en form av ”hyra”.
    Anta att man amorterat av sina lån. Sjunker månadsavgiften då?

    • Månadsavgiften är en slags hyra och ska betalas så länge man innehar bostadsrätten. Den används till att bekosta fastighetens drift, reparationer och räntor. Månadsavgiften är alltid lägre än hyran i en likvärdig hyresrätt. Hyran brukar ligga 50-100% högre.
      Om du menar att amortera din egna lån, så har det inget med månadsavgiften att göra. Om du menar att föreningen amorterar sina lån, ja, då kan månadsavgiften komma att sänkas.

  12. Tomas skriver:

    Hej!

    Är nära på att köpa en lägenhet i fjällen, nyproduktion, bostadsrätt, tillträde om 1 år. Enl kostnadskalkylen bekostas projektet av insatser från köparna (82%) och resten (18%) kommer föreningen att låna från banken. Lån/kvm 7900kr. Avgift/mån 2800kr.
    Varför säljs inte lägenheterna i full pris motsvarande vad hela spektaklet kostar så att man bara betalar drift och nödvändiga reparationskostnader månadsvis? Min bror finansierar ett liknande projekt i utlandet och jag har svårt att förklara varför är de svenska brf:ar skuldsatta redan från början. Tack.

    • Att bostadsrättsföreningar finansieras med en blandning av insatser och lån är en tradition. Fram till 80-talet utgjorde insatserna bara en mindre del, typ 10%, medan huvudfinansieringen bestod av statliga lån, mycket förmånliga sådana. Tanken var att man med en relativt liten insats skulle kunna köpa in sig i en bostadsrättsförening. Särskilt i en tid då de privata lånemöjligheterna var små och med mycket höga räntor. Efter finanskrisen ändrades allt detta, då försvann de statliga lånen, och därmed ökade kravet på privat finansiering, dvs högre insatser. Numera brukar insatserna ligga runt 70-80% av den totala finansieringen, och det är bankerna som kräver en så stor egenfinansiering. Men varför inte 100% egenfinansiering? Det har faktiskt förekommit exempel på detta, helt skuldfria föreningar, men de är sällsynta. Det normala är att byggherren försöker få till en attraktiv balans mellan insats och månadsavgift. Man försöker hålla insatserna så låga som möjligt så att det blir ett attraktivt pris på dessa nyproduktioner, samtidigt som månadsavgiften inte får bli alltför hög (vilket den blir med stora föreningslån).

  13. Mara skriver:

    Hej undrar de här med månadshyra, har köpt ett bostadrätt och har en hyra på 7152 kr. Är det så mycket jag ska betala varje månad

Lämna ett svar