24. Bostadsrätt, borätt, och andra begrepp

 

Det förekommer många ord och bostadstermer som kan vara förvillande. Vad betyder dom egentligen?

Lägenhet: Kan vara antingen en hyreslägenhet eller en bostadsrätt. Även i bostadsrättsföreningar kan det finnas hyreslägenheter, lägenheter som (ännu) inte blivit bostadsrätter.

Bostadsrätt: en lägenhet och en andel i bostadsrättsföreningen. Förkortas ibland “borätt”. Uttrycken ”insatslägenhet” och “köpelägenhet“ är andra namn på samma sak.

Bostadsrättshavare: den som äger bostadsrätten, eller del av bostadsrätten. Skrivs ibland “borättsinnehavare“.

Medlem: Den som är bostadsrättshavare är alltså medlem i bostadsrättsföreningen. Men även medlemmens make/sambo brukar kallas medlem, även om denne inte formellt är det (får t o m inneha styrelseuppdrag).

Hyresgäst: Den som hyr en hyreslägenhet eller en hyreslokal. Om det är i en bostadsrättsförening är personen alltså bara hyresgäst och inte medlem. (Hantverkare och entreprenörer brukar dock kalla alla för hyresgäster, för de kan inte skilja på vem som är vem  ;-)

Boende: ett bekvämt samlingsord för alla som bor i bostadsrättsföreningen.

Inneboende: Någon som bor i eller hyr en del av en lägenhet, t ex ett rum, men inte tillhör bostadsrättshavarens familj.

Andrahandshyresgäst: Den som hyr en hel lägenhet  i 2:a hand (bostadsrätt eller hyreslägenhet) och har ett avtal om detta.

 

© Borättupplysning Skåne

18 svar till “24. Bostadsrätt, borätt, och andra begrepp“

  1. CH skriver:

    Hej!
    Lite osäker på vart denna fråga skall ställas men jag tar den här!

    Finns det några särskilda skillnader, fördelar eller risker med en bostadsrättsföreningen som består av fristående hus (”villor”) jämfört med en mer ‘vanlig’ BrF som består av lägenheter?

    Mvh
    CH

  2. Jag skulle vilja svara så här: Ju mer villaliknande boende, desto mindre poäng blir det med att ha en bostadsrättsförening. Bostadsrättsvillor betalar ofta själva för värme, vatten, sophämtning, etc, och förväntas sköta mycket mer av underhållet på sina villor. Kvar till det ”gemensamma” blir bara en krånglig hantering av yttertak, fasadmålning, etc, och krångel när det gäller att ”bygga ut” sin villa.
    De flesta villa-bostadsrätter vinner nog på att friköpa sina villor och istället bilda en samfällighet för hantering av gemensamma ytor, typ parkering och lekplats. Det kan också bli mer fördelaktigt att hantera lånen individuellt.

  3. CH skriver:

    Hej!
    Tack för bra svar – när det kommer till att friköpa sin villa från en BrF – antar att detta isåfall är något man bör ta upp med styrelsen?
    När det gäller nyproduktion – kan man ta detta med byggherren direkt eller måste man invänta tills styrelsen bildats?
    Mvh
    CH

  4. Ett friköp görs ofta kollektivt, dvs alla gör det, och bostadsrättsföreningen upphör. Bra länk om detta är: http://www.friköp.se
    Vad gäller nyproduktion tror jag inte det går.

  5. Johan skriver:

    Hej!

    Jag bor i en bostadsförening, alltså inte en Brf. Det hävdas ibland att medlemmar har vetorätt, framförallt i frågor som rör vinden (vindsförråd). Frågan har bla aktualiserats då vi diskuterat om vi ska inreda en eller flera lägenheter på vinden. Känns vetorätten bekant? Den finns inte omnämnd i stadgarna. Den enda förklaring jag kan tänka mig är att den eventuella rätten härstammar från tiden då man hade motbok (gammal förening). I motboken definieras lägenheten och den summa man betalt för lägenheten.

    Tack på förhand!
    Johan

  6. Nej, denna ”vetorätt” är inget jag känner igen eller har hört talas om. Det enda jag kan tänka mig är att om det finns vindsförråd som tillhör lägenheterna, så kan inte dessa ”konfiskeras” hur som helst, och där kan det då bero på om dessa förråd är upptagna i lägenhetsförteckningen eller inte. Förändringar kan kräva enhälliga beslut, eller någon form av ersättning.
    (Finns kanske någon annan som vet mer?)

  7. Ingelsten skriver:

    Vi bor i en brf. men fristående hus. Varje hus har trädgård med egen infart. Husen byggdes 1986. Eftersom underarbetet på garageinfart är dåligt gjort och blir sämre och sämre, bilen går snart inte att köra in på grund av djupa hål och spår. Är min fråga: vem ska betala detta arbete, att göra om och reparera infarten, vi eller brf.?

  8. Det beror på om det står något om detta i era stadgar, eller om uppfarten tillhör bostadsrättens eget område. Men om det inte är specificerat någonstans, kan det vara föreningens ansvar att åtgärda detta.

  9. Ida skriver:

    Hej! Tack för en mycket lärorik sida!
    Jag sitter och läser årsredovisningar och har några frågor till dig med anledning av vissa poster och begrepp. Vad menas med medlemsinsatser under rubriken eget kapital? Liksom ansvarsförbindelser och ställda säkerheter?
    Om en förening går med negativa resultat under ett par års tid, vad kan det förväntas få för effekter? Innebär det i princip att avgiften måste höjas för att öka årsintäkterna, eller kan det i princip täckas upp av att man har stora tillgångar i form av likvida medel?
    Föreningen jag läser om har inga skulder och består av en villa med fyra ingående lägenheter. Tycker du att det finns några särskilda aspekter att tänka på vad gäller just denna typ av brf, jämfört med en lägenhet i en större fastighet – utöver engagemansgnivån i brf:en…
    Tack på förhand!
    Ida

  10. ”Medlemsinsatser” är vad de första innehavarna betalade när lägenheterna såldes första gången.
    ”Eget kapital” är dessa ursprungliga insatser, plus alla årens ansamlade vinst/förlust. Till skillnad från skulderna, det som lånats ihop.
    ”Ansvarsförbindelser” brukar sällan finnas.
    ”Ställda säkerheter” är fastighetens pantbrev, men är föreningen skuldfri är de inte ”aktiva” (pantbreven är då ”i eget förvar”).

    Ständiga negativa resultat kan bero på underfinansiering, och kommer då leda till behov av högre avgift. Men behöver inte vara det, de negativa resultaten kan vara ”skenbara” och bara bero på för höga avskrivningar, eller tillfälligt stora uh-åtgärder.
    Likvida medel fungerar som en buffert, innebär att man inte just nu behöver höja avgiften eller ta nya lån akut.

    En nackdel med extremt små föreningar är att man är så få att dela ev. risker med, och man blir nästan som en villaägare, fast utan att kunna bestämma själv.

    Vi har länge tänkt skriva en särskilt lektion om hur man tolkar balansräkningens olika poster, så tack för påminnelsen!

  11. mikael persson skriver:

    hej vi köpte en bostadsrätt så skrev på på kontraktet sen fick vi höra att dom inte hade bygglov och dom hade rivit bärande väggar och gjort ett plan till o bytt fönster . sen denna byggare anlitade svartjobbare som renoverade bostadsrätten vi hade ej besikktningsman heller mäklare sa att det behövdes ej så nu vill häva det ,har inte betalat in handpenningen och mäklaren blev tjurig som fan har kopplat in advokat med

  12. Jag kan tyvärr inte hjälpa er eller ge något råd i ert ärende, då det alltid hänger på de konkreta omständigheterna om det ska vara möjligt att dra sig ur. Generellt är det svårt att häva en affär, då undersökningsplikten är mycket stor. Antagligen kommer säljaren kräva er på skadestånd. Ni kan behöva advokat som kan se på fallet ur er synvinkel.

  13. mikael persson skriver:

    OK har inte mäklaren rätt att upplysa oss om det bygglov ,svartbygge, och hon som säljer det då hade vi ej köpt det givetvis helt sjukt

  14. Vad gäller mäklaren så är det i praktiken omöjligt att ställe denne till ansvar för vad hen har sagt eller inte sagt, då det i slutändan ändå är din egen plikt att undersöka allt. Mäklaren kan alltid svära sig fri genom att säg att hen inget visste. Säljaren däremot kan möjligen ha brustit i sin upplysningsplikt, men om det varit så i detta fallet kan inte jag bedöma, det måste undersökas av era advokater, och bedömas i tingsrätten, om det nu drivs så långt.

  15. Ada skriver:

    ”Även medlemmens make/sambo brukar kallas medlem, även om denne inte formellt är det (får t o m inneha styrelseuppdrag)” skriver ni ovan.

    Hur skall man gå till väga i en förening som inte erkänner eller förstår detta, inte erkänner en sambos rätt att sitta i styrelsen eller ens föra familjens tala vid föreningsstämma? Finns det några utslag i hyresnämnden eller liknande att hänvisa till? Ett lagparagraf som precis adresserar detta förhållande?

    Vi upplever att det fastighetsbolag som vår förening ger uppdrag åt av personliga tillkortakommanden av ond vilja nyttjar sin maktposition i förhållande till bostadsrättsföreningen genom att rida på denna formella skillnad i medlemsstatus. Vi har båda bott i fastigheten och deltagit aktivt i dess skötsel och skapande sedan mer än tio år och menar själva att vi formellt legalt båda är likvärda medlemmar i Bostadsrättsföreningen.

  16. Bostadsrättslagen 9kap 12§: ”Om inget annat har bestämts i stadgarna kan bostadsrättshavarens make eller sambo vara styrelseledamot…”

    På föreningsstämman kan ni gå bägge två, den som inte är medlem är då ”biträde”, med rätt att både yttra sig och lägga förslag. Om bara den som inte är medlem går till stämman, kan det behövas en fullmakt om styrelsen är petig. (Lag om ekonomiska föreningar 7kap 2§)

  17. Faleh heliel skriver:

    va händer om ett borätt hus blir för gammalt och ska rivas, vad har man för ekonomiska rättigheter. finns bigränsad tid till att man har borätt till ex 100 år eller något liknande?

  18. Det finns ingen tidsgräns för boendet i bostadsrätt, det varar i princip för evigt. Att en bostadsrättsfastighet skulle bli för gammal och behöva rivas har jag svårt att tänka mig, det är inget som förekommer, eller har förekommit. Det som möjligen skulle kunna hända, och som har hänt, är att de boende ”överger” huset, och föreningen går i konkurs, och huset säljs. De medlemmar som finns kvar får då dela på ev. överskott från försäljningen.

Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att kunna posta kommentarer.