38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?

Bostadsrätt – bygga om och renovera

Ja, vad får du göra i en bostadsrätt, hur mycket får du ändra om? Svaret finns i föreningens stadgar. Grundprincipen är att du får ändra på allt som är ditt ansvar (se lektion 8).

 

Det här brukar du få göra:

Väggar och golv: Att måla om, tapetsera och lägga nya golv är väl en självklarhet. Viktigt att nya golv läggs rätt, med ljuddämning under.

Lägenhetsinredning: Garderober, hyllor och liknande får flyttas, tas bort eller monteras in, helt fritt.

Dörrar: innerdörrar och dörrkarmar kan tas bort eller bytas ut, liksom glaspartier och liknande. Ytterdörren får också bytas, men standard och utseendet måste stämma med föreningens. (I vissa föreningar är dock ytterdörren föreningens ansvar.)

Badrum: Du får renovera badrummet, och göra om det helt och hållet om du vill, bara det görs korrekt och fackmannamässigt. Men vattenanslutningar och avlopp får inte ändras hur som helst. Golvbrunn-byte brukar bekostas av föreningen, och den brukar inte kunna flyttas, i alla fall inte utan styrelsens godkännande. Även byte av radiator till handdukstork brukar kräva ett godkännande.

Köket: det är fritt fram att byta all köksinredning. Men samma restriktioner gäller som i badrummet: Ändrade vatten- och avlopps-anslutningar kräver samråd med styrelsen. Köksfläkt får i regel inte anslutas till centralventilationen, enbart kolfilterfläkt. Undantaget är där fläkten ingår i ventilationssystemet, där får du inte byta den ytan föreningens godkännande.

Väggar: Icke bärande väggar brukar få rivas eller flyttas, men kontrollera alltid med styrelsen först. Bärande väggar får dock aldrig röras! Här krävs noggrann utredning av byggnadsingenjör, bygglov, och styrelsens skriftliga godkännande, och beviljas sällan.

Balkong / terass: Större arrangemang som balkonginglasning, vindskydd och markis brukar alltid kräva tillstånd av föreningen. Du får heller inte måla om, inte på ett utåt sett avvikande sätt. Uppsättning av parabol hanteras väldigt olika, men brukar få sättas upp om det görs inne på balkongen.

Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.

Element / radiatorer: Om det är vattenburen värme är det föreningens ansvar, radiatorer får alltså inte monteras bort eller flyttas, inte utan styrelsen medgivande.

Elinstallationer: All el, kontakter och lamparmaturer är ditt ansvar, även elcentralen, och du får dra nytt och lägga till, bara det görs av behörig elektriker.

Ventilationsanordningar: Ventilationen kan fungera lite olika i olika typer av fastigheter. Du får i regel inte sätta igen eller ta bort befintliga ventiler, dom finns ju där för din hälsas skull. Rådgör alltid med styrelsen om du behöver ändra på något.

 

Obs 1 De flesta föreningar har regler och restriktioner för när du får utföra s.k. störande arbeten, det brukar t ex inte vara tillåtet på kvällstid och vissa tider på helgerna, för grannsämjans skull.

Obs 2 Det finns en del kulturminnesskyddade byggnader, och där kan det finnas speciella regler för vad som inte får ändras.

Läs också: Vad kostar det att underhålla en bostadsrätt?  Lektion 28

 

© Borättupplysning Skåne

429 Responses to “38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?”

  1. Frida Arlegård skriver:

    Hej,
    Terrassen, tillhörande min lägenhet var ett fuskbygge och har orsakat enorma fuktskador, som nu åtgärdas men föreningen (beslut från Styrelsen) ger hantverkarna ok, på att göra stora ändringar invändigt i min lägenhet, trots att jag, som lägenhetsinnehavare har påtalat flertalet ggr att de inte får ändra invändigt i min lägenhet. Får de göra detta? Ändringar kommer påverka värdet av lägenheten, mycket.

    • Föreningen får inte göra några förändringar inne i din lägenhet, utan ditt tillstånd. Skulle det av någon anledning vara en nödvändig förändring, måste ni vara överens (t ex genom ersättning) eller får frågan tas upp på föreningsstämma och dessutom till hyresnämnden. Se bl a Bostadsrättslagen 9:16.

  2. Niklas skriver:

    Hej.
    Vi ska köpa ett källarrum som ligger under vår lägenhet. Och i o m det öppna upp för att göra lägenheten större.
    Hur gör man för att skriva in den nya yta i vår lägenhet?
    Kan man få boarea istället för biarea för yta under mark?

    Niklas

    • Detta att utöka din bostadsrätt är en fråga som måste behandlas på en föreningsstämma. Dels ska priset för källarutrymmet fastställas, dels avgiften för detta utrymme. Det kan bli aktuellt att justera andelstalet för lägenhet. Yta under markplan är i normala fall alltid definitionsmässigt bi-area, men kan ändå uppfattas som del av bostadsyta.

  3. kronkalle skriver:

    Hej!

    Jag bor i en bostadsrättsförening som är i formen småhus/parhus.

    jag bor i ett av dom fristående husen och dom förra ägarna inredde vinden år 1993. Vinden var inredningsbart redan då föreningen startade och inga extra omostnader för föreningen ökade i och med att folk började inreda sina vindar. Vinden nås endas från den som bor i huset. jag flyttade in för ungefär 3 månader sen och nu har styrelsen skickat ett hot om avhysning. jag frågade vad avhysning innebär och dom säger att jag måste återställa vinden eller skriva på ett tilläggsavtal som innebär ökad avgift. Är detta rimligt så här långt tid efter? Vindsutrymmet är inte upplåtet med bostadsrätten. Tack på förhand!

    • Det går inte att ge ett enkelt svar på den frågan utan att vara mycket mer insatt. Men jag har läst diskussionen du startat i ett annat forum (här) och kanske blir frågan utredd där. Men det man säkert kan säga, är att styrelsen inte verkar ha fog för någon uppsägning, och inte heller kan ta ut någon extra avgift.

      Det här får inte bli en juridisk tvist, med advokater och kostsamma rättsliga prövningar. Det här är en intern medlemsfråga, som ska avgöras på föreningsstämma. Er förening är liten, endast 19 lägenheter/medlemmar. Det är konstigt, och direkt olämpligt, att hela styrelsen kommer från ena lägret, dvs från parhusen. Steg ett är att se till att styrelsen representerar hela föreningen, dvs även er i de friliggande villorna. Det borde inte vara omöjligt, eftersom det är ett 50/50-förhållande medlemsmässigt.
      Denna infekterade fråga måste diskuteras i hela föreningen, och lösas gemensamt, i samförstånd. Det borde inte vara omöjligt, så som föreningen ser ut. Och beslut fattas på föreningsstämma.

      Själva sakfrågan går som sagt inte att avgöra, utan att vara väl insatt i de ursprungliga upplåtelserna och den ekonomisk planen, i de fysiska omständigheterna, tidigare beslut, och i stadgarna. Kanske fanns det en oklarhet redan från början, i den ursprungliga upplåtelsen. Kanske bör en justering göras i avgifterna och andelstalen, kanske inte.

      Kanske behöver ni viss rådgivning och vägledning från oberoende expert. Undertecknad kan bidra, om omständigheterna så medger (har erfarenhet och referenser).

  4. Sofia skriver:

    Hej!
    Jag bor i en femma, omgjord från tre ettor, där det på nedervåningen är en stor omgjord balkong. Förut var det två balkonger, men när de byggde om byggde de ihop blakongen till en stor. Hela balkongen är ett riktigt fuskbygge. Det är mycket om måste göras om med balkongen, det håller styrelsen med om. Och det är väl styrelsens skyldighet att fixa det?

    jag vill istället riva balkongen och göra en liten uteplats som jag själv bekostar. jag fick inte det för styrelsen när jag tog upp det med ordföranden, eftersom det inte skulle bli enhetligt med resten av bostadsrättföreningen. Men vi har grannar med uteplats bredvid sina balkonger, som de byggt utan att underrätta styrelsen(styrelsen som berättat detta). Finns det något jag kan göra för att ändå få bygga en uteplats? Jag skulle isåfall ta någon meter ifrån en gemensam gräsyta som inte används till någonting förutom att min son springer och sparkar boll där på sommaren, resten av ytan kommer ifrån min balkong.

    Just nu känns det som att mina möjligheter är att klaga på de andra som har uteplats, och isåfall begära att deras uteplatser ska rivas om det nu ska vara enhetligt. Eller att på årsmötet få igenom en röstning där alla som vill och kan bygga uteplats/inglasad balkong, får det om man själv bekostar det.

    Tack på förhand

    • Det är svårt att avgöra frågor om balkonger och uteplatser, utan att ha sett situationen i detalj, och bakgrund och omständigheter. Men generellt sett är det föreningen som ansvarar för balkonger, och finns det problem ska styrelsen ta tag i dessa. Att riva din balkong kan du inte göra på eget bevåg (naturligtvis), och att bygga uteplats på mark som inte ingår i bostadsrätten har du inte rätt till, utan styrelsens (och stämmans) tillåtelse.
      Jag föreslår att du gör som du tänkt, dvs att lägga fram ditt ärende till nästa stämma, där du hävdar likhetsprincipen, dvs att om andra har fått bygga om, ska du också få det. Men det är ett problem att få riva/ta bort en balkong. Du måste vara specifik, och ange hur du har tänkt dig det hela, och att du själv betalar för allt.

  5. Pernilla skriver:

    Hej. Jag har köpt en bostadsrätt som ligger i ett parhus. I vår förening finns 7 parhus med 14 lika stora lägenheter samt 7 attefallare. Till alla lägenheter tillhör en tomt med nyttjanderätt. Föreningen är helt ny och nu pratar vi om att bygga bodar på föreningens tomt.
    Vad gäller här? Är det samma regler som vid hus med friköpt tomt: 4,5 meter från tomtgränsen eller grannens tillåtelse? Eller är det annorlunda eftersom tomterna inte är friköpta utan är föreningens?
    Vad gäller tex grusade ytor som ligger intill husen, är det gemensamma ytor som får användas av alla? Räknas dessa som typ trapphus/loftgång?

    • Frågorna är alltför komplicerade för att vi ska kunna reda ut dom i detta forum. Kommunen bör dock kunna besvara frågan om tomtgränser och grannar. Och vad gäller bodar så måste sådant hanteras av styrelsen och ev av föreningsstämman.

  6. staffan skriver:

    Hej , Jag har köpt en bostadsrätt som har en uteplats på taket med tegelväggar runt om . 28 kvm stor uteplats. Jag vill ta bort tegelväggarna och sätta glas räcke istället för att göra det ljusare och mer trivsamt. Behöver jag göra något mer än att få godkänt av styrelsen

  7. Anders Karlsson skriver:

    Hej,,,,jag bor på bottenvåningen i ett fyrfarmiljs hus (bostadsrätt), har en inglasad balkong med två väggar med glaspartier och en med ett helt skjutparti, det är ca:50 cm ner till gräset, får jag bygga ett löst golv plus en trappa för att enklare ta mig ut i trädgården????

  8. Linda skriver:

    Hej,

    Styrelsen i min förening har beslutat att om man vill måla om i sin bostadsrätt måste detta ske fackmannamässigt, om inte kan det bli tal om att ta dit målare. Kan styrelsen bestämma hur jag målar om i min lgh? Det ligger ju givetvis i mitt egna intresse att göra detta på ett fackmannamässigt sätt. Om detta ska vara ett krav, ska inte de tas upp på en årsstämma och skrivas in i stadgarna?

    • Styrelsen kan aldrig bestämma om hur ommålning inne i lägenheten ska ske. Det kan heller inte bestämmas om i stadgarna. Detta är alltid innehavarens eget ansvar, att göra som den vill.

  9. Linda skriver:

    Jag bor i en vindslägenhet. Ansökte om att sätta in takfönster för att göra bostaden ljusare. Jag har valt en auktoriserad firma och valde fönster av vad jag tror god kvalité (Velux). Jag hade ett möte med styrelsen där firman som skulle installera fönstret kunde vara med per telefon. Styrelsen hade inget intresse av att prata med montören. Jag fick avslag på min ansökan med motiveringen oro, att huset är gammalt och att det regnar ute. De andra lgh har dock takfönster. Att dessa fanns förnekade styrelsen vid mötet. När jag sedan påpekade att dessa fanns och att det uppenbarligen inte hade vart ngt problem med dessa blev motiveringen att dessa installerades när taket byttes för ca 40 år sedan och är inte takfönster utan rökkanaler. Kan styrelsen neka utan saklig grund? Hur kan jag gå vidare?

    • Att montera takfönster är ett ingrepp i yttertaket, och det får aldrig göras utan styrelsens tillstånd. Taket är föreningens ansvar, och skulle det uppstå problem blir det i slutändan alltid föreningen som får stå för allt ansvar. Att det finns takfönster i andra lägenheter förändrar inte saken. Du har köpt din bostadsrätt i sin nuvarande utformning, utan takfönster, och får nöja dig med det.

  10. Rebecca skriver:

    Vad gör man om grannen sätter upp en fläkt på balkongen och verkar ha fått tillstånd till detta från styrelsen. Han säger i varje fall så. Om fläkten stör så är det väl inte helt okej?

    • Börja med att kontakta styrelsen, och säg att fläkten stör. Om det sen kan resultera i någon åtgärd går inte att svara på, det beror helt på omständigheterna, och hur högt ljudet verkligen är.

  11. Arvid skriver:

    Hej,

    Kanske inget ni kan svara på men jag chansar.

    I bostadsrätten så ansvarar jag för elen och kan utföra ändringar så länge de utförs av en certifierad elektriker.
    Hur ser det ut med elarbeten i anslutning till min parkeringsplats som jag hyr i föreningens gemensamma garage?

    Får jag kontakta en certifierad elektriker och bekosta ett arbete där det dras ström från närmaste elentral till min parkeringsplats och montera en ladd-stolpe för el/hybrid bil?
    Eller behöver jag föreningens godkännande i detta avseende?

    Jag har frågat dem tidigare om de går bra om jag bekostar allt själv men fått nej med argumentet att alla i hela föreningen måste ha möjlighet att skaffa det samtidigt enligt ”rättviseprincipen”.
    I dagsläget så kan nuvarande elcentral leverera el till upp till 15 laddstoplar i garaget, utan en kostsam påbyggnad till elcentralen. Det är bekräftat av elektriker som föreningen varit i kontakt med tidigare i detta avseende.
    Men eftersom då inte alla, ca 90 garageplatser, kommer ha möjlighet att skaffa laddstolpe samtidigt så får alltså ingen det.

    Det var ca 3 år sen jag frågade om laddstolpe idag. Varje år går föreningen ut med en enkät där de frågar alla hur många som kan tänka sig köpa el-bil inom närmsta halvåret eller inom de närmsta 2 åren, följt av ytterliggare frågor om man absolut vet att man kommer köpa en el-bil inom ett halvår till 2 år. De tar sedan beslut om vi kommer skaffa möjligheten att skaffa laddstolpe utifrån svaren på den enkäten.

    Tyvärr så har inget hänt och jag tror inte det kommer bli någon ändring då vem eller vilka som kan vara intresserade i att köpa/leasa el/hybrid-bil förmodligen ändras från år till år och förmodligen så svarar inte tillräckligt många att det är intresserade av att skaffa det då.

    Det jag undrar om du kan svara på är om föreningen får hålla på så här?
    Kan de göra undersökningar där de frågar hur många som är intresserade och sen få så lite svar att inget händer och sen samtidigt neka mig från att bekosta hela elektriker arbetet med dragning av ström och montering?

    Det undrar jag och hur ansvarsfördelningen ser ut gällande el i anslutning till parkeringsplatsen jag hyr. Har jag något att säga till om där eller är det föreningens ord som gäller?

    Tackar o bockar!

    Mvh Arvid

    • Jag har två svar:
      Du får inte låta göra några egna installationer i garaget, det kan enbart föreningen göra.
      Den andra frågan, om laddmöjligheter till alla, eller till några, bör ni lösa så här (som de flesta gör idag): Om det finns ett behov eller ett intresse för laddstolpar, bör föreningen installera sådana möjligheter, till en början på ett mindre antal platser (max antal det som elcentralen tål). I ert fall max 15 stycken, och gärna samlade på ett ställe, nära elcentralen, för att minimera anläggningskostnaderna. De som vill hyra en plats där ska naturligtvis betala extra och efter förbrukning, installation och el bör vara självfinansierad.

  12. Henrik Friberg skriver:

    Hej,
    Vi har en bostadsrätt som består av 3 ihopbyggda lägenheter i två plan. Trappan som binder ihop dessa är gammal och rätt ful, behöver vi söka tillstånd för att byta ut den mot en ny konstruktion?

    • Det går inte att säkert avgöra. Mitt råd är att diskutera ett utbyte med styrelsen. Rimligen borde ni få byta trappan, om det inte innebär något större ingrepp i fastighetens bärande delar.

  13. OBS! OBS! OBS!
    På förekommen anledning vill vi på Borättupplysning säga att vi tyvärr varken kan eller vill svara på frågor som rör bygglov, bygganmälan, eller andra frågor som kommunen handlägger. Inte heller vill vi svara på frågor kring vindsprojekt eller andra fastighetsombyggnader, och inte heller på frågor om badrumsombyggnader eller flytt av kök. Sådana frågor går inte att avgöra på distans.

    Har du en ombyggnadsfråga, börja alltid med att fråga styrelsen i din bostadsrättsförening!

  14. Olga skriver:

    Hej, vi bor i en sekelskiftslägenhet i Stockholms innerstad. För drygt två år sedan flyttade en familj i lägenheten ovan som flyttade sitt kök i rummet som motsvarar vår vardagsrum. Flytten har skett utan styrelsens medgivande formellt, endast vattenlednings- och stamfrågor var avstämda med styrelsen.
    Fastigheten är byggt 1883 och är väldigt lyhörd samtidigt som den nybyggda köket verkar vara familjens mittpunkt med oavbruten aktivitetet. Ombyggnaden har lett till väsentlig nackdel för oss som bor under, vi upplever att vi i princip inte kan använda en fjärde del av lägenheten pga störningar i form av spring, hopp, slag mm. Jag har kontinuerlig kontakt med familjen i fråga utan att avsevärd förbättring har skett, i stort sett ignoreras mina klagomål. Jag har även informerat styrelsen om störningar, styrelsen varit i kontakt med familjen ett par gånger men även det inte förbättrat situationen avsevärt.
    Jag undrar vilka möjligheter det finns att få till stånd en förändring, vad ska göras åt situationen och vem har ansvar för det?
    Tack på förhand!
    Olga

    • Besvärligt läge. Angående grannarnas flytt av köket, och om det är godkänt, så är det en fråga mellan dom och styrelsen. Men en sådan ombyggnad får heller inte vara till påtaglig nackdel för grannarna, alltså för er. Ni tycker att ni har fått en väsentlig nackdel, men frågan är om det är så rent objektivt, mätbart, och inte bara en subjektiv upplevelse. Även om de inte hade gjort denna ombyggnad, kanske ni ändå hade hört lika mycket nya (o)ljud. När nya grannar flytter in, med barn, brukar det alltid bli mycket stoj och spring, som man inte är van att höra, och störas av.
      Ni har talat med grannarna, och ni har talat med styrelsen. Så mycket mer kan man inte göra. Om det inte handlar om mycket allvarliga störningar, för då måste kommunen och sociltjänsten kopplas in. Och så är det nog inte i ert fall.
      Angående att det är lyhört, ja, det brukar det vara , mer eller mindre, i de flesta hus. Det finns fall där man försökt ljudisolera väggar till grannarna, eller bättrat golvbeläggningen i en lägenhet. Men om något sådant kan bli aktuellt i ert fall (t ex att grannarna dämpar sitt golv) är tveksamt, men kan tas upp som en idé. Ni får fortsätta diskutera problemet med styrelsen.

  15. Nathalie skriver:

    Hej!
    Vi har köpt ett radhus som är en bostadsrätt.
    På ett av planen så finns det en förrådsdel där det finns en dörr in till en gemensam källargång. Vi skulle gärna vilja sätta igen denna dörren för att kunna använda det rummet på ett bättre sätt. Det finns andra utrymningsvägar på samma plan. Kan styrelsen neka att man sätter igen en sådan dörr? Vi har sett att andra radhus i samma förening har gjort det.

    • Svårt att svara på efter denna korta beskrivning. Men som jag ser det krävs det två förutsättningar för att ni ska kunna göra som ni tänkt: 1. Förrådsdelen måste tillhöra bostadsrätten, dvs vara upplåten med bostadsrätt, och alltså tillhöra er. 2. Det får inte vara en utrymningsväg, och det kontrollerar ni lämpligen med styrelsen eller med räddningstjänsten.

  16. Ylva Lind skriver:

    Hej har flyttat in i en brf på nedre botten.
    Själva balkongdörren är definitivt lägenhetens svagaste punkt.
    Jag undrar om jag får sätta in sk piggar baktill på balkongdörren för att förstärka den mot ev inbrott osv. Det är ju precis mittemellan ut och insida av lägenheten.
    Får jag sätta på ska brytskydd på utsidan av dörren?

    • Även om det ibland kan vara lite oklart om vad man får göra och vem som ansvarar för balkongdörren, så måste det vara helt ok att förstärka säkerheten på dörren, så som du föreslår. Det är ju din trygghet det handlar om, och lås och säkerhet är alltid innehavarens ansvar. Du bör dock rådgöra med din förening, kanske har de haft liknande frågeställningar tidigare.

  17. Robin Blixt skriver:

    Hej,

    Vi ska till att flytta in i en nyproducerad lägenhet i en BRF.
    Vi vill byta spisfläkten av estetiska skäl. Spiskåpan som sitter där idag är av märket Frankie och är anslutet till husets centralventilation.

    Vi har tagit detta med föreningen och de hänvisar till och jag citerar:” gällande fläkt måste ni ta in någon som ser till att fläkten passar systemet och ventilationen sen få ett utlåtande som styrelsen ska godkänna”

    Vem ska vi kontakta för att få en sådant godkännande samt kan vi montera vilken spiskåpa för centralventilation som helst?

    MVH Robin

    • Eftersom ni redan har kontakt med styrelsen/föreningen så är är det väl bara att komma överens om en lämplig fläkt eller spiskåpa. Styrelsen (eller förvaltaren) måste ju kunna ge klara besked eller rekommendationer.

  18. Ina skriver:

    I vår Brf (hus byggt 1882) har en lägenhet på plan 1 byggts om. Styrelsen har med stöd av en till ansökan bifogad konstruktionsritning godkänt att flera ingrepp i en hjärtvägg för att möjliggöra flytt av dörrar samt en dörr till ett nytt rum. Strax efter ingreppet hade det uppstått sprickor på väggar i lägenheterna på plan 2-4 som fortsätter sprider sig över månader. Med anledning av sprickorna har styrelsen låtit göra en utredning av om skadorna kan ha samband med ombyggnationen av den underliggande lägenheten på plan 1.
    Utredningen har kommit fram till att en stombärande vägg har tagits bort utan styrelsens godkännande vilket ledde till sättningsskador som yttrar sig i sprickor i lägenheterna ovanför. Utredningen noterar vidare att kökets placering inklusive vatten och avlopp samt ventilation har ändrats till annat rum utan godkännande av styrelsen och utan bygganmälan till byggnadsnämnden. Dessvärre hade bygganmälan för ingreppen i hjärtväggen lämnads in först efter renoveringen efter flera månaders påtryckning av styrelsen samt påtalande att godkänd bygganmälan krävs för styrelsens ska godkänna renoveringen. Byggherren valde att låta renoveringen utföra utan bygganmälan och därmed styrelsen godkännande.

    Utredningen har kommunicerats med byggherren. Denne anser att ”stombärande” inte betyder att väggen har en bärande funktion och att förändringen därför inte behövde anmälas till vare sig till byggnadsnämnden eller styrelsen. Han säger att han är villig att åtgärda skadorna genom att beställa en målarfirma med sikte på att ärendet ska stängas efter sex månader.
    Utredningen säger: ”Efter ilagning av uppkomna sprickor, återställare av dörrpartier som satt sig (dörrarna i berörda väggar går inte att stänga längre), samt ytskikt såsom färg/tapet mm bör man utföra en okulär syn av utförda ilagningar en gång per år under fem års period. Detta för att säkerställa att uppkomna sättningar har avstannat”. Styrelsen anser att den stombärande väggen är en del av husets konstruktion (då enligt två oberoende byggtekniska undersökningar vägg har en stabiliserande funktion) och styrelsens godkännande samt bygganmälan/bygglov krävs.

    Vem ansvarar för återställande av lägenheterna på plan 2-4, är det föreningen eller byggherren som genomförde renoveringen?
    Det är styrelsen som har ansvaret för att förvalta huset och vill själv driva projektet med att åtgärda skadorna. Det ska inte den som är part i målet göra. Däremot ska byggherren stå för kostnaderna.
    Styrelsen anser att borttagningen av den stombärande väggen som orsakade skador i grannlägenheter och flyttningen av köket (omfattande ändring i planlösning samt ingrepp i avlopp och vattenledningar samt ventilation) som ett brott mot föreningen stadgar. Vilka krav kan styrelsen ställa både när det gäller ansvaret för skadorna och ansvaret för att ha brutit mot stadgarna. Kan återställande eller förstärkning krävas av styrelsen då sprickorna fortsätter sprida sig? Hur ska föreningen och de drabbade grannarna driva processen?

    • En mycket besvärlig och allvarlig situation. Instämmer i att ”byggherren” har det fulla ansvaret för skadorna och alla framtida problem. Skadorna finns i första hand i själva byggnaden. Ni som förening kan behöva stämma byggherren, och det kan bli en lång och utdragen process. Här krävs det advokathjälp av bästa slag för att driva detta mål mot byggherren.

  19. Hjördis skriver:

    Jag sitter i styrelsen för en BRF med radhuslägenheter. Till varje lägenhet hör en liten trädgård på baksidan och ett liten plätt mark på framsidan.

    En boende har frågat styrelsen om hon kan sätta upp markiser. Vi har diskuterat i styrelsen och är osäkra på vad som gäller. Vi har inget emot markiserna, men vill förstå regelverket så vi fattar ett genomtänkt beslut som kan vara vägledande i framtiden.

    En del av styrelsen argumenterar för att fasaden, och därmed markiserna, är ”i lägenheten”. I lägenheten har de boende långtgående rättigheter att göra vad de vill, vilket borde betyda att så länge markiserna sätts upp fackmannamässigt kan styrelsen inte säga nej. Man tänker sig att lägenheten innefattar allt inanför ”tomtgränsen” – radhuset, fasaderna, trädgården. Till saken hör att marken är ”upplåten med bostadsrätt”.

    En annan del av styrelsen argumenterar för att fasaden inte är ”i lägenheten”. Fasaden är då föreningens ansvar och föreningen kan säga nej till markiserna på vilka grunder som helst – till exempel estetiska om man vill att alla radhus ska se likadana ut.

    Kan ni hjälpa oss? Vem, om någon, har rätt?

    (Jag ställde frågan tidigare men kom inte med, ber om ursäkt om jag
    dubbelpostar)

    • Utsidan av huset eller fastigheten är alltid föreningens ansvarsområde. Att sätta upp t ex en markis, kräver alltid föreningens godkännande. Styrelsen bör dock inte vara alltför restriktiv, utan godkänna installationer om de inte är till påtaglig skada för föreningen. Uppsättning skall ske fackmannamässigt, och man bör reglera ansvaret i ett separat avtal, eller reglera ansvaret i stadgarna. T ex vid underhållsarbete på fasaden ska innehavaren montera ner installationen på egen bekostnad, och vid avflyttning måste ansvaret föras över på nye ägaren (om det inte regleras i stadgarna).

  20. Stellan skriver:

    Hej, jag vill flytta en icke bärande vägg i hall/passsage för att öka storlek på ett sovrum. Hallen/Passagen till sovrum nr 2 skulle då bli 100 cm, är idag 120 cm. Får man göra det?, finns det krav på hur bred den korta passagen måste vara? Bor på 2 vån ej entréplan.

Leave a Reply