38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?

Bostadsrätt – bygga om och renovera

Ja, vad får du göra i en bostadsrätt, hur mycket får du ändra om? Svaret finns i föreningens stadgar. Grundprincipen är att du får ändra på allt som är ditt ansvar (se lektion 8).

 

Det här brukar du få göra:

Väggar och golv: Att måla om, tapetsera och lägga nya golv är väl en självklarhet. Viktigt att nya golv läggs rätt, med ljuddämning under.

Lägenhetsinredning: Garderober, hyllor och liknande får flyttas, tas bort eller monteras in, helt fritt.

Dörrar: innerdörrar och dörrkarmar kan tas bort eller bytas ut, liksom glaspartier och liknande. Ytterdörren får också bytas, men standard och utseendet måste stämma med föreningens. (I vissa föreningar är dock ytterdörren föreningens ansvar.)

Badrum: Du får renovera badrummet, och göra om det helt och hållet om du vill, bara det görs korrekt och fackmannamässigt. Men vattenanslutningar och avlopp får inte ändras hur som helst. Golvbrunn-byte brukar bekostas av föreningen, och den brukar inte kunna flyttas, i alla fall inte utan styrelsens godkännande. Även byte av radiator till handdukstork brukar kräva ett godkännande.

Köket: det är fritt fram att byta all köksinredning. Men samma restriktioner gäller som i badrummet: Ändrade vatten- och avlopps-anslutningar kräver samråd med styrelsen. Köksfläkt får i regel inte anslutas till centralventilationen, enbart kolfilterfläkt. Undantaget är där fläkten ingår i ventilationssystemet, där får du inte byta den ytan föreningens godkännande.

Väggar: Icke bärande väggar brukar få rivas eller flyttas, men kontrollera alltid med styrelsen först. Bärande väggar får dock aldrig röras! Här krävs noggrann utredning av byggnadsingenjör, bygglov, och styrelsens skriftliga godkännande, och beviljas sällan.

Balkong / terass: Större arrangemang som balkonginglasning, vindskydd och markis brukar alltid kräva tillstånd av föreningen. Du får heller inte måla om, inte på ett utåt sett avvikande sätt. Uppsättning av parabol hanteras väldigt olika, men brukar få sättas upp om det görs inne på balkongen.

Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.

Element / radiatorer: Om det är vattenburen värme är det föreningens ansvar, radiatorer får alltså inte monteras bort eller flyttas, inte utan styrelsen medgivande.

Elinstallationer: All el, kontakter och lamparmaturer är ditt ansvar, även elcentralen, och du får dra nytt och lägga till, bara det görs av behörig elektriker.

Ventilationsanordningar: Ventilationen kan fungera lite olika i olika typer av fastigheter. Du får i regel inte sätta igen eller ta bort befintliga ventiler, dom finns ju där för din hälsas skull. Rådgör alltid med styrelsen om du behöver ändra på något.

 

Obs 1 De flesta föreningar har regler och restriktioner för när du får utföra s.k. störande arbeten, det brukar t ex inte vara tillåtet på kvällstid och vissa tider på helgerna, för grannsämjans skull.

Obs 2 Det finns en del kulturminnesskyddade byggnader, och där kan det finnas speciella regler för vad som inte får ändras.

Läs också: Vad kostar det att underhålla en bostadsrätt?  Lektion 28

 

© Borättupplysning Skåne

425 Responses to “38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?”

  1. Lennart Svensson skriver:

    Hej Lennart.Fall man bor i en bostadsrätt i ett plan på ca 100 kvm bostadsyta och fall man själv vill bygga ut bostadsytan med ca 20 kvm i samma plan.Jag bekostar allt själv samt underhåller det.Jag får ja från stämman och ja från kommunen.Hur fungerar det med månadsavgiften försäkringar andelstal mm.Jag får ju större bostadsyta.Kan föreningen bygga ut till mig.Hur ser du på när uterummen som i smyg blir bostadsyta.Man kan ju bygga ut uterummen så det blir en bostadsyta.Vad händer.Hur gör man rätt och riktigt när det gäller sådna här saker. Tacksam för svar.MVH Lennart Svensson.

    • Ursäkta sent svar.
      Har svårt att ge ett bra svar på just ert fall, då förutsättningarna ofta är specifika. I princip gäller dock: om man bygger till själv, måste man ansvara för allt underhåll själv, i alla framtid. Måste regleras i ett särskilt avtal. Passar för uterum, verandor, etc. Om det gäller bostadsyta blir det dock problematiskt, t ex med uppvärmningen, hur regleras det? Ett alternativ är då att föreningen bygger ut, medlemmen betalar för utbyggnaden, och får ett större andelstal, och månadsavgift. Kräver stämmobeslut.

  2. Maria skriver:

    Hej!
    Har nyligen köpt en bostadsrätt där man uppgav att det var dålig avrinning under badkar. Redan vid första duschen läckte det ut massa vatten under badkaret. Sagt och gjort, vi tog in rörmokare för att hjälpa oss då vi inte lyckas komma åt vattenlåset under badkaret. Badkaret är alltså inbyggt med en liten lucka som trots lååånga armar gör att det inte går att komma åt. Även rörmokaren gick bet på detta. Nu till min fråga, hur tolkar man ”dålig avrinning under badkar. För mig låter det som att det rinner långsamt ned inte att det väller ut vatten under badkaret. Att man dessutom har byggt badkaret med kakel så att man inte kommer åt?
    Alternativet vi har nu är att helt enkelt ta bort på framsidan och förhoppningsvis kunna åtgärda stoppet (vilket då inte är gjort på 6 år!) och därefter snygga till med en större lucka.
    Vilket ansvar har tidigare ägare i detta? Skulle vi ha låtit inspektera detta innan?
    Mvh Maria

    • Det låter som att det är en gammal typ av badrum med inbyggt badkar, men det kan förstås vara nyare också. Hur som helst, är det stopp, eller dålig avrinning som i ert fall, så ska föreningen åtgärda problemet. Men kommer man inte åt golvbrunnen, så finns ingen annan råd än att man måste riva, helt eller delvis, så att man kommer åt. Beroende på hur omfattande det blir, ankommer det på er att sedan återställa, eller bygga om helt. Är det bara en liten lucka som behöver monteras kanske föreningen gör det. Principen är annars att golvbrunnen måste vara åtkomlig för rensning, annars får ni stå för alla merkostnader.
      Angående den dåliga avrinningen, så hade ju tydligen säljaren informerat om det. Om vatten släpps ut från badkaret fortare än vad golbrunnen hinner svälja, ja, då blir det översvämning på golvet. En temporär lösning kan vara att tömma badkaret långsammare så att avloppet hinner med.
      Som jag ser det har säljaren inget ytterligare ansvar för situationen.

  3. Håkan skriver:

    Hej, vi har köpt en BRF byggt tidigt till mitten på 70-talet. Lägenhetens ytskick har aldrig bytts och vi vill renovera badrummet, golvbrunnen måste då bytas. Idag är det ett badkar med dusch och vi vill montera in en duschhörna med golvbrunnen i hörnet. Just nu är golvbrunnen monterad 60×40 från väggen och vi vlll ha den 30x30cm från väggen, kan styrelsen neka oss att vi tar bort betonggolvet och flyttar golvbrunnen?

    Lägenheten har även några inbyggda garderober, krävs det tillstånd för att riva dessa med tillhörande halvvägg?

    • Det normala i sådana fall är att ni får flytta golvbrunnen, men att föreningen själv vill göra det, eller anvisar egen byggare till att göra det. Detta pga de problem som kan uppstå när man bilar i betonggolvet, det kan vara mycket små marginaler ner till grannens tak.
      Garderoberna får ni göra vad ni vill med.

  4. joar skriver:

    Hej, för strax under ett år sedan köpte jag en lägenhet där (någon) tidigare ägare gjort renoveringar såsom byggt en takram (nedsänkt tak 15-20cm runt kanterna men inget i mitten av rummet) samt sänkt taket i köket (ca 10-15cm) i köket och satt upp spotlights. Det är fasadrenovering samt fönsterbyte på gång och entreprenören var i vår lägenhet igår för att inspektera. De påpekade att det kan bli ett problem med fönsterbytet pga taksänkningen i köket samt i vardagsrummet och att jag skulle kontakta vice ordförande i brf. Jag gjorde detta och fick som svar:
    ”Några boende har gjort ett undertaket och förankrat det till fönsterkarmar, vilket är inte tillåten.
    Det är ditt ansvar att ”befria” fönster och karmar så att ***** personal kan utföra fönsterbytet.
    Gör du inte det så räkna med att eventuella skador på undertaket pga av fönsterbyte kommer inte att ersättas.”

    I köket så är det fortfarande ca 10-20 cm distans mellan fönsterramen och taket. I vardagsrummet så går takramen/nedsänkningen upp innan väggen med fönster (ca 15cm gap mellan fönster och nedsänkt tak).

    Vart står jag i detta? Kommer jag bli tvungen till att riva ner taket och/eller stå för de skador eller konsekvenser som sker under och efter fönsterbytet?

    • I princip har föreningen och vice ordf rätt, föreningen kan inte ta hänsyn till innehavarnas egna installationer inne i lägenheterna. Men generellt sett brukar hantverkare (i detta fall fönsterbytarna) vara ganska duktiga på att minimera skador eller kanske helt undvika dem. Särskilt om man kan få personlig kontakt med dem. I ditt fall hade jag chansat på att fönsterbytet kan genomföras utan större ingrepp i takkonstruktionen. Men skulle det ändå bli skador får du räkna med att själv bidra med återställningen, särskilt den sista finishen.

  5. Lars-Evald Kaliff skriver:

    Hej!
    Vi har en inglasad del av lägenheten. vi vill lägga om golvet där och byta ut glasen till tjockare glas med bättre isolering. Samma färg och tillverkare. fasadens färg eller utseende kommer inte ändras. Måste vi ha styrelsens godkännande för detta.
    Vänligen
    Lars

    • Standardsvaret är att att ni kan behöva styrelsens godkännande, men att de inte får neka er om det inte är till påtaglig skada eller nackdel för föreningen. Alltså ni bör få göra som ni har tänkt. Möjligen kan det i era stadgar stå något om just balkonggolv och balkonginglasning.

  6. Jonna skriver:

    Hej, Den tidigare ägaren har bytt Elcentralen själv i lägenheten, bostadsrätten jag bor i. Om det blir något problem till följd av detta är det jag som blir skyldig eller den tidigare ägaren för att ha utfört arbetet fel från början?

    • Elcentralen och lägenhetens el brukar vara lägenhetsinnehavarens ansvarsområde, se föreningens stadgar. Om du upptäcker ett fel eller problem med elcentralbytet, kan det klassas som ett dolt fel, eftersom man måste förutsätta att bytet är korrekt utfört. Men då måste felet upptäckas och påtalas inom två år från köpet. Efter två år måste du själv åtgärda ev problem.
      Misstänker du att något är fel, och du oroar dig? Be i så fall någon elkunnig undersöka saken.

Leave a Reply for Bahman