5. Kan man köpa lägenhet tillsammans?

En enkel fråga, men inget enkelt svar.

Att köpa bostadsrätt tillsammans.

För det första, naturligtvis kan gifta eller sambos köpa en lägenhet tillsammans. Det vanliga är då att man äger 50% var. Men man kan välja en annan fördelning, t ex 80-20. Man behöver inte heller vara sambos, det kan räcka att vara kompisar som köper en lägenhet tillsammans. Det väsentliga i sammanhanget är att bägge köparna tänker bosätta sig i lägenheten. De allra flesta bostadsrättsföreningar har detta som en grundförutsättning i stadgarna. Den som köper en bostadsrätt ska också bo i lägenheten. Ska man inte bo i lägenheten kan man bli nekad medlemskap och överlåtelsen blir ogiltig (se lektion 2).

Ett specialfall är när föräldrar vill köpa en bostadsrätt åt sitt  barn (t ex vid studier). Här kan bostadsrättsföreningar ha lite olika regler. Vissa föreningar tillåter att föräldrarna står som ägare, medan barnet är den som bor i lägenheten. Det blir en slags permanent andrahanduthyrning inom familjen. Andra föreningar vill att den som bor i lägenheten (barnet) är delägare med t ex 50%, eller åtminstone 10%. Men det finns också föreningar som strikt hävdar att den som bor ska äga hela lägenheten själv. Man måste alltså alltid fråga mäklaren (eller föreningen) vad som gäller i det aktuella fallet.

En följd av delat ägande är att delar kan överlåtas separat, t ex om boendesituationen förändras. Halva bostadsrätten kan t ex överlåtas till en annan person eller annan familjemedlem. Lagen ger i och för sig bara rätt att överlåta till make/sambo, men många föreningar är mer generösa.

 

Sammanfattning:
Ska du inte själv bo i lägenheten måste du kontrollera vilka regler som gäller i den aktuella bostadsrättsföreningen.

 © Borättupplysning Skåne

158 Responses to “5. Kan man köpa lägenhet tillsammans?”

  1. Ylva skriver:

    Hej,
    Jag, min man och vår studerande dotter har tillsammans köpt en br som dottern skall bo i. Ägarandelarna är 41%/41%/18% där vår dotter står för de 18% genom egen kontantinsats.
    Vi har två lån, ett mot vår villa som jag och min man står för, och ett lån mot lägenheten som vi står på alla tre.
    Tanken är att hon, när hon har en månadslön (inom 1 år), skall ta över hela ägandet. Ju snabbare, desto bättre med tanke på ev skatteeffekter.
    Vi har inte skrivit några avtal ännu, men tänker att vi skriver ett regressavtal när hon tar över hela ägandet. (då står vi kvar med lånet mot villan om så behövs och hon själv tar över lånet mot lägenheten)
    Är detta en god idé? Något speciellt vi behöver tänka på kring avtalsskrivning, överlåtelse eller annat?

    • Vi besvarar tyvärr inga frågor kring den privata finansieringen, det är inte vårt område. Men om dottern ska ta över hela bostadsrätten till 100% måste ni vara överens med banken om de lån som då finns på bostadsrätten, om det ska gå.

  2. Anna Karin skriver:

    Hej, Min fru och jag köpte en bostadsrätt i Stockholm för att använda som övernattningslägenhet och vi är medlemmar i bostadsföreningen sedan flera år tillbaka. Vi har under tiden alltid varit aktiva i föreningen.
    Vår dotter har börjat att studerar i Stockholm och använder lägenheten som bostad. Vi har meddelat föreningen och styrelsen att vår dotter kommer att bo där under ett år. Styrelsen har också blivit informerad om att vi står för alla kostnader och alla kostnader ingår fortfarande i vårt gemensamma hushåll. Föreningen vill betrakta vår dotters boende i lägenheten som andrahandskontrakt och kräver en extra avgift varje månad enligt föreningens stadga.
    Vi fundera på att överlåta 10% av lägenheten till vår dotter och 10% också till våra andra barn.
    Mina frågor:
    1- Blir våra barn automatiskt medlemmar i föreningen?
    2- Kan föreningen neka deras medlemskap trots att vi är medlemmar och skrivit en överlåtelse på 10% till vår dotter?
    3- Ska det vara en specifik officiell överlåtelse, hur hittar vi i såfall en sådan?
    4- Om svaret på första frågan är ja var hittar vi lagtexten för att hänvisa till föreningen och styrelse
    5- Om svaret på första frågan är nej var kan vi överklaga beslutet .

    • Ingen blir automatiskt medlem, alla måste ansöka om medlemskap, även barn. Inget godkänt medlemskap = ingen godkänd överlåtelse.
      Enligt bostadsrättslagen har styrelsen rätt att neka denna typ av överlåtelse, sk andelsförvärv (BrL 2:6). Många föreningar tillåter ändå vissa former av sådana överlåtelser mellan förälder-barn. Ni måste helt enkelt fråga styrelsen vad som accepteras. Skulle styrelsen avslå er begäran kan ni överklaga till hyresnämnden. Men finns det inget lagligt utrymme för er önskan, kommer ni med största sannolikhet få avslag även där.
      Exempel på enkel överlåtelseblankett finns under Lektion 31.

    • Anna Karin skriver:

      I ett svar den 15 juli, 2013 kl. 10:52 på den här sidan skriver du att ”Överlåtelsen ska meddelas bostadsrättsföreningen, men något godkännande ska inte behövas, eftersom medlemmen ju redan är medlem i föreningen.” Hur skiljer sig detta fall med vårat fall?

    • Om jag förstod det rätt så är era barn inte delägare och inte medlemmar i föreningen. Alltså måste de ansöka om medlemskap, om ni försöker överlåta del av bostadsrätten på dem.

      I det tidigare relaterade fallet var den som skulle få del av bostadsrätten redan medlem.

  3. Daniel skriver:

    Hej,

    om stadgarna tillåter att juridisk person kan äga, innebär detta även att man kan överlåta en andel av bostadsrätten om säg 10% (även andelsägande ok) till sitt AB eller till sitt enskilda företag?

    Om detta blir godkännt d.v.s. att företaget äger en andel i bostadsrätten, innebär detta även att om företaget kan hyra ut motsvarande andel utan att behöva fråga styrelsen om detta?

    Mvh
    Daniel

    • Frågan om medlemskap avgörs alltid av styrelsen, oavsett vad som står i stadgarna. Även frågan om huruvida andelsförvärv kan godtas avgörs av styrelsen. Så frågan ska ställas till styrelsen. Men jag har mycket svårt att tänka mig att ett delat innehav mellan fysisk och juridisk innehavare skulle accepteras.
      Den andra frågan, om andrahandsuthyrning, avgörs också av styrelsen. En juridisk person får dock per automatik hyra ut, eftersom en juridisk person rent fysiskt inte kan bebo en lägenhet. Frågan om andelsuthyrning är mycket udda och antagligen helt uteslutet.

  4. Anna skriver:

    Hej,
    Jag och min sambo har köpt en större nyproduktion och skulle sälja våran nuvarande bostadsrätt. Vi har i somras skrivit på alla papper och blivit godkända i föreningen. Dock får vi (jag) inget lån pga jag åkt på en betalningsanmärkning mitt i allt. Min syster vill gå med som medlånetagare i lånet men banken verkar inte godkänna detta. Hon måste vara sambo med min sambo tydligen. Finns det nåt sätt att lösa detta? Hon bor i en annan kommun i hyresrätt. Kan föreningen godta att jag bor i nya lägenheten fast min sambo och min syster står som ägare?

    Vi har vart i kontakt med alla banker men får ingen hjälp. Nu sitter vi med en nyproduktion som skall vara betald om 1,5 månad som vi inte kan flytta in i då vi inte får lånet från banken. Samt så sitter vi i en sits där vi kommer bli stämda och få betala närmare en halv miljon i skadestånd. Vem kan man få hjälp av i denna situation? Vi står helt stilla just nu med noll hjälp från banken. Svårt att få den nya såld då vi endast haft 2 bud som är alldeles för låga, då vi köpt den för 5.3 miljoner och kommer gå back hur vi än gör. Har ni nåt tips i denna kniviga situation?

    • Klart är att er situation blivit mycket besvärlig, och tyvärr har jag inget mirakel-tips.
      Det är viktigt att förstå att föreningen och medlemsfrågan är en sak, bankerna och lånen en helt annan sak. Dvs det är du och din sambo som skrivit kontrakt på bostadsrätten och blivit medlemmar, och det kan inte ändras med mindre än att ni säljer bostadsrätten. Och din syster kan inte överta din del, dvs ditt medlemskap, eftersom föreningar inte brukar godkänna denna typ av ”bulvan”-medlemskap.
      Bankerna å sin sida gör sina helt egna bedömningar, och vill ha betryggande säkerhet, och tar då hänsyn till både betalningsförmåga, bostadsrättens värde, och föreningens stabilitet. Och säkerheten är bostadsrätten, som låntagarna måste äga. Teoretiskt skulle din syster kunna stå med som borgensman för lånen, men tydligen anser bankerna att detta ändå inte räcker.
      Den enda lösningen verkar vara att sälja bostadsrätten, även om det blir med förlust. Tyvärr har ni också den sjunkande marknaden emot er.

  5. Gerd skriver:

    Hej!

    Min dotter har flyttat till Stockholm, snart fast anställd. Vi funderar på att köpa en lägenhet tillsammans. Hon kommer att bo i lägenheten, äga 70% och jag 30%, vilket betyder att hon har lån på 70% och jag 30%. Först provade vi med banken om jag kunde bli medlåntagare men där fick vi ett nej från banken.
    Vad är det för skillnad på att bli medlåntagare och delägare? Är det lättar att få lån om jag går in som delägare i lägenheten? Kommer detta bli svårare med de nya amorteringskraven fån 1 mars? Våra inkomster x 4,5 räcker så vi slipper amortera 3%.
    Vet om att bostadsrättsföreningen måste godkänna att vi i så fall blir delägare.
    Kontantinsatsen finns.

    • Det brukar vara så att bankerna vill att alla låntagare är delägare i bostadsrätten, istället för att vara medlåntagare eller borgensmän. Varför bankerna resonerar så kan vi tyvärr inte uttala oss om. Inte heller om amorteringskraven påverkar er lånemöjlighet.
      Det vi kan kommentera är att om köpet i ert fall ska godkännas måste föreningen tillåta delat ägande, dvs att förälder/barn köper lägenhet tillsammans, även om bara barnet avser att bo där. Denna regel tillämpas olika i olika föreningar, man måste alltså fråga om detta.

  6. Carl T skriver:

    Hej,
    Jag äger idag en lägenhet i en brf som är värderad av 2 st oberoende mäklare till 5 miljoner kr. Lägenheten har 50% belåning. Dvs, 2,5 MSEk. Jag behöver pengar men vill inte flytta ut så en bekant har erbjudit sig att köpa 10% av lägenheten för 500.000kr. Han gör inga anspråk på att bo där och vill inte bli medlem i föreningen. Utan vill endast ”hjälpa” mig och köpa in sig i lägenheten. Vad har jag för hinder?

    • Om din bekant vill köpa 10% av bostadsrätten måste han godkännas som medlem av styrelsen, och ha för avsikt att bo där. Styrelsen kommer troligen inte bevilja detta, dels för att andelsförvärv av icke-familjemedlemmar sällan brukar godkännas, och dels för att personen uppenbarligen inte tänker flytta dit. Dessutom måste banken godkänna att du säljer av 10% av bostadsrätten. Och slutligen är det en ganska dålig idé, du kommer t ex i framtiden bli helt beroende av din bekants godkännande vid en framtida försäljning.

  7. Zahra skriver:

    Hej!
    Mina föräldrar är pensionärer och bor i en bostadsrätt i en annan stad. Både jag och de vill att de ska flytta till den staden jag (deras dotter) bor i. Dels för att de ska avlasta oss med barnen och dels börjar de känna sig ensamma och behöver vara nära sin dotter och barnbarnen.
    Bekymret vi har är att banken inte beviljar dem något bolån pga deras låga inkomst. Min fråga är om det är möjligt att jag står för finansieringen av en bostadsrätt och de bor i den? Vilket är bästa lösningen med tanke å att jag vill att de behåller rätten till bostadstillägget också?
    En annan fråga är om det är möjligt att jag och min bror som är bosatt i en annan kan dela på finansieringen? Kommer det att påverka nånting?
    Tacksam för svar snarast!
    Med vänlig hälsning, ZA

    • Viktigt att förstå är att medlemskap/ägande är en sak, finansieringen en helt annan.
      Det är styrelsen i resp. förening som avgör om medlemskap (och därmed ett köp) kan beviljas. Och föreningar tillämpar reglerna om delat ägande på olika sätt. Man måste alltså fråga i varje enskild förening vad som kan accepteras. Att du skulle köpa en bostadsrätt på egen hand och din föräldrar bo där är något de flesta föreningar nog inte accepterar. Vissa föreningar accepterar dock ett delat ägarskap, dvs du och dina föräldrar delar på ägandet (medlemskap = ägande).
      Finansieringen är en helt annan sak, det är en förhandling enbart med banken. Där finns flera möjliga alternativ: medlåntagare, borgensman, etc. Men detta är upp till banken att avgöra, och det beror alltså på hur ägandet lösts, eftersom banken vill ha säkerhet för lånen, och lånen kopplas ju till ett ägande.

  8. Selma skriver:

    Hej,

    Jag bor i en bostadsrätt tillsammans med min 14-åriga dotter. Om jag skulle köpa ytterligare en liten bostadsrätt till henne, vad är dotterns lägsta ålder för att vi skulle kunna ha ett sådant delat ägarskap?

    Med vänliga hälsningar

    • Vad jag vet finns det ingen åldersgräns nedåt för att förvärva en bostadsrätt. Utan ett köp av ytterligare en bostadsrätt kommer behandlas som vanligt. Dvs är det i en annan förening så kommer frågan prövas av den styrelsen, om det är troligt att du eller din dotter kommer flytta dit, och om ett delat köp är förenligt med deras stadgar.

  9. Lars Kron skriver:

    Hej
    Kan en förening ändra i stadgarna så att man inte tillåter att föräldrar har delat ägande med sitt barn (barnet bor i lägenheten under studietiden). Föreningen har tillåtit detta vid köp av lägenheten för flera år sedan. Så nu ägs lägenheten av pappa till 70 % och sonen 30%. Vad händer om föreningen ändrar stadgarna så att delat ägande med förälder inte är tillåtit? Gåva till sonen eller måste lägenheten säljas ? Måste alla föreningens medlemmar vara eniga till stadgeändringen för att det ska kunna ändras eller räcker det med majoritet?
    Lägenheter som är små (i detta fallet en 1:a) kan bli svårsålda.

    • Lagens och stadgarnas regler om delat ägande gäller vid förvärvstidpunkten, alltså när en bostadsrätt köps. Även om stadgarna nu skulle ändras, vilket är fullt möjligt, och inte tillåta andelsförvärv, så kan det inte gälla retroaktivt. Befintliga ägarförhållanden kan inte upphävas.

      Tack för ditt bidrag!

  10. Anna skriver:

    Hej. Kan min son ta ett bolån där jag är medsökande, för att finansiera en bostadsrätt där jag ska stå som 100% ägare. Problemet är att jag inte kan få ett eget lån då jag precis bytt jobb och har sex månaders provanställning innan fast anställning.

  11. Hanna skriver:

    Hej,

    Föreningen i bostadsrätten jag ska sälja önskar att man äger 50-50. Köparna vill äga 90-10. Det står ingenting i bostadsrättsföreningens stadgar. Kan de ändå kräva att man ska äga 50-50 och således neka medlemskap till köparna som vill äga 90-10?

    Tack på förhand,

    Hanna

    • Det beror på vem som ska köpa, vilken relation de två köparna har. Bostadsrättslagen (och stadgarna) ger bara makar och sambos rätt att köpa bostad tillsammans. Föreningen och styrelsen brukar dock ha mer liberala regler, men bestämmer då själva vilka krav på fördelning som ska gälla.

  12. Andreas skriver:

    Hej,
    Jag är student och tänkte köpa en lägenhet. Jag kan betala kontantinsatsen själv men kan inte ta lån så mina föräldrar har erbjudit sig att bli delägare. Det är bara jag som kommer bo i lägenheten och jag kommer äga 15% och dom 75% och dom kommer att ta lån för det.
    Jag tänker att det är naturligt att jag betalar månadsavgiften och driftkostnaderna och dom betalar ammorteringen på deras lån, men vad anses vara mest rättvist gällande vem som ska betala räntan?
    Om dom betalar hela räntan för lånet så känns det ju som att jag bor väldigt billigt.
    Ursäkta om jag formulerade mig svårtolkat men hoppas du förstår frågan
    Mvh. Andreas

    • Först och främst måste ni kontrollera med föreningen att det är ok att dina föräldrar blir delägare, inte alla föreningar godkänner detta. Hur ni sen fördelar räntekostnader och amortering är ju en ren familjeangelägenhet. Det är väl inte fel för din del att bo så billigt som möjligt? Viktigt dock att välja vem som deklarationsmässigt ska stå som räntebetalare, oavsett vem som verkligen betalar.

  13. Kerstin skriver:

    Hej!
    Sonen och hans flickvän vill köpa en lägenhet, men får inget lån eftersom de studerar och inte har någon inkomst. Om vi ska hjälpa dem, hur gör vi bäst? Om vi går med som medlåntagare, bör vi då också vara delägare av lägenheten? Om sonen och flickvännen säljer lägenheten, är de då tvingade att betala av lånet med de pengar som de får vid försäljningen av lägenheten? Vad händer om relationen mellan sonen och flickvännen tar slut?
    Hälsningar Kerstin

    • Den första frågan kan bara besvaras av er bank, men grunden är att lånet fås med bostadsrätten som säkerhet. Det behöver troligen inte innebära att ni måste vara delägare. Vem som kan vara delägare är dessutom något som bostadsrättsföreningen kan ha synpunkter på, här tillämpas olika regler i olika föreningar. Vi en ev framtida ”skilsmässa” tillämpas sambolagen, dvs allt gemensamt delas lika, även bostaden, vilket i praktiken ofta innebär att den måste säljas om inte någon kan köpa loss den andra hälften.

  14. Kristina skriver:

    Hejsan!

    Jag undrar hur/om man ska dela upp amorteringen enlig samma andel som man äger lägenheten? Jag och min sambo går in med olika stora insatser (ungefär 60/40). Han kommer alltså äga 60 % och jag 40 % av lägenheten. Renoveringskostnader samt eventuell vinst/förlust vid försäljning kommer vi också dela upp enligt den fördelningen.

    Men hur gör vi med amorteringen för vårt lån som vi tar gemensamt? Ska vi amortera enligt 60/40 också? För att behålla rätt andelar eller ska man amortera 50% var? Vad innebär isf det?

    • Eftersom lånet är en del av inköpskostnaden så bör även lånet och dess amortering delas 60/40. Men det är bara en rekommendation, ni kan göra hur ni vill, och det påverkar på inget sätt det faktiska ägandet, som ju är 60/40. Tänk också på sambolagen, som säger att vid separation ska allt som inköpts gemensamt delas lika (50/50) om någon begär det, oavsett vem som ursprungligen betalade.

  15. Elena skriver:

    Jag och min man är gifta och har en bostadsrätt tillsammans 50/50 . Jag tänkte köpa en annan bostadsrätt ( det blir inte i samma Brf. ).i ök. med min man .
    Den nya brf. lägenhet skulle vara mycket närmare min dotter och barnbarn som är minderåriga . Jag behöver inget lån. Vad ska jag tänka på när jag ska skriva köpeavtalet ? Ska jag tar reda på vad den nya brf kan acceptera innan köpeavtalet ? Kan jag fortfarande dela 50/50 med min man eller vilket procent ? Målet är att lägenheten så småningom ska ärvas av mitt barnbarn .

    • Jag kan inte se några egentliga problem, utan det är väl bara att köpa. Det finns ingen anledning att du/ni skulle vägras medlemskap. Hur ägandet ska vara, enskilt eller tillsammans, spelar i praktiken ingen roll. Arvsfrågan vill jag dock inte uttala mig om.

  16. Michel skriver:

    Hej Jag bor i en bostadsrätt som ägs av min mamma till 100%, har gjort det sedan den köptes 2011 har även suttit som suppleant i styrelsen i ett år.
    Nu kräver styrelsen att vi lämnar in ett andrahandsavtal oss emellan.
    Skulle vi skicka in ett sådan så misstänker jag att dom endast kommer godkänna ett år och sen tvinga oss att sälja.
    Vad kan jag göra?

    • Här finns det en regel i BrL (7:21) som säger att man inte kan bli uppsagd om föreningen känt till förhållandet i mer än två månader och inte har reagerat. I ditt fall är det uppenbart att föreningen känt till och godtagit förhållandet under väldigt många år (från första början?), och därför kan de nu inte plötsligt påstå att det är en andrahandsuthyrning.

  17. Henrik skriver:

    Hej!

    Min förälder bor i min bostadsrätt och jag bor i en hyresrätt 2mil bort med min fru. Vi har fått tillåtelse för andrahandsuthyrning under en begränsad period. Jag skulle vilja att min förälder permanent bor i min bostad. (föräldern är äldre och jag vill ta hand om hen).
    Hur ska jag gå tillväga för att ge hen ett permanent boende i min bostad? Skulle det funka att t.ex ge hen en mindre procent utav bostaden som gåva och på så sätt så blir de inte en andrahandsuthyrning, eller måste båda ägare av bostaden bo i bostaden?
    Finns där kanske ett annat alternativ för att få permanent andrahandsboende till min förälder?

    • Enda möjligheten är att du skänker eller säljer hela eller del av bostadsrätten till din förälder. Det kanske räcker med en del av bostadsrätten, men det måste du fråga föreningens styrelse om, då det skiljer sig mellan olika föreningar vad som godtages. Ett permanent andrahandsboende kan troligen aldrig komma att godkännas.
      Skulle ni få godkänt ett delat ägarskap, så innebär det inte att du själv måste flytta dit, utan din förälder kan bo där själv, permanent.

  18. Ann-Katrin skriver:

    Hejsan!

    Vi står nu inför samma beslut som många andra: att köpa bostad till vår dotter, eller rättare sagt två döttrar. Jag gissar att det är som i flera av de fall som du besvarat; det är upp till bostadsrättsföreningen att godkänna om två systrar tillsammans kan äga bostaden? Jag och maken kommer att vara medlåntagare. Tack på förhand!

  19. Theres skriver:

    Hej,

    Min pappa bor i och äger en bostadrätt till 100%. Kan han ge bort 90-99% av denna till min dotter, men ändå bo kvar?
    Finns det någon regel om hur mycket han måste äga för att fortsatt vara medlem och kunna bo kvar?

    Dottern ska inte bo där, behöver hon ändå söka medlemskap i föreningen? K
    Behöver man överhuvudtaget styrelsens godkännande för en sådan här transaktion?

    Tack på förhand!

    • Det är alltid föreningen och dess styrelse som avgör vem som kan bli medlem och därmed bli (del)ägare till en bostadsrätt. Enligt lagen tillåts bara gifta/sammanboende att äga bostadsrätt tillsammans. Men många föreningar är mer generösa och tillåter även andra släktband. Ett grundkrav brukar dock alltid vara att personen ska bo i lägenheten. Om din dotter inte ska bo där, blir det nog mycket svårt att få styrelsens godkännande. Dessutom är det två släktled mellan (försvårande), och även att överlåta en så hög andel. Summa summarum: ert upplägg verkar inte seriös, och kommer med största sannolikhet att avslås. Och utan styrelsens godkännande, ingen överlåtelse.

  20. Erik skriver:

    Hej!

    Jag och min sambo skall köpa en lägenhet ihop. För att få ta lånet har vi fått hjälp av min far, som står med som medlånetagare. Det blir alltså jag och far som står på lånet. Jag och min sambo kommer tillsammans betala kontantinsatsen, där jag kommer stå för en större andel.

    VI vill att bostadsköpet skall innebära samma investering, både risker för förlust och chanser till vinst, för oss båda. Vid försäljning skall vinsten eller förlusten delas lika. Är det bäst att jag står som ensam ägare med separat avtal om vinst och förlust, eller att vi står 50/50 med separat avtal om att vi gått in med olika mycket insats?

    Tack!

    • Lite oklart vad du menar med ”vinst eller förlust ska delas lika”. I och med att du och din far står för merparten av betalningen, blir er risk automatiskt större. Ska ni då ha en motsvarande större del av ev framtida vinst? I så fall ska din andel i bostadsrätten motsvara den större andel av insatsen som ni gör. Men om ägarfördelningen sätts till 50/50, då kommer ni få exakt lika stor del av ev framtida vinst. Trots att din sambo bara går in med en mindre andel.
      Jag föreslår att ni rådgör med en ekonomisk jurist för att lösa detta problem.

Leave a Reply