8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?

Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.

Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.

Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.

Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.

Sammanfattning:

Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar.  I tveksamma fall, fråga styrelsen!

 

För en utförligare genomgång om vad man får ändra på i en bostadsrättslägenhet, se lektion 38.

 

© Borättupplysning Skåne

754 Responses to “8. Vem ansvarar för vad i bostadsrätten?”

  1. Sara skriver:

    Hej,

    Jag köpte en bostadsrätt 2017. Det var en hyresrätt som ombildades till en bostadsrätt.

    I höstas när det började bli kallt så märkte jag att balkongdörren ”läckte” in luft. Hela vintern har det varit kyligt i vardagsrummet pga balkongdörren inte går att stänga igen helt. Ett fönster kärvar otroligt mycket också. Balkongdörren och alla fönster byttes ut för något år sedan bara.

    Vems ansvar är det att åtgärda felet?

    • Det verkar vara ett typiskt garantiärende. Du ska anmäla felen till styrelsen, och styrelsen ska se till att fönsterfirman åtgärdar detta. Annars regleras ansvaret i stadgarna, men i detta fallet ska det fortfarande finnas garanti, antagligen upp till 5 år.

  2. Oscar skriver:

    Hej ! Min sambo sålde sin bostadsrättighet i samband med att vi flyttade ihop . Hon hade inte bott i den på ett par år (hade uthyrd på andrahand). Men strax innan det skulle säljas började det lukta avlopp ovanligt ofta i badrummet, vi tänkte att det är säkert vattenlåsen som är torra, köparen frågade muntligt varför det luktade lite avlopp, och hon svarade just det. Sen nu 1.5 månad efter överlåtelsen visar det sig att gjutjärnsbrunnen är trasig, föreningen står såklart för bytet men inte för ”ytskiktet”

    • Din fråga är så klart om ni har ansvar för detta. Ni hade för er del ingen anledning att tro annat än att det var torrt i låset, och sa vad ni trodde. Ansvaret för golvbrunnen ligger ju dessutom inte på er, utan på föreningen. Men jag kan tycka att köparen borde ha undersökt detta närmare, och inte utgått från att det bara var så enkelt.
      Man måste utgå från hur gammalt badrummet är, när golvet senast gjordes vid. Eftersom det är en gjutjärnsbrunn så antar jag att det är ett sk ”gammalt” badrum, och då kan man inte förvänta sig att allt är i bästa skick. Dålig lukt borde därför föranleda att man som köpare gör en noggrann undersökning, och att man då tar med i beräkningen att det kan finnas skador eller problem som innebär att en renovering kan bli aktuell.
      Jag anser alltså att det här problemet faller helt på köparen, och att ni inte på något kan lastas.

  3. Bertil skriver:

    Hej!

    I ett sovrum buktar väggen ut ca 8-9 mm på ett ställe. Det har bedömts bero på att en regel har släppt med vid hängande spånskivor. Bakom finns bärande vägg till grannlägenhet. Styrelsen tänker inte reparera, med hänvisning till att detta inte utgör ett funktionellt fel för lägenheten. I föreningens s.k husbok står det att medlem ansvarar för ytskikt, t ex tapeter eller målning och föreningen ansvarar för underliggande beläggning.
    Jag anser att föreningen bör åtgärda väggen. Har jag rätt?

    • Enligt Bostadsrättslagen ska föreningen hålla fastigheten i gott skick. Det innebär inte i perfekt skick. Alla fel och brister måste inte åtgärdas direkt, eller åtgärdas över huvud taget. Det fel du nämner är i mina ögon så obetydligt, att jag helt och hållet instämmer med styrelsens bedömning.

    • Bertil skriver:

      Hej !
      Har du uppfattat skadan rätt. Det är ca en 5 cm bred och 9 mm tjock bula från golv till tak. Orsakar rejäl skuggning i dagsljus.
      Då torde inte styrelsen ha något emot att jag åtgärdar detta trots deras ansvar för detta. Svårt t.ex med rotavdrag då.

    • Jag kan bara uppfatta problemet utifrån din första beskrivning. Det är möjligt att du uppfattar bulan som mycket störande. Men det är likafullt inget som föreningen har en skyldighet att åtgärda. Denna typ av ”kosmetiska” problem brukar man själv få åtgärda om man vill att det ska åtgärdas. Man kan dessutom möjligen anse att denna panelvägg (utanpå den bärande väggen) är en del av lägenhetens inre, på samma sätt som icke bärande väggar, och därmed tillhörande det inre underhållet.

  4. Love Jansson skriver:

    Hej!

    Vi har nyligen sålt vår bostad i en bostadsrättsförening.
    Under tiden vi bodde i bostaden så tog vi bort två nätverksuttag, vars kablar låg i kabelrännor längs med väggarna i samband med ommålning. Vi hade själva ingen användning av uttagen eftersom vi använde Wifi till alla enheter.

    Det var alltså en löst liggande nätverkskabel från centralen (klädkammaren i bostaden) som låg i en kabelränna tvärs över väggar och längs med lister, och slutade med en utanpåliggande dosa. Vid inflytt fanns det 3 sådana här dosor och vi tog bort 2 av dessa.

    Vi har inte rört varken fiber, fiberomvanlare eller router, inte heller kopplingen därimellan.

    Nu i efterhand så kräver föreningen oss på att betala installationen av dessa nätverkskablar igen, då de anser att dessa kablar ligger på bostadsrättsföreningens ansvar.

    I ett brev skiver de såhär:
    ”Innan du avflyttade hade du möjlighet att återställa ledningar och uttag till det skick de var när du flyttade in. Alltså i det skick som lägenheten skall ha då du flyttar ut. Det är en enkel regel som knappast behöver beskrivar i några stadgar”

    Enligt uttdrag ur stadgar står det såhär:

    § 31 Bostadsrättshavarens ansvar

    Till lägenheten hör bland annat:

    9. ledningar för avlopp, gas, vatten och an-
    ordningar för informationsöverföring till
    de delar de är synliga i lägenheten och
    betjänar endast den aktuella lägenheten,

    § 32 Bostadsrättsföreningens ansvar

    2. ledningar för avlopp, gas, vatten och an-
    ordningar för informationsöverföring
    som bostadsrättsföreningen försett lä-
    genheten med och som finns i golv, tak,
    lägenhetsavskiljande- eller bärande
    vägg,

    Enligt vår mening så var det ingen ledning som låg i varken bärande vägg eller i tag/golv, varken heller i lägenhetsavskiljande vägg. Och då tycker vi att det ska falla under bostadsrättshavarens ansvar och således får den som nu köpt lägenheten betala installationen om denne vill ha de extra uttagen.

    Tacksam för svar!

    • Ni har helt rätt och styrelsen/föreningen har helt fel. Precis som ni själv beskriver det, ledningarna låg lösa och inte inne i någon bärande vägg, och då är det lägenhetsinnehavarens ansvar. Möjligen har föreningen låtit installera dessa ledningar vid något tidigare tillfälle, det verkar ju så, och det är därför styrelsen är så mån om dem. Men de ligger likafullt numera under ert ansvar, stadgarna är väldigt tydliga på den punkten. Så ni kan lugna strunta i styrelsen propåer.

  5. Kalle skriver:

    Hej!

    Jag bor i ett radhus som är en bostadsrätt.
    Nu har det kommit upp frågor kring vattenutkastare som vi har på uteplatserna där en granne har en som är trasig.
    Min fråga är om det är något som föreningen ska ordna eller om det faller på bostadsrättshavaren?

    Mvh
    Kalle

  6. Eddie skriver:

    Hej!

    I ovan text förstod jag att fönsterunderhåll på utsidan sköts av föreningen.
    Hu är det med fönsterbleck? Styrelse påpekade att jag ska tvätta dem då förra ägaren har inte gjort dem rent på 10 år minst!
    Vad gäller?

  7. Sofia skriver:

    Hej!

    Jag köpte en bostadsrätt för ca ½ år sedan. Jag har upptäckt att det saknas fog på golvet i hörnet, längst in mot väggen i duschen. Det samlas ju vatten där. Den fogen har varit borta i minst fyra år (fick jag reda på av en kollega som också har haft samma lgh)
    Vems är ansvaret att kolla upp fukt och dyl. Ett stambyte har ju gjorts (vet inte när) och då renoverades alla badrum vad jag förstår.

    Är det föreningen, om det är de som stått för renovering?
    Är det ett dolt fel? Det är ju inget som syns, utan man måste krypa på golvet.
    Eller är det mitt som ägare?
    Vad gäller?

    • Det enkla svaret är att du själv får åtgärda detta, om det nu är ett problem. Vilket det nödvändigtvis inte är. Väggen/golvet är kanske tät ändå. Vill du vara säker så låt någon mäta om det är fuktskadat (troligen inte), och lägg dit en fog.

  8. Susanna Eriksson skriver:

    Hej! Vi har köpt en lägenhet (90kvm) som var i behov av helrenovering (orörd sedan 60-talet). I lägenheten fanns inget badrum, bara en liten toalett utan handfat. Vi blev anvisade var vi skulle bygga badrum av styrelsen, vid befintliga stammar. Badrummet ligger mitt i huset och vi bestämde oss för att använda en oanvänd rökkanal för ventilation till badrummet. Kanalen behövde tätas efter besiktning. Vi anser att föreningen ska stå för kostnaden av tätningen, då det handlar om kanaler som hör till byggnaden och att vi i rimlighetens namn behöver ha ett badrum i lägenheten. Föreningen hävdar att då vi byggt ett nytt badrum får vi stå för kostnaden, men behövs underhåll längre fram står föreningen för det. Nu handlar det alltså inte om underhåll, enligt dem. Vad tycker du?

    • Ert fall är knivigt och inte helt självklart. Min åsikt är dock att i och med att ni köpte lägenheten i befintligt skick, då tog på er alla de kostnader som kunde komma att förknippas med dess iordningsställande. Och däri ingår kostnader som kan förknippas med att få till en fungerande ventilation. Visserligen är ventilation och rökkanaler föreningens ansvar, men det kan inte vara föreningens ansvar att bidra till ombyggnaden av er lägenhet. Så jag håller med föreningen. Hur komplicerade sådana här frågor kan vara illustreras av ett känt rättsfall kring rökkanaler, se här. Domstolarnas beslut synes ibland vara helt oförutsägbart, nästan slumpartat. Mitt råd är alltså att ni bekostar detta själva, och undviker en långdragen tvist med mycket osäkert utfall.

  9. Åke skriver:

    Hej

    Har läst en del svar i denna spalt på liknande frågeställningar, men blir inte klok på svaren då de i mitt tycke ibland pekar åt ena hållet och i bland åt andra hållet.

    Vi bor i en BRF i ett fristående hus (lägenhet), där resten av BRF är samlad i ett annat hus. Förra vintern fick vi problem med värmen och diskussioner uppstod om var ansvaret för ”problemen” låg/ligger. Övriga medlemmar (den andra fastigheten) hade inga eller väldigt små problem.

    I våra stadgar står:

    Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick och svara för lägenhetens samtliga funktioner. Bostadsrättshavaren svarar för det löpande och periodiska underhållet utom vad avser reparation av stamledningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som föreningen försett
    lägenheten med.

    Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens underhåll omfattar sålunda bland annat
    – egna installationer
    – rummens väggar, tak och golv med underliggande fuktisolerande skikt
    – inredning och utrustning i kök, badrum och övriga rum och utrymmen tillhörande lägenheten
    – ledningar och övriga installationer för avlopp, värme, gas, el och vatten – till de delar dessa inte är stamledningar
    – golvbrunnar; svagströmsanläggningar; målning av vattenfyllda radiatorer och stamledningar; elledningar från lägenhetens undercentral och till elsystemet hörande utrustning inklusive undercentral; ventilationsanordningar; eldstäder med tillhörande rökgångar; dörrar; glas och bågar i fönster; dock ej målning av yttersidorna av dörrar och fönster.
    – till lägenheten hörande mark.

    Dvs ganska starkt överskjutet ansvar på Brf innehavare om man också lyssnar på ordförande som menar att BRF’s ansvar sträcker sig till att hålla ett tryck i ledningen fram till vår lägenhet med temperat vatten.
    Problemet vi har är att vi har skiftande funktion på elementen. Det första på bottenvåningen saknar värme medan nästa inte gör det och elementet längst bort ifrån var värmen kommer in i vårt hus blir varmt.
    Ordförande menar att iom vårt hus är en lägenhet (även om den har två våningar) upphör stamledningen vid ingången av vårt hus och resten av rördragningen samt radiatorer är vårt underhållsansvar och vi får bära kostnaden för att få värmen att fungera iom att Föreningens styrelse anser att de kan leverera både tryck och värme till oss.

    Vad gäller? Är det som de säger eller skall BRF se till och vara ansvariga för att värmen kommer fram överallt?

    • Vad som gäller går inte att svara på, eftersom era stadgar är svårtolkade och delvis motstridiga. Det normala i fastigheter med centralvärme är att föreningen ansvarar för hela värmesystemet, förutom ”målning av radiatorer etc”. Detta med målningen uttrycks också i era stadgar. Men sen har ni en skrivning som inte brukar finnas, dvs den om att det inre underhållet omfattar ”ledningar och övriga installationer för avlopp, värme, …”. Denna skrivning är svår att tolka: Avses här även radiatorer??? Men dessa ska ju bara behöva målas, enligt meningen efter?!?
      Jag stödjer er åsikt att föreningens ansvar ska omfatta hela värmesystemet, och att ni inom föreningen bör justera stadgarna så att detta blir tydligt. Dessutom får inte ert ansvar och förhållandena i er lägenhet avvika från övriga lägenheter i föreningen.

  10. Eva Ellerstrand skriver:

    Hej!
    Har precis köpt en bostadsrätt.
    Säljaren upplyste om att en tvättmaskin inte fungerade korrekt. Det var allt.
    Nu har jag sett att det bubblar upp lödder i brunnen när jag duschar o att det gurglar o väsnas massor när diskmaskinen tömmer. Tvättmaskinen, det rinner undan långsamt mm.
    Och. Att det rinner fog längs kaklet när jag duschar (badrummet är ombyggt för ett år sedan enl. säljaren). Det borde väl ändå säljaren upplyst om innan köp?
    Och vad har jag för möjlighet att säljaren måste åtgärda dessa 2 problem?
    Mvh Eva

    • Angående avloppet så är det troligen dålig avrinning, och det är ett problem som föreningen i så fall ska åtgärda. Men det är ett vanligt problem, disk- o tvättmaskiner tömmer ofta ut mycket snabbare än vad gamla avlopp hinner med. Men alltså inget som föregående ägare har något ansvar för.
      ”Att det rinner fog längs kaklet” är inget jag kan svara bestämt på, eftersom jag inte riktigt förstår problemet, om det är allvarligt eller bara bagatellartat. Men om det gör att väggen på sikt kan förstöras så är det ett byggfel som säljaren måste ta ansvar för.

  11. Sofia Kärrå skriver:

    Hej,
    jag flyttade precis in i en bostadsrätt och det gjordes nu en ventilationsöversyn som visade att när mitt kök renoverades av de förra ägarna så byggde de över fläktens ”don”, något som inte är tillåtet och då måste justeras. Jag undrar om det är jag som ska stå för den kostnaden eller om de förra ägarna har någon skyldighet? Jag uppfattar inte detta fel som något jag som köpare hade möjlighet att kontrollera innan köp.

    • Du har rätt, det är inte alltid man kan inse att det här föreligger ett fel. Men har föregående ägare gjort en felaktig ombyggnad så är det dennes ansvar att rätta till det. Det kan klassas som ett dolt fel, och du kan försöka begära ersättning. Men då måste kostnaden för att rätta detta vara väsentlig (i förhållande till priset på bostadsrätten). Annars måste du bekosta det själv. Kontakta mäklaren för rådgivning.

  12. Sofia skriver:

    Hej!
    Jag sitter i styrelsen i min brf och vi har fått ett ärende från en medlem ang en bärande vägg som angränsar till lägenheten bredvid. Bostadsrättsinnehavaren påstår att denna vägg är felkonstruerad för ca 30 år sen. Det finns inget dokumenterat att så är fallet. Detta bygger enbart på utlåtelse från tidigare bostadsrättsägare. Om detta har skett så skedde det innan fastigheten ombildades till bostadsrätter från hyresrätter. Hen vill nu att föreningen ska stå för inspektion samt åtgärd. Styrelsen tycker dock att det inte finns tillräckliga skäl för att riva upp väggen enbart på berättelser på vad som skedde för 30 år sen samt att hen påstår att det är väldigt lyhört. Vi alla boende i huset anser att lägenheterna är lyhörda så vi tycker att det är svårt att bedömma det som en giltig aledning också. Jag förstår att föreningen ansvarar för inre väggar och framförallt bärande väggar. Men måste vi verkligen som förening kosta på oss att riva en vägg där det kanske finns fel? Kan vi hävda att bostadsrättsinnehavaren behöver ta dit någon för att konstatera alt riva och påvisa fel i väggen? Om det är fel i väggen så står vi ju såklart för reparation. Men vad kan/har vi rätt att begära från bostadsrättsinnehavaren?

    • Svår fråga. Men jag anser att ni inte behöver göra någonting alls. Så länge det inte kan påvisas något mer konkret problem så finns det absolut ingen anledning att göra något. Möjligen om just denna vägg är mer lyhörd ån andra väggar. I så fall kan en tilläggsisolering för ljud kanske vara en lösning.

  13. Linnea skriver:

    Hej! Jag bor på markplan och fick en fuktskada med mögel under hela mitt sovrumsgolv då det kom in vatten utifrån. HSB stod för att riva ut golvet och slipa bort möglet. Fuktskadan uppstod genom att befintlig brunn utanför var igentäppt med plast och löv vilket framgår i Anticimex rapport. Borde inte jag kunna kräva ersättning för mitt nya golv eftersom skadan berodde på dåligt underhåll från deras sida?

    • Att brunnen utanför var igensatt innebär inte automatiskt att föreningen varit vårdslös och att underhållet varit eftersatt. Bara om stoppet utanför varit känt länge och inte vidgjorts, trots påpekanden. Bara i så fall kan man kräva ersättning.

  14. Anna E L skriver:

    Jag äger en bostadsrätt som jag köpt på ritning. Under årens lopp har det framkommit att byggherren fuskat en hel del, samt valt material som inte håller. Byggherren har vid två tillfällen fått komma och reparera fönster/balkongdörr då de gångjärn som är monterade inte klarar av att hålla fönstret/dörren upprätt, när man öppnar för att tvätta fönstren invändigt.
    Detta har nu hänt igen, min Brf:s jour (HSB) fick komma hit då fönstret riskerade att ramla ut. De monterade bort de ”klämmor” som hittils har hållt ihop fönstren, vilket nu leder till att fönstren glipar och släpper in mycket kalluft. Vilket leder till en väldigt kall lägenhet. Jag har i flera månader bett föreningen om att de ska ordna detta, antingen genom byggherren eller på annat sätt.
    Jag anser inte att detta är något som jag skulle ha kunnat förhindra, dessutom kommunicerades det att själva bygget hade garantier på 10-20 år, när jag köpte den. Fastigheten är 6 år. Jag har haft detta problem i åtta månader.
    Föreningen påstår att det är ett rimligt underhåll att jag ska stå för själva monteringen av fönster och gångjärn. Jag hävdar att det är ett byggfel som föreningen i sin tur bör reklamera.
    Hur ska jag gå vidare? Jag har en kall lägenhet och fönster som glipar flera cm och det drar något oerhört.

    • Jag håller med dig, utifrån den beskrivning du ger. Detta fönsterproblem ska föreningen åtgärda. Det är ett ursprungligt fel, som borde hanteras som ett garantiärende. I vilket fall så är det föreningens som är din motpart som du ska kräva åtgärd från. Men om föreningen inte vill hjälpa dig blir det problematiskt. Antingen får du försöka ta upp frågan på kommande årsstämma, kanske är det fler som har samma problem. Eller så för du själv beställa och bekosta en ”reparation”, och begära ersättning från föreningen. Stöd för det finns i Bostadsrättslagen, kap 7 § 2 och 4.

  15. Amanda skriver:

    Hej!

    Jag sitter med i i styrelsen i min bostadsrättsförening och vi har ett långdraget ärende i fastigheten som handlar om ett fuktläckage från en terass. Problemet består i att lägenheterna längst upp i huset är indragna, och har takterasser på de underliggande lägenheternas tak. I en av lägenheterna upptäcktes för länge sedan fuktskador i fasad och tak, som uttryckte sig i att ytskikt flagnar och lossnar. De lägenhesinnehavare som då ägde lägenheten målade över problemen, och sålde vidare lägenheten. De nya ägarna visste dock om den tidigare problematiken men trodde antagligen att problemet var åtgärdat. Även de nya ytskikten fortsatte givetvis att flagna för de nya ägarna, eftersom det bakomliggande problemet inte var åtgärdat. Flera undersökningar har gjorts för att utreda vad som orsakat problemet, och teorin nu är att tätskiktet på terrassen över är av fel typ, och är inte lämpligt för utomhusbruk. Terassen är lagd för över 10 år sedan så inga garantier gäller.
    I föreningens stadgar står att lägenhetsinnehavaren skall stå för underhåll och reparation på terasser och uteplatser, och det är alltså lägenhetsinnehavaren för lägenheten över som skall ombesörja renovering av terassen för att stoppa fuktläckaget. Personen som bor där har dock inte tagit tag i problemet på mycket lång tid, och jag undrar dels om det finns något styrelsen kan göra för att tvinga dem att påbörja en reparation och ta ansvar? Det är oklart om personens försäkringsbolag kommer täcka kostnaden, men de är väl likväl skyldiga att åtgärda enligt stadgarna?

    Lägenhetsinnehavarna i den fuktskadade lägenheten anser även att föreningen skall stå för kostnaden för en skaderapport till deras försäkringsbolag för de invändiga arbetena för att iordningställa ytskikten, stämmer det att föreningen har den skyldigheten?

    • Komplicerade fall är svåra att besvara här utan ingående kännedom. Och vissa frågor kan vara omöjliga att besvara. I detta fall är det tydligen så att tätskiktet anses vara otillräckligt, men inte helt säkert. Vatten har en förmåga att ibland leta sig in på de mest konstiga sätt. Detta är själva kärnfrågan: Är det bristande underhåll av terrassen som orsaker fuktproblemen i lägenheten inunder, eller inte?

      Om det är så, och det kan konstateras med 100% säkerhet, då är terrassinnehavaren ansvarig, enligt era stadgar. Och om inte innehavaren gör något åt det, kan föreningen gå in och utföra arbetet, på innehavarens bekostnad (Bostadsrättslagen 7:12a).

      Men problemet är alltså själva bevisfrågan, och jag tycker därför att den ansvarsfördelning ni har för terrasser är olämplig, och lätt skapar denna typ av problem. Terrassen är någon annans yttertak, och att lägga yttertaksansvar på enskilda medlemmar är fel. Yttertak bör alltid vara föreningens ansvar.

      Sista frågan: skaderapporten bör innehavaren själv stå för, den är ju en del av skadan. Med reservation för att jag inte vet hur den har tagits fram eller beställts eller dess omfattning. Avser den ytskiktsutredningen ska föreningen bekosta den.

  16. Eva skriver:

    Hej! Vi har fått en vattenskada på golvet i en bostadsrätt. Skadan har uppstått precis vid dörrposten till den franska balkongen och vi anar därför att fasaden/dörren tar in väta. Vem ansvarar för såväl bristen i dörr/fasad som för golvet som skadats i lägenheten? Mvh Eva

    • Själva läckaget vid dörren ska självfallet föreningen åtgärda, då det är en del av det yttre underhållet att hålla huset tätt.
      Skadan inne i er lägenhet är däremot något ni själva ansvarar för, ert golv är ert underhållsansvar. Möjligen kan ni få ersättning via er hemförsäkrings bostadsrättstillägg (eller föreningens), men det är inte säkert. Skador pga utifrån inträngande vatten kan behandlas olika av olika försäkringsbolag.

  17. britta skriver:

    Hej!

    Jag har en fråga gällande min bostadsrätt. Vi har ett rum i vår lägenhet som är extremt lyhört. Jag hör då min ex. granne nyser, bläddrar i papper, eller harklar sig…Givetvis hörs precis allt som sägs i talad ton i rummet. Det låter som att våra grannar sitter i samma rum och pratar. Detta gör att rummet nästan är oanvändbart då det känns som en integritetskränkning att vår granne hör allt vi säger och tvärt om..

    Rummet har tidigare tillhört lägenheten bredvid men under 90-talet köptes halva rummet loss till min lägenhet och rummet delades upp med en skiljevägg som föreningen själva satte upp. Det har alltså inte gjorts av någon utbildad/kunnig byggare utan av boende i föreningen.
    Det är (utifrån vad jag förstått) en enkel gipsvägg som sitter upp. Det finns ingen isolering mellan eller något annat som gör att ljudet dämpas eller som gör väggen brandsäker.

    För att vi ska kunna använda rummet behöver vi åtgärda väggen. Min fråga är om det är vi som lägenhetsägare som ska bekosta detta eller om det är föreningen? Det är ju länge sedan väggen sattes upp, men det är ju rätt tydligt att det inte har gjorts korrekt. Finns det några regler för hur mycket ljud en vägg får släppa igenom? Undrar även om det finns regler kring brandskydd mellan lägenheter? ska väggar ex. hålla en viss standard mellan lägenheter för att förhindra spridning av eldsvåda?

    Tacksam för svar :)

    Mvh/Britta

    • Jag är inte insatt i de exakta regler som gäller för lägenhetsavskiljande väggar. Men de måste åtminstone uppfylla reglerna för brandskydd, varje lägenhet ska vara en separat ”brandcell”. Om väggen uppfyller detta krav kan jag naturligtvis inte avgöra, men du bör fråga din styrelse, och även kontakta räddningstjänsten på din ort, de kan säkert ge dig mer information. Kanske måste ni undersöka väggen. Om det finns problem eller brister, är det föreningens skyldighet att åtgärda eller förbättra väggen.
      Vad gäller ljud och lyhördhet är det mer osäkert, jag vet inte hur man avgör om väggen är tillräckligt ”ljudtålig”. Kanske kan någon inom kommunen svar på denna fråga. Om det enbart handlar om att du upplever lyhördhet, men att väggen rent objektivt och i övrigt är godkänd, så faller en ev förbättring på dig som innehavare. Det går t ex att bygga på väggen med en extra skikt.
      Men kontrollera först brandsäkerheten, det kanske löser ljudproblemet på samma gång.

  18. Johanna skriver:

    Hej!
    Tröskeln till vår balkongdörr har svällt och liksom bågnat så att dörren är väldigt svår att öppna och stänga. Vi har nu haft snickare här som kollat på den och konstaterat att hela tröskeln måste bytas vilket blir ett ganska stort ingrepp. Som jag förstått det av tidigare svar i denna tråd är dörrkarm generellt föreningens ansvar, men vad gäller för trösklar?

    Jag har läst igenom föreningens stadgar och kan överhuvudtaget inte hitta någon information om vad som är föreningens respektive bostadsrättshavarens ansvar avseende lägenhetens underhåll. Om detta inte framgår av stadgarna, vad är det då som avgör vems ansvaret är? Jag misstänker att styrelsen menar att det är vårt ansvar men jag skulle vilja kunna kontrollera att de har på fötterna i denna fråga.

    Tack på förhand!
    Hälsningar Johanna

    • Ja, den enda vägledning som finns är föreningens stadgar. Bostadsrättslagen talar bara om yttre underhåll (föreningens ansvar) och inre underhåll (medlemmens ansvar). Det är meningen att man i stadgarna ska definiera var gränserna går.

      I ditt fall skulle jag bedöma det så här: Eftersom tröskeln (åtminstone till större delen) antagligen är på insidan, så faller ansvaret på dig att åtgärda just tröskelproblemet. Sen måste man fråga sig varför tröskeln svällt, och svaret är med säkerhet att det finns ett läckage utifrån, och det är föreningens ansvar. Sammantaget anser jag att föreningen för enkelhetens skull bör ta på sig att åtgärda hela problemet. Men i strikt mening behöver föreningen bara åtgärda problemet med vattenläckaget, och du bekosta ny tröskel.

      Skulle problemet återuppstå är det definitivt ett problem för föreningen.

  19. Peter skriver:

    *Har precis sålt min lägenhet och fått handpenningen, köparen var där och tog lite mått i veckan! Nu har köparen en krav lista som hen vill att vi ska fixa till:
    En persienn som är sönder i vredet
    *Måla om på väggarna på balkongen pga fläckar som fanns bakom soffa
    *Sätta nya rullgardiner på den inglasade balkongen pga lite små hål och att
    det inte går att dra ner vissa med ”banden”
    *Fixa element som inte sitter fast
    Står i bopärmen att rullgardiner och persienner tillhör lägenheten men har jag skyldighet att fixa detta?
    Köper man inte lägenheten i befintligt skick?
    Tacksam för svar

    • Jo, du har helt rätt. Allt det som köparen anmärkt på hade denna kunnat upptäcka vid en noggrann undersökning, före köpet. Jag tror att köparen helt enkelt inte förstått vad undersökningsplikt innebär. Det är, precis som du säger, man köper i befintligt skick. Du kan helt enkelt avfärda köparens krav.

  20. Ana skriver:

    Hej!

    Är det ägaren eller brf som står för kostnaden för en trasig spiskåpa. Utan kåpan fungerar inte ventilationen för att det är den som styr värmeväxlaren. Det är sagt att värmeväxlaren står föreningen för, men borde inte spiskåpan också höra till den kategorin? Var drar man gränsen?

    • Det här borde vara noggrant reglerat i era stadgar. Men om det inte är det så anser jag att spiskåpan, åtminstone i ert fall, ingår som en del i fastighetens ventilationssystem, och att den därför är föreningens ansvar.

Leave a Reply