38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?

Bostadsrätt – bygga om och renovera

Ja, vad får du göra i en bostadsrätt, hur mycket får du ändra om? Svaret finns i föreningens stadgar. Grundprincipen är att du får ändra på allt som är ditt ansvar (se lektion 8).

 

Det här brukar du få göra:

Väggar och golv: Att måla om, tapetsera och lägga nya golv är väl en självklarhet. Viktigt att nya golv läggs rätt, med ljuddämning under.

Lägenhetsinredning: Garderober, hyllor och liknande får flyttas, tas bort eller monteras in, helt fritt.

Dörrar: innerdörrar och dörrkarmar kan tas bort eller bytas ut, liksom glaspartier och liknande. Ytterdörren får också bytas, men standard och utseendet måste stämma med föreningens. (I vissa föreningar är dock ytterdörren föreningens ansvar.)

Badrum: Du får renovera badrummet, och göra om det helt och hållet om du vill, bara det görs korrekt och fackmannamässigt. Men vattenanslutningar och avlopp får inte ändras hur som helst. Golvbrunn-byte brukar bekostas av föreningen, och den brukar inte kunna flyttas, i alla fall inte utan styrelsens godkännande. Även byte av radiator till handdukstork brukar kräva ett godkännande.

Köket: det är fritt fram att byta all köksinredning. Men samma restriktioner gäller som i badrummet: Ändrade vatten- och avlopps-anslutningar kräver samråd med styrelsen. Köksfläkt får i regel inte anslutas till centralventilationen, enbart kolfilterfläkt. Undantaget är där fläkten ingår i ventilationssystemet, där får du inte byta den ytan föreningens godkännande.

Väggar: Icke bärande väggar brukar få rivas eller flyttas, men kontrollera alltid med styrelsen först. Bärande väggar får dock aldrig röras! Här krävs noggrann utredning av byggnadsingenjör, bygglov, och styrelsens skriftliga godkännande, och beviljas sällan.

Balkong / terass: Större arrangemang som balkonginglasning, vindskydd och markis brukar alltid kräva tillstånd av föreningen. Du får heller inte måla om, inte på ett utåt sett avvikande sätt. Uppsättning av parabol hanteras väldigt olika, men brukar få sättas upp om det görs inne på balkongen.

Fönster: Fönstrena är föreningens ansvar, dom får inte bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Persiennerna är dina.

Element / radiatorer: Om det är vattenburen värme är det föreningens ansvar, radiatorer får alltså inte monteras bort eller flyttas, inte utan styrelsen medgivande.

Elinstallationer: All el, kontakter och lamparmaturer är ditt ansvar, även elcentralen, och du får dra nytt och lägga till, bara det görs av behörig elektriker.

Ventilationsanordningar: Ventilationen kan fungera lite olika i olika typer av fastigheter. Du får i regel inte sätta igen eller ta bort befintliga ventiler, dom finns ju där för din hälsas skull. Rådgör alltid med styrelsen om du behöver ändra på något.

 

Obs 1 De flesta föreningar har regler och restriktioner för när du får utföra s.k. störande arbeten, det brukar t ex inte vara tillåtet på kvällstid och vissa tider på helgerna, för grannsämjans skull.

Obs 2 Det finns en del kulturminnesskyddade byggnader, och där kan det finnas speciella regler för vad som inte får ändras.

Läs också: Vad kostar det att underhålla en bostadsrätt?  Lektion 28

 

© Borättupplysning Skåne

429 Responses to “38. Hur mycket får man bygga om i en bostadsrätt?”

  1. Victor skriver:

    Hej Lennart,

    Vi har köpt en bostadsrätt som redan är uppdelad i två lägenheter. Den har även två olika lägenhetsnummer. Vi skulle vilja dela upp detta formellt och sälja den ena delen. Styrelsen nekar oss detta. Kan de göra det?

    • Om jag fattar det rätt har ni egentligen köpt två sammakopplade bostadsrätter. Då är det enligt min mening fullt möjligt att sälja den ena separat, utan att styrelsen kan hindra detta. Förutsätter förstås att bägge lägenheterna är kompletta och fullt fungerande, och att lägenheterna lätt kan skiljas åt.

  2. Emma skriver:

    Hej! Tips på hur man går tillväga om möjligheten finns att få ett rum som finns intilliggande lägenheten. Så min tvåa blir en trea. Hur värderar man det rummet och vänder man sig till kommunen om ev. Bygglov? Finns det något man bör tänka på?
    Mvh Emma

    • En sådan ombyggnad måste godkännas av både styrelse och föreningsstämma, det beror på att bostadsrätternas ytor och andelstal förändras. Styrelsen kan nog även hjälpa till med en värdering.

  3. Emil skriver:

    Hej,

    Vi vill sätta upp träpanel i sovrum och kök, där det är bärande väggar. Är detta något föreningen har synpunkter om?

    Mvh

  4. Martin skriver:

    Hej Lennart!

    Jag har nyligen köpt en bostadsrätt där renovering av badrum har genomförts av tidigare ägare. I samband med renoveringen byttes fönster ut och ventilationen ändrades.

    Ägaren som genomförde renoveringen hade inte ansökt om tillstånd från styrelsen för dessa ändringar. Nu när styrelsen fick reda på att fönster och ventilation ändrats krävs vi att återställa detta (eftersom det upptäcktes efter vi flyttade in).

    Jag har svårt att hitta något på nätet kring detta. Är detta något som räknas som dolt fel och faller på säljaren eller ingår det i undersökningsplikten att kontakta styrelsen och ta reda på om tillstånd funnits för diverse renoveringar?

    Tack på förhand!
    Martin

    • Nej, detta faller inte under bristande undersökningsplikt. Om felet är allvarligt, dvs styrelsen med fog kan kräva att ventilation och fönster återställs, då bör det kunna klassas som ”dolt fel”, och det blir det förre innehavaren som för stå för arbetet, eller betala ersättning. Men frågan är också hur allvarligt felet är. Det kanske är enkelt åtgärdat, och då kan det inte klassas som dolt fel, utan då måste du och styrelsen i samförstånd lösa detta. Styrelsen har ju brustit i sin tillsyn.

  5. Pia Stefenson skriver:

    Hej!

    Är ordförande i en förenings styrelse och vi har godkänt en ombyggnadtion av en lägenhet (nya medlemmar) där bl.a. flytt av köket ingår. Nu hävdar grannen ovanför att de skulle ha informerats innan och ha lämnat sitt godkännande eftersom de (enligt dom) kommer att störas mer i framtiden av ljud om köket ligger på ett annat ställe i lägenheten. Stämmer detta? Det handlar alltså inte om störningar under själva renoveringen utan när den är klar.

    Tack på förhand

    Pia

    • Grannen ovanför har fel. Grannen behöver inte informeras, och behöver inte lämna sitt tillstånd. Det är ju inte självklart att det blir större störningar i framtiden.
      MEN, i och med att styrelsen godkänt denna flytt av kök, så har också styrelsen tagit på sig ett ansvar för att det inte blir allvarliga störningar i framtiden. Skulle det alltså uppstå störningsproblem efter denna ombyggnad, så är det föreningen (styrelsen) som måste hantera detta.

  6. Malin skriver:

    Hej!
    Jag vill sätta upp en spontvägg i sovrummet i min bostadsrätt(lägenhet).
    Behöver jag kontakta styrelsen för detta?

    Malin

  7. Chris skriver:

    Hej,
    Jag och min sambo har köpt ny lägenhet i Göteborg och ska flytta köket till ett annat rum – inga bärande väggar ska rivas samt befintlig VVS samt avlopp kommer nyttjas.
    I min tidigare BRF, när sådana här renoveringar skulle utföras sa styrelsen följande: ”Styrelsen godkänner flytt av kök så länge Styrelsen mottar underlag att allt är fackmannamässigt utfört med full dokumentering”.

    I vår nyköpta lägenhet kräver BRF styrelsen detta samt att vi ska kolla med Stadsbyggnadskontoret att flytten är ok.

    När jag var i telefonkontakt med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg så sa de att ” Flytt av kök kräver styrelsens tillstånd. Inget tillstånd behövs från Stadsbyggnadskontoret då ingen bärande vägg ska rivas samt befintlig VVS och avlopp kommer nyttjas”.
    Med andra ord, så är allt ok med köksflytten.

    När jag gav infon till Styrelsen så säger de ”Ok men be Stadsbyggnadskontoret skicka ett mail där de säger ok till denna flytt av kök”.

    Mina frågor är:

    – Vad har Stadsbyggnadskontoret att göra med en flytt av kök i en bostadslägenhet?

    – Behöver jag ens Stadsbyggnadskontorets godkännande för att flytta köket är under förutsättningen att inga bärande väggar ska rivas samt befintlig VVS och avlopp kommer nyttjas?

    – Var i lagen står det att jag måste ha Stadsbyggnadskontoret godkännande för denna flytt av kök?

    Nedan artikel ger också ok på att göra förändringar i lägenheter utan Stadsbyggnadskontoret:

    http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/sa-far-du-andra-i-bostadsratten/

    Tack för Er feedback!

    Bästa Hälsningar,
    Chris

    • Det är precis som du själv har förstått, att det som behövs är enbart styrelsens godkännande, och i ett fall som detta kan de inte ens neka dig denna ombyggnad. Men det här är inga lätta frågor, och jag förstår om man från styrelsens sida vill ha någon form av ”myndighetsintyg” att det är ok att bygga om. Men det ska alltså inte behövas i detta fall.

  8. Evelina skriver:

    Hej. Om föreningens ordningsregler (nyantagna) och stadgar på flera punkter definierar olika vad bostadsrättsinnehavaren är ansvarig för i lägenheten, vad gäller då?

    Exempel, i stadgarna står det att bostadsrättsinnehavaren är ansvarig för tätskickt, golvbrunn och rör som går inne i lägenheten i våtutrymmen men i ordningsreglerna står det att ändringar som påverkar tätskickt alltid kräver styrelsens godkännande. I ordningsreglerna står det också att ingrepp i avloppsledningar (som enligt stadgarna är innehavarens ansvar) endast får utföras av entreprenör son anvisats eller anlitats av styrelsen.

    Tacksam för svar.

    • Det är alltid stadgarna som gäller. Ordningsregler är ofta av typ förtydliganden eller kompletteringar, och bör förstås harmonisera med stadgarna. Men ibland kan det bli fel, eller tolkas fel.

      Många styrelser försöker reglera arbeten som görs i våtutrymmena, eftersom det förekommer så mycket fusk och brister i dessa arbeten, och det drabbar i slutändan föreningen. Dock har sådana regler inte stöd i lagen, men rättsläget är oklart.

  9. Marcus skriver:

    Hej,
    Jag flyttade in i en sekelskifteslägenhet för ca 1,5 år sedan. När vi flyttade in fanns det ett innertak (en gipsskiva med reglar) som hade byggts på 70-talet då det var hyresrätter. Detta innertak sänker takhöjden med 30-40 cm samtidigt som man tappar sekelskiftescharmen med högt i tak och stukaturer.

    Jag och min sambo ville därför riva det taket och frågade styrelsen om lov. Styrelsen sa att detta var ok så länge det inte störde någon. Vi frågade grannen ovanför som sa att det var ok så vi rev taket och återställde orginaltaket.

    Vi har levt så sedan dess utan problem eller klagomål. Nu vill vi dock sälja lägenheten och vår ordförande säger då till oss att det är viktigt att vi informerar alla potentiella köpare om att föreningen kan kräva att en ny ägare av lägenheten ska återställa innertaket ifall man stör någon av de andra lägenheterna i föreningen.

    Detta gör det väldigt svårt för oss att sälja lägenheten eftersom ingen köpare kommer vilja ta risken att köpa lägenheten och sedan tvingas återställa innertaket, sänka värdet och charmen ordentligt och dessutom betala för att göra det.

    Har verkligen styrelsen rätt att göra såhär? Det är väl upp till oss att göra vad vi vill med insidan av vår lägenhet? Och enligt bostadsrättslagen får inte styrelsen vägra att medge en åtgärd så länge åtgärden inte är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Och eftersom vi har levt utan det sänkta innertaket i över ett år kan ju detta inte anses vara påtaglig skada eller olägenhet.

    Stort tacksam för svar!

    • Fallet är lite komplicerat och rymmer flera aspekter. Men i stora drag håller jag med er, ni har gjort en förändring som godkänts av styrelen, och som inte varit till påtaglig skada för föreningen eller någon granne. Den tidigare sänkningen kan knappast ha byggts som ljudisolering uppåt, och skulle det finnas ljudproblem, så sker det mest neråt, alltså att ni skulle ha störts av grannen ovanför. Jag kan inte se att styrelsen skulle kunna tvinga er, eller någon annan, att ljudisolera uppåt. Finns det ljudproblem, får föreningen lösa det på något annat sätt.

      Men saken kompliceras av att styrelsen ”hotat” med ett återställande, och denna information har ni på sätt och vis en skyldighet att vidareförmedla. Skulle nämligen styrelsen kräva att köparen återställer innertaket kan köparen åberopa detta, och kräva er på skadestånd. Men det förutsätter förstås att styrelsen verkligen kan kräva ett återställande, vilket jag anser att styrelsen INTE kan!

      Summan av det hela: strunta helt i styrelsens hot, och informera köparen enligt detta resonemang. Med all säkerhet kommer inget alls att hända. Och skulle det mot all förmodan bli en tvist, kommer styrelsen garanterat att förlora.

  10. Martin skriver:

    Hej!

    Jag har en bostadsrätt som köptes för 6 år sedan. Det är extremt lyhört till grannen under, vilket inneburit återkommande störningar. Enligt grannen under har en tidigare ägare av min lägenhet bytt ut golven och bl.a. tagit ut det ljudisolerande sandlagret.
    Nu funderar jag på att försöka få detta åtgärdat. Vad jag förstår hade jag varit tvungen att påtala detta som ett ”dolt fel” inom två för att tidigare ägare skulle tvingats åtgärda. Men samtidigt är det bara ytskikten jag ansvarar för enligt stadgar/bostadsrättslagen, så kan det på något sätt vara föreningens ansvar att åtgärda?
    Misstänker att jag är tvungen att betala/åtgärda det själv. Men i så fall är det nog bättre att flytta eftersom det förmodoigen kostar hundratusentals kronor.
    Tänker jag rätt?

    • Om det från början funnit ett parkettgolv som legat på en sandbädd (vilket är mycket vanligt), och sanden tagit bort, och det blir ljudproblem. Ja, då anser jag att detta måste åtgärdas av innehavaren. Och i detta fall blir det tyvärr du, eftersom det gått mer än två år. Man brukar räkna in sandbädden som en del av parkettgolvet, som det ”underliggande skiktet”.

  11. Martin skriver:

    Tackar för svaret. Då kommer förstås uppföljande frågan.. om jag nu säljer lägenheten och köparen sedan uppmärksammar problemet(inom 2 år) och kräver att jag skall åtgärda det, kan jag då bli skyldig att göra det? Trots att jag inte orsakade det hela?

  12. Faktiskt svårt att svara på, det beror på hur pass synligt detta problem är. Om det inte syns att sanden är borttagen, kan köparen hävda dold fel. Men om det är synligt och uppenbart, får köparen skylla sig själv.

  13. Anders skriver:

    Tjena!

    Ska flytta köket från ena sidan av väggen till andra.
    Arbetet kommer se ut att jag borrar genom vägg och förlänger vattenledningar och avlopps rör. ( ej bila nytt avlopp ). Samt förlänger ström ledning för ugnen.
    50% av lägenheterna i detta hus har gjort samma jobb.

    Är fullt medveten av ett godkännande av styret.

    Dom kräver att en man med behörighet drar nya ledningar för vatten och ström.

    *Måste detta göras av en Firma eller kan tex en vän till mig som jobbar med detta fixa det på kvällstid?

    *Vad för slags bevis vill styret ha av behörig man? ett schema? faktura?

    *Kan jag hamna i trubbel om jag sätter igång arbetet utan deras godkännande?

    Med vänlig hälsning, Anders

  14. Detta ska du få godkänt. Vad gäller elen ska installation ske av behörig installatör, och det har inget med föreningen att göra, utan är ett allmänt lagkrav. Rördragning ska ske fackmannamässigt, av någon som kan det.

  15. Rosi skriver:

    Hej.
    Vi bor i en bostadsrätt där inte mycket fungerar. Vi har ett ventilationsystem för flerbostadshus och bor i ett Parhus. Vår ventilation fungerar inte vilket styrelsen är medvetna om. Vår fläkt som sattes in när huset byggdes styr ventilationen i huset. Nu när vi renoverade vårt kök och bytte kåpan så upptäckte vi att spjället satt felvänd och att dräneringsslangen saknades. Något vi inte visste om. Fläkten har inte bytts sedan föreningen sattes för 30 år sedan. Detta har Heller inte upptäckts när styrelsen besiktade fläkten när vi flyttade in, Vem ansvarar för aggregatet och spjället?

  16. Emma skriver:

    Hej Lennart,

    Är det möjligt att ta bort linoleummattor i en lägenhet där trägolv döljer sig under? Är detta en åtgärd som kräver föreningens tillstånd enligt bostadsrättslagen 7 kap. 7 § punkt 3 eller någon annan bestämmelse?

    Tack på förhand!

    • Det är vanligt att man tar bort gamla linoleummattor, och inget som kräver något tillstånd. Detta kan dock försämra ljudisoleringen mellan våningsplanen, och i undantagsfall kan det innebära att man måste ersätta linoleummattan med något annat likvärdigt. Beror på husets ålder och konstruktion.

  17. Christer skriver:

    Jag läste här att man får sätta upp träpanel utan tillstånd, men när jag läser på en sida som är en monteringsanvisning till innerpanel står detta:

    6. Var får panel sättas upp? I småhus får träpanel sättas upp på väggar och i tak utan restriktioner i alla utrymmen med undantag av pannrum. I lägenheter i bostadshus med högst två våningar tillåts träpanel på väggar, men inte i tak. I lägenheter i tre eller flera våningar tillåts träpanel i begränsad omfattning, till exempel som bröstpanel i enstaka rum. I lägenheter med sprinkler kan träpanel användas i princip i obegränsad omfattning.

    Jag bor i bostadshus med tre våningar, så får jag sätta upp spånskivor (träpaneler) runt i hela sovrummet?

    • Vad gäller bostadsrättslagen finns inga begränsningar, och inga tillstånd krävs. Jag känner själv inte till var dessa regler kommer ifrån som du hänvisar till, kanske från Boverket eller Räddningsverket, eller från EU?, jag har inte kunnat hitta dem.

  18. Christoffer skriver:

    Hej!

    Vi renoverade vårt kök i vår bostadsrätt här i somras. Innan vi började hörde vi av oss till vår styrelse om det var något speciellt att tänka på, varpå de svarade att inget annat än att ha behöriga hantverkare för EL och VVS.

    Nu 6 månader senare renoverar förening all ventilation, och nu påstår dom att vårt frånluftsdon i köket inte är godkänt och vill att vi står för att åtgärda detta. Borde inte styrelsen ha informerat oss om detta när vi frågade, att det fanns speciella regler för frånluftsdon? Borde förening stå för detta eller är det bara att vara till lags?

    • Vad som är rätt och fel i just detta fallet kan jag inte avgöra. Naturligtvis borde du fått ett tydligare besked, men du kanske också borde ha ställt frågan lite tydligare. Jag vet ju inte exakt hur ventilationen fungerar, eller hur donen ser ut, eller hur mycket ni bytte ut. Eller vad föreningens renovering av ventilationen innebär.
      Försök hitta en kompromiss med styrelsen, kanske är kostnaden överkomlig.

  19. Susanne skriver:

    Hej
    Jag sitter i styrelsen i en Brf. Det har kommit till vår kännedom att en Brf-innehavare har flyttat köket till vardagsrummet och gjort ett sovrum av det tidigare köket. Ingen förfrågan har inkommit till styrelsen avseende detta. Vilka krav kan vi ställa på innehavaren avseende tex ritningar, behörig elektriker, VVS-dragning, avlopp, vatten, nya och gamla ledningar mm som han ska redovisa avseende ändringen?
    Kan tilläggas att vi den senaste tiden har vi fått ett antal klagomål från andra innehavare avseende matos i vissa rum i deras lägenheter. Dock blir det svårt för oss att bedöma om lukterna orsakas av denna ombyggnad. Hur går vi vidare i detta fall?

    • Det är i praktiken svårt att hindra medlemmar från att göra sådana förändringar och ombyggnationer så länge det enbart rör den egna lägenheten. Dock borde innehavaren ha inhämtat styrelsens tillstånd, men tillstånd skulle i normala fall ändå ha medgivits. Det föreningen kan ställa krav på är att inga skadliga ingrepp gjorts i föreningens system för vatten, avlopp, värme och ventilation, och att el installerats av behörig elektriker.
      Det ni ska göra är att begära en inspektion av lägenheten efter ombyggnaden, och kontrollera dessa saker noggrannt (på innehavarens bekostnad). Särskilt ventilationen kan ha blivit ett problem, då kök ska ha frånluft, och sovrum tilluft. Skulle ni finna fel i ombyggnaden, ska ni begära att detta rättas till, och inte ge er förrän allt blir helt rätt.

  20. Alex skriver:

    Hej!

    Kort efter inflytt i vår lägenhet får vi ett brev med ett tillhörande tilläggsavtal från vår BRF där de meddelar att markisen på vår uteplats har uppförts* utan godkännande från BRF (*av tidigare bostadsrättsinnehavare för ca. 5 år sedan).

    Tilläggsavtalet stipulerar att BRF ger oss, i egenskap av nuvarande innehavare, retroaktiv rätt att ha markis installerad, men med förbehållet att denna markis skall ombefattas av samma skyldigheter kring ombesörjning och ansvar som vi har inne i lägenheten. Avtalet stipulerar vidare att BRF har rätt att beordra oss att ta ned markisen när som helst; alternativt ta ned markisen åt oss men då på vår bekostnad. Därtill är vi ersättningsskyldiga för eventuella reparationer på fastighetens fasad som uppkommit/kan uppkomma i samband med installation/avinstallation av denna. [Skulle man ’bli ombedd’ av BRF att ta ned markisen så KOMMER det oundvikligen att infinna sig åverkan på fasaden eftersom markisen sitter häktad/inskruvad i denna.]

    En kontroll av BRF stadgar avslöjar att vi som nuvarande innehavare de facto ”ansvarar gentemot BRF för sådana åtgärder i lägenheten som har vidtagits av tidigare innhavare, inkluderat installationer.” [Notera, ”i” lägenheten].

    Vi har ju köpt objektet som marknadsförts på premissen att det finns en markis installerad och klar. Markisen är ju dessutom inte någon installation man finner ”i” lägenheten, som stadgarna vidrör, utan som bekant på fastighetens fasad, utanför lägenheten som sådan.

    – Vem bär upplysningsplikt kring dessa förehavanden? Mäklaren har inte informerat oss vid köp. Ej heller säljaren av lägenheten (som dock ej heller var den innehavare som lät uppföra markisen, utan en tidigare).
    – Tilläggsavtalet föreskriver även att markisen skall ingå under samma ansvarsomfattning som allting ”i” lägenheten, vilket känns väldigt märkligt i sammanhanget.
    – Är vi tvingade att skriva på tilläggsavtalet? Det känns som att tilläggsavtalet gör oss till livegna, eftersom det rakt ut föreskriver att BRF teoretiskt kan bestämma att vi måste ta ned markisen precis när som helst. Dessutom skulle vi i så fall bli ersättningsskyldiga för en installation som vi inte ens har genomfört själva, i och med att ansvaret för markisen som sagt skulle ingå under samma ansvarsparaply som står föreskrivet i stadgarna.
    – Om vi underlåter att skriva på tilläggsavtalet; Har BRF då någon rätt att tvinga oss till att avinstallera markisen eftersom vi principiellt saknar tillstånd för att upplåta denna från första början? Låt vara att den suttit uppe 5 år innan vi flyttade in. Det är ju tekniskt tämligen svårt för en vanlig dödlig spekulant att ta reda på huruvida det finns installationer i/utanpå ett objekt som är uppförda utan tillstånd några år tidigare, som dessutom marknadsförs av mäklaren i prospektet.

    Tusen tack för dina tankar och kommentarer. Trevlig helg!
    Med vänliga hälsningar,
    Alex

    • Det var många och detaljerade frågor, men jag kommer bara ge ett allmänt svar.

      Det du beskriver är mycket vanligt i bostadsrättsvärlden. Bostadsrättshavare har i normala fall ingen självklar rätt att t ex sätta upp en markis, eller glasa in sin balkong. Men många föreningar godkänner ändå detta, om man skriver på ett avtal. I avtalet tar innehavaren på sig ansvaret för objektet (t ex markisen), och ev skador eller problem som kan uppstå. I samma avtal brukar det också finnas en paragraf att detta avtal måste överlåtas på kommande köpare, annars måste objektet plockas ner vid avflyttning.

      I ditt fall kompliceras det hela av att markisen uppförts ”svart”, dvs utan avtal. Hur det kunnat komma sig är naturligtvis märkligt. Men rent generellt, och rent praktiskt, behöver du inte oroa dig för detta avtal. Det är ett standardavtal, det väsentliga är att det är ”din” markis, och du har underhållsansvaret för den.

      Skulle du tycka att detta är helt fel, och trott att detta är föreningens markis, då måste du gå på förre innehavaren, som i så fall har ”lurat” dig. Men det kan bli svårt att reda ut, om den monterades för så länge sedan. Alternativet är att plocka bort markisen.

      Mitt råd är att behålla markisen och skriva på avtalet.

Leave a Reply